matei dogani politikuri mecniereba da sxva socialuri mecnierebebi

matei dogani
politikuri mecniereba
da sxva socialuri
mecnierebebi
შინაარსი
I specializacia, fragmentacia, hibridizacia ........... 4
a. interdisciplinuri kvleva Tu mecnierebaTa
fragmentebis rekombinacia ............................................. 5
b. specializacia da fragmentacia ........................... 6
g. specializacia hibridizaciis SigniT .................. 8
II momijnave disciplinebisagan sesxeba ..................... 10
a. cnebaTa difuzia disciplinaTa Soris............ 11
b. disciplinaTa gamWoli Teoriebi ....................... 15
g. meTodebis sesxeba ...................................................... 22
III hibriduli sferoebi ..................................................... 25
a. politikuri fsiqologia ........................................ 26
b. politikuri geografia ........................................... 28
g. politikuri sociologia......................................... 30
d. rogor daipyro politikurma mecnierebam
ekonomikis teritoria..................................................... 31
e. politikuri anTropologiidan hibriduli
regionuli kvlevebisaken .............................................. 35
v. politikuri ganviTareba sabunebismetyvelo
da socialuri mecnierebebis mijnaze ..................... 38
z. SedarebiTi politika, rogorc hibriduli
sfero...................................................................................... 43
IV daskvna ................................................................................. 48
2
politikuri mecnierebis sagani `Znelad gansasazRvri, amorfuli da heterogenulia~. fred grinstainma da
nelson u. polsbim (Greenstein and Polsby 1975: 1), politikuri
mecnierebis saxelmZRvanelos gamomcemlebma, krebuls
swored es diagnozi waumZRvares. oci wlis Semdeg politikur mecnierebaTa ZiriTad maxasiaTeblebad SeiZleba
CaiTvalos specializacia, fragmentacia da hibridizacia.
misi sazRvrebi Ria, moqnili da ganusazRvrelia., specializaciis procesma gamoiwvia mzardi fragmentacia qvedisciplinebad, romlebic `amorfuli~ ki ara, SeiZleba
iTqvas, kargad organizebuli da SemoqmedebiTi arian. `heterogenuloba~ friad gaamdidra momijnave disciplinebTan samecniero urTierTkavSirma, sxvadasxva socialuri
mecnierebis specialur dargebs Soris gacvla-gamocvlam.
urTierTgamdidrebis es procesi hibridizaciis meSveobiT
miiRweva.
sinamdvileSi, politikur mecnierebasa da sxva socialur mecnierebaTa Soris kavSiri gulisxmobs urTierTobas sxvadasxva disciplinis seqtorebs da ara mTel
disciplinebs Soris. es araa `interdisciplinuri~ wamowyeba. vinaidan winsvla SeuZlebelia specializaciis gareSe, SemoqmedebiTi gacvla xdeba specializebul qvedargebs Soris, ZiriTadad, formaluri disciplinebis sazRvrebze. socialur mecnierebaTa dRevandeli miRwevebi
mniSvnelovanwilad SeiZleba aixsnas mecnierebis segmentebis hibridizaciiT. politikuri mecnierebis istoria
da misi Tanamedrove miRwevebi warmoudgeneli iqneboda
sxva socialur mecnierebebTan TanamSromlobis gareSe.
3
I specializacia, fragmentacia, hibridizacia
unda ganvasxvavoT specializacia formaluri disciplinis farglebSi da specializacia monodisciplinuri qvedargebis mijnaze. hibridizacia am ukanasknel sferoSi SesaZlebelia mxolod mas Semdeg, rac disciplina
srulad ganviTardeba. mecnierebis istoriaSi SeimCneva
ormxrivi procesi: erTi mxriv, formaluri disciplinis
fragmentacia da, meore mxriv, fragmentaciis Sedegad miRebuli specialobebis rekombinacia. axlad warmoqmnili
hibriduli sfero SeiZleba damoukidebeli gaxdes, rogorc, magaliTad, politikuri ekonomia, an ganagrZos ganviTareba ormagi disciplinuri kuTvnilebis farglebSi,
magaliTad, politikuri geografiis msgavsad. ukanasknel
SemTxvevaSi, ver iqnebi darwmunebuli imaSi, Tu romel
kategorias miakuTvno esa Tu is naSromi – geografias
Tu politikur mecnierebas.
kriteriumad SeiZleba miviCnioT konkretul gamokvlevaSi ama Tu im komponentis upiratesoba an is, Tu
formalurad romeli disciplinis warmomadgenelia avtori. politikuri anTropologia anTropologiis ganStoebaa, magram amave dros politikuri mecnierebis qvedargicaa. sad mTavrdeba istoriuli sociologia da sad iwyeba socialuri istoria? miT ufro Znelia, viyoT darwmunebulni im SemTxvevaSi, roca vawydebiT sammxriv rekombinacias. vinaidan SefardebiTi proporciebi yovelTvis aSkara ar aris, specialobaTa naTesaobis xarisxi ki sagrZnoblad varirebs, sadavoa, Tu romel ZiriTad dargs unda mivakuTvnoT esa Tu is naSromi.
4
a. interdisciplinuri kvleva Tu mecnierebaTa fragmentebis rekombinacia
zogierTi mkvlevari ganadidebs `interdisciplinurobas~. aseTi rekomendaciis avtorebi, rogorc wesi, yvelaze ufro produqtiuli mecnierebi arian, romlebic
kargad xedaven disciplinaTa Soris CarCoebis arsebobiT
gamowveul problemebs. magram es rekomendacia ar aris
realisturi. dResdReobiT SeuZlebelia, rom vinmes hqondes srulyofili codna erTze met disciplinaSi. utopiuria ori an meti disciplinis ostaturad aTvisebis survili. vinaidan interdisciplinuri kvlevis idea Seicavs
mTliani disciplinebis dauflebisa da maTi kombinirebis
unars, is iluzorulia.
imdenad, ramdenadac calkeuli mkvlevrisaTvis ase
rTulia, ikvlios WeSmaritad multidisciplinurad, zogierTi meTodologia mxars uWers erTobliv kvlevebs.
amas gvaTavazobs pier de bi iuneskos mier gamocemul monumentur naSromSi (Bye 1970). samecniero jgufebis Sroma
produqtiulia did kvleviT centrebSi, magram socialur
mecnierebaTa sferoSi aseTi Sedegebi praqtikulad Zneli
misaRwevia. warmatebuli jgufuri naSromis erTaderTi
magaliTia monacemebis damuSaveba an Segroveba da Zalian
iSviaTad _ maTi interpretacia an sinTezi (am mxriv gamonaklisi arqeologiaa).
multidisciplinuri midgoma iluzorulia imitom,
rom is realobis danawevrebis momxrea. zogierTi mkvlevari anacvlebs erTmaneTs filologiur, anTropologiur, istoriul, eTnologiur, fsiqologiur da sociologiur midgomebs. midgomaTa es monacvleoba, romelic
TiTqmis arsadros iZleva disciplinaTa gadakveTis SesaZleblobas, saukeTeso SemTxvevaSi sruldeba gamosadegi paralelizmiT, magram ara sinTeziT. sinamdvileSi
5
kvleva ramdenime disciplinis gamoyenebiT moicavs disciplinaTa segmentebis kombinacias, specialobebs da ara
mTlian disciplinas. moiZebneba produqtiuli Sexebis
wertili seqtorebs da ara disciplinur CarCoebs Soris.
socialur mecnierebebSi, Tanamedrove miRwevaTa gaTvaliswinebiT, SeiZleba iTqvas, rom sityva `interdisciplinuri~, araadekvaturia. mas zedapirulobisa da diletantizmis elferi dahkravs da, amdenad, jobs Tavi avaridoT
mas da vixmaroT sxva termini, kerZod, mecnierebaTa fragmentebis hibridizacia.
b. specializacia da fragmentacia
kartezianuli TvalsazrisiT, analizi mTlianis danawevrebas niSnavs. XVI saukunidan moyolebuli, Sinaganma
difernciaciam da axladaRmocenebuli dargebis urTierTwaxalisebam ganapiroba mecnierebis ganviTareba, dawyebuli astronomiidan, zoologiiT damTavrebuli. TiToeuli specialoba aviTarebs dagrovil codnas samyaros miseuli gagebis Sesabamisad. mecnieruli memkvidreobis
zrdasTan erTad, specializacia iqca aucileblobad da
ara arCevanad. specializaciaze mzardma fokusirebam gamoiwvia subdisciplinebis Seqmna, romelTa umetesobac
droTa ganmavlobaSi avtonomiuri gaxda.
literaturaSi xSirad gamoiTqmis SeSfoTeba politikuri mecnierebis fragmentaciis gamo. me mxolod or
magaliTs movitan: `dRes aRar arsebobs erTi, upiratesi
Tvalsazrisi... disciplina fragmentirebulia meTodologiur koncefciebad... studentebs uWirT dabejiTebiT Tqma,
Tu ra aris politika~ (Easton and Schelling 1991: 49). CrdiloeTis qveynebSi `politikur mecnierebaSi gaCnda qvesferoebad dezintegraciis tendencia, magram es kvlavindeburad politikuri mecnierebis qvesferoebia. miuxedavad am-
6
isa, dezintegraciis procesi grZeldeba da ukanasknel
xanebSi iZens politikuri mecnierebis identobis uaryofis formas” (Ankar 1987: 72).
sinamdvileSi fragmentacia specializaciis Sedegia.
disciplinis dayofa qvesferoebad iwvevs institucionalizacias, amasve asaxavs politikur mecnierebaTa msxvili
ganyofilebebis arseboba amerikisa da evropis araerT
universitetSi. disciplinis fragmentaciis kargi indikatoria specializebuli Jurnalebis mzardi raodenoba.
ukanaskneli Tormeti wlis ganmavlobaSi gaCnda 100 mniSvnelovani specializebuli inglisurenovani Jurnali. maTi umravlesoba kveTs ori an sami disciplinis sazRvrebs. bevri maTgani evropuli gamocemaa. ramdenime axali hibriduli Jurnali gaCnda safrangeTsa da germaniaSic. evropulma unifikaciam gavlena iqonia saxelmwifoTaSorisi Jurnalebis gamocemaze, romlebic calkeul dargebzea fokusirebuli.
mzardma specializaciam SesaZloa imoqmedos erovnuli profesiuli gaerTianebebisa da zogadi xasiaTis Jurnalebis rolze.
`politikuri mecnierebis sferoSi moRvawe mkvlevarTa specializaciis zrdasTan erTad, amerikis politikuri mecnierebis asociaciis (APSA) zogierTi wevri askvnis, rom maT interesebs ukeT warmoaCens sxva organizaciebi. magaliTad, mmarTvelobis SedarebiTi kvlevis specialistebma SeiZleba daaskvnan, rom maT gacilebiT meti
aqvT saerTo imave sferoSi momuSave ekonomistebTan, sociologebTan da anTropologebTan, vidre politikuri
mecnierebis sxva sferoTa warmomadgenlebTan. aman SeiZleba dasces American Political Science Review-is mniSvneloba...
specializaciam gaaufasura APSA-s wevrobis motivacia
(Lynn 1983: 114-15).
7
igive fenomeni SeimCneva evropaSi. erovnuli profesiuli gaerTianebebi Tmoben poziciebs saxelmwifoTaSorisi organizaciebis sasargeblod, rac sxvadasxva disciplinebSi mimdinare Tematuri specializaciis amsaxvelia.
g. specializacia hibridizaciis SigniT
Cven unda vecadoT, warmovaCinoT procesis orive
mxare: specialur sferoebad fragmentacia da specializacia hibridizaciis gziT. swored am ori nawilis urTierTqmedebam, da ara TiToeulma maTganma cal-calke, xeli Seuwyo rogorc sabunebismetyvelo, ise socialuri
mecnierebebis sagrZnob winsvlas. politikuri mecnierebisa Tu sxva socialur mecnierebaTa mimdinare restruqturizacia am ori urTierTdapirispirebuli procesis Sedegia. miuxedavad amisa, fragmentacia da masTan dakavSirebuli hibridizacia, politikur mecnierebaSi gacilebiT
ufro gvian ganviTarda, vidre sxva dargebSi. Soreul
warsulSi hibriduli sferoebi mTlian disciplinaTa Soris arsebuli sicarielis Sedegi iyo. dRes sicariele
Cndeba momijnave subdisciplinaTa specializebul qvesferoebs Soris. disciplinebis specializebul qvesferoebad fragmentacias ukanaskneli ramdenime aTwleulis
ganmavlobaSi Sedegad mohyva hibriduli specialobebis
ganviTareba. aucilebli rodia, rom hibriduli specialobebi ori damoukidebeli disciplinis gasayarze ganTavsdes. isini SeiZleba warmoadgendnen politikuri mecnierebis erTi seqciis anklavs sxva disciplinis seqtorSi.
hibriduli specialobebi ori damoukidebeli sferos kombinaciaa da ara mTlianad disciplinisa. es disciplinebi
saWiroeben urTierTadaptirebas.
8
hibridizacia mJRavndeba politikuri mecnierebis saerTaSoriso asociaciis xelSewyobiT moqmedi kvleviTi
komitetis nusxaSi. 1995 wlisaTvis ormoci aRiarebuli
jgufidan umravlesoba kavSirSia sxva disciplinebis specialobebTan da, amdenad, hibridulia: politikuri sociologia, politikuri filosofia, politikuri geografia,
fsiqopolitika, religia da politika, politikuri da
socialuri elitebi, SeiaraRebuli Zalebi da politika,
politikuri gaucxoeba, politika da eTnikuroba, politikuri ganaTleba, saerTaSoriso politikuri ekonomia,
saerTaSoriso ekonomikuri wesrigi, SedarebiTi samarTlismcodneoba, biologia da politika, biznesi da politika, sociopolitikuri pluralizmi, jandacvis politika, genderuli rolebi da politika, globaluri garemos
cvlilebebi, konceptualuri da terminologiuri analizi da sxva. am jgufebidan nebismiers kontaqti aqvs formalurad sxva disciplinebis warmomadgenlebTan.
sociometruli kvlevebi aCvenebs, rom specialistTa
didi nawili ufro metad TanamSromlobs kolegebTan,
romlebic oficialurad sxva disciplinebs warmoadgenen,
vidre sakuTari dargis specialistebTan. robert mentoni, daiana kreini da mecnierebis sxva sociologebi axasiaTeben `uxilav kolejs~, rogorc upiratesad interdisciplinur instituts, radgan is uzrunvelyofs komunikacias ara mxolod universitetebs Soris mTel msoflioSi, aramed, upirvels yovlisa, specialistebs Soris, romlebic administraciulad gansxvavebul disciplinebs
warmoadgenen. disciplinaTSorisi gavlenis es qselebi
iseTia, rom abaTilebs socialuri mecnierebis Zvel klasifikacias.1
1
marTlac, Cven SegviZlia SevadginoT saerTaSoriso `politikuri mecnierebis genealogiuri xe~. `Svedur politikur
kvlevebSi 1945 wlamde dominirebda sami ZiriTadi mimarTu-
9
II momijnave disciplinebisagan sesxeba
leba. TiToeuli maTgani orientirebuli iyo sxva akademiur
disciplinaze: konstituciur samarTalze, istoriaze, filosofiaze~ (Ruin 1982: 299). `Tuki warsulSi politikuri mecniereba filosofiis, samarTlismcodneobis, istoriisa da msgavsi
disciplinebis wiaRSi aRmocenebuli naazrevis Zlier zemoqmedebas ganicdida... dRes indoeTSi politikuri mecnierebis
verc erTi maswavlebeli ver gava fons, Tu ar eqneba gaTviTcnobierebuli iseTi disciplinebis ukanaskneli miRwevebSi, rogoricaa sociologia, socialuri anTropologia, ekonomika, menejmenti da sajaro administrireba~ (Narain and Mathur
1982: 197). niderlandSi politikis mkvlevari `profesor-maswavlebelTa daaxloebiT naxevari adre muSaobda ara politikuri mecnierebis, aramed sxva
sferoSi, ZiriTadad
sociologiasa da iurisprudenciaSi~ (Hoogerwert 1982: 227)
skandinaviaSi
`Cveulebriv,
Teoretizaciis
mcdeloba,
stilisa da orientaciis mxriv, kvlavac sociologiis Zlier
gavlenas ganicdis. politikuri analizisaTvis aSkarad
sociologiuri sistema SeimuSaves erik alardtma fineTSi,
ulf himelStrandtma SvedeTSi, vilhelm auberTma, iohan
galtungma, stein rokanma, ulf torgersenma, franCesko
kielberma da oevind oesterudma norvegiaSi. es naSromi
sociologiisa da politikis zRvarze warmoebuli sxva
gamokvlevebis msgavsia (Kuhnle 1982: 259). adre SeerTebul
StatebSi politikur mecnierebas `ar hqonda gamokveTili
meTodologia. mas ar gaaCnda mkafiod gansazRvruli sagani,
romlis gamokvlevac ver moxerxdeboda erTi an meti
monaTesave disciplinis farglebSi. politikuri mecnierebis
sxvadasxva
ganStoebebi
SenarCunebuli
iyo
ubralod
politikuri istoriis, politikuri sociologiis, politikuri geografiis, politikuri filosofiisa da politikuri
fsiqologiis anu sxva disciplinebis qvesferoebis saxiT. danarCen mimarTulebebs kvlavindeburad warmoadgenda konstituciuri, samoqalaqo da saerTaSoriso samarTali. yovelive
zemoTqmuli sinamdviles Seesabameba. socialuri mecnierebis
yvela danarCeni disciplina Seicavs politikuri mecnierebis
nawils~ (Andrews 1988: 2).
10
hibridazaciis amgvari procesi, upirveles yovlisa,
gamoixateba cnebebis, Teoriebisa da meTodebis sesxebasa
da SeTvisebaSi. SeTvisebis procesis mimoxilva Sors wagviyvanda. amitomac Tavs avarideb amgvar mimoxilvas. asea
Tu ise, politikuri mecniereba yovelTvis ufro mets
sesxulobda, vidre gascemda.
a. cnebaTa difuzia disciplinaTa Soris
1832 wels gamovida ser jorj kornuel luisis naSromi zogierTi politikuri termini da maTi mcdari gamoyeneba (Lewis 1832), 1984 wels ki jovani sartoris redaqciiT gamoqveynda krebuli socialur mecnierebis cnebebi
(Sartori 1984). saukune-naxevris ganmavlobaSi, romelmac ganvlo am or gamocemas Soris uamravma mkvlevarma daiCivla konceptualuri gaurkvevlobisa da terminebis mravalmniSvnelovnebis Sesaxeb sxvadasxva disciplinebSi,
kerZod, politikur mecnierebaSi. am mravalmniSvnelovnebis erT-erT mizezis Sesaxeb sartori amgarad wers
(Sartori 1984: 17): `Cven ver vayalibebT winadadebas, Tuki winaswar ar viciT misi Semadgeneli sityvebis mniSvneloba...
sityvebi ver SeiZenen mniSvnelobas imis Sesabamisad, Tu
rogor winadadebaSia isini naxmari, Tumca sityvis mniSvneloba ganisazRvreba winadadebiT, romelSic is aris
CarTuli~.
am semantikuri problemis kidev erTi mniSvnelovani
mizezi erTi disciplinidan meoreSi `moxetiale~ cnebebidan momdinareobs. nasesxeb cnebebs axali disciplinis
konteqstTan adaptacia sWirdebaT, radgan cneba aris ara
mxolod termini, aramed erTgvari ideac. axlaxan Catarebulma gamokvlevam, romelic socialur mecnierebebSi
xmarebuli 400-ze meti cnebas Seiswavlida, gamoavlina
11
ramdenime neologizmi (de Grolier 1990: 271) da es SeiZleba
aixsnas im faqtiT, rom cnebaTa umravlesoba nasesxebia
da ara Seqmnili. zogierTi cneba reanimirebulia xangrZlivi miviwyebis Semdeg. maqs veberma saukunis Semdeg
aaRorZina ugulebelyofili cneba `xarizma~. devid apterma xmarebaSi Semoitana cneba `konsociaciuri organizacia~, romelic Tvadapirvelad SotlandiaSi presviterianul institutebTan mimarTebaSi gamoiyeneboda. man es
cneba ugandaSi mimdinare politikuri konfliqtis gasaanalizeblad gamoiyena. Semdgom cneba ganaviTara arendt
liphartma da bevrma sxvam mcire evropul demokratiebTan, kanadasa da samxreT afrikasTan mimarTebaSi.
Cven SegviZlia, ugulebelvyoT cnebis etimologia,
raTa warmovaCinoT, Tu ramdenad SeuZlia sesxebas warmosaxvis stimulireba. sityva `roli~ Teatridan momdinareobs, magram maqs veberma mas sociologiuri mniSvneloba mianiWa. sociologiidan es cneba yvelgan gavrcelda.
sityva `revolucia~ kopernikis SemoTavazebulia, magram
is pirvelad politikas lui XIV-m miusadaga. istorikosebma SeiTvises es cneba, sociologebma ki aamoqmedes,
vidre mas politikur mecnierebas usaxsovrebdnen.
politikuri mecnierebis memkvidreoba savsea nasesxebi cnebebiT, romlebic hibridulia im gagebiT, rom isini
aRmocenebulia sxva disciplinebis wiaRSi, Semdeg ki ostaturadaa gadanergili politikur mecnierebaSi. miuxedavad amisa, am ukanasknelma sakuTari moxmarebisTvis Seqmna mniSvnelovani cnebebis grZeli mwkrivi, romelTagan
uZvelesia `Zalaufleba~, Camoyalibebuli aristoteles
mier, yvelaze axalgazrda ki _ `daSla~ (`implozia~), nakarnaxevi sabWoTa kavSiris dacemiT.
gamoviyene ra `socialur mecnierebaTa saerTaSoriso enciklopedia~ (Sills 1968) da zogierTi mniSvnelovani
wignis analitikuri saZieblebi, Sevadgine politikur
12
mecnierebaSi Semotanili 200-ze meti cnebis nusxa. SemoRebisa da SeTvisebis procesSi bevrma am cnebaTagan Seicvala semantikuri mniSvneloba. politikurma mecnierebam
sxva disciplinebisagan isesxa Semdegi mniSvnelovan cnebebi (araprofesiuli terminebis gamoklebiT):
· sociologiidan: akomodacia, agregati, asimilacia, elitebis cirkulacia, xrova, SekavSirebuloba (cohesion), koleqtiuri qceva, ierarqia, idealuri tipi, individualizmi, legitimuroba, masobrivi
informaciis saSualebebi, masobrivi sazogadoeba, militarizmi, nacionalizmi, sakontrolo cvladebi
(pattern variables), protestantuli eTika, sekularuli,
segregacia, socialuri klasi, socialuri kontroli, socialuri integracia, socialuri struqtura,
socializacia, statusis SeuTavsebloba, muSaTa
klasi, Gemeinschaft-Gesellschaft.
· fsiqologiidan: afeqti, gaucxoeba, ambivalenturoba, aspiracia (molodini), atitudi, qceva, cnobieri, damokidebuleba (dependency), empaTia, pirovneba,
socialuri moZraoba, stereotipi, geStalti.
· ekonomikidan: resursebis ganTavseba, karteli, korporativizmi, klebadi ukugeba, industriuli
revolucia, industrializacia, liberalizmi, merkantilizmi, mTliani erovnuli produqti, deficiti,
dabalganviTarebuli regionebi.
· filosofiidan da Zveli saberZneTisgan: anarqizmi, aristokratia, konsensusi, demokratia, fraqcia, Tavisufleba, saerTo neba, idealizmi, monarqia,
oligarqia, fratria, pluralizmi. tirania, Rirebuleba, msoflmxedveloba (Weltanschauung).
· anTropologiidan: akulturacia, monaTesave
(affinity), kasta, nepotizmi, patriarqati, pluralistuli sazogadoeba, rituali (rites de passage).
13
· Teologiidan: anomia (saRvTo rjulis ugulebelyofa), xarizma.
· Juranalistebisa da politikosebisgan: imperializmi, internacionalizmi, izolacionizmi, memarjveneoba-memarcxeneoba, lobireba, neitraliteti, nihilizmi, patronaJi, plebisciti, propaganda, socializmi, sindikalizmi.
bevr cnebas warmoSobis ramdenime wyaro aqvs. `avtoritarizms~ ori Ziri aqvs _ fsiqologiuri da ideologiuri. xSirad avtoritarizmi uneblied ireva despotizmis,
avtokratiis, absolutizmis, diqtaturis da sxva cnebebSi. cneba `xelisufleba~ gaanalizebulia sxvadasxva disciplinebis TvalTaxedviT, malinovskis, veberis, parsonsis, lasvelis, kaplanis, b. de Juvenelis da k.j. fridrixis mier. kulturis cnebas (samoqalaqo, politikuri, erovnuli) uamravi varianti aqvs: kulturuli konvergencia,
kulturuli konfiguracia, kulturuli evolucia, kulturuli integracia, kulturuli CamorCeniloba, kulturuli paralelizmi, kulturuli pluralizmi, kulturuli relativizmi, kulturuli sistema, postmaterialisturi kultura. bolo ori aTwleulis ganmavlobaSi politikis mkvlevrebi gansakuTrebiT produqtiulni iyvnen
am qvedisciplinaSi.
cnebaTa yvelaze nayofieri Semoqmedni iyvnen maqs veberi da karl marqsi. orive, SeiZleba iTqvas, hibriduli
mecnieria. maT mxolod aristotele Tu Seedreba. aseve
cnebaTa STambeWdavi raodenoba Seqmnes almondma da parsonsma. cnebebi xSirad Teoriis Teslia: `struqturidan~
aRmocendeba `struqturalizmi~, `sistema~ iqceva `sistemizmad" (sistemur meTodologiad). `kapitali~ warmoSobs
`kapitalizms~ da a.S.
14
b. disciplinaTa gamWoli Teoriebi
paradigma politikur mecnierebaSi iseve, rogorc
sociologiaSi, daniSnulebisamebr an uadgilod xSirad
xmarebuli sityvaa, nacvlad terminisa `Teoria~ an `didi
Teoria~. Tomas kuns, romelmac daamkvidra es termini,
namdvilad esmoda, rom socialur mecnierebaSi misi gamoyeneba gaumarTlebelia (Kuhn 1957: viii). samecniero revoluciebis struqturis (Kuhn 1957: viii) SesavalSi igi ganmartavs, rom es palo altos umaRlesi kvlevebis centrSi moxda, socialur mecnierebaTa, maT Soris politikuri mecnierebis mkvlevarTa sazogadoebaSi: mas azrad
mouvida `paradigmis~ cnebis Camoyalibeba, ZiriTadad im
mizniT, rom kardinalurad ganesxvavebina sabunebismetyvelo da socialuri mecnierebebi. kunis mier dasaxelebuli mizezi socialur mecnierebaTa disciplinebs SigniT
Teoriuli konsensusis ararseboba iyo. dRes “Tu vinme
moisurvebs, daakanonos Tavisi Teoria Tu modeli, rogorc revoluciuri miRweva, yovelTvis gamoCndeba vinme
iseTi, vinc ar isurvebs am droSis qveS dgomas~ (Weingart
1986: 270).
moiZebneba ki socialur mecnierebaSi paradigmuli
Zvrebis magaliTi, romelic kopernikis, niutonis, darvinisa Tu ainStainis miRwevebs Seedreboda? SeiZleba Tu
ara, rom keinsis, xomskis Tu parsonsis Teoriebs paradigmuli ewodos? viTardeba Tu ara socialuri mecnierebebi paradigmuli revoluciebiTa da kumulatiuri procesebiT? realurad arsebobs Tu ara paradigmebi socialur mecnierebebSi?
formaluri disciplinis SigniT SeiZleba arsebobdes ramdenime ZiriTadi Teoria, magram paradigmaze saubari SeiZleba mxolod maSin, roca mxolod erTi romeli-
15
me dadasturebuli Teoria dominirebs sxvebze da is gaziarebulia mTeli samecniero sazogadoebis mier. roca
pasterma mikrobi aRmoaCina, daimsxvra spontanuri warmoqmnis Teoria: infeqcia (contagion) axal paradigmad TavisTavad iqca. socialur mecnierebebSi Cven, saukeTeso
SemTxvevaSi, vxedavT ramdenime aradamtkicebadi Teoriis
konfrontacias. umetesad es konfrontaciac ki araa, aramed urTierTignorirebaa, rac met-naklebad gasagebia samecniero sazogadoebebis da misi skolebis raodenobidan
gamomdinare. es exeba yvela qveyanas, didsa Tu pataras.
socialur mecnierebebSi urTierTugulebelyofas
didi xania mimarTaven. saukuneebis mijnaze did mecnierebs ar hqondaT urTierToba, an Tu hqondaT kontaqti, Zalian mcire. veberis nawerebi ar Seicavs gamoxmaurebas
misi Tanamedrovis diurkheimis naSromebze. Tumca veberi
icnobda diurkheimis mier gamocemul Jurnals L'anneé
sociologique. Tavis mxriv, diurkheims, romelic kiTxulobda
germanulad, mxolod erTgan, gakvriT hyavs moxseniebuli
veberi da es maSin, roca isini muSaobdnen araerT saerTo Temaze, magaliTad religiaze. diurkheimi aseve gakvriT axsenebs zimelsa da teoniss. paretos mier xistad
gakritikebuli diurkheimi arasdros mimarTavda paretos
naSromebs. paretos azri diurkheimis wignze TviTmkvlelobis Sesaxeb uaryofiTi iyo. `samwuxarod, _ werda pareto, _ mis argumentebs aklia damajerebloba~ (citirebulia valades mixedviT. Valade 1990: 207).
rogorc Cans, veberma araferi icoda elitebis cirkulaciis paretoseul Teoriaze. pareto ki, Tavis mxriv,
arafers ambobs politikuri liderobis veberiseul Teoriaze. veberi da kroCe erTmaneTs mxolod erTxel Sexvdnen da es Sexvedrac xanmokle iyo. ar arsebobda kavSiri vebersa da froids Soris. ernst bloxi da georg lukaCi regularulad xvdebodnen vebers haidelbergSi, mag-
16
ram maT Sromebs veberis gavlenis niSanwyalic ar etyoba.
saerTod ar hqondaT urTierToba vebersa da Spenglers.
veberis TanamedroveTagan erTaderTi karl iaspersia,
vinc imowmebda veberis Sromebs, magram is filosofosi
iyo (ix. Mommsen and Osterhammel 1987). rogorc raimon aronma aRniSna, samive didi mecnieri `sacalfexo biliks~
miuyveboda.
mecnierTa urTierTgavlenis gareSe Tanaarsebobis
bevri magaliTis moyvana SeiZleba, Tundac engus kempbelisa da paul lazarsfeldis, romlebsac ar mouxdeniaT
erTmaneTze gavlena, Tumca cxovrebis didi nawili erTi
da imave sakiTxis _ politikuri qcevis Seswavlas dauTmes. igive iTqmis sxva Tematur sferoebTan dakavSirebiTac. araferia cudi erTi Teoriis meoresTan dapirispirebaSi, magram es kamaTis sagnad unda iqces. socialur
mecnierebebSi ar arsebobs paradigmebi, radgan yoveli
disciplina fragmentirebulia.
paradigmad qcevisaTvis kidev erTi pirobaa saWiro:
Teoria unda exebodes socialuri realobis arsebiT aspeqtebs. Tumca rac ufro ambiciuria Teoria, miT ufro
Znelia misi Semowmeba uSualod xelmisawvdomi monacemebiT. socialur mecnierebebSi ar arsebobs `fundamenturi
aRmoCenebi~, rogorc es zogjer xdeba xolme sabunebismetyvelo mecnierebebSi. amis nacvlad igeba Teoriebi,
romelTa dadasturebac SeuZlebelia Tundac imitom, rom
Tavad socialuri realoba icvleba. agreTve, rac ufro
mniSvnelovania, sabunebismetyvelo mecnierebebSi wamyvani
specialistebis Secdomebi umetes SemTxvevaSi meTodologiuri xasiaTisaa, socialur mecnierebebSi ki _ fundamenturi.
magaliTad, aviRoT Tundac malTusianoba. ra aris
es – Teoria Tu paradigma? malTusianoba socialuri mecnierebis istoriaSi erT-erTi umTavresi Teoriaa. mal-
17
Tusma gavlena moaxdina bevr mecnierze, pirvel rigSi
Carlz darvinze, romlis gagebiTac es Teoria misi STagonebis mTavari wyaro iyo. uamravi sociologi, politikis mkvlevari, demografi da ekonomisti malTusis TeoriiT sazrdoobda, ganurCevlad imisa, iziarebda Tu ara
mas. Tumca, roca dasavleTSi Seicvala demografiuli pirobebi, malTusis warmodgenebma Zala dakarga da is cru
winaswarmetyvelad Seracxes. Tu ganvixilavT ekonomikur
ganviTarebasa da mosaxleobis zrdas Soris dRes arsebul sxvaobas afrikaSi, aziasa an laTinur amerikaSi,
malTusi SeiZleba did naTelmxilvelad gamocxaddes. saWiroa mxolod malTusis drois inglisisa da Tanamedrove mesame samyaros Sedarebis asinqronulobis gaTvaliswineba imis saRiareblad, rom malTusis Teoria asinqronulad validuria. gvavaldebulebs ki es ufro Sors wavideT da vilaparakoT malTusis paradigmaze?
iqneb socialur mecnierebaSi kumulatiuri progresi
mainc arsebobs? cxadia, aris aseTi progresi, radgan
disciplinas aqvs cnebebis, meTodebis, Teoriebisa da
praqtikis sakuTari memkvidreoba. amas veravin uaryofs,
gind profesionali iyos da gind moyvaruli. kumulaciuri progresi Teoriul sferoSic ki SeimCneva. maSinac ki,
roca Teoria moZveldeba an Zalas dakargavs, radgan ZiriTadad Secdomebze swavloben, misgan rCeba raRac, rasac axali Teoria iTvisebs. Cven ar vimeorebT Secdomebs.
ukanasknel xanebSi, progress politikur mecnierebebSi
ganapirobebda calkeul sferoebSi uamravi empiriuli aRmoCena. magaliTad, d. lerneris (Lerner 1958: 63) mier dadgenili korelacia urbanizaciis, ganaTlebisa da komunikaciis xarisxs Soris Semowmebuli faqtia, romelic ZalaSi rCeba. viwro sferoebSi, rogorc hibridulSi, ise monodisciplinurSi, ar aris ambiciuri Teoriis saWiroeba.
18
aq sakmarisia iseTi Teoriebi, romelTac mertonma (Merton
1973) `saSualo rangis Teoriebi~ uwoda.
neba momeciT, moviyvano kumulaciuri procesis erTi
konkretuli magaliTi. politikur mecnierebaSi erT-erTi
yvelaze didi aRmoCenaa saarCevno teqnologiebis gavlena
partiul sistemebze. am Temaze Seqmnili Sromebis nusxa,
yvelaze narCevic ki, daitevs 200-300 dasaxelebas mxolod
inglisur enaze, isic mraval qveyanaSi politikisTa gamocdilebaze uSualo dakvirvebis gamoklebiT. kondorsedan, baxofenidan, jon stiurt milidan, heiridan da hondtidan hermensamde, daunsamde, diuverJemde, sartorimde,
liephartamde, Teoria efuZneba uamravi specialistis
wvlils da maT mier am Teoriis srulyofas. proporciuli warmomadgenlobis Sedegebi jer kidev 1850 wels aRwera baxofenma.
dRes sayovelTaod aRiarebulia, rom `arcerTi paradigma ar cdilobs socialur mecnierebaTa sferos mowesrigebas da, metadre, unificirebas~ (Annales 1989: 1322).
sityva `paradigma~ ar unda ixmarebodes socialur mecnierebebSi brWyalebis gareSe.
amrigad, specialobebis hibridizaciasa da disciplinur paradigmas Soris arsebuli aSkara Teoriuli winaaRmdegobis danaxvis Semdeg, neba momeciT, yuradReba mivapyro ramdenime hibridul Teorias. arsebobs Teoriuli
urTierTgamdidrebis uamravi magaliTi. yvelaze xSirad
citirebuli naSromi interesTa jgufebis Teoriis Sesaxeb – devid b. trumenis mmarTvelobis procesi (Truman
1955) – mniSvnelovanwilad jgufebis sociologiur Teoriebs eyrdnoba. mankur olsonis kritikuli naSromi interesTa jgufebis tradiciuli Teoriis Sesaxeb _ koleqtiuri qmedebis logika _ dafuZnebuli iyo ekonomikaze.
amave dros, sociologebi da ekonomistebi daesesxnen po-
19
litikis mkvlevarTa mier ganviTarebul interesTa jgufebis Teorias.
monaTesave disciplinebis Teoriebi xSirad upirispirdebian erTmaneTs politikuri mecnierebis safuZvelze. Sedegebi yvela mxarisaTvis momgebiania. amis TvalsaCino magaliTia `racionaluri arCevanis analizi~. es midgoma sakmaod mdgradi aRmoCnda empiriuli kritikis mimarT. magaliTad, argumenti, rom konkretuli politikosi
araracionaluri iyo, rogorc wesi, ver gamodgeba Teoriis Sesaryevad. nacvlad amisa, racionaluri arCevanis modifikaciebi an misi kritika momdinareobs ufro Signidan
an sxva Teoretikosebis mxridan. yvelaze mkacri kritika
Teoriuli alternativebis konstruirebas niSnavs. Teoria diskreditirebulia mxolod sxva TeoriiT misi Canacvlebis SemTxvevaSi. rogorc wesi, es xdeba garedan Semotanili Teoriebis meSveobiT. fsiqologiam safuZveli moamzada ramdenime amgvari SetevisTvis. herbert saimonis
Teoria eyrdnoba ara mxolod ekonomikas, aramed aseve
fsiqologiasa da politikuri mecnierebis SigniT sajaro
administrirebis Seswavlas.
politikuri sistemis Teoretikosebi xSirad iyeneben
farTo analogiebs biologiur sistemasTan. biologiam
pirvelma ganaviTara `sistemis~, rogorc sicocxlis organizebis cneba da `organuli sistemis~ cneba, rogorc
fenomenisa, romelic ar daiyvaneba mis Semadgenel qimiur
procesebamde. zogierTi struqturuli funqcionalisti
amtkicebda, rom socialuri sistemebi biologiuri sistemebis msgavsia imiT, rom orive TviTregulirebadi da homeostatikuria. es Teoretikosebi aRniSnavdnen aseve, rom
zogierTi funqcia sruldeba nebismier biologiur sistemaSi da iyenebdnen analogias sakiTxis dasasmelad, Tu
ra funqciebia sasicocxlo socialuri sistemisaTvis.
`1920-ian wlebSi funqcionalizmi myarad iyo fexmokidebu-
20
li biologiaSi da gamoiyeneboda damoukideblad pirovnebis froidiseul analizsa da primitiuli sazogadoebebis kvlevaSi. aqedan gavrcelda funqcionalizmi socialur mecnierebebSi da masTan erTad logikuri skepticizmi sityva funqciis zust statusTan dakavSirebiT~
(Mackenzie 1967: 91). sistemaTa Teoriebi, iqneba es devid
istonis Teoria SedarebiT politikaSi Tu morton kaplani, riCard rozekransi da kenet uolci saerTaSoriso
urTierTobebSi, pirvel rigSi, eyrdnoba amgvar wyaroebs
sociologiis zogierTi sferodan.
damokidebulebis Teoria, romelsac bevri laTinoamerikeli specialisti iziarebs, warmodgeba ekonomistTa,
sociologTa da demografTa jgufis naSromidan, romelic Seiqmna gaeros statistikosebTan TanamSromlobiT.
maT Soris arian: fernando h. kardozo da enco faleto
(maT ekuTvniT naSromi Dependencia y Desarrolo en Latin America),
andre gunder franki, Teotinio dos santosi, rui mauro
marini.
Teoriebi knindeba. sakiTxavi is aris, Tu rogor ganidevneba Zveli Teoriebi axliT. aris kidev erTi sakiTxi, wamoWrili deniel belis mier, kerZod, mcdari an CixSi aRmoCenili Teoriebis fenomenis sakiTxi: `ratom xdeba ise, rom adre mowinaved miCneuli Cixad iqceva?~ (D.
Bell in Deutsch et al. 1986: 220) dRes SeiZleba didi interesiT
kiTxulobdnen mravali politikuri filosofosis an
warsulis didi Teoretikosis nawerebs da siamovnebiTac
imowmebdnen maT, magram II msoflio omamde Camoyalibebul TeoriaTagan, sul ramdenimea dResac aqtualuri. Teoriebi ufro metad lingvistikaSi da ekonomikaSia sicocxlisunariani. qviSis koSkebi, agebuli politikur
mecnierTa mier, ingrevian pirvelive wvimisas. 1912 wels
gustav le boni naSromSi politikuri fsiqologia werda, rom makiavelis mier mTavarSi Camoyalibebuli wesebi
21
Zaladakargulia, vinaidan aRar arsebobs sazogadoeba,
romelsac didi florencieli akvirdeboda.
Tumca Cven ar vapirebT mogzaurobas politikuri Teoriebis sasaflaoze. sakmarisia aRvniSnoT, rom am nekropolisSi, hibriduli Teoriebis xeivanSi, ufro naklebi
samarxebia, vidre monodisciplinuri Teoriebis xeivanSi.
specializebuli sferoebi Teoriul orientacias saWiroeben, magram politikur mecnierebas mTlianobaSi ar
SeiZleba hqondes unversaluri, monopolisturi Teoria.
meTodebs gacilebiT ufro xangrZlivi sicocxlis Sansi
aqvT da zogierTi maTgani mudmiv atributebsac ki warmoadgens, romelTaTvisac ar arsebobs formaluri disciplinis gadaulaxavi sazRvrebi.
g. meTodebis sesxeba
j.s. milis, diurkheimis, klod bernaris da hubert
blelokis tradiciebSi unda ganvasxvavoT samecniero dasabuTeba - kvlevis strategia, kvlevis meTodi da teqnikuri SesaZleblobebi. oTxive maTgani krosdisciplinuria. unda SevCerde politikis mkvlevarTa mier nasesxeb
meTodebze. romlebic iSviaTad esesxebodnen uSualod
logikas, maTematikas an statistikas da, rogorc wesi,
Suamavals poulobdnen fsiqologiis, ekonomikisa da sociologiis zogierT seqtorSi. romelTac mniSvnelovani
roli Seasrules politikuri mecnierebis meTodologiur gamdidrebaSi. TvalsaCino tabula, grafikuli gamosaxuleba, jamuri maCvenebeli, cvladebis sazomi erTeulebi, koeficientebi, reitingebi, amonakrebis gadanawileba,
statistikuri daskvnebi, ekologiuri xarvezebi, binominaluri distribucia, mravlobiTi regresia, sworxazovani
korelacia, urTierTmimarTeba, faqtoruli analizi da
a.S. _ arc erTi am meTodTagani ar aris politikis mecni-
22
erTa warmosaxvis nayofi. yvela Semotanilia da zogierTi, gaumjobesebis Semdeg, daxvewili formiT, Sevida sxva
disciplinebSic.
meTodebis sesxebis procesi arc imis Semdeg Senelebula, rac 1963 wels oliver bensonma dawera, rom `politikuri mecnierebisTvis mniSvnelovan maTematikur naSromTa umravlesoba dawerilia autsaiderTa mier, anu
maT mier, vinc sakuTar Tavs politikuri fenomenebis
mkvlevrad naklebad miiCnevs~ (Benson 1963: 30). meTodebis
sesxeba iolia. mas Semdeg, rac gamogonebisa da sawyisi
SemuSavebis rTuli procesi dasrulebulia, meTodis gamoyeneba nebismiers SeuZlia, ganurCevlad imisa, aqvs Tu
ara warmosaxvis unari.
politikis mkvlevarTa mniSvnelovani nawili icnobs
Skalirebis meTods, SemuSavebuls fsiqologebis mier,
pat-analizs, importirebuls biologiidan ekonomikis gavliT, sociolog paul lazarsfeldis mravalmxrivi dasabuTebisa da gazomvis meTods, statistikos ioereskogis
mier SemoRebul xazovan struqturul mimarTebas. amerikeli jariskacis meTodologiaze, romelic emuel stouferis redaqtorobiT momzadda, muSaobda da TanamSromlobda sxva disciplinebis araerTi warmomadgeneli.
politikur mecnierebaSi maTematikuri meTodebis Semotana, , Rirebuli aRmoCnda ara imdenad TavisTavad,
ramdenadac imiT, rom erTgvari prologi iyo Semdgomi
sesxebisaTvis. maTematikuri meTodebisa da modelebis
SeTvisebam arsebiTi dividendebi moitana Tundac, modelirebisTvis aucilebeli sizustis TvalsazrisiT. es aseve fasdaudebeli aRmoCnda mtkice da logikuri argumentebis Camosayalibeblad, im naSromebSic ki, romlebSic
maTematikur gamosaxulebisaTvis mimarTvis aucileblobaar iyo.
23
vinaidan meTodisa Tu kvlevis teqnikis gadaRebas ar
sWirdeba raime nebarTva, maTi importireba arcTu iSviaTad mouwesrigebelia. axal sferoSi ama Tu im meTodis gamosayeneblad keTilgonierebac kmara. politikuri mecnierebis sferoSI moRvawe specialistTa umravlesoba jer
kidev erTmaneTSi urevs samecniero dasabuTebas, kvlevis
strategiasa da teqnologias. dReisaTvis politikis
mkvlevarTa davis ZiriTadi wyaroa ara ideologia, rogorc es bevrs hgonia, aramed meTodologia, romelic umetesad garedanaa motanili politikur mecnierebaSi. debatebi ideologTa Soris SesaZlebelia, magram xSirad
unayofoa, meTodologiur skolaTa Soris kamaTi ki yovelTvis fuWia.
statistikuri meTodebisa da teqnikis gadmoReba yovelTvis ar aris momgebiani. bevri politikis mkvlevari,
romelic raodenobriv meTodebs iyenebs, marTlac afarToebs politikuri codnis sazRvrebs. Tumca, sxvebs ufro amoZravebT teqnikiT daintereseba, vidre Sesaswavli
problemis arsi. Cveulebisamebr, isini ageben aradadasturebad modelebs, erTgvar zemodelebs da awarmoeben zegaangariSebebs. xSirad isini amjobineben mcire sakiTxebze msjelobas, xarjaven bevr niWsa da energias korelaciis koeficientis dazustebaze, faqtoruli analizis
meSveobiT, ase vTqvaT, Tmis Reris oTx nawilad danawevrebaze. isini produqtiuli mkvlevrebi arian. kompiuteric xom meqanikurad gvaZlevs pasuxs Setanil informaciaze. mxolod zogierTi maTi naweri qveyndeba wamyvan JurnalebSi, vinaidan maTi umravlesobas axasiaTebs mkveTri
kontrastiT zedmetad garTulebul analitikur teqnikasa
da Rarib warmosaxvas Soris kvlevis sistemaSi, an maT
mier sakvlevi monacemebi Zalzed umniSvneloa imisaTvis,
rom Seiswavlebodes aseTi mZlavri teqnikuri saSualebebis gamoyenebiT (Dogan 1994)
24
disciplinaTaSoris meTodologiis Tavisufal gacvlas gezs unda aZlevdes samecniero strategia da ara
meqanikuri xerxebi, gansakuTrebiT, zogierT did universitetSi, sadac bevri studenti, romelic ukve profesiul doneze swavlobs politikur mecnierebas, ukmayofilebas gamoTqvams imis gamo, rom maT `zedmet tvirTad awevT~ importirebuli statistikuri teqnikis mZime programa, riTac zaraldeba maTi uSualo akademiuri codna.
III hibriduli sferoebi
Teoriulad, Tormeti ZiriTadi socialuri mecniereba, Tuki TiToeuli maTgani vela danarCenebTan gadaikveTeboda, miviRebdiT 144 kvadratad dayofil bades. zogierTi kvadrati carieli darCeboda, magram maTgan 3/4-ze
meti Seivseboda hibriduli specialobebiT, romlebic
garkveuli avtonomiiT isargeblebdnen (Dogan and Pahre
1990). am hibridul specialobebsac, Tavis mxriv, aqvs ganStoebebi, romlebic viTardeba da meore TaobaSi iZleva
kidev didi raodenobiT hibridebs. SeuZlebelia yvela
arsebuli kombinaciis srulad aRwera disciplinaTa ubralo dawyvilebiT meore Taobis doneze, vinaidan yvelaze dinamikur hibridul sferoTagan zogierTi mravalmxrivi warmoSobisaa. amas garda, hibriduli sferoebi,
rogoricaa, magaliTad, preistoria, romlebic nawilobriv dakavSirebulia sabunebismetyvelo mecnierebebTan,
ver moxvdeba 144-danayofian badeSi, vinaidan es ukanaskneli gansazRvrulia socialur mecnierebaTa segmentebis
rekombinaciisTvis. hibridul sferoTa konfiguracia mudmivad icvleba. politikuri fsiqologia, politikuri sociologia da politikuri ekonomia didi xania aRiareb-
25
ulia damoukidebel sferoebad maSin, roca politikuri
anTropologia jer kidev ar aris avtonomiuri.
a. politikuri fsiqologia
fsiqologiasa da politikur mecnierebebs Soris arsebobs hibriduli sfero, romelic sakuTar droSas afrialebs, kerZod, politikuri fsiqologia. es mesame Taobis hibridia, vinaidan Tavad fsiqologia iSva, rogorc
hibriduli disciplina, romelic daefuZna nawilobriv
sabunebismetyvelo da nawilobriv socialur mecnierebebs. politikur fsiqologias aqvs ori monaTesave dargi:
ufrosi – socialuri fsiqologia, formalurad aRiarebulia msoflios yvela wamyvan universitetSi da umcrosi
_ kognituri mecniereba (fsiqologia), romelic dRes axal mecnierebaTa Soris yvelaze gavrcelebulia atlantikis orive mxares. politikur fsiqologias ufro iSviaTad aqvs Sexeba kognitur mecnierebasTan, samagierod
mudmiv kontaqtSia socialur fsiqologiasTan.
erT-erT publikaciaSi (D.O. Sears and C.L. Funk 1991: 346)
gamoTqmulia azri, rom politikuri fsiqologia, aris ra
`interdisciplinuri dargi, dgas Semadgenel nawilebad
daSlis safrTxis winaSe da SesaZloa is am nawilebis
sxvadasxva akademiur institutebs Soris gaCenil naprals emsxverplos~ da amis mizezi `biurokratiuli inerciiT gamowveuli disciplinuri orTodoqsia~ iqneba. Tumca es aRmoCena, romelsac akeTeben publikaciis avtorebi
imis Cvenebisas, Tu ramdenad aris SeWrili politikuri
fsiqologia politikuri mecnierebis fakultetebze, ver
amarTlebs am SiSs. Jurnali politikuri fsiqologia am
hibridul sferoSi Caxedvis kargi saSualebaa.
mis teritoriaze Cven aRmovaCenT Semdeg `provinciebs~: politikuri socializaciis, rolebis Teoriis, ga-
26
ucxoebis, fsiqobiografiis, pirovnebis analizis, politikur damokidebulebaTa da rwmenaTa, mcire jgufebis,
politikuri liderebis tipologiuri analizis, erovnuli xasiaTis, masobrivi monawileobis, Taobebis, politikuri ukmayofilebis ubnebs, aseve mdidar meTodologiur
sferos (damokidebulebis gazomva, sociometrika, kontent-analizi, klinikuri meTodebi, kvazieqsperimentuli
midgoma da, gansakuTrebiT, gamokiTxva).
Zalian cota hibridul sferos Tu SeuZlia iamayos
Tavisi damfuZnebliT. amerikul politikur fsiqologias
ki hyavs aseTi _ harold lasveli. mis mravalricxovan
mimdevarTa Soris arian: fred i. grinstaini, robert leini, herbert haimeni, erik eriksoni, sidnei verba da jeims
k. devisi.
dasavleT evropaSi politikuri fsiqologiis hibriduli sfero institucionalizebulia sul ramdenime universitetSi, magram literatura, romelic mas exeba, mdidaria da mravalferovani. amis ilustraciaa, magaliTad,
safrangeTSi filip bros Sromebi, germaniaSi ki ervin k.
Soixis wvlili, Setanili reprezentaciuli gamokiTxvebis meTodologiis ganviTarebisa da politikur mecnierebasa da socialur fsiqologiaSi SedarebiTobis problemis gadawyvetis saqmeSi. swored Soixis damsaxurebaa
`individualisturi xarvezebis~ (Scheuch 1966; 1969) aRmoCena. politikuri fsiqologiis sferoSi daweril wignTa
Soris unda gamoiyos semuel bernsisa da maqs kaazes mier gamocemuli politikuri qmedeba (Barnes and Kaase,
Political Action). maTi tipologia – moqalaqeTa dayofa protestis monawileebad, aqtivistebad, reformatorebad, komformistebad da pasiurebad _ gamosadegia araerTi qveynis realobis Sesaswavlad.
27
b. politikuri geografia
geografias, warsulSi wamyvan disciplinas, dRes ar
gaaCnia birTvi. is danawevrebulia bevr qvesferod: biogeografiad, socialur geografiad, urbanul, istoriul,
ekonomikur, politikur geografiad. arsebobs bevri Sexebis wertili politikur mecnierebebsa da geografias Soris: geopolitika, eleqtoraluri geografia, urbanuli
politika, federalizmis teritoriuli safuZvlebi, sazogadoebis sivrcobrivi organizacia, centri da periferia, qalaqi da mimdebare raionebi, garemos problemebi,
gansxvaveba qalaqsa da sofels Soris, socialuri mobilizaciis teritoriuli aspeqtebi da a.S. demografia politikuri geografiis kidev erTi saziaro ganzomilebaa.
h. j. makinderis statiis gamoqveynebis Semdeg (istoriis geografiuli RerZi; ix. Mackinder 1904) stain rokanis
evropis konceptualuri rukis gamocemamde (Rokkan 1994, ix.
Revue Internationale de Politique Comparée, specialuri gamoSveba
miZRvnili rokanis mosazrebebisadmi) daibeWda uamravi
naSromi politikuri geografiis sferoSi da ara mxolod evropaSi. f. j. terneris sazRvrebis mniSvneloba amerikis istoriaSi (Turner, The Significance of the Frontier in
American History) erTnairad exeba rogorc istorias, ise geografias.
kaspersonisa da minis krebulSi politikuri geografiis struqtura (Kasperson and Minghi 1969) bevri Tavi sainteresoa im politikis mkvlevarebisTvisac ki, romlebic
ar arian geografiaze orientirebulni (ratcelis saxelmwifoTa sivrcobrivi gafarToebis kanonebi, geopolitikuri regionebi, transaqciaTa nakadis analizi, centri da
periferia, zangebis migraciis gavlena da a.S.). centri-periferiis koncefcias aSkarad geografiuli ganzomileba
aqvs (Rokkan, Urwin et al. 1987).
28
politikuri mecniereba da geografia ikveTeba aseve
eleqtoraluri geografiis sferoSi, gansakuTrebiT, saerTo monacemebis analizisas qveynebSi, romlebisTvisac
damaxasiaTebelia didi teritoriuli mravalferovneba
da romelTa Sesaxebac informacia moipoveba administraciuli erTeulebis doneze. am TvalsazrisiT, privilegirebuli qveynebi aris an ukanasknel dromde iyo: safrangeTi, espaneTi, italia, portugalia, belgia, norvegia, fineTi, avstria, kanada. andre zigfridi (Segfried 1913) ikvlevda safrangeTis Crdilo-dasavleTs, v.o. ki _ samxreTis politikas (Key 1949), rudolf herberle (Herberle 1949)
_ Slezvig-holStains vaimaris respublikis periodSi, erik alardti (Allardt 1964) _ fineTs, m. dogani (Dogan 1968) _
italias, stain rokani da h. valeni (Rokkan and Vale 1964) _
norvegiis politikaSi regionalur kontrastebs, xuan
linci da amando migeli (Linz and de Miguel 1966) `rva espaneTs~, r.e. de smeti da r. evalenko (De Smet and Evalenko
1959), aseve fronie sxvebTan erTad (Frognier et al. 1974) _
belgias. es geografiuli midgoma gamoicada detaluri
analiziT, romlis drosac teritoria qreba da gzas uTmobs teritoriuli erTeulebisa da cvladebis sociologiur gadajgufebas (Dogan and Rerivry 1988). am hibridul
sferos aqvs specialuri Jurnalebis mTeli seria, romlebic
interdisciplinur
kavSirebs
warmoadgenen:
Economic Geography, Urban Geography, International Journal of Urban
and Regional Research da, gansakuTrebiT, Political Geography.
politikis mkvlevarebi analizis erTeulad kvlav
er-saxelmwifos miiCneven da es im dros, roca msoflioSi arsebobs uamravi giganturi qalaqi oTx milionze meti mosaxleobiT, rac aRemateba zogierTi damoukidebeli
saxelmwifos mosaxleobas. msofliosTvis sul ufro metad ganmsazRvreli xdeba giganturi qalaqebis warmmarTveli roli (Dogan and Kasarda 1988). am sferos Seswavlas
29
saTaveSi udganan geografebi da urbanistebi, romlebic
gvTavazoben Teoriul struqturebs (Frameworks), koncefciebsa da gazomvis meTodebs. urbanistika farTovdeba. is
albaT male damoukidebel disciplinad iqceva. dRes
TiTqmis yvela ganviTarebul Tu ganviTarebad qveyanaSi
`urbanologiis~ specialistTa ricxvi ufro maRalia,
vidre politikis mkvlevrebisa. `urbanuli politika~
mzardi sferoa.
g. politikuri sociologia
politikur mecnierebasa da sociologias aqvT saziaro sfero: politikuri sociologia. es Zveli hibridia,
aRiarebuli jer kidev 50-ian wlebamde, rogorc amis Sesaxeb werda neil smelzeri:
`politikuri mecnirebis SedarebiT axal ganStoebebSi, romlebic Tavisuflad gaerTiandnen bihevioruli
midgomis garSemo, kvlevis meTodebi, umniSvnelo gamonaklisis garda, TiTqmis ar gansxvavdeba sociologiis meTodebisgan... politikis mkvlevrebi monacemebis Segrovebis, statistikuri damuSavebisa da SedarebiTi analizisaTvis iyeneben meTodebis imave arsenals, rasac sociologebi~ (Smelser 1967: 27).
Tanxvedra aSkaraa.
jovani sartori ganasxvavebs politikur sociologias da politikis sociologias. misTvis es ukanaskneli,
religiis sociologiis msgavsad, sociologiis ganStoebaa. gamyofi xazi SeiZleba gaivlos damokidebuli an damoukidebeli cvladebis aqcentirebis ganxilvisas. `damoukidebeli cvladebi _ mizezebi, determinantebi an faqtorebi sociologebisTvis ZiriTadad sociologiuri
struqturebia, maSin roca politikuri mecnierebebisTvis
damoukidebeli cvladebi ZiriTadad politikuri struq-
30
turebia (Sartori 1969: 67). is askvnis, rom `politikuri sociologia interdisciplinuri hibridia, romelic socialuri da politikuri ganmartebiTi cvladebis kombinirebas, anu sociologebis mier SemoTavazebuli sawyisi
monacemebis politologTa mier SemoTavazebul sawyis
monacemebTan SeTanxmebas cdilobs (Sartori 1969: 69).
politikuri mecnierebis bevri yvelaze metad cnobili mkvlevari wamyvani sociologia. mecnierTa sakmao raodenobas aqvs an hqonda ormagi specialoba _ politikuri mecnierebis da sociologis, aseTebi arian Soris r.
aroni, s. m. lipseti, r. bendiqsi, i. linci, j. sartori, m.
kaaze, j.d. stiveni. mildred a. Svarci, C. reijini da m.
dogani. dRes politikuri ekonomia sociologiasa da politikur mecnierebas Soris gabatonebul urTierTdamokidebulebas ecileba.
d.
rogor
daipyro
politikurma
mecnierebam ekonomikis teritoria
zogierTi ekonomisti momxrea `ekonomikis imperialisturi eqspansiisa sociologiis, politikuri mecnierebis, anTropologiis, iurisprudenciis da socialuri biologiis tradiciul sferoebSi~ (Hirschleifer 1985: 53). ramdenime am imperialistTagani cnobili mecnieria, maT Soris zogierTi _ nobelis premiis laureati. JurnalSi
American Economic Review gamoqveynda erTgvari manifesti,
romlis citirebac Rirs:
`sruliad SeuZlebelia gamoiyos sagangebo teritoria ekonomikisTvis, romelic iqneba mosazRvre magram amave dros gamijnuli sxva socialuri disciplinebisgan.
ekonomika Rrmad aris SeWrili yvela am dargSi da, piruku, ekonomikaSic SemoWrilia yvela es disciplina. arsebobs mxolod erTi socialuri mecniereba. ekonomikas im-
31
perialistur dapyrobiT Zalas aniWebs is, rom Cveni analitikuri kategoriebi _ deficiti, fasi, prioritetebi,
SesaZleblobebi da a.S. marTlac universaluria gamoyenebaSi... amdenad, ekonomika socialuri mecnierebis universaluri gramatikis fuZemdebelia. Tumca amas sxva mxarec
aqvs. vidre samecniero Sromebi anTropologiaSi, sociologiaSi, politikur Tu sxva mecnierebebSi sul ufro
metad daemsgavseba gamokvlevebs ekonomikaSi, ekonomistebi, Tavis mxriv, mixvdebian, Tu ramdenad izRudeba maTi
funqcia. am procesis Sedegad karg ekonomikur mecnierebas moeTxoveba, iyos Tanadroulad kargi anTropologiac,
sociologiac, politikuri mecnierebac da fsiqologiac”
(Hirschleifer 1985: 53).
es xedva anaqronistulia da ewinaaRmdegeba ekonomikis, rogorc daviwroebadi disciplinis, aRqmas: `ekonomika, rogorc formaluri disciplina, gansacdelSia, vinaidan mis mTavar miRwevebs _ konceptualizacias, Teorias,
modelirebas da maTematizacias _ Tan axlavs misi sagrZnobi izolacia sxva socialuri mecnierebebisgan~ (Beaud
1991: 157).
sinamdvileSi socialuri mecnierebis uaxlesi istoria cxadyofs, rom samecniero codnis uamrav sferoSi
ekonomikurma mecnierebam Tavisi poziciebi dakarga. es
sferoebi daikaves momijnave disciplinebma. erT konkretul momentSi ekonomika gzis gasayarze aRmoCnda: mas SeeZlo aerCia inteleqtualuri eqspansia, SeWriliyo sxva
disciplinebSi sakuTari diversifikaciis fasad, sxvadasxva mimarTulebebad daSlis xarjze (am risks ar SeuSinda politikuri mecniereba). amis nacvlad man amjobina
profesiis siwmindis SenarCuneba, arCia sakuTari Tavis
erTguleba, risi sazRauric teritoriebis dakargva iyo.
mainc bevr ekonomists miaCnia, rom siwmindis arCevani, me-
32
Todologiuri simkacre da hermetuli (ucvleli) terminologia swori arCevani iyo.
amdenad naTelia, rom TviTkmayofa, ekonomistebisTvis nacnobi sityva rom vixmaroT, disciplinis CarCoebis SemWidroebiT mTavrdeba. Tumca es ar gulisxmobs saerTo gaRaribebas, vinaidan ekonomistebis mier datovebuli teritoriebi male sxvebma aiTvises. gamoTavisuflebul sivrces axla sxva medroSeebi hyavs: menejmenti, politikuri ekonomia, mecniereba ganviTarebis Sesaxeb, mesame samyaros qveynebis SedarebiTi kvleva, ekonomikuri da
socialuri istoria. ekonomika sakuTar CarCoebSi rom ar
Caketiliyo, SesaZloa, dRes misi pozicia socialur mecnierebaTa TanavarskvlavedSi ufro saxarbielo yofiliyo.
aseTi mdgomareoba gansakuTrebiT gasakviria, radgan
gamodis, rom ramdenime klasikosi mecnieri, marqsidan da
veberidan Sumpeteramde, polanimde, parsonsamde, smelzeramde (Martinelli and Smelzer 1990), aseve paretoc, Semcdaran,
roca sakuTar TeoriebSi centraluri adgili ekonomikas, sazogadoebasa da politikas Soris urTierTobebs miuCines. cnobili amerikeli ekonomistebis mTeli armia
prioritets aniWebda politikuri fenomenebis Seswavlas,
Tugind cali fexiT ekonomikaSi mdgariyvnen. maT Soris
arian kenet erou, entoni daunsi, kenet bouldingi,
Carlz lindblomi, jeims biuqeneni, gordon taloki, albert hirSmani, jon harsani, herbert saimoni, dankan bleqi, jerom roTenbergi, Tomas Selingi, riCard masgreivi,
mankur olsoni da sxvebi.
zogierTi ekleqtikosi ekonomisti uaryofs reduqcionizms, gaziarebuls sxvebis mier da imowmebs gamokvlevebs ganviTarebis sferoSi: ganviTareba dayvanilia ekonomikur ganviTarebamde; es ukanaskneli dayvanilia zrdamde, rac, Tavis mxriv, dadis investiciamde, sxva sityvebiT
33
rom vTqvaT, dagrovebamde. ramdenime aTwleuli dasWirda,
raTa Secvliliyo warmodgena erT sul mosaxleze saerTo erovnuli Semosavlis (GDP) Sesaxeb, rogorc ganviTarebis indikatoris Semadgeneli Semadgeneli nawilis Taobaze. gunar miurdali gamodioda unidisciplinaruli
modelebis momxre ekonomistebis winaaRmdeg.
bevr qveyanaSi ekonomistTa didi nawili TiTqos Caiketa, ris Sedegadac darCa Seuswavleli mTeli sferoebi, romlebic guldasmiT kvlevas saWiroebdnen. magaliTad, maTi wvlili, Setanili mesame samyaros ganviTarebis
problemis Seswavlis saqmeSi, mokrZalebulia politologTa da sociologTa mier gaweul SromasTan SedarebiT. gansakuTrebiT es exeba SeerTebul Statebs, laTinur amerikasa da indoeTs.
Tuki disciplina midrekilia sakuTar TavSi Caketvisaken, Tuki is sakmarisad gaxsnili araa, Tuki misi specialobebi ar ganicdian hibridizacias, momijnave teritoriebi mainc ar rCeba auTvisebeli. bevr ekonomists garkveulwilad qedmaRluri damokidebuleba hqonda politikuri mecnierebis mimarT. amis Sedegad, SeerTebul StatebSi, did britaneTsa da skandinaviis qveynebSi ekonomikur mecnierebasTan paralelurad ganviTarda da kidec
ejibreboda mas politikuri ekonomia _ wevrTa ukiduresi aqtivobiTa da mravalricxovnebiT gamorCeuli axali
samecniero mimarTuleba. politikur ekonomias saxeli
daerqva erT-erTi Zveli franguli saxelwodebis aRorZinebis Sedegad. politikuri ekonomia amJamad amerikuli
politikuri mecnierebis erT-erTi umTavresi sferoa, metad produqtiuli da avtoritetuli JurnalebiT aRWurvili. politikuri ekonomia erT-erTi yvelaze popularuli seqtoria politikur mecnierebaSi samecniero xarisxis maZiebelTa Soris. politikurma mecnierebam yvelaze
metad ixeira ekonomikis monodisciplinuri CaketilobiT.
34
ocdaaTi wlis win f.a. haieki werda, rom `veravin
SeZlebs iyos didi ekonomisti, Tu is mxolod ekonomistia. Tanac didia albaToba imisa, rom ekonomisti, romelic mxolod ekonomistia, iqces dabrkolebad, Tugind
aSkara safrTxed, mecnierebis ganviTarebisaTvis~ (Hayek
1956: 463). dRes SesaZloa dagvianebulic ki iyos ekonomikisaTvis politikuri mecnierebis, sociologiis, ekonomikuri istoriis da, gansakuTrebiT, politikuri ekonomikis
mier dakavebuli teritoriebis xelaxla dapyroba. zogierT ekonomists jer kidev imedi aqvs: `saWiroa pirobis
ceteris paribus SezRudva interdisciplinuri midgomis SesaTviseblad, anu ekonomikis gasaxsnelad multidisciplinurobisaTvis~ (Bartoli 1991: 490). varaudebisa da Teoriebis meSveobiT dasabuTebaze uaris Tqma aRar iqneba sakmarisi, vinaidan realoba Seicvala: `ekonomikuri sakiTxebi politizebuli gaxda da politikuri sistemebi sul
ufro metadaa dakavebuli ekonomikuri saqmeebiT~ (Friden
and Lake 1991: 5).
e.
politikuri
anTropologiidan
hibriduli regionuli kvlevebisaken
1950-iani da 60-iani wlebis mijnaze, sul ramdenime
weliwadSi, daaxloebiT ormocdaaTma koloniam moipova
erovnuli damoukidebloba. am periodSi socialur mecnierebaTa sami aTasamde amerikeli mkvlevari, maT Soris
politikuri mecnierebis sferodan, amerikuli fondebis
xelSewyobiT miavlines aziaSi, afrikasa da laTinur amerikaSi axalgazrda eri-saxelmwifoebis Seswavlis mizniT, romlebsac axali mopovebuli hqondaT damoukidebloba. maT msoflio asobiT wigniTa da statiiT aavses.
isini regionebis specialistebad iqcnen da Caenacvlnen
evropel mkvlevrebs britaneTis, safrangeTis, belgiis,
35
niderlandisa da portugaliis gamoZevebis Semdeg maTi
koloniebidan.
regionebis specialistTa es spontanuri Taoba hibridad iSva. maTma sakvlevma Temebma gaafermkrTala disciplinaTa sazRvrebi. regionebis specialistTa Taobisa
da misi mimdevrebis yuradReba koncentrirebuli iyo aradasavlur sustad ganviTarebul qveynebze, `usaxelmwifo~ sazogadoebaze, imaze, rasac joel s. migdali `sust
saxelmwifoebsa da Zlier sazogadoebebs~ uwodebs. unda
aRiniSnos, rom es Zveli disciplinis _ anTropologiis
privilegirebul sakvlev sferos warmoadgenda, romelic
saukuneTa mijnaze ayvavda dasavleT evropaSi. evropelma
anTropologebma amerikel regionebis specialistebze gacilebiT adre aRmoaCines es `primitiuli~ sazogadoebebi.
mecnierTa es ori kategoria Zireulad gansxvavdeba
erTmaneTisgan. evropeli anTropologebi monodisciplinuri mecnierebi iyvnen, mkafio identurobiT, terminologiiTa da Teoriuli CarCoebiT. isini codnis eqsportiorebi iyvnen socialur mecnierebaTa mTel speqtrSi. zogierT maTgans imperialisturi ambiciebi hqonda, acxadebda
ra anTropologias umTavres mecnierebad. isini yvela
sxva disciplinas, maT Soris politikur mecnierebasa da
sociologias, anTropologiis nawilad ganixilavdnen.
roca imperiebma, romlebic planetis naxevars moicavdnen, rRveva iwyes, am anTropologebma dakarges sakvlevi obieqti. anTropologia daiSrita. anTropologiis mier datovebuli teritoria gadavida regionebis specialistebis xelSi. maTi winamorbedebisgan gansxvavebiT, axalma `dampyroblebma~ ver aafriales disciplinuri droSa. mxolod ramdenime maTgans hqonda miRebuli anTropologiuri ganaTleba, umravlesoba ki arc Teoretikosi
iyo da arc meTodologi. iyvnen gamonaklisebic, maT Soris yvelaze cnobili saxelebia devid apteri, leonard
36
binderi, jeims koulmeni, lusien pai, fred rigsi, dankuart rastou, riCard sklari da mairon vineri.
devid istons surda daearsebina axali qvedargi: politikuri anTropologia. man 1959 wels gamoaqveyna naSromi am saxelwodebiT. dRevandeli gadmosaxedidan, SeiZleba iTqvas, rom axalSobili susti iyo. im dros axal
warmmarTvel Zalas esaWiroeboda aradisciplinuri specialistebi axladSeqmnili qveynebisa da ara anTropologiis eqspertebi, disciplina, romlis kolonizeba dawyebuli iyo sxva disciplinebis mier.. niSandoblivia, rom
amave dros margret mids (Mead 1961: 475) eSinoda, rom ixilavda sakuTar disciplinas `STanTqmuls~ da `izolirebuls~ samecniero sazogadoebisgan~. keTili `beberi~ anTropologia imperializmis mwvervalidan `gamousadegari
samecniero sawyobis~ donemde daeSva (Mead 1961: 475).
politikuri anTropologia dRes aRar yvavis, radganac zedmetad anTropologiuri da arasakmarisad politikuria; es im dros, rodesac Raribi qveynebi, afrikis
gamoklebiT, viTardebian da ganicdian Sinagan cvlilebas
globalur ekonomikur samyarosTan pirispir urTierTobaSi. lusien paismniSvnelovani naSromi aradasavluri
politikuri procesebi (Pye, The Non-Western Political Process),
romelic 1958 wels gamovida, dRes saWiroebs seriozul
ganaxlebas diqotomiaTa masStabis SemcirebiT. politikuri anTropologiis sfero, Cans, erTaderTi hibriduli
sferoa, romelic daRmavlobas ganicdis.
amave dros, frangma demograf-ekonomist-sociologma
alfred sovim (Sauvi 1952; 1956) SemogvTavaza, rom am axali
naklebad privilegirebul qveynebisTvis `mesame samyaro~
gvewodebina, safrangeTis revoluciamdeli `mesame wodebis~ analogiiT. es iarliyi SenarCunda, miuxedavad imisa,
rom 1989 wels daingra `meore samyaro~. savsebiT SesaZlebelia, rom adre Tu gvian es saxelwodeba Seicvleba, vi-
37
naidan is moicavs qveynebis uzomod did nairgvarobas: CineTis msgavs Zvel civilizaciebs da afrikis xelovnurad
Seqmnil saxelmwifoebs; saudis arabeTis msgavs mdidar
da ukiduresad Rarib qveynebs. romeli disciplina SemogvTavazebs axal iarliyebs?
mesame samyaros qveynebis regionuli kvlevebi prioritets aniWeben Temebs, romlebic mniSvnelovania calkeuli qveynebis gagebisaTvis. `isini pativs ar scemen disciplinaTa CarCoebs” (Lambert 1991: 190). regionul kvlevebSi kargadaa warmodgenili humanitaruli sfero. `socialur mecnierebebSi momuSave regionis specialistebs,
rogorc Cans, aqvT ZiriTadad meti kontaqti da saerTo
inteleqtualuri saqmianoba humanitarul mecnierebebTan,
vidre maT disciplinur kolegebs, romlebic ar arian
orientirebulni regionebze~. anTropologiis, istoriis,
literaturisa da politikuri mecnierebis Sexamebam ganapiroba is, rom `WeSmaritad interdisciplinuri naSromebi Seiqmna regionuli kvlevebis sferoSi~ (Lambert 1991:
192).
aRwers ra davas tradiciul disciplinebsa da regionul kvlevas Soris, romelmac zemoqmedeba moaxdina
mecnierTa TviTidentifikaciaze, lusien pai aRniSnavs
(Lucian W. Pye1975: 3): `regionuli specializaciis gaCenam
Secvala TvalTaxedva da wamoWra sakiTxebi, romlebic
socialur mecnierebaTa safuZvlebs wvdeba". disciplinaTa gadakveTaze warmoqnilma hibridulma sferoebma gacilebiT ufro metad Secvala es safuZvlebi, vidre gamWolma hibridulma regionulma kvlevam.
v. politikuri ganviTareba sabunebismetyvelo
da
socialuri
mecnierebebis
mijnaze
38
politikuri reJimebis sxvadasxva tipebis geografiuli gavrceleba gasaocari fenomenia, magram is ar gvxvdeba samecniero literaturaSi ukanaskneli aTwleulebis
manZilze. esaa reaqcia sociolog elsvoT hantingtonis
gadaWarbebaze, romelic mwvaved da samarTlianad gaakritika sociologma pitirim sorokinma 1928 wels. am kritikam garemosa da klimaturi faqtorebis gaTvaliswinebis
yovelgvari survili gauqro amerikel sociologTa da
politikis mecnierebis warmomadgenelTa mTel Taobas.
Tumca saxelganTqmul ekonomistTa didi nawili ar
darCenila mdumared. 1955 wels u. artur liuisma ekonomikuri zrdis TeoriaSi aRniSna: mniSvnelovania im mizezis dadgena, Tu ratom CamorCebodnen tropikuli qveynebi
ukanaskneli ori aswleulis manZilze Tanamedrove ekonomikuri zrdis procesSi~ (Lewis 1955: 53). jon kenet galbreiti 1951 wels werda: `dedamiwis ekvators ori aTasi
milis siganis sartyeli rom Semoartya, masSi verc erT
ganviTarebul qveyanas ver aRmoaCen... cxovrebis done
yvelgan dabalia, sicocxlis xangrZlivoba – mokle~
(Galbraith 1951: 39-41). TxuTmetiode wlis Semdeg Carlz kindlbergeri (Kindleberger 1965: 78) werda: `faqti faqtad rCeba, rom axal droSi verc erTma tropikulma qveyanam ver
miaRwia ekonomikuri ganviTarebis maRal dones.~ kenet
bouldingi (Boulding 1970: 409) kidev ufro win midis: `ukanasknel TaobaSi ekonomiksma principuli warumatebloba
ganicada ekonomikuri ganviTarebis sferoSi da es mniSvnelovanwilad zomieri klimaturi zonis Sedegi iyo.~
es ekonomistebi damowmebuli hyavs msoflio bankis
ekonomikuri ganviTarebis institutis direqtors endriu
kamarks
wignSi tropikebi da ekonomikuri ganviTareba
(Kamarck 1976). aq saerTod ar aris saubari politikaze.
miuxedavad amisa, naSromi axerxebs eWvqveS daayenos tropikuli regionebis politikis Cveneuli aRqma. tripanoso-
39
miazi (ZilquSis avadmyofoba), romelsac buzi cece avrcelebs, aferxebs afrikis umetesi nawilis progress saarsebo donis zemoT: `buzi cece anadgurebda sasapalne
pirutyvs, ris Sedegadac saukuneebis manZilze tropikuli afrika izolirebuli aRmoCnda danarCeni msofliosagan, afrikis sxvadasxva xalxebi ki erTmaneTs mowyda~
(Kamarck 1976: 38). oci wlis winaT afrikis regioni, gacilebiT ufro didi, vidre SeerTebuli Statebia, uvargisi
iyo mesaqonleobisaTvis (Kamarck 1976: 25). sasoflo-sameurneo produqcia notio tropikebSi SezRudulia niadagis
mdgomareobiT, romelic inficirebuli iyo (Kamarck 1976:
25). 60-ian wlebSi msoflio jandacvis organizaciisa da
msoflio sasursaTo organizaciis gamokvlevebma daadgina, rom parazitebma daaavada miliardamde adamiani tropikebsa da subtropikebSi. am regionebSi 500 milioni adamiani dasneulda ankilostomiiT, romlis simptomebicaa
anemia, sisuste da cxeleba (Kamarck 1976: 75).
es ekologiuri faqtorebi dadasturda gamokvlevaTa
sagulisxmo raodenobiT, romelic ukanaskneli ori aTwleulis manZilze tropikul regionebSi Caatares geologebma, geografebma, biologebma, zoologebma, botanikosebma, agronomebma, epidemologebma, parazitologebma,
klimatologebma, msoflio bankis eqspertebma da gaeros
ramdenime saagentom, aseve hibriduli politikuri mecnierebis warmomadgenlebma, romlebic kargad iyvnen gaTviTcnobierebuli tropikul soflis meurneobaSi, sasargeblo wiaRiseulis mopovebaSi da am qveynebis sanitarul mdgomareobaSi. saerTaSoriso organizaciebis mier
momzadebuli aTeulobiT angariSis Tanaxmad, axlandeli
Taobis dros viTareba gamosworda.
Tuki am ekonomikur da socialur pirobebs politikuri mecnierebis enaze gadmovTargmniT, ibadeba kiTxvebi:
40
·
ratom mdebareobs TiTqmis yvela pluralisturi
industriuli demokratiebi zomier sartyelSi?
· ratom hqonda indoeTs, miuxedavad imisa, rom zogierTi Teoriis Tanaxmad `ar unda yofiliyo demokratiuli~ da romelic SedarebiT Rarib tropikul qveyanas warmoadgens, xangrZlivi periodis
ganmavlobaSi demokratiuli reJimi?
· arsebobs raime kavSiri im faqtebs Soris, rom
kontinenturi afrikis 30 mln km-ze meti farTobi
tropikebSi mdebareobs (xmelTaSua zRvis gamoklebiT) da rom es uRaribesi kontinentia, sadac
ar arsebobs erTi WeSmaritad pluralistuli demokratiac ki, romelsac Seswevs unari, Tundac
ramdenime wliT SeinarCunos arseboba?
· ra doziT unda CavrToT ekologiuri faqtorebi
ekonomikuri, socialuri da politikuri ganviTarebis parametrebSi?
es SekiTxvebi SeiZleba daisvas rogorc Zveli `ganviTarebis~ skolis, iseve misi memkvidre axali `tranzitologiis skolis~ mxridan. erTma koleqtivma (g. o doneli, f.k. Smiteri da l. uaiThedi) sakuTar wigns Wkvianuri
saTauri SeurCia, romelic ar migvaniSnebs saboloo Sedegze: avtoritaruli mmarTvelobis gardaqmna (O'Donnel,
Schmitter, Whitehead 1986). mecnierTa sxva jgufma (l. daimondis xelmZRvanelobiT x.x. linci da s.m. lipseti) gariska
da Tavisi wignis saTauric SemoTavazebiT _ demokratia
ganviTarebad qveynebSi (Diamond, Linz, Lipset 1988) _ varaudi
gamoTqva, rom demokratiuli institutebi marTlac gzas
ikafaven am qveynebSi, romlebic, erT-erTi Tanaredaqtoris azriT, Tavidan ar pasuxobdnen `demokratiis moTxovnebs~.
am ori jgufidan verc erTma ver ganasxvava naTlad
da funqcionalurad WeSmariti pluralistuli demokra-
41
tia, dalis poliarqia da WeSmariti demokratiis SezRuduli, nawilobrivi, zedapiruli an Canasaxovani saxeebi.
demokratizaciis procesebi, modernizaciis stadiebi, liberalizacia, eleqtoruli TamaSebi, adamianis uflebaTa
pativiscema mxolod `dasavluri modelisken~ mimavali
safexurebia. dReisaTvis sityva `demokratia~ uzedsarTavod gvabnevs. rogorc cnobilia, arsebobs demokratiuli
reJimebis didi mravalferovneba. demokratiis misaRwevad
saWiroa sxvadasxva stadiis gavla, rogorc amas aCvenebs
monacemebi raimon gastilis seriidan mSvidoba msoflioSi (Gastil 1980-1989). zemoT dasmuli iyo SekiTxva: ratom
amJRavneben dRemde ayvavebis tendencias WeSmaritad mowinave demokratiebi zomier sartyelSi? am kiTxvaze miaxloebiTi pasuxis gacema SesaZlebelia mxolod im SemTxvevaSi, Tu mkafiod ganvasxvavebT demokratiis tipebs.
indoeTi, rogorc demokratiuli qveyana, klinikuri
SemTxvevaa, samecniero `anomalia~, am sityvis Tomas kuniseuli gagebiT. am SemTxveviT dainteresebuli komparativistebi unda moiqcnen biologebiviT, roca maT bedi gauRimebT da normisgan raime gadaxras aRmoaCenen. maT SeuZliaT, misdion klod bernaris rCevas, romelic mocemulia mis dRemde aqtualur naSromSi eqsperimentuli medicinis Sesavali (Bernard 1865). maT SeuZliaT daiwyon erTerTi saukeTeso indikatoriT, romelic moepoveba SedarebiT politikas _ wvrili sasoflo-sameurneo sakuTreba.
indoeli glexi Raribia, magram is mesakuTrea!2
tropikuli afrikisa da sxva msgavsi regionebis gaazrebisas saqmeSi unda CaerTos sabunebismetyvelo mecnierebebi da demografia, Tuki vinme semuel hantingtonis
darad ikiTxavs _ ramdeni qveyana gaxdeba demokratiuli?
damokidebulebis Teoria SeiZleba garkveulwilad gamo2
miwis mflobelobis Sesaxeb ix. tatu vanhanenis mier
Sekrebili monacemebi.
42
sadegi iyos laTinur amerikasa da dasavleT evropasTan
mimarTebaSi, magram is gacilebiT naklebad vargisia
tropikuli afrikisaTvis. tropikebis ekologiuri parametrebis Sesaxeb arsebuli literatura SeiZleba SevadaroT zomier klimatur zonebSi florisa da faunis monacvleobis Sesaxeb
arsebul literaturas. alfred
krosbis mier 1986 wels gamocemuli naSromi ekologiuri
imperializmi: evropis biologiuri eqspansia 900-1900
wlebSi (Crosby 1986) axleburad warmoaCens amerikuli
Zlevamosilebis Seqmnas. erT-erTi yvelaze TvalsaCino
komparativisti Carlz darvini dRes cocxali rom yofiliyo, is gaakritikebda monodisciplinarizms, gansakuTrebiT u.u. rostous, romlis `zrdis stadiebis~ Teoriac
ar aRiarebs ekonomikuri zrdis fizikuri an ekologiuri
SezRudvebis arsebobas.
z.
SedarebiTi
hibriduli sfero
politika,
rogorc
hibridizaciis procesi vlindeba ara mxolod cnebebis, Teoriebisa da meTodebis gacvlaSi disciplinebsa
da qvesferoebs Soris, is aseve mJRavndeba informaciis,
Sinaarsis, indikatorebis, statistikuri monacemebisa da
empiriuli kvlevis yoveldRiuri praqtikis gacvlaSi. es
gacvla zogierT disciplinaSi intensiuria, zogSi ki naklebobas ganicdis. socialuri geografia sesxulobs informacias fizikuri geografiisagan, romelic, Tavis
mxriv, sesxulobs mas geologiisagan da ara piriqiT. politikur mecnierebebs uzarmazari `sagareo vali~ marTebs, vinaidan politika ver aixsneba mxolod politikiT.
politikuri fenomenebi arasdros iqmneba in vitro, xelovnurad, laboratoriaSi. es procesebi yovelTvis dakavSirebulia politikis miRma arsebul sxvadasxva faqtorTan.
43
aTeulobiT arapolitikuri cvladi gamoiyeneba politikis asaxsnelad. es erT-erTi umTavresi mizezia, ris gamoc politikuri mecniereba gadajaWvulia sxva socialur mecnierebebTan.
sxva socialur mecnierebaTa mier dagrovili informaciis maragi gansakuTrebiT mniSvnelovania SedarebiTi
politikis sferoSi, imdenad, rom SeiZleba iTqvas: sxvadasxva erTa SedarebaSi aucileblad monawileobs ramdenime disciplina. 60-iani wlebi SedarebiTi politikis istoriaSi iyo kooperaciisa da konvergenciis gansakuTrebuli periodi. TxuTmeti wlis ganmavlobaSi, 1958_1972
wlebSi, gamoqveynda ormocamde mniSvnelovani wigni da
statia, romlebsac sami saerTo maxasiaTebeli hqonda: Sedareba raodenobrivi maCveneblebis meSveobiT, hibridizacia da dagrovili codna. `aseTi kombinacia adre arasodes yofila miRweuli politikuri mecnierebis istoriaSi~
(Dogan 1994: 39). es gamorCeuli momenti aseve tokvilis,
j.s. milis, marqsis, spenseris, veberisa da paretos sociologiuri stilis klasikuri evropuli komparativizmisgan gandgomis niSanicaa.
am konkretul momentSi sociologia aRar iyo umTavresi socialur mecnierebaTa Soris. pirvelad socialur
mecnierebaTa istoriaSi es adgili politikurma mecnierebam daikava. socialur mecnierebaTa axal TanavarskvlavedSi ramdenime mnaTobi moCans, romelTa dasaxelebac
zedmetia. is, rac aucileblad unda aRiniSnos, codnis
dagrovebis procesia, romelSic aTeulobiT specializebulma mkvlevarma da eqspertma miiRo monawileoba.
evropaSi totalitarizmis batonobis periodSi socialur mecnierebaTa daTrgunvis Semdgom (Scheuch 1991),
vidre mis aRorZinebamde SeerTebul StatebSi, gangaSi
atexa roi makridisma 1955 wels SedarebiTi politikis
Seviwroebis gamo. daaxloebiT imave dros (1954 w.) gaeros
44
statistikurma biurom daiwyo `socialuri statistikis~
gamoqveyneba. aqedan arc erTi gamoSveba ar yofila politikuri. is Seicavda demografiul cvladebs, Semosavlebs, cxovrebis donis standarts, socialur mobilurobas, sanitarul mdgomareobas, kvebas, sabinao pirobebs,
ganaTlebas, dasaqmebas, kriminalur mdgomareobas.
1957 wels gaeros ekonomikur da socialur saqmeTa
departamentma daiwyo angariSebis gamoqveyneba msoflioSi socialuri mdgomareobis Sesaxeb. am publikaciis Tavebi, miZRvnili `socialuri da ekonomikuri ganviTarebis
urTierTkavSirisa da balansis problemebisadmi~ (1961
wlis krebuli) an `social-ekonomikuri modelebisadmi”
(1963 wlis krebuli) dResac interess iwvevs, miuxedavad
imisa, rom am analizSi ar moipoveba SedarebiTi politikisaTvis esoden mniSvnelovani politikuri monacemebi.
am seriis gamocemis dawyebidan ori wlis Semdeg gamoqveynda lipsetis politikuri adamiani (Lipset 1959), ori
aTwleulis ganmavlobaSi politikis mkvlevarTa mier
yvelaze xSirad citirebuli wigni, Tumca es wigni bevrs
sesxulobs sxva socialuri mecnierebebidan da sul mcires _ politikuri mecnierebidan. erTi wlis Semdeg
karl doiCma Seqmna Tavis `manifesti~ (Deutsch 1960), romelsac ramdenime Tvis Semdeg mohyva misi konstruqciuli
statia (Deutsch 1961). orive werili exeba indikatorebs,
romlebic araa uSualod politikuri. momdevno wels gamoqveynda filip katraitis (Cutright 1963) mniSvnelovani
publikacia, romelsac dRevandeli gadmosaxedidan winaswarmetyveluri SeiZleba vuwodoT: is im drois erTaderTi statiaa, romelSic upiratesoba politikur cvladebs
eniWeba. imave wels artur benqsi da robert teqstori aqveyneben naSroms krospolitikuri mimoxilva (Banks and
Textor 1963), romelSic SemoTavazebuli da gaanalizebuli
57 cvladidan umravlesoba ar aris politikuri. politi-
45
kuri da socialuri indikatorebis msoflio cnobarSi (I
gam. ix. Russet et al. 1965), romelic maleve daibeWda, ganxilulia 75 cvladi. maTgan mxolod Tormetia wminda politikuri da kidev 8 _ ekonomikur-politikuri.
erTi wliT Semdeg g. almondma da j. binghem pauelma
gamoaqveynes fundametnuri naSromi SedarebiTi politika
(Almond and Powell 1966), romlis safuZvelSi gamosWvivis
ramdenime socialuri mecniereba, gansakuTrebiT, socialuri anTropologia. am momentidan saerTaSoriso Sedarebis sfero ori mimarTulebiT viTardeba. erTi mimarTulebis warmomadgenlebi ganagrZoben raodenobriv kvlevas
da `demokratiis korelaciis~ analizisas mudmivad iyeneben arapolitikur faqtorebs. bolo dros mniSvnelovani
wvlili am saqmeSi kvlav Seitana gaeros ganviTarebis
programam humanitaruli ganviTarebis angariSis (Human
Development Report, 1990 et seq.) gamoqveynebiT. am publikaciebSi erT sul mosaxleze mTliani erovnuli produqtis
maCvenebeli Secvlilia da Canacvlebulia axali indikatoriT, msyidvelobiTi unaris paritetiT.
meore mimarTuleba upiratesobas aniWebs seqtorul
Sedarebas. magaliTad, politikuri ganviTarebis rvatomeuli (prinstonis universitetis gamocema), romelSic politika ZiriTadad ganixileba, rogorc arapolitikuri
faqtorebiT axsnili damokidebuli cvladi. gamoqveynebulia agreTve `politikuri ganviTarebis~ skolis ramdenime kargi mimoxilva (Almond 1990; Wiarda 1989). dReisaTvis am
skolam, rogorc Cans amowura sakuTari SesaZleblobebi
da Temebi. es kargi magaliTia specialobebis siWarbiT
gamorCeuli sferoebisa, romlebic produqtiuli periodis Semdeg daRmavlobas ganicdian. `rac ufro metia mocemul sferoSi mkvlevarTa raodenoba, miT naklebi inovaciaa mosalodneli TiToeuli maTganisagan (Dogan and Pahre
46
1990: 36). `siWarbis paradoqsi~ amcirebs SemoqmedebiT sawyiss mkvlevarTa simravlis zrdis proporciulad.
ukanasknel periodSi, SedarebiTi politikis sfero
gafarTovda yvela mimarTulebiT da SeiWra sxva disciplinebis teritoriaze: demokratiaze gadasvla, Rirebulebebi da warmodgenebi, ndobis krizisi, sajaro moxeleTa
korufcia, umarTavoba, zrdis limitebi da a.S. (am axal
mimarTulebebze viasaubrebT winamdebare wignis sxva TavebSi). xdeba Tu ara SedarebiTi politikuri mecnierebis
sfero imperialisturi?
rogorc vxedavT, SedarebiTi politika ar gulisxmobs mxolod krosnacionalur analizs. udavoa, rom is
disciplinebsac unda msWvalavdes, vinaidan SedarebiT
kvlevaSi Cven vkveTT erTeulebs (saxelmwifoebs) da
cvladebs (raodenobrivs Tu nominalurs). rogorc wesi,
cvladebis raodenoba aRemateba erTeulebisas. cvladTa
urTierTmimarTeba xSirad ufro mniSvnelovania Teoriuli axsnisaTvis, vidre erTa Soris analogiebisa da gansxvavebebis aRmoCena.
SedarebiT politikaSi, konstituciuri sakiTxebis
garda, ar arsebobs arc erTi mniSvnelovani wigni, romelic ecdeboda aexsna politika wminda politikuri cvladebis meSveobiT. Tumca, ra Tqma unda, hibridizaciis done meryeobs kvlevis sakiTxebisa da imis Sesabamisad, Tu
ramdenad aqvT unari avtorebs daemorCilon imas, rac sayovelTaod misaRebia. magaliTad, politikuri sistemebis Sedarebisas iseT avtorebs, rogorebic arian klaus
fon beime an jovani sartori, ar sWirdebaT socialur
struqturebze an kulturul gansxvavebebze vrceli msjeloba. piriqiT, arend liephartsa (konstituciuri demokratiebis Sedarebisas) da ronald ingleharts (warmodgenaTa da RirebulebaTa analizisas) uwevT socialuri, religiuri, lingvisturi da istoriuli cvladebis mniSvne-
47
lobis aqcentireba. am SemTxvevaSi liepharti da ingleharti kveTen disciplinur sazRvrebs ufro metad, vidre
fon beime da sartori.
disciplinebis gamWoli SedarebiTi politikuri mecniereba, upirveles yovlisa, istoriis kveTas niSnavs. SedarebiTi istoriisa da SedarebiTi politikis urTierTmimarTeba vrceli msjelobis sagania. aq sakmarisia aRiniSnos, rom ori qvesferos urTierTanamSromloba ar
moicavs srulad gamyof xazs, aramed mxolod garkveul
monakveTebs da, rogorc wesi, sxva hibridul sferoebs:
istoriul sociologias, socialur istorias, ekonomikur istorias, kulturis istorias, asinqronul Sedarebebs. umniSvnelovanes naSromTa garkveuli nawili, romelic dawerilia SedarebiTi politikis sferoSi, ganekuTvneba am `dawyvilebul istorias~. aseTebia, magaliTad,
diumonis Homo Hierachicus (Dumont 1966), bairoxis ieriqonidan mexikomde, qalaqebi da ekonomika istoriaSi (Bairoch
1988), vitfogelis aRmosavluri despotizmi (Wittfogel 1957),
valerstainis Tanamedrove msoflio sistema (Wallerstein
1974), lipsetis pirveli axali eri (Lipset1979), bendiqsis
mefeebi an xalxebi (Bendix 1978). Tumca Rimilismomgvrelia
is, rom arc erTi am avtorTagan, visac garkveuli wvlili miuZRvis SedarebiT politikasa da dawyvilebul istoriaSi, arc politologia da arc istorikosi. formalur-disciplinuri mikuTvnebulobis TvalsazrisiT, isini sociologebi arian.
IV daskvna
erTsa da imave fenomens sxvadasxva disciplina sxvadasxva kuTxiT SeiZleba ganixilavdes. amas iTvaliswinebs disciplinaTa Soris teritoriebis gadanawileba. sapirispirod amisa, hibridizacia gulisxmobs disciplina-
48
Ta segmentebis Tanxvedras, specializebul sferoebSi
codnis rekombinirebas. politikuri mecnierebis sxvadasxva seqtorSi inovacia didad aris damokidebuli samecniero gacvlaze sxva sferoebTan. politikuri mecnierebis
piramidis umaRles doneze gamokvlevaTa umravlesoba
hibridul subdisciplinas ganekuTvneba: politikur sociologias, politikur ekonomias, politikur fsiqologias,
politikur filosofias, politikur geografias, sajaro
administrirebas, regionebis kvlevas da a.S. imavdroulad
isini SeiZleba miekuTvnebodnen hibridul sferosa Tu
qvesferos: masobriv qcevas (dakavSirebulia socialur
fsiqologiasTan), elitebis Camoyalibebas (dakavSirebulia sociologiasTan da istoriasTan), urbanul politikas (dakavSirebulia socialur geografiasTan), sayovelTao keTildReobis saxelmwifos (dakavSirebulia socialur ekonomiasTan da socialur istoriasTan), Rirebulebebs (kavSirSia filosofiasTan, eTikasa da socialur
fsiqologiasTan), mmarTvelobis SesaZleblobebs (dakavSirebulia samarTalTan da ekonomikasTan), tropikul
qveynebSi siRaribes (dakavSirebulia agronomiasTan, klimatologiasTan da ekonomikur geografiasTan), ganviTarebas (dakavSirebulia yvela socialur mecnierebasTan da
zogierT sabunebismetyvelo mecnierebasTan).
romelime erTi sferos gare kontaqtebi SesaZloa
iseTivea, rogorc mimarTeba Sida qvesferoebTan. magaliTad, politikis fsiqologs, romelic ikvlevs saprotesto moZraobebsa da gaucxoebas, naklebad aqvs kavSiri kolegebTan, vinc iyenebs TamaSis Teorias imave Temis Sesaswavlad. man SeiZleba saerTo inteleqtualuri safuZveli gamonaxos socialur istorikosTan, vinc swavlobs
movlenebs warsulSi, an sociologTan, vinc ikvlevs umuSevrobisa da imigraciis gavlenas Zaladobaze da kanonis Sesustebaze evropis zogierT qveyanaSi. erTmaneTTan
49
urTierToba ara aqvs or politologs, romelic aanalizebs socialuri usafrTxoebis sistemis kriziss, erTi
_ abstraqtuli modelirebis meSveobiT, meore ki _ Cveulebrivi eniT. pirveli kavSirs amyarebs mecnier ekonomistebTan, vinc Tavis dargSi iyenebs modelirebas, meore
ki iSveliebs sxva disciplinaTa warmomadgenlebis naSromebs.
yvela ZiriTadi sakiTxi kveTs disciplinebis formalur sazRvrebs: demokratiis kraxi, anarqia, omi da mSvidoba, Taobebis cvla, urTierTkavSiri Tavisufleba-Tanasworoba, individualizmi ganviTarebul sazogadoebebSi, fundamentalizmi tradiciul sazogadoebebSi, mmarTveli klasi, sazogadoebrivi azri. specialistTa umravlesoba ar aris moqceuli e.w. disciplinis birTvSi. maT
adgili ukaviaT disciplinis gare wreze da kontaqtSi
Sedian sxva disciplinebis specialistebTan. aReb-micema
sazRvarze xdeba.
isini hibriduli mkvlevrebi arian. `zogad~ politologTa ricxvi swrafad mcirdeba. yvela avlens midrekilebas erT an ramdenime sferoSi specializaciisaken. roca ori politikis mkvlevari pirvelad xvdeba erTmaneTs,
spontanuri SekiTxva, romelsac isini svamen, mdgomareobs
SemdegSi: `ras moicavs Seni sfero?~ es exeba sxva disciplinebsac. profesiul kongresze mkvlevrebi ikribebian
specialobebis mixedviT. kongresi, romelic Tavs uyris
uamrav adamians, romelTac cota ram aqvT saerTo, gaumarTleblad xarjavs did energias. es energia umjobesia
moxmardes sferoTa mixedviT Sexvedrebis organizebas
sxvadasxva disciplinaTa specialistebis TavSesayrelad.
davuSvaT, rom SesaZlebelia sxvadasxva qveynis yvela politologidan xuTasi an eqvasi mecnieris amorCeva,
romelnic yvelaze SemoqmedebiT kvlevas ewevian, codnas
aviTareben, arian yvelaze saxelganTqmulni. warmovidgi-
50
noT Semdgom, rom Cven gamovricxeT am zedafenidan is
mecnierebi, romlebic specializdebian sakuTari qveynis
konstituciuri sakiTxebisa da mmarTvelobis procesebis
kvlevebSi, romelTagan zogierTi cnobilia mis sferoSi.
am ormagi gadarCeviT Cven aRmovaCenT, rom mecnierTa am
korpusSi umravlesoba ar aris `wminda~ politologi. isini specialistebi arian kvlevis sferoSi, romelic ar
aris mxolod da mxolod politikuri. is, vinc iketeba
politikuri mecnierebis tradiciul CarCoebSi, aviwroebs
sakuTar Tvalsawiers da amcirebs sakuTar novatorul
SesaZleblobas. gamonaklisia konstituciuri sakiTxebisa
da saxelmwifo aparatis organizebis sfero.
meore ukiduresobaa enTuziasti imitatorebi. zogierT sferoSi sesxeba iRebs ubralo imitaciis da arasakmarisad SemoqmedebiTi SeTvisebis saxes. rom SeiZlebodes
sxvadasxva qvesferosaTvis ekleqtizmis skalaze niSnulis miCena, aRmoCndeboda, rom rTuli statistikuri analizi da ekonomikuri evristikuli varaudebi ori yvelaze imitatoruli skolaa. zemoT ukve vaxsene raodenobrivi meTodebiT zedmetad gatacebuli mecnierebi, axla ki
moviSvelieb neil j. smelzeris, ekonomikuri sociologiis specialistis ekonomikur modelirebasTan dakavSirebiT gamoTqmul solomoniseul sibrZnes: `entoni daunsis
politikuri qcevis modeli axdens ekonomikuri Teoriis
imitirebas politikuri racionalurobis versiis postulirebiT da am da sxva gamartivebul varaudebze politikuri procesebis Teoriis agebiT~ (Smelzer 1967: 26).
politikuri mecniereba viTardeba sxva socialur
mecnierebebTan simbiozSi. is momavalSic SemoqmedebiTi
mecniereba iqneba, magram mxolod im SemTxvevaSi, Tu SeinarCunebs eqstrovertulobas. sinamdvelSi mecnierebis am
dargs ara aqvs arCevani, vinaidan is genetikuradaa daprogramebuli, Svas STamomavloba, romlebic sxvadasxva
51
enaze ilaparakeben da, rogorc almondi ambobs, `sxvadasxva magidas~ miusxdebian. es magidebi daSorebulia erTmaneTs, radgan isini moTavsebulia disciplinaTa gadakveTis adgilze, politikuri mecnierebisgan Zalze moSorebiT.
52