matei dogani politikuri mecniereba da sxva socialuri mecnierebebi შინაარსი I specializacia, fragmentacia, hibridizacia ........... 4 a. interdisciplinuri kvleva Tu mecnierebaTa fragmentebis rekombinacia ............................................. 5 b. specializacia da fragmentacia ........................... 6 g. specializacia hibridizaciis SigniT .................. 8 II momijnave disciplinebisagan sesxeba ..................... 10 a. cnebaTa difuzia disciplinaTa Soris............ 11 b. disciplinaTa gamWoli Teoriebi ....................... 15 g. meTodebis sesxeba ...................................................... 22 III hibriduli sferoebi ..................................................... 25 a. politikuri fsiqologia ........................................ 26 b. politikuri geografia ........................................... 28 g. politikuri sociologia......................................... 30 d. rogor daipyro politikurma mecnierebam ekonomikis teritoria..................................................... 31 e. politikuri anTropologiidan hibriduli regionuli kvlevebisaken .............................................. 35 v. politikuri ganviTareba sabunebismetyvelo da socialuri mecnierebebis mijnaze ..................... 38 z. SedarebiTi politika, rogorc hibriduli sfero...................................................................................... 43 IV daskvna ................................................................................. 48 2 politikuri mecnierebis sagani `Znelad gansasazRvri, amorfuli da heterogenulia~. fred grinstainma da nelson u. polsbim (Greenstein and Polsby 1975: 1), politikuri mecnierebis saxelmZRvanelos gamomcemlebma, krebuls swored es diagnozi waumZRvares. oci wlis Semdeg politikur mecnierebaTa ZiriTad maxasiaTeblebad SeiZleba CaiTvalos specializacia, fragmentacia da hibridizacia. misi sazRvrebi Ria, moqnili da ganusazRvrelia., specializaciis procesma gamoiwvia mzardi fragmentacia qvedisciplinebad, romlebic `amorfuli~ ki ara, SeiZleba iTqvas, kargad organizebuli da SemoqmedebiTi arian. `heterogenuloba~ friad gaamdidra momijnave disciplinebTan samecniero urTierTkavSirma, sxvadasxva socialuri mecnierebis specialur dargebs Soris gacvla-gamocvlam. urTierTgamdidrebis es procesi hibridizaciis meSveobiT miiRweva. sinamdvileSi, politikur mecnierebasa da sxva socialur mecnierebaTa Soris kavSiri gulisxmobs urTierTobas sxvadasxva disciplinis seqtorebs da ara mTel disciplinebs Soris. es araa `interdisciplinuri~ wamowyeba. vinaidan winsvla SeuZlebelia specializaciis gareSe, SemoqmedebiTi gacvla xdeba specializebul qvedargebs Soris, ZiriTadad, formaluri disciplinebis sazRvrebze. socialur mecnierebaTa dRevandeli miRwevebi mniSvnelovanwilad SeiZleba aixsnas mecnierebis segmentebis hibridizaciiT. politikuri mecnierebis istoria da misi Tanamedrove miRwevebi warmoudgeneli iqneboda sxva socialur mecnierebebTan TanamSromlobis gareSe. 3 I specializacia, fragmentacia, hibridizacia unda ganvasxvavoT specializacia formaluri disciplinis farglebSi da specializacia monodisciplinuri qvedargebis mijnaze. hibridizacia am ukanasknel sferoSi SesaZlebelia mxolod mas Semdeg, rac disciplina srulad ganviTardeba. mecnierebis istoriaSi SeimCneva ormxrivi procesi: erTi mxriv, formaluri disciplinis fragmentacia da, meore mxriv, fragmentaciis Sedegad miRebuli specialobebis rekombinacia. axlad warmoqmnili hibriduli sfero SeiZleba damoukidebeli gaxdes, rogorc, magaliTad, politikuri ekonomia, an ganagrZos ganviTareba ormagi disciplinuri kuTvnilebis farglebSi, magaliTad, politikuri geografiis msgavsad. ukanasknel SemTxvevaSi, ver iqnebi darwmunebuli imaSi, Tu romel kategorias miakuTvno esa Tu is naSromi – geografias Tu politikur mecnierebas. kriteriumad SeiZleba miviCnioT konkretul gamokvlevaSi ama Tu im komponentis upiratesoba an is, Tu formalurad romeli disciplinis warmomadgenelia avtori. politikuri anTropologia anTropologiis ganStoebaa, magram amave dros politikuri mecnierebis qvedargicaa. sad mTavrdeba istoriuli sociologia da sad iwyeba socialuri istoria? miT ufro Znelia, viyoT darwmunebulni im SemTxvevaSi, roca vawydebiT sammxriv rekombinacias. vinaidan SefardebiTi proporciebi yovelTvis aSkara ar aris, specialobaTa naTesaobis xarisxi ki sagrZnoblad varirebs, sadavoa, Tu romel ZiriTad dargs unda mivakuTvnoT esa Tu is naSromi. 4 a. interdisciplinuri kvleva Tu mecnierebaTa fragmentebis rekombinacia zogierTi mkvlevari ganadidebs `interdisciplinurobas~. aseTi rekomendaciis avtorebi, rogorc wesi, yvelaze ufro produqtiuli mecnierebi arian, romlebic kargad xedaven disciplinaTa Soris CarCoebis arsebobiT gamowveul problemebs. magram es rekomendacia ar aris realisturi. dResdReobiT SeuZlebelia, rom vinmes hqondes srulyofili codna erTze met disciplinaSi. utopiuria ori an meti disciplinis ostaturad aTvisebis survili. vinaidan interdisciplinuri kvlevis idea Seicavs mTliani disciplinebis dauflebisa da maTi kombinirebis unars, is iluzorulia. imdenad, ramdenadac calkeuli mkvlevrisaTvis ase rTulia, ikvlios WeSmaritad multidisciplinurad, zogierTi meTodologia mxars uWers erTobliv kvlevebs. amas gvaTavazobs pier de bi iuneskos mier gamocemul monumentur naSromSi (Bye 1970). samecniero jgufebis Sroma produqtiulia did kvleviT centrebSi, magram socialur mecnierebaTa sferoSi aseTi Sedegebi praqtikulad Zneli misaRwevia. warmatebuli jgufuri naSromis erTaderTi magaliTia monacemebis damuSaveba an Segroveba da Zalian iSviaTad _ maTi interpretacia an sinTezi (am mxriv gamonaklisi arqeologiaa). multidisciplinuri midgoma iluzorulia imitom, rom is realobis danawevrebis momxrea. zogierTi mkvlevari anacvlebs erTmaneTs filologiur, anTropologiur, istoriul, eTnologiur, fsiqologiur da sociologiur midgomebs. midgomaTa es monacvleoba, romelic TiTqmis arsadros iZleva disciplinaTa gadakveTis SesaZleblobas, saukeTeso SemTxvevaSi sruldeba gamosadegi paralelizmiT, magram ara sinTeziT. sinamdvileSi 5 kvleva ramdenime disciplinis gamoyenebiT moicavs disciplinaTa segmentebis kombinacias, specialobebs da ara mTlian disciplinas. moiZebneba produqtiuli Sexebis wertili seqtorebs da ara disciplinur CarCoebs Soris. socialur mecnierebebSi, Tanamedrove miRwevaTa gaTvaliswinebiT, SeiZleba iTqvas, rom sityva `interdisciplinuri~, araadekvaturia. mas zedapirulobisa da diletantizmis elferi dahkravs da, amdenad, jobs Tavi avaridoT mas da vixmaroT sxva termini, kerZod, mecnierebaTa fragmentebis hibridizacia. b. specializacia da fragmentacia kartezianuli TvalsazrisiT, analizi mTlianis danawevrebas niSnavs. XVI saukunidan moyolebuli, Sinaganma difernciaciam da axladaRmocenebuli dargebis urTierTwaxalisebam ganapiroba mecnierebis ganviTareba, dawyebuli astronomiidan, zoologiiT damTavrebuli. TiToeuli specialoba aviTarebs dagrovil codnas samyaros miseuli gagebis Sesabamisad. mecnieruli memkvidreobis zrdasTan erTad, specializacia iqca aucileblobad da ara arCevanad. specializaciaze mzardma fokusirebam gamoiwvia subdisciplinebis Seqmna, romelTa umetesobac droTa ganmavlobaSi avtonomiuri gaxda. literaturaSi xSirad gamoiTqmis SeSfoTeba politikuri mecnierebis fragmentaciis gamo. me mxolod or magaliTs movitan: `dRes aRar arsebobs erTi, upiratesi Tvalsazrisi... disciplina fragmentirebulia meTodologiur koncefciebad... studentebs uWirT dabejiTebiT Tqma, Tu ra aris politika~ (Easton and Schelling 1991: 49). CrdiloeTis qveynebSi `politikur mecnierebaSi gaCnda qvesferoebad dezintegraciis tendencia, magram es kvlavindeburad politikuri mecnierebis qvesferoebia. miuxedavad am- 6 isa, dezintegraciis procesi grZeldeba da ukanasknel xanebSi iZens politikuri mecnierebis identobis uaryofis formas” (Ankar 1987: 72). sinamdvileSi fragmentacia specializaciis Sedegia. disciplinis dayofa qvesferoebad iwvevs institucionalizacias, amasve asaxavs politikur mecnierebaTa msxvili ganyofilebebis arseboba amerikisa da evropis araerT universitetSi. disciplinis fragmentaciis kargi indikatoria specializebuli Jurnalebis mzardi raodenoba. ukanaskneli Tormeti wlis ganmavlobaSi gaCnda 100 mniSvnelovani specializebuli inglisurenovani Jurnali. maTi umravlesoba kveTs ori an sami disciplinis sazRvrebs. bevri maTgani evropuli gamocemaa. ramdenime axali hibriduli Jurnali gaCnda safrangeTsa da germaniaSic. evropulma unifikaciam gavlena iqonia saxelmwifoTaSorisi Jurnalebis gamocemaze, romlebic calkeul dargebzea fokusirebuli. mzardma specializaciam SesaZloa imoqmedos erovnuli profesiuli gaerTianebebisa da zogadi xasiaTis Jurnalebis rolze. `politikuri mecnierebis sferoSi moRvawe mkvlevarTa specializaciis zrdasTan erTad, amerikis politikuri mecnierebis asociaciis (APSA) zogierTi wevri askvnis, rom maT interesebs ukeT warmoaCens sxva organizaciebi. magaliTad, mmarTvelobis SedarebiTi kvlevis specialistebma SeiZleba daaskvnan, rom maT gacilebiT meti aqvT saerTo imave sferoSi momuSave ekonomistebTan, sociologebTan da anTropologebTan, vidre politikuri mecnierebis sxva sferoTa warmomadgenlebTan. aman SeiZleba dasces American Political Science Review-is mniSvneloba... specializaciam gaaufasura APSA-s wevrobis motivacia (Lynn 1983: 114-15). 7 igive fenomeni SeimCneva evropaSi. erovnuli profesiuli gaerTianebebi Tmoben poziciebs saxelmwifoTaSorisi organizaciebis sasargeblod, rac sxvadasxva disciplinebSi mimdinare Tematuri specializaciis amsaxvelia. g. specializacia hibridizaciis SigniT Cven unda vecadoT, warmovaCinoT procesis orive mxare: specialur sferoebad fragmentacia da specializacia hibridizaciis gziT. swored am ori nawilis urTierTqmedebam, da ara TiToeulma maTganma cal-calke, xeli Seuwyo rogorc sabunebismetyvelo, ise socialuri mecnierebebis sagrZnob winsvlas. politikuri mecnierebisa Tu sxva socialur mecnierebaTa mimdinare restruqturizacia am ori urTierTdapirispirebuli procesis Sedegia. miuxedavad amisa, fragmentacia da masTan dakavSirebuli hibridizacia, politikur mecnierebaSi gacilebiT ufro gvian ganviTarda, vidre sxva dargebSi. Soreul warsulSi hibriduli sferoebi mTlian disciplinaTa Soris arsebuli sicarielis Sedegi iyo. dRes sicariele Cndeba momijnave subdisciplinaTa specializebul qvesferoebs Soris. disciplinebis specializebul qvesferoebad fragmentacias ukanaskneli ramdenime aTwleulis ganmavlobaSi Sedegad mohyva hibriduli specialobebis ganviTareba. aucilebli rodia, rom hibriduli specialobebi ori damoukidebeli disciplinis gasayarze ganTavsdes. isini SeiZleba warmoadgendnen politikuri mecnierebis erTi seqciis anklavs sxva disciplinis seqtorSi. hibriduli specialobebi ori damoukidebeli sferos kombinaciaa da ara mTlianad disciplinisa. es disciplinebi saWiroeben urTierTadaptirebas. 8 hibridizacia mJRavndeba politikuri mecnierebis saerTaSoriso asociaciis xelSewyobiT moqmedi kvleviTi komitetis nusxaSi. 1995 wlisaTvis ormoci aRiarebuli jgufidan umravlesoba kavSirSia sxva disciplinebis specialobebTan da, amdenad, hibridulia: politikuri sociologia, politikuri filosofia, politikuri geografia, fsiqopolitika, religia da politika, politikuri da socialuri elitebi, SeiaraRebuli Zalebi da politika, politikuri gaucxoeba, politika da eTnikuroba, politikuri ganaTleba, saerTaSoriso politikuri ekonomia, saerTaSoriso ekonomikuri wesrigi, SedarebiTi samarTlismcodneoba, biologia da politika, biznesi da politika, sociopolitikuri pluralizmi, jandacvis politika, genderuli rolebi da politika, globaluri garemos cvlilebebi, konceptualuri da terminologiuri analizi da sxva. am jgufebidan nebismiers kontaqti aqvs formalurad sxva disciplinebis warmomadgenlebTan. sociometruli kvlevebi aCvenebs, rom specialistTa didi nawili ufro metad TanamSromlobs kolegebTan, romlebic oficialurad sxva disciplinebs warmoadgenen, vidre sakuTari dargis specialistebTan. robert mentoni, daiana kreini da mecnierebis sxva sociologebi axasiaTeben `uxilav kolejs~, rogorc upiratesad interdisciplinur instituts, radgan is uzrunvelyofs komunikacias ara mxolod universitetebs Soris mTel msoflioSi, aramed, upirvels yovlisa, specialistebs Soris, romlebic administraciulad gansxvavebul disciplinebs warmoadgenen. disciplinaTSorisi gavlenis es qselebi iseTia, rom abaTilebs socialuri mecnierebis Zvel klasifikacias.1 1 marTlac, Cven SegviZlia SevadginoT saerTaSoriso `politikuri mecnierebis genealogiuri xe~. `Svedur politikur kvlevebSi 1945 wlamde dominirebda sami ZiriTadi mimarTu- 9 II momijnave disciplinebisagan sesxeba leba. TiToeuli maTgani orientirebuli iyo sxva akademiur disciplinaze: konstituciur samarTalze, istoriaze, filosofiaze~ (Ruin 1982: 299). `Tuki warsulSi politikuri mecniereba filosofiis, samarTlismcodneobis, istoriisa da msgavsi disciplinebis wiaRSi aRmocenebuli naazrevis Zlier zemoqmedebas ganicdida... dRes indoeTSi politikuri mecnierebis verc erTi maswavlebeli ver gava fons, Tu ar eqneba gaTviTcnobierebuli iseTi disciplinebis ukanaskneli miRwevebSi, rogoricaa sociologia, socialuri anTropologia, ekonomika, menejmenti da sajaro administrireba~ (Narain and Mathur 1982: 197). niderlandSi politikis mkvlevari `profesor-maswavlebelTa daaxloebiT naxevari adre muSaobda ara politikuri mecnierebis, aramed sxva sferoSi, ZiriTadad sociologiasa da iurisprudenciaSi~ (Hoogerwert 1982: 227) skandinaviaSi `Cveulebriv, Teoretizaciis mcdeloba, stilisa da orientaciis mxriv, kvlavac sociologiis Zlier gavlenas ganicdis. politikuri analizisaTvis aSkarad sociologiuri sistema SeimuSaves erik alardtma fineTSi, ulf himelStrandtma SvedeTSi, vilhelm auberTma, iohan galtungma, stein rokanma, ulf torgersenma, franCesko kielberma da oevind oesterudma norvegiaSi. es naSromi sociologiisa da politikis zRvarze warmoebuli sxva gamokvlevebis msgavsia (Kuhnle 1982: 259). adre SeerTebul StatebSi politikur mecnierebas `ar hqonda gamokveTili meTodologia. mas ar gaaCnda mkafiod gansazRvruli sagani, romlis gamokvlevac ver moxerxdeboda erTi an meti monaTesave disciplinis farglebSi. politikuri mecnierebis sxvadasxva ganStoebebi SenarCunebuli iyo ubralod politikuri istoriis, politikuri sociologiis, politikuri geografiis, politikuri filosofiisa da politikuri fsiqologiis anu sxva disciplinebis qvesferoebis saxiT. danarCen mimarTulebebs kvlavindeburad warmoadgenda konstituciuri, samoqalaqo da saerTaSoriso samarTali. yovelive zemoTqmuli sinamdviles Seesabameba. socialuri mecnierebis yvela danarCeni disciplina Seicavs politikuri mecnierebis nawils~ (Andrews 1988: 2). 10 hibridazaciis amgvari procesi, upirveles yovlisa, gamoixateba cnebebis, Teoriebisa da meTodebis sesxebasa da SeTvisebaSi. SeTvisebis procesis mimoxilva Sors wagviyvanda. amitomac Tavs avarideb amgvar mimoxilvas. asea Tu ise, politikuri mecniereba yovelTvis ufro mets sesxulobda, vidre gascemda. a. cnebaTa difuzia disciplinaTa Soris 1832 wels gamovida ser jorj kornuel luisis naSromi zogierTi politikuri termini da maTi mcdari gamoyeneba (Lewis 1832), 1984 wels ki jovani sartoris redaqciiT gamoqveynda krebuli socialur mecnierebis cnebebi (Sartori 1984). saukune-naxevris ganmavlobaSi, romelmac ganvlo am or gamocemas Soris uamravma mkvlevarma daiCivla konceptualuri gaurkvevlobisa da terminebis mravalmniSvnelovnebis Sesaxeb sxvadasxva disciplinebSi, kerZod, politikur mecnierebaSi. am mravalmniSvnelovnebis erT-erT mizezis Sesaxeb sartori amgarad wers (Sartori 1984: 17): `Cven ver vayalibebT winadadebas, Tuki winaswar ar viciT misi Semadgeneli sityvebis mniSvneloba... sityvebi ver SeiZenen mniSvnelobas imis Sesabamisad, Tu rogor winadadebaSia isini naxmari, Tumca sityvis mniSvneloba ganisazRvreba winadadebiT, romelSic is aris CarTuli~. am semantikuri problemis kidev erTi mniSvnelovani mizezi erTi disciplinidan meoreSi `moxetiale~ cnebebidan momdinareobs. nasesxeb cnebebs axali disciplinis konteqstTan adaptacia sWirdebaT, radgan cneba aris ara mxolod termini, aramed erTgvari ideac. axlaxan Catarebulma gamokvlevam, romelic socialur mecnierebebSi xmarebuli 400-ze meti cnebas Seiswavlida, gamoavlina 11 ramdenime neologizmi (de Grolier 1990: 271) da es SeiZleba aixsnas im faqtiT, rom cnebaTa umravlesoba nasesxebia da ara Seqmnili. zogierTi cneba reanimirebulia xangrZlivi miviwyebis Semdeg. maqs veberma saukunis Semdeg aaRorZina ugulebelyofili cneba `xarizma~. devid apterma xmarebaSi Semoitana cneba `konsociaciuri organizacia~, romelic Tvadapirvelad SotlandiaSi presviterianul institutebTan mimarTebaSi gamoiyeneboda. man es cneba ugandaSi mimdinare politikuri konfliqtis gasaanalizeblad gamoiyena. Semdgom cneba ganaviTara arendt liphartma da bevrma sxvam mcire evropul demokratiebTan, kanadasa da samxreT afrikasTan mimarTebaSi. Cven SegviZlia, ugulebelvyoT cnebis etimologia, raTa warmovaCinoT, Tu ramdenad SeuZlia sesxebas warmosaxvis stimulireba. sityva `roli~ Teatridan momdinareobs, magram maqs veberma mas sociologiuri mniSvneloba mianiWa. sociologiidan es cneba yvelgan gavrcelda. sityva `revolucia~ kopernikis SemoTavazebulia, magram is pirvelad politikas lui XIV-m miusadaga. istorikosebma SeiTvises es cneba, sociologebma ki aamoqmedes, vidre mas politikur mecnierebas usaxsovrebdnen. politikuri mecnierebis memkvidreoba savsea nasesxebi cnebebiT, romlebic hibridulia im gagebiT, rom isini aRmocenebulia sxva disciplinebis wiaRSi, Semdeg ki ostaturadaa gadanergili politikur mecnierebaSi. miuxedavad amisa, am ukanasknelma sakuTari moxmarebisTvis Seqmna mniSvnelovani cnebebis grZeli mwkrivi, romelTagan uZvelesia `Zalaufleba~, Camoyalibebuli aristoteles mier, yvelaze axalgazrda ki _ `daSla~ (`implozia~), nakarnaxevi sabWoTa kavSiris dacemiT. gamoviyene ra `socialur mecnierebaTa saerTaSoriso enciklopedia~ (Sills 1968) da zogierTi mniSvnelovani wignis analitikuri saZieblebi, Sevadgine politikur 12 mecnierebaSi Semotanili 200-ze meti cnebis nusxa. SemoRebisa da SeTvisebis procesSi bevrma am cnebaTagan Seicvala semantikuri mniSvneloba. politikurma mecnierebam sxva disciplinebisagan isesxa Semdegi mniSvnelovan cnebebi (araprofesiuli terminebis gamoklebiT): · sociologiidan: akomodacia, agregati, asimilacia, elitebis cirkulacia, xrova, SekavSirebuloba (cohesion), koleqtiuri qceva, ierarqia, idealuri tipi, individualizmi, legitimuroba, masobrivi informaciis saSualebebi, masobrivi sazogadoeba, militarizmi, nacionalizmi, sakontrolo cvladebi (pattern variables), protestantuli eTika, sekularuli, segregacia, socialuri klasi, socialuri kontroli, socialuri integracia, socialuri struqtura, socializacia, statusis SeuTavsebloba, muSaTa klasi, Gemeinschaft-Gesellschaft. · fsiqologiidan: afeqti, gaucxoeba, ambivalenturoba, aspiracia (molodini), atitudi, qceva, cnobieri, damokidebuleba (dependency), empaTia, pirovneba, socialuri moZraoba, stereotipi, geStalti. · ekonomikidan: resursebis ganTavseba, karteli, korporativizmi, klebadi ukugeba, industriuli revolucia, industrializacia, liberalizmi, merkantilizmi, mTliani erovnuli produqti, deficiti, dabalganviTarebuli regionebi. · filosofiidan da Zveli saberZneTisgan: anarqizmi, aristokratia, konsensusi, demokratia, fraqcia, Tavisufleba, saerTo neba, idealizmi, monarqia, oligarqia, fratria, pluralizmi. tirania, Rirebuleba, msoflmxedveloba (Weltanschauung). · anTropologiidan: akulturacia, monaTesave (affinity), kasta, nepotizmi, patriarqati, pluralistuli sazogadoeba, rituali (rites de passage). 13 · Teologiidan: anomia (saRvTo rjulis ugulebelyofa), xarizma. · Juranalistebisa da politikosebisgan: imperializmi, internacionalizmi, izolacionizmi, memarjveneoba-memarcxeneoba, lobireba, neitraliteti, nihilizmi, patronaJi, plebisciti, propaganda, socializmi, sindikalizmi. bevr cnebas warmoSobis ramdenime wyaro aqvs. `avtoritarizms~ ori Ziri aqvs _ fsiqologiuri da ideologiuri. xSirad avtoritarizmi uneblied ireva despotizmis, avtokratiis, absolutizmis, diqtaturis da sxva cnebebSi. cneba `xelisufleba~ gaanalizebulia sxvadasxva disciplinebis TvalTaxedviT, malinovskis, veberis, parsonsis, lasvelis, kaplanis, b. de Juvenelis da k.j. fridrixis mier. kulturis cnebas (samoqalaqo, politikuri, erovnuli) uamravi varianti aqvs: kulturuli konvergencia, kulturuli konfiguracia, kulturuli evolucia, kulturuli integracia, kulturuli CamorCeniloba, kulturuli paralelizmi, kulturuli pluralizmi, kulturuli relativizmi, kulturuli sistema, postmaterialisturi kultura. bolo ori aTwleulis ganmavlobaSi politikis mkvlevrebi gansakuTrebiT produqtiulni iyvnen am qvedisciplinaSi. cnebaTa yvelaze nayofieri Semoqmedni iyvnen maqs veberi da karl marqsi. orive, SeiZleba iTqvas, hibriduli mecnieria. maT mxolod aristotele Tu Seedreba. aseve cnebaTa STambeWdavi raodenoba Seqmnes almondma da parsonsma. cnebebi xSirad Teoriis Teslia: `struqturidan~ aRmocendeba `struqturalizmi~, `sistema~ iqceva `sistemizmad" (sistemur meTodologiad). `kapitali~ warmoSobs `kapitalizms~ da a.S. 14 b. disciplinaTa gamWoli Teoriebi paradigma politikur mecnierebaSi iseve, rogorc sociologiaSi, daniSnulebisamebr an uadgilod xSirad xmarebuli sityvaa, nacvlad terminisa `Teoria~ an `didi Teoria~. Tomas kuns, romelmac daamkvidra es termini, namdvilad esmoda, rom socialur mecnierebaSi misi gamoyeneba gaumarTlebelia (Kuhn 1957: viii). samecniero revoluciebis struqturis (Kuhn 1957: viii) SesavalSi igi ganmartavs, rom es palo altos umaRlesi kvlevebis centrSi moxda, socialur mecnierebaTa, maT Soris politikuri mecnierebis mkvlevarTa sazogadoebaSi: mas azrad mouvida `paradigmis~ cnebis Camoyalibeba, ZiriTadad im mizniT, rom kardinalurad ganesxvavebina sabunebismetyvelo da socialuri mecnierebebi. kunis mier dasaxelebuli mizezi socialur mecnierebaTa disciplinebs SigniT Teoriuli konsensusis ararseboba iyo. dRes “Tu vinme moisurvebs, daakanonos Tavisi Teoria Tu modeli, rogorc revoluciuri miRweva, yovelTvis gamoCndeba vinme iseTi, vinc ar isurvebs am droSis qveS dgomas~ (Weingart 1986: 270). moiZebneba ki socialur mecnierebaSi paradigmuli Zvrebis magaliTi, romelic kopernikis, niutonis, darvinisa Tu ainStainis miRwevebs Seedreboda? SeiZleba Tu ara, rom keinsis, xomskis Tu parsonsis Teoriebs paradigmuli ewodos? viTardeba Tu ara socialuri mecnierebebi paradigmuli revoluciebiTa da kumulatiuri procesebiT? realurad arsebobs Tu ara paradigmebi socialur mecnierebebSi? formaluri disciplinis SigniT SeiZleba arsebobdes ramdenime ZiriTadi Teoria, magram paradigmaze saubari SeiZleba mxolod maSin, roca mxolod erTi romeli- 15 me dadasturebuli Teoria dominirebs sxvebze da is gaziarebulia mTeli samecniero sazogadoebis mier. roca pasterma mikrobi aRmoaCina, daimsxvra spontanuri warmoqmnis Teoria: infeqcia (contagion) axal paradigmad TavisTavad iqca. socialur mecnierebebSi Cven, saukeTeso SemTxvevaSi, vxedavT ramdenime aradamtkicebadi Teoriis konfrontacias. umetesad es konfrontaciac ki araa, aramed urTierTignorirebaa, rac met-naklebad gasagebia samecniero sazogadoebebis da misi skolebis raodenobidan gamomdinare. es exeba yvela qveyanas, didsa Tu pataras. socialur mecnierebebSi urTierTugulebelyofas didi xania mimarTaven. saukuneebis mijnaze did mecnierebs ar hqondaT urTierToba, an Tu hqondaT kontaqti, Zalian mcire. veberis nawerebi ar Seicavs gamoxmaurebas misi Tanamedrovis diurkheimis naSromebze. Tumca veberi icnobda diurkheimis mier gamocemul Jurnals L'anneé sociologique. Tavis mxriv, diurkheims, romelic kiTxulobda germanulad, mxolod erTgan, gakvriT hyavs moxseniebuli veberi da es maSin, roca isini muSaobdnen araerT saerTo Temaze, magaliTad religiaze. diurkheimi aseve gakvriT axsenebs zimelsa da teoniss. paretos mier xistad gakritikebuli diurkheimi arasdros mimarTavda paretos naSromebs. paretos azri diurkheimis wignze TviTmkvlelobis Sesaxeb uaryofiTi iyo. `samwuxarod, _ werda pareto, _ mis argumentebs aklia damajerebloba~ (citirebulia valades mixedviT. Valade 1990: 207). rogorc Cans, veberma araferi icoda elitebis cirkulaciis paretoseul Teoriaze. pareto ki, Tavis mxriv, arafers ambobs politikuri liderobis veberiseul Teoriaze. veberi da kroCe erTmaneTs mxolod erTxel Sexvdnen da es Sexvedrac xanmokle iyo. ar arsebobda kavSiri vebersa da froids Soris. ernst bloxi da georg lukaCi regularulad xvdebodnen vebers haidelbergSi, mag- 16 ram maT Sromebs veberis gavlenis niSanwyalic ar etyoba. saerTod ar hqondaT urTierToba vebersa da Spenglers. veberis TanamedroveTagan erTaderTi karl iaspersia, vinc imowmebda veberis Sromebs, magram is filosofosi iyo (ix. Mommsen and Osterhammel 1987). rogorc raimon aronma aRniSna, samive didi mecnieri `sacalfexo biliks~ miuyveboda. mecnierTa urTierTgavlenis gareSe Tanaarsebobis bevri magaliTis moyvana SeiZleba, Tundac engus kempbelisa da paul lazarsfeldis, romlebsac ar mouxdeniaT erTmaneTze gavlena, Tumca cxovrebis didi nawili erTi da imave sakiTxis _ politikuri qcevis Seswavlas dauTmes. igive iTqmis sxva Tematur sferoebTan dakavSirebiTac. araferia cudi erTi Teoriis meoresTan dapirispirebaSi, magram es kamaTis sagnad unda iqces. socialur mecnierebebSi ar arsebobs paradigmebi, radgan yoveli disciplina fragmentirebulia. paradigmad qcevisaTvis kidev erTi pirobaa saWiro: Teoria unda exebodes socialuri realobis arsebiT aspeqtebs. Tumca rac ufro ambiciuria Teoria, miT ufro Znelia misi Semowmeba uSualod xelmisawvdomi monacemebiT. socialur mecnierebebSi ar arsebobs `fundamenturi aRmoCenebi~, rogorc es zogjer xdeba xolme sabunebismetyvelo mecnierebebSi. amis nacvlad igeba Teoriebi, romelTa dadasturebac SeuZlebelia Tundac imitom, rom Tavad socialuri realoba icvleba. agreTve, rac ufro mniSvnelovania, sabunebismetyvelo mecnierebebSi wamyvani specialistebis Secdomebi umetes SemTxvevaSi meTodologiuri xasiaTisaa, socialur mecnierebebSi ki _ fundamenturi. magaliTad, aviRoT Tundac malTusianoba. ra aris es – Teoria Tu paradigma? malTusianoba socialuri mecnierebis istoriaSi erT-erTi umTavresi Teoriaa. mal- 17 Tusma gavlena moaxdina bevr mecnierze, pirvel rigSi Carlz darvinze, romlis gagebiTac es Teoria misi STagonebis mTavari wyaro iyo. uamravi sociologi, politikis mkvlevari, demografi da ekonomisti malTusis TeoriiT sazrdoobda, ganurCevlad imisa, iziarebda Tu ara mas. Tumca, roca dasavleTSi Seicvala demografiuli pirobebi, malTusis warmodgenebma Zala dakarga da is cru winaswarmetyvelad Seracxes. Tu ganvixilavT ekonomikur ganviTarebasa da mosaxleobis zrdas Soris dRes arsebul sxvaobas afrikaSi, aziasa an laTinur amerikaSi, malTusi SeiZleba did naTelmxilvelad gamocxaddes. saWiroa mxolod malTusis drois inglisisa da Tanamedrove mesame samyaros Sedarebis asinqronulobis gaTvaliswineba imis saRiareblad, rom malTusis Teoria asinqronulad validuria. gvavaldebulebs ki es ufro Sors wavideT da vilaparakoT malTusis paradigmaze? iqneb socialur mecnierebaSi kumulatiuri progresi mainc arsebobs? cxadia, aris aseTi progresi, radgan disciplinas aqvs cnebebis, meTodebis, Teoriebisa da praqtikis sakuTari memkvidreoba. amas veravin uaryofs, gind profesionali iyos da gind moyvaruli. kumulaciuri progresi Teoriul sferoSic ki SeimCneva. maSinac ki, roca Teoria moZveldeba an Zalas dakargavs, radgan ZiriTadad Secdomebze swavloben, misgan rCeba raRac, rasac axali Teoria iTvisebs. Cven ar vimeorebT Secdomebs. ukanasknel xanebSi, progress politikur mecnierebebSi ganapirobebda calkeul sferoebSi uamravi empiriuli aRmoCena. magaliTad, d. lerneris (Lerner 1958: 63) mier dadgenili korelacia urbanizaciis, ganaTlebisa da komunikaciis xarisxs Soris Semowmebuli faqtia, romelic ZalaSi rCeba. viwro sferoebSi, rogorc hibridulSi, ise monodisciplinurSi, ar aris ambiciuri Teoriis saWiroeba. 18 aq sakmarisia iseTi Teoriebi, romelTac mertonma (Merton 1973) `saSualo rangis Teoriebi~ uwoda. neba momeciT, moviyvano kumulaciuri procesis erTi konkretuli magaliTi. politikur mecnierebaSi erT-erTi yvelaze didi aRmoCenaa saarCevno teqnologiebis gavlena partiul sistemebze. am Temaze Seqmnili Sromebis nusxa, yvelaze narCevic ki, daitevs 200-300 dasaxelebas mxolod inglisur enaze, isic mraval qveyanaSi politikisTa gamocdilebaze uSualo dakvirvebis gamoklebiT. kondorsedan, baxofenidan, jon stiurt milidan, heiridan da hondtidan hermensamde, daunsamde, diuverJemde, sartorimde, liephartamde, Teoria efuZneba uamravi specialistis wvlils da maT mier am Teoriis srulyofas. proporciuli warmomadgenlobis Sedegebi jer kidev 1850 wels aRwera baxofenma. dRes sayovelTaod aRiarebulia, rom `arcerTi paradigma ar cdilobs socialur mecnierebaTa sferos mowesrigebas da, metadre, unificirebas~ (Annales 1989: 1322). sityva `paradigma~ ar unda ixmarebodes socialur mecnierebebSi brWyalebis gareSe. amrigad, specialobebis hibridizaciasa da disciplinur paradigmas Soris arsebuli aSkara Teoriuli winaaRmdegobis danaxvis Semdeg, neba momeciT, yuradReba mivapyro ramdenime hibridul Teorias. arsebobs Teoriuli urTierTgamdidrebis uamravi magaliTi. yvelaze xSirad citirebuli naSromi interesTa jgufebis Teoriis Sesaxeb – devid b. trumenis mmarTvelobis procesi (Truman 1955) – mniSvnelovanwilad jgufebis sociologiur Teoriebs eyrdnoba. mankur olsonis kritikuli naSromi interesTa jgufebis tradiciuli Teoriis Sesaxeb _ koleqtiuri qmedebis logika _ dafuZnebuli iyo ekonomikaze. amave dros, sociologebi da ekonomistebi daesesxnen po- 19 litikis mkvlevarTa mier ganviTarebul interesTa jgufebis Teorias. monaTesave disciplinebis Teoriebi xSirad upirispirdebian erTmaneTs politikuri mecnierebis safuZvelze. Sedegebi yvela mxarisaTvis momgebiania. amis TvalsaCino magaliTia `racionaluri arCevanis analizi~. es midgoma sakmaod mdgradi aRmoCnda empiriuli kritikis mimarT. magaliTad, argumenti, rom konkretuli politikosi araracionaluri iyo, rogorc wesi, ver gamodgeba Teoriis Sesaryevad. nacvlad amisa, racionaluri arCevanis modifikaciebi an misi kritika momdinareobs ufro Signidan an sxva Teoretikosebis mxridan. yvelaze mkacri kritika Teoriuli alternativebis konstruirebas niSnavs. Teoria diskreditirebulia mxolod sxva TeoriiT misi Canacvlebis SemTxvevaSi. rogorc wesi, es xdeba garedan Semotanili Teoriebis meSveobiT. fsiqologiam safuZveli moamzada ramdenime amgvari SetevisTvis. herbert saimonis Teoria eyrdnoba ara mxolod ekonomikas, aramed aseve fsiqologiasa da politikuri mecnierebis SigniT sajaro administrirebis Seswavlas. politikuri sistemis Teoretikosebi xSirad iyeneben farTo analogiebs biologiur sistemasTan. biologiam pirvelma ganaviTara `sistemis~, rogorc sicocxlis organizebis cneba da `organuli sistemis~ cneba, rogorc fenomenisa, romelic ar daiyvaneba mis Semadgenel qimiur procesebamde. zogierTi struqturuli funqcionalisti amtkicebda, rom socialuri sistemebi biologiuri sistemebis msgavsia imiT, rom orive TviTregulirebadi da homeostatikuria. es Teoretikosebi aRniSnavdnen aseve, rom zogierTi funqcia sruldeba nebismier biologiur sistemaSi da iyenebdnen analogias sakiTxis dasasmelad, Tu ra funqciebia sasicocxlo socialuri sistemisaTvis. `1920-ian wlebSi funqcionalizmi myarad iyo fexmokidebu- 20 li biologiaSi da gamoiyeneboda damoukideblad pirovnebis froidiseul analizsa da primitiuli sazogadoebebis kvlevaSi. aqedan gavrcelda funqcionalizmi socialur mecnierebebSi da masTan erTad logikuri skepticizmi sityva funqciis zust statusTan dakavSirebiT~ (Mackenzie 1967: 91). sistemaTa Teoriebi, iqneba es devid istonis Teoria SedarebiT politikaSi Tu morton kaplani, riCard rozekransi da kenet uolci saerTaSoriso urTierTobebSi, pirvel rigSi, eyrdnoba amgvar wyaroebs sociologiis zogierTi sferodan. damokidebulebis Teoria, romelsac bevri laTinoamerikeli specialisti iziarebs, warmodgeba ekonomistTa, sociologTa da demografTa jgufis naSromidan, romelic Seiqmna gaeros statistikosebTan TanamSromlobiT. maT Soris arian: fernando h. kardozo da enco faleto (maT ekuTvniT naSromi Dependencia y Desarrolo en Latin America), andre gunder franki, Teotinio dos santosi, rui mauro marini. Teoriebi knindeba. sakiTxavi is aris, Tu rogor ganidevneba Zveli Teoriebi axliT. aris kidev erTi sakiTxi, wamoWrili deniel belis mier, kerZod, mcdari an CixSi aRmoCenili Teoriebis fenomenis sakiTxi: `ratom xdeba ise, rom adre mowinaved miCneuli Cixad iqceva?~ (D. Bell in Deutsch et al. 1986: 220) dRes SeiZleba didi interesiT kiTxulobdnen mravali politikuri filosofosis an warsulis didi Teoretikosis nawerebs da siamovnebiTac imowmebdnen maT, magram II msoflio omamde Camoyalibebul TeoriaTagan, sul ramdenimea dResac aqtualuri. Teoriebi ufro metad lingvistikaSi da ekonomikaSia sicocxlisunariani. qviSis koSkebi, agebuli politikur mecnierTa mier, ingrevian pirvelive wvimisas. 1912 wels gustav le boni naSromSi politikuri fsiqologia werda, rom makiavelis mier mTavarSi Camoyalibebuli wesebi 21 Zaladakargulia, vinaidan aRar arsebobs sazogadoeba, romelsac didi florencieli akvirdeboda. Tumca Cven ar vapirebT mogzaurobas politikuri Teoriebis sasaflaoze. sakmarisia aRvniSnoT, rom am nekropolisSi, hibriduli Teoriebis xeivanSi, ufro naklebi samarxebia, vidre monodisciplinuri Teoriebis xeivanSi. specializebuli sferoebi Teoriul orientacias saWiroeben, magram politikur mecnierebas mTlianobaSi ar SeiZleba hqondes unversaluri, monopolisturi Teoria. meTodebs gacilebiT ufro xangrZlivi sicocxlis Sansi aqvT da zogierTi maTgani mudmiv atributebsac ki warmoadgens, romelTaTvisac ar arsebobs formaluri disciplinis gadaulaxavi sazRvrebi. g. meTodebis sesxeba j.s. milis, diurkheimis, klod bernaris da hubert blelokis tradiciebSi unda ganvasxvavoT samecniero dasabuTeba - kvlevis strategia, kvlevis meTodi da teqnikuri SesaZleblobebi. oTxive maTgani krosdisciplinuria. unda SevCerde politikis mkvlevarTa mier nasesxeb meTodebze. romlebic iSviaTad esesxebodnen uSualod logikas, maTematikas an statistikas da, rogorc wesi, Suamavals poulobdnen fsiqologiis, ekonomikisa da sociologiis zogierT seqtorSi. romelTac mniSvnelovani roli Seasrules politikuri mecnierebis meTodologiur gamdidrebaSi. TvalsaCino tabula, grafikuli gamosaxuleba, jamuri maCvenebeli, cvladebis sazomi erTeulebi, koeficientebi, reitingebi, amonakrebis gadanawileba, statistikuri daskvnebi, ekologiuri xarvezebi, binominaluri distribucia, mravlobiTi regresia, sworxazovani korelacia, urTierTmimarTeba, faqtoruli analizi da a.S. _ arc erTi am meTodTagani ar aris politikis mecni- 22 erTa warmosaxvis nayofi. yvela Semotanilia da zogierTi, gaumjobesebis Semdeg, daxvewili formiT, Sevida sxva disciplinebSic. meTodebis sesxebis procesi arc imis Semdeg Senelebula, rac 1963 wels oliver bensonma dawera, rom `politikuri mecnierebisTvis mniSvnelovan maTematikur naSromTa umravlesoba dawerilia autsaiderTa mier, anu maT mier, vinc sakuTar Tavs politikuri fenomenebis mkvlevrad naklebad miiCnevs~ (Benson 1963: 30). meTodebis sesxeba iolia. mas Semdeg, rac gamogonebisa da sawyisi SemuSavebis rTuli procesi dasrulebulia, meTodis gamoyeneba nebismiers SeuZlia, ganurCevlad imisa, aqvs Tu ara warmosaxvis unari. politikis mkvlevarTa mniSvnelovani nawili icnobs Skalirebis meTods, SemuSavebuls fsiqologebis mier, pat-analizs, importirebuls biologiidan ekonomikis gavliT, sociolog paul lazarsfeldis mravalmxrivi dasabuTebisa da gazomvis meTods, statistikos ioereskogis mier SemoRebul xazovan struqturul mimarTebas. amerikeli jariskacis meTodologiaze, romelic emuel stouferis redaqtorobiT momzadda, muSaobda da TanamSromlobda sxva disciplinebis araerTi warmomadgeneli. politikur mecnierebaSi maTematikuri meTodebis Semotana, , Rirebuli aRmoCnda ara imdenad TavisTavad, ramdenadac imiT, rom erTgvari prologi iyo Semdgomi sesxebisaTvis. maTematikuri meTodebisa da modelebis SeTvisebam arsebiTi dividendebi moitana Tundac, modelirebisTvis aucilebeli sizustis TvalsazrisiT. es aseve fasdaudebeli aRmoCnda mtkice da logikuri argumentebis Camosayalibeblad, im naSromebSic ki, romlebSic maTematikur gamosaxulebisaTvis mimarTvis aucileblobaar iyo. 23 vinaidan meTodisa Tu kvlevis teqnikis gadaRebas ar sWirdeba raime nebarTva, maTi importireba arcTu iSviaTad mouwesrigebelia. axal sferoSi ama Tu im meTodis gamosayeneblad keTilgonierebac kmara. politikuri mecnierebis sferoSI moRvawe specialistTa umravlesoba jer kidev erTmaneTSi urevs samecniero dasabuTebas, kvlevis strategiasa da teqnologias. dReisaTvis politikis mkvlevarTa davis ZiriTadi wyaroa ara ideologia, rogorc es bevrs hgonia, aramed meTodologia, romelic umetesad garedanaa motanili politikur mecnierebaSi. debatebi ideologTa Soris SesaZlebelia, magram xSirad unayofoa, meTodologiur skolaTa Soris kamaTi ki yovelTvis fuWia. statistikuri meTodebisa da teqnikis gadmoReba yovelTvis ar aris momgebiani. bevri politikis mkvlevari, romelic raodenobriv meTodebs iyenebs, marTlac afarToebs politikuri codnis sazRvrebs. Tumca, sxvebs ufro amoZravebT teqnikiT daintereseba, vidre Sesaswavli problemis arsi. Cveulebisamebr, isini ageben aradadasturebad modelebs, erTgvar zemodelebs da awarmoeben zegaangariSebebs. xSirad isini amjobineben mcire sakiTxebze msjelobas, xarjaven bevr niWsa da energias korelaciis koeficientis dazustebaze, faqtoruli analizis meSveobiT, ase vTqvaT, Tmis Reris oTx nawilad danawevrebaze. isini produqtiuli mkvlevrebi arian. kompiuteric xom meqanikurad gvaZlevs pasuxs Setanil informaciaze. mxolod zogierTi maTi naweri qveyndeba wamyvan JurnalebSi, vinaidan maTi umravlesobas axasiaTebs mkveTri kontrastiT zedmetad garTulebul analitikur teqnikasa da Rarib warmosaxvas Soris kvlevis sistemaSi, an maT mier sakvlevi monacemebi Zalzed umniSvneloa imisaTvis, rom Seiswavlebodes aseTi mZlavri teqnikuri saSualebebis gamoyenebiT (Dogan 1994) 24 disciplinaTaSoris meTodologiis Tavisufal gacvlas gezs unda aZlevdes samecniero strategia da ara meqanikuri xerxebi, gansakuTrebiT, zogierT did universitetSi, sadac bevri studenti, romelic ukve profesiul doneze swavlobs politikur mecnierebas, ukmayofilebas gamoTqvams imis gamo, rom maT `zedmet tvirTad awevT~ importirebuli statistikuri teqnikis mZime programa, riTac zaraldeba maTi uSualo akademiuri codna. III hibriduli sferoebi Teoriulad, Tormeti ZiriTadi socialuri mecniereba, Tuki TiToeuli maTgani vela danarCenebTan gadaikveTeboda, miviRebdiT 144 kvadratad dayofil bades. zogierTi kvadrati carieli darCeboda, magram maTgan 3/4-ze meti Seivseboda hibriduli specialobebiT, romlebic garkveuli avtonomiiT isargeblebdnen (Dogan and Pahre 1990). am hibridul specialobebsac, Tavis mxriv, aqvs ganStoebebi, romlebic viTardeba da meore TaobaSi iZleva kidev didi raodenobiT hibridebs. SeuZlebelia yvela arsebuli kombinaciis srulad aRwera disciplinaTa ubralo dawyvilebiT meore Taobis doneze, vinaidan yvelaze dinamikur hibridul sferoTagan zogierTi mravalmxrivi warmoSobisaa. amas garda, hibriduli sferoebi, rogoricaa, magaliTad, preistoria, romlebic nawilobriv dakavSirebulia sabunebismetyvelo mecnierebebTan, ver moxvdeba 144-danayofian badeSi, vinaidan es ukanaskneli gansazRvrulia socialur mecnierebaTa segmentebis rekombinaciisTvis. hibridul sferoTa konfiguracia mudmivad icvleba. politikuri fsiqologia, politikuri sociologia da politikuri ekonomia didi xania aRiareb- 25 ulia damoukidebel sferoebad maSin, roca politikuri anTropologia jer kidev ar aris avtonomiuri. a. politikuri fsiqologia fsiqologiasa da politikur mecnierebebs Soris arsebobs hibriduli sfero, romelic sakuTar droSas afrialebs, kerZod, politikuri fsiqologia. es mesame Taobis hibridia, vinaidan Tavad fsiqologia iSva, rogorc hibriduli disciplina, romelic daefuZna nawilobriv sabunebismetyvelo da nawilobriv socialur mecnierebebs. politikur fsiqologias aqvs ori monaTesave dargi: ufrosi – socialuri fsiqologia, formalurad aRiarebulia msoflios yvela wamyvan universitetSi da umcrosi _ kognituri mecniereba (fsiqologia), romelic dRes axal mecnierebaTa Soris yvelaze gavrcelebulia atlantikis orive mxares. politikur fsiqologias ufro iSviaTad aqvs Sexeba kognitur mecnierebasTan, samagierod mudmiv kontaqtSia socialur fsiqologiasTan. erT-erT publikaciaSi (D.O. Sears and C.L. Funk 1991: 346) gamoTqmulia azri, rom politikuri fsiqologia, aris ra `interdisciplinuri dargi, dgas Semadgenel nawilebad daSlis safrTxis winaSe da SesaZloa is am nawilebis sxvadasxva akademiur institutebs Soris gaCenil naprals emsxverplos~ da amis mizezi `biurokratiuli inerciiT gamowveuli disciplinuri orTodoqsia~ iqneba. Tumca es aRmoCena, romelsac akeTeben publikaciis avtorebi imis Cvenebisas, Tu ramdenad aris SeWrili politikuri fsiqologia politikuri mecnierebis fakultetebze, ver amarTlebs am SiSs. Jurnali politikuri fsiqologia am hibridul sferoSi Caxedvis kargi saSualebaa. mis teritoriaze Cven aRmovaCenT Semdeg `provinciebs~: politikuri socializaciis, rolebis Teoriis, ga- 26 ucxoebis, fsiqobiografiis, pirovnebis analizis, politikur damokidebulebaTa da rwmenaTa, mcire jgufebis, politikuri liderebis tipologiuri analizis, erovnuli xasiaTis, masobrivi monawileobis, Taobebis, politikuri ukmayofilebis ubnebs, aseve mdidar meTodologiur sferos (damokidebulebis gazomva, sociometrika, kontent-analizi, klinikuri meTodebi, kvazieqsperimentuli midgoma da, gansakuTrebiT, gamokiTxva). Zalian cota hibridul sferos Tu SeuZlia iamayos Tavisi damfuZnebliT. amerikul politikur fsiqologias ki hyavs aseTi _ harold lasveli. mis mravalricxovan mimdevarTa Soris arian: fred i. grinstaini, robert leini, herbert haimeni, erik eriksoni, sidnei verba da jeims k. devisi. dasavleT evropaSi politikuri fsiqologiis hibriduli sfero institucionalizebulia sul ramdenime universitetSi, magram literatura, romelic mas exeba, mdidaria da mravalferovani. amis ilustraciaa, magaliTad, safrangeTSi filip bros Sromebi, germaniaSi ki ervin k. Soixis wvlili, Setanili reprezentaciuli gamokiTxvebis meTodologiis ganviTarebisa da politikur mecnierebasa da socialur fsiqologiaSi SedarebiTobis problemis gadawyvetis saqmeSi. swored Soixis damsaxurebaa `individualisturi xarvezebis~ (Scheuch 1966; 1969) aRmoCena. politikuri fsiqologiis sferoSi daweril wignTa Soris unda gamoiyos semuel bernsisa da maqs kaazes mier gamocemuli politikuri qmedeba (Barnes and Kaase, Political Action). maTi tipologia – moqalaqeTa dayofa protestis monawileebad, aqtivistebad, reformatorebad, komformistebad da pasiurebad _ gamosadegia araerTi qveynis realobis Sesaswavlad. 27 b. politikuri geografia geografias, warsulSi wamyvan disciplinas, dRes ar gaaCnia birTvi. is danawevrebulia bevr qvesferod: biogeografiad, socialur geografiad, urbanul, istoriul, ekonomikur, politikur geografiad. arsebobs bevri Sexebis wertili politikur mecnierebebsa da geografias Soris: geopolitika, eleqtoraluri geografia, urbanuli politika, federalizmis teritoriuli safuZvlebi, sazogadoebis sivrcobrivi organizacia, centri da periferia, qalaqi da mimdebare raionebi, garemos problemebi, gansxvaveba qalaqsa da sofels Soris, socialuri mobilizaciis teritoriuli aspeqtebi da a.S. demografia politikuri geografiis kidev erTi saziaro ganzomilebaa. h. j. makinderis statiis gamoqveynebis Semdeg (istoriis geografiuli RerZi; ix. Mackinder 1904) stain rokanis evropis konceptualuri rukis gamocemamde (Rokkan 1994, ix. Revue Internationale de Politique Comparée, specialuri gamoSveba miZRvnili rokanis mosazrebebisadmi) daibeWda uamravi naSromi politikuri geografiis sferoSi da ara mxolod evropaSi. f. j. terneris sazRvrebis mniSvneloba amerikis istoriaSi (Turner, The Significance of the Frontier in American History) erTnairad exeba rogorc istorias, ise geografias. kaspersonisa da minis krebulSi politikuri geografiis struqtura (Kasperson and Minghi 1969) bevri Tavi sainteresoa im politikis mkvlevarebisTvisac ki, romlebic ar arian geografiaze orientirebulni (ratcelis saxelmwifoTa sivrcobrivi gafarToebis kanonebi, geopolitikuri regionebi, transaqciaTa nakadis analizi, centri da periferia, zangebis migraciis gavlena da a.S.). centri-periferiis koncefcias aSkarad geografiuli ganzomileba aqvs (Rokkan, Urwin et al. 1987). 28 politikuri mecniereba da geografia ikveTeba aseve eleqtoraluri geografiis sferoSi, gansakuTrebiT, saerTo monacemebis analizisas qveynebSi, romlebisTvisac damaxasiaTebelia didi teritoriuli mravalferovneba da romelTa Sesaxebac informacia moipoveba administraciuli erTeulebis doneze. am TvalsazrisiT, privilegirebuli qveynebi aris an ukanasknel dromde iyo: safrangeTi, espaneTi, italia, portugalia, belgia, norvegia, fineTi, avstria, kanada. andre zigfridi (Segfried 1913) ikvlevda safrangeTis Crdilo-dasavleTs, v.o. ki _ samxreTis politikas (Key 1949), rudolf herberle (Herberle 1949) _ Slezvig-holStains vaimaris respublikis periodSi, erik alardti (Allardt 1964) _ fineTs, m. dogani (Dogan 1968) _ italias, stain rokani da h. valeni (Rokkan and Vale 1964) _ norvegiis politikaSi regionalur kontrastebs, xuan linci da amando migeli (Linz and de Miguel 1966) `rva espaneTs~, r.e. de smeti da r. evalenko (De Smet and Evalenko 1959), aseve fronie sxvebTan erTad (Frognier et al. 1974) _ belgias. es geografiuli midgoma gamoicada detaluri analiziT, romlis drosac teritoria qreba da gzas uTmobs teritoriuli erTeulebisa da cvladebis sociologiur gadajgufebas (Dogan and Rerivry 1988). am hibridul sferos aqvs specialuri Jurnalebis mTeli seria, romlebic interdisciplinur kavSirebs warmoadgenen: Economic Geography, Urban Geography, International Journal of Urban and Regional Research da, gansakuTrebiT, Political Geography. politikis mkvlevarebi analizis erTeulad kvlav er-saxelmwifos miiCneven da es im dros, roca msoflioSi arsebobs uamravi giganturi qalaqi oTx milionze meti mosaxleobiT, rac aRemateba zogierTi damoukidebeli saxelmwifos mosaxleobas. msofliosTvis sul ufro metad ganmsazRvreli xdeba giganturi qalaqebis warmmarTveli roli (Dogan and Kasarda 1988). am sferos Seswavlas 29 saTaveSi udganan geografebi da urbanistebi, romlebic gvTavazoben Teoriul struqturebs (Frameworks), koncefciebsa da gazomvis meTodebs. urbanistika farTovdeba. is albaT male damoukidebel disciplinad iqceva. dRes TiTqmis yvela ganviTarebul Tu ganviTarebad qveyanaSi `urbanologiis~ specialistTa ricxvi ufro maRalia, vidre politikis mkvlevrebisa. `urbanuli politika~ mzardi sferoa. g. politikuri sociologia politikur mecnierebasa da sociologias aqvT saziaro sfero: politikuri sociologia. es Zveli hibridia, aRiarebuli jer kidev 50-ian wlebamde, rogorc amis Sesaxeb werda neil smelzeri: `politikuri mecnirebis SedarebiT axal ganStoebebSi, romlebic Tavisuflad gaerTiandnen bihevioruli midgomis garSemo, kvlevis meTodebi, umniSvnelo gamonaklisis garda, TiTqmis ar gansxvavdeba sociologiis meTodebisgan... politikis mkvlevrebi monacemebis Segrovebis, statistikuri damuSavebisa da SedarebiTi analizisaTvis iyeneben meTodebis imave arsenals, rasac sociologebi~ (Smelser 1967: 27). Tanxvedra aSkaraa. jovani sartori ganasxvavebs politikur sociologias da politikis sociologias. misTvis es ukanaskneli, religiis sociologiis msgavsad, sociologiis ganStoebaa. gamyofi xazi SeiZleba gaivlos damokidebuli an damoukidebeli cvladebis aqcentirebis ganxilvisas. `damoukidebeli cvladebi _ mizezebi, determinantebi an faqtorebi sociologebisTvis ZiriTadad sociologiuri struqturebia, maSin roca politikuri mecnierebebisTvis damoukidebeli cvladebi ZiriTadad politikuri struq- 30 turebia (Sartori 1969: 67). is askvnis, rom `politikuri sociologia interdisciplinuri hibridia, romelic socialuri da politikuri ganmartebiTi cvladebis kombinirebas, anu sociologebis mier SemoTavazebuli sawyisi monacemebis politologTa mier SemoTavazebul sawyis monacemebTan SeTanxmebas cdilobs (Sartori 1969: 69). politikuri mecnierebis bevri yvelaze metad cnobili mkvlevari wamyvani sociologia. mecnierTa sakmao raodenobas aqvs an hqonda ormagi specialoba _ politikuri mecnierebis da sociologis, aseTebi arian Soris r. aroni, s. m. lipseti, r. bendiqsi, i. linci, j. sartori, m. kaaze, j.d. stiveni. mildred a. Svarci, C. reijini da m. dogani. dRes politikuri ekonomia sociologiasa da politikur mecnierebas Soris gabatonebul urTierTdamokidebulebas ecileba. d. rogor daipyro politikurma mecnierebam ekonomikis teritoria zogierTi ekonomisti momxrea `ekonomikis imperialisturi eqspansiisa sociologiis, politikuri mecnierebis, anTropologiis, iurisprudenciis da socialuri biologiis tradiciul sferoebSi~ (Hirschleifer 1985: 53). ramdenime am imperialistTagani cnobili mecnieria, maT Soris zogierTi _ nobelis premiis laureati. JurnalSi American Economic Review gamoqveynda erTgvari manifesti, romlis citirebac Rirs: `sruliad SeuZlebelia gamoiyos sagangebo teritoria ekonomikisTvis, romelic iqneba mosazRvre magram amave dros gamijnuli sxva socialuri disciplinebisgan. ekonomika Rrmad aris SeWrili yvela am dargSi da, piruku, ekonomikaSic SemoWrilia yvela es disciplina. arsebobs mxolod erTi socialuri mecniereba. ekonomikas im- 31 perialistur dapyrobiT Zalas aniWebs is, rom Cveni analitikuri kategoriebi _ deficiti, fasi, prioritetebi, SesaZleblobebi da a.S. marTlac universaluria gamoyenebaSi... amdenad, ekonomika socialuri mecnierebis universaluri gramatikis fuZemdebelia. Tumca amas sxva mxarec aqvs. vidre samecniero Sromebi anTropologiaSi, sociologiaSi, politikur Tu sxva mecnierebebSi sul ufro metad daemsgavseba gamokvlevebs ekonomikaSi, ekonomistebi, Tavis mxriv, mixvdebian, Tu ramdenad izRudeba maTi funqcia. am procesis Sedegad karg ekonomikur mecnierebas moeTxoveba, iyos Tanadroulad kargi anTropologiac, sociologiac, politikuri mecnierebac da fsiqologiac” (Hirschleifer 1985: 53). es xedva anaqronistulia da ewinaaRmdegeba ekonomikis, rogorc daviwroebadi disciplinis, aRqmas: `ekonomika, rogorc formaluri disciplina, gansacdelSia, vinaidan mis mTavar miRwevebs _ konceptualizacias, Teorias, modelirebas da maTematizacias _ Tan axlavs misi sagrZnobi izolacia sxva socialuri mecnierebebisgan~ (Beaud 1991: 157). sinamdvileSi socialuri mecnierebis uaxlesi istoria cxadyofs, rom samecniero codnis uamrav sferoSi ekonomikurma mecnierebam Tavisi poziciebi dakarga. es sferoebi daikaves momijnave disciplinebma. erT konkretul momentSi ekonomika gzis gasayarze aRmoCnda: mas SeeZlo aerCia inteleqtualuri eqspansia, SeWriliyo sxva disciplinebSi sakuTari diversifikaciis fasad, sxvadasxva mimarTulebebad daSlis xarjze (am risks ar SeuSinda politikuri mecniereba). amis nacvlad man amjobina profesiis siwmindis SenarCuneba, arCia sakuTari Tavis erTguleba, risi sazRauric teritoriebis dakargva iyo. mainc bevr ekonomists miaCnia, rom siwmindis arCevani, me- 32 Todologiuri simkacre da hermetuli (ucvleli) terminologia swori arCevani iyo. amdenad naTelia, rom TviTkmayofa, ekonomistebisTvis nacnobi sityva rom vixmaroT, disciplinis CarCoebis SemWidroebiT mTavrdeba. Tumca es ar gulisxmobs saerTo gaRaribebas, vinaidan ekonomistebis mier datovebuli teritoriebi male sxvebma aiTvises. gamoTavisuflebul sivrces axla sxva medroSeebi hyavs: menejmenti, politikuri ekonomia, mecniereba ganviTarebis Sesaxeb, mesame samyaros qveynebis SedarebiTi kvleva, ekonomikuri da socialuri istoria. ekonomika sakuTar CarCoebSi rom ar Caketiliyo, SesaZloa, dRes misi pozicia socialur mecnierebaTa TanavarskvlavedSi ufro saxarbielo yofiliyo. aseTi mdgomareoba gansakuTrebiT gasakviria, radgan gamodis, rom ramdenime klasikosi mecnieri, marqsidan da veberidan Sumpeteramde, polanimde, parsonsamde, smelzeramde (Martinelli and Smelzer 1990), aseve paretoc, Semcdaran, roca sakuTar TeoriebSi centraluri adgili ekonomikas, sazogadoebasa da politikas Soris urTierTobebs miuCines. cnobili amerikeli ekonomistebis mTeli armia prioritets aniWebda politikuri fenomenebis Seswavlas, Tugind cali fexiT ekonomikaSi mdgariyvnen. maT Soris arian kenet erou, entoni daunsi, kenet bouldingi, Carlz lindblomi, jeims biuqeneni, gordon taloki, albert hirSmani, jon harsani, herbert saimoni, dankan bleqi, jerom roTenbergi, Tomas Selingi, riCard masgreivi, mankur olsoni da sxvebi. zogierTi ekleqtikosi ekonomisti uaryofs reduqcionizms, gaziarebuls sxvebis mier da imowmebs gamokvlevebs ganviTarebis sferoSi: ganviTareba dayvanilia ekonomikur ganviTarebamde; es ukanaskneli dayvanilia zrdamde, rac, Tavis mxriv, dadis investiciamde, sxva sityvebiT 33 rom vTqvaT, dagrovebamde. ramdenime aTwleuli dasWirda, raTa Secvliliyo warmodgena erT sul mosaxleze saerTo erovnuli Semosavlis (GDP) Sesaxeb, rogorc ganviTarebis indikatoris Semadgeneli Semadgeneli nawilis Taobaze. gunar miurdali gamodioda unidisciplinaruli modelebis momxre ekonomistebis winaaRmdeg. bevr qveyanaSi ekonomistTa didi nawili TiTqos Caiketa, ris Sedegadac darCa Seuswavleli mTeli sferoebi, romlebic guldasmiT kvlevas saWiroebdnen. magaliTad, maTi wvlili, Setanili mesame samyaros ganviTarebis problemis Seswavlis saqmeSi, mokrZalebulia politologTa da sociologTa mier gaweul SromasTan SedarebiT. gansakuTrebiT es exeba SeerTebul Statebs, laTinur amerikasa da indoeTs. Tuki disciplina midrekilia sakuTar TavSi Caketvisaken, Tuki is sakmarisad gaxsnili araa, Tuki misi specialobebi ar ganicdian hibridizacias, momijnave teritoriebi mainc ar rCeba auTvisebeli. bevr ekonomists garkveulwilad qedmaRluri damokidebuleba hqonda politikuri mecnierebis mimarT. amis Sedegad, SeerTebul StatebSi, did britaneTsa da skandinaviis qveynebSi ekonomikur mecnierebasTan paralelurad ganviTarda da kidec ejibreboda mas politikuri ekonomia _ wevrTa ukiduresi aqtivobiTa da mravalricxovnebiT gamorCeuli axali samecniero mimarTuleba. politikur ekonomias saxeli daerqva erT-erTi Zveli franguli saxelwodebis aRorZinebis Sedegad. politikuri ekonomia amJamad amerikuli politikuri mecnierebis erT-erTi umTavresi sferoa, metad produqtiuli da avtoritetuli JurnalebiT aRWurvili. politikuri ekonomia erT-erTi yvelaze popularuli seqtoria politikur mecnierebaSi samecniero xarisxis maZiebelTa Soris. politikurma mecnierebam yvelaze metad ixeira ekonomikis monodisciplinuri CaketilobiT. 34 ocdaaTi wlis win f.a. haieki werda, rom `veravin SeZlebs iyos didi ekonomisti, Tu is mxolod ekonomistia. Tanac didia albaToba imisa, rom ekonomisti, romelic mxolod ekonomistia, iqces dabrkolebad, Tugind aSkara safrTxed, mecnierebis ganviTarebisaTvis~ (Hayek 1956: 463). dRes SesaZloa dagvianebulic ki iyos ekonomikisaTvis politikuri mecnierebis, sociologiis, ekonomikuri istoriis da, gansakuTrebiT, politikuri ekonomikis mier dakavebuli teritoriebis xelaxla dapyroba. zogierT ekonomists jer kidev imedi aqvs: `saWiroa pirobis ceteris paribus SezRudva interdisciplinuri midgomis SesaTviseblad, anu ekonomikis gasaxsnelad multidisciplinurobisaTvis~ (Bartoli 1991: 490). varaudebisa da Teoriebis meSveobiT dasabuTebaze uaris Tqma aRar iqneba sakmarisi, vinaidan realoba Seicvala: `ekonomikuri sakiTxebi politizebuli gaxda da politikuri sistemebi sul ufro metadaa dakavebuli ekonomikuri saqmeebiT~ (Friden and Lake 1991: 5). e. politikuri anTropologiidan hibriduli regionuli kvlevebisaken 1950-iani da 60-iani wlebis mijnaze, sul ramdenime weliwadSi, daaxloebiT ormocdaaTma koloniam moipova erovnuli damoukidebloba. am periodSi socialur mecnierebaTa sami aTasamde amerikeli mkvlevari, maT Soris politikuri mecnierebis sferodan, amerikuli fondebis xelSewyobiT miavlines aziaSi, afrikasa da laTinur amerikaSi axalgazrda eri-saxelmwifoebis Seswavlis mizniT, romlebsac axali mopovebuli hqondaT damoukidebloba. maT msoflio asobiT wigniTa da statiiT aavses. isini regionebis specialistebad iqcnen da Caenacvlnen evropel mkvlevrebs britaneTis, safrangeTis, belgiis, 35 niderlandisa da portugaliis gamoZevebis Semdeg maTi koloniebidan. regionebis specialistTa es spontanuri Taoba hibridad iSva. maTma sakvlevma Temebma gaafermkrTala disciplinaTa sazRvrebi. regionebis specialistTa Taobisa da misi mimdevrebis yuradReba koncentrirebuli iyo aradasavlur sustad ganviTarebul qveynebze, `usaxelmwifo~ sazogadoebaze, imaze, rasac joel s. migdali `sust saxelmwifoebsa da Zlier sazogadoebebs~ uwodebs. unda aRiniSnos, rom es Zveli disciplinis _ anTropologiis privilegirebul sakvlev sferos warmoadgenda, romelic saukuneTa mijnaze ayvavda dasavleT evropaSi. evropelma anTropologebma amerikel regionebis specialistebze gacilebiT adre aRmoaCines es `primitiuli~ sazogadoebebi. mecnierTa es ori kategoria Zireulad gansxvavdeba erTmaneTisgan. evropeli anTropologebi monodisciplinuri mecnierebi iyvnen, mkafio identurobiT, terminologiiTa da Teoriuli CarCoebiT. isini codnis eqsportiorebi iyvnen socialur mecnierebaTa mTel speqtrSi. zogierT maTgans imperialisturi ambiciebi hqonda, acxadebda ra anTropologias umTavres mecnierebad. isini yvela sxva disciplinas, maT Soris politikur mecnierebasa da sociologias, anTropologiis nawilad ganixilavdnen. roca imperiebma, romlebic planetis naxevars moicavdnen, rRveva iwyes, am anTropologebma dakarges sakvlevi obieqti. anTropologia daiSrita. anTropologiis mier datovebuli teritoria gadavida regionebis specialistebis xelSi. maTi winamorbedebisgan gansxvavebiT, axalma `dampyroblebma~ ver aafriales disciplinuri droSa. mxolod ramdenime maTgans hqonda miRebuli anTropologiuri ganaTleba, umravlesoba ki arc Teoretikosi iyo da arc meTodologi. iyvnen gamonaklisebic, maT Soris yvelaze cnobili saxelebia devid apteri, leonard 36 binderi, jeims koulmeni, lusien pai, fred rigsi, dankuart rastou, riCard sklari da mairon vineri. devid istons surda daearsebina axali qvedargi: politikuri anTropologia. man 1959 wels gamoaqveyna naSromi am saxelwodebiT. dRevandeli gadmosaxedidan, SeiZleba iTqvas, rom axalSobili susti iyo. im dros axal warmmarTvel Zalas esaWiroeboda aradisciplinuri specialistebi axladSeqmnili qveynebisa da ara anTropologiis eqspertebi, disciplina, romlis kolonizeba dawyebuli iyo sxva disciplinebis mier.. niSandoblivia, rom amave dros margret mids (Mead 1961: 475) eSinoda, rom ixilavda sakuTar disciplinas `STanTqmuls~ da `izolirebuls~ samecniero sazogadoebisgan~. keTili `beberi~ anTropologia imperializmis mwvervalidan `gamousadegari samecniero sawyobis~ donemde daeSva (Mead 1961: 475). politikuri anTropologia dRes aRar yvavis, radganac zedmetad anTropologiuri da arasakmarisad politikuria; es im dros, rodesac Raribi qveynebi, afrikis gamoklebiT, viTardebian da ganicdian Sinagan cvlilebas globalur ekonomikur samyarosTan pirispir urTierTobaSi. lusien paismniSvnelovani naSromi aradasavluri politikuri procesebi (Pye, The Non-Western Political Process), romelic 1958 wels gamovida, dRes saWiroebs seriozul ganaxlebas diqotomiaTa masStabis SemcirebiT. politikuri anTropologiis sfero, Cans, erTaderTi hibriduli sferoa, romelic daRmavlobas ganicdis. amave dros, frangma demograf-ekonomist-sociologma alfred sovim (Sauvi 1952; 1956) SemogvTavaza, rom am axali naklebad privilegirebul qveynebisTvis `mesame samyaro~ gvewodebina, safrangeTis revoluciamdeli `mesame wodebis~ analogiiT. es iarliyi SenarCunda, miuxedavad imisa, rom 1989 wels daingra `meore samyaro~. savsebiT SesaZlebelia, rom adre Tu gvian es saxelwodeba Seicvleba, vi- 37 naidan is moicavs qveynebis uzomod did nairgvarobas: CineTis msgavs Zvel civilizaciebs da afrikis xelovnurad Seqmnil saxelmwifoebs; saudis arabeTis msgavs mdidar da ukiduresad Rarib qveynebs. romeli disciplina SemogvTavazebs axal iarliyebs? mesame samyaros qveynebis regionuli kvlevebi prioritets aniWeben Temebs, romlebic mniSvnelovania calkeuli qveynebis gagebisaTvis. `isini pativs ar scemen disciplinaTa CarCoebs” (Lambert 1991: 190). regionul kvlevebSi kargadaa warmodgenili humanitaruli sfero. `socialur mecnierebebSi momuSave regionis specialistebs, rogorc Cans, aqvT ZiriTadad meti kontaqti da saerTo inteleqtualuri saqmianoba humanitarul mecnierebebTan, vidre maT disciplinur kolegebs, romlebic ar arian orientirebulni regionebze~. anTropologiis, istoriis, literaturisa da politikuri mecnierebis Sexamebam ganapiroba is, rom `WeSmaritad interdisciplinuri naSromebi Seiqmna regionuli kvlevebis sferoSi~ (Lambert 1991: 192). aRwers ra davas tradiciul disciplinebsa da regionul kvlevas Soris, romelmac zemoqmedeba moaxdina mecnierTa TviTidentifikaciaze, lusien pai aRniSnavs (Lucian W. Pye1975: 3): `regionuli specializaciis gaCenam Secvala TvalTaxedva da wamoWra sakiTxebi, romlebic socialur mecnierebaTa safuZvlebs wvdeba". disciplinaTa gadakveTaze warmoqnilma hibridulma sferoebma gacilebiT ufro metad Secvala es safuZvlebi, vidre gamWolma hibridulma regionulma kvlevam. v. politikuri ganviTareba sabunebismetyvelo da socialuri mecnierebebis mijnaze 38 politikuri reJimebis sxvadasxva tipebis geografiuli gavrceleba gasaocari fenomenia, magram is ar gvxvdeba samecniero literaturaSi ukanaskneli aTwleulebis manZilze. esaa reaqcia sociolog elsvoT hantingtonis gadaWarbebaze, romelic mwvaved da samarTlianad gaakritika sociologma pitirim sorokinma 1928 wels. am kritikam garemosa da klimaturi faqtorebis gaTvaliswinebis yovelgvari survili gauqro amerikel sociologTa da politikis mecnierebis warmomadgenelTa mTel Taobas. Tumca saxelganTqmul ekonomistTa didi nawili ar darCenila mdumared. 1955 wels u. artur liuisma ekonomikuri zrdis TeoriaSi aRniSna: mniSvnelovania im mizezis dadgena, Tu ratom CamorCebodnen tropikuli qveynebi ukanaskneli ori aswleulis manZilze Tanamedrove ekonomikuri zrdis procesSi~ (Lewis 1955: 53). jon kenet galbreiti 1951 wels werda: `dedamiwis ekvators ori aTasi milis siganis sartyeli rom Semoartya, masSi verc erT ganviTarebul qveyanas ver aRmoaCen... cxovrebis done yvelgan dabalia, sicocxlis xangrZlivoba – mokle~ (Galbraith 1951: 39-41). TxuTmetiode wlis Semdeg Carlz kindlbergeri (Kindleberger 1965: 78) werda: `faqti faqtad rCeba, rom axal droSi verc erTma tropikulma qveyanam ver miaRwia ekonomikuri ganviTarebis maRal dones.~ kenet bouldingi (Boulding 1970: 409) kidev ufro win midis: `ukanasknel TaobaSi ekonomiksma principuli warumatebloba ganicada ekonomikuri ganviTarebis sferoSi da es mniSvnelovanwilad zomieri klimaturi zonis Sedegi iyo.~ es ekonomistebi damowmebuli hyavs msoflio bankis ekonomikuri ganviTarebis institutis direqtors endriu kamarks wignSi tropikebi da ekonomikuri ganviTareba (Kamarck 1976). aq saerTod ar aris saubari politikaze. miuxedavad amisa, naSromi axerxebs eWvqveS daayenos tropikuli regionebis politikis Cveneuli aRqma. tripanoso- 39 miazi (ZilquSis avadmyofoba), romelsac buzi cece avrcelebs, aferxebs afrikis umetesi nawilis progress saarsebo donis zemoT: `buzi cece anadgurebda sasapalne pirutyvs, ris Sedegadac saukuneebis manZilze tropikuli afrika izolirebuli aRmoCnda danarCeni msofliosagan, afrikis sxvadasxva xalxebi ki erTmaneTs mowyda~ (Kamarck 1976: 38). oci wlis winaT afrikis regioni, gacilebiT ufro didi, vidre SeerTebuli Statebia, uvargisi iyo mesaqonleobisaTvis (Kamarck 1976: 25). sasoflo-sameurneo produqcia notio tropikebSi SezRudulia niadagis mdgomareobiT, romelic inficirebuli iyo (Kamarck 1976: 25). 60-ian wlebSi msoflio jandacvis organizaciisa da msoflio sasursaTo organizaciis gamokvlevebma daadgina, rom parazitebma daaavada miliardamde adamiani tropikebsa da subtropikebSi. am regionebSi 500 milioni adamiani dasneulda ankilostomiiT, romlis simptomebicaa anemia, sisuste da cxeleba (Kamarck 1976: 75). es ekologiuri faqtorebi dadasturda gamokvlevaTa sagulisxmo raodenobiT, romelic ukanaskneli ori aTwleulis manZilze tropikul regionebSi Caatares geologebma, geografebma, biologebma, zoologebma, botanikosebma, agronomebma, epidemologebma, parazitologebma, klimatologebma, msoflio bankis eqspertebma da gaeros ramdenime saagentom, aseve hibriduli politikuri mecnierebis warmomadgenlebma, romlebic kargad iyvnen gaTviTcnobierebuli tropikul soflis meurneobaSi, sasargeblo wiaRiseulis mopovebaSi da am qveynebis sanitarul mdgomareobaSi. saerTaSoriso organizaciebis mier momzadebuli aTeulobiT angariSis Tanaxmad, axlandeli Taobis dros viTareba gamosworda. Tuki am ekonomikur da socialur pirobebs politikuri mecnierebis enaze gadmovTargmniT, ibadeba kiTxvebi: 40 · ratom mdebareobs TiTqmis yvela pluralisturi industriuli demokratiebi zomier sartyelSi? · ratom hqonda indoeTs, miuxedavad imisa, rom zogierTi Teoriis Tanaxmad `ar unda yofiliyo demokratiuli~ da romelic SedarebiT Rarib tropikul qveyanas warmoadgens, xangrZlivi periodis ganmavlobaSi demokratiuli reJimi? · arsebobs raime kavSiri im faqtebs Soris, rom kontinenturi afrikis 30 mln km-ze meti farTobi tropikebSi mdebareobs (xmelTaSua zRvis gamoklebiT) da rom es uRaribesi kontinentia, sadac ar arsebobs erTi WeSmaritad pluralistuli demokratiac ki, romelsac Seswevs unari, Tundac ramdenime wliT SeinarCunos arseboba? · ra doziT unda CavrToT ekologiuri faqtorebi ekonomikuri, socialuri da politikuri ganviTarebis parametrebSi? es SekiTxvebi SeiZleba daisvas rogorc Zveli `ganviTarebis~ skolis, iseve misi memkvidre axali `tranzitologiis skolis~ mxridan. erTma koleqtivma (g. o doneli, f.k. Smiteri da l. uaiThedi) sakuTar wigns Wkvianuri saTauri SeurCia, romelic ar migvaniSnebs saboloo Sedegze: avtoritaruli mmarTvelobis gardaqmna (O'Donnel, Schmitter, Whitehead 1986). mecnierTa sxva jgufma (l. daimondis xelmZRvanelobiT x.x. linci da s.m. lipseti) gariska da Tavisi wignis saTauric SemoTavazebiT _ demokratia ganviTarebad qveynebSi (Diamond, Linz, Lipset 1988) _ varaudi gamoTqva, rom demokratiuli institutebi marTlac gzas ikafaven am qveynebSi, romlebic, erT-erTi Tanaredaqtoris azriT, Tavidan ar pasuxobdnen `demokratiis moTxovnebs~. am ori jgufidan verc erTma ver ganasxvava naTlad da funqcionalurad WeSmariti pluralistuli demokra- 41 tia, dalis poliarqia da WeSmariti demokratiis SezRuduli, nawilobrivi, zedapiruli an Canasaxovani saxeebi. demokratizaciis procesebi, modernizaciis stadiebi, liberalizacia, eleqtoruli TamaSebi, adamianis uflebaTa pativiscema mxolod `dasavluri modelisken~ mimavali safexurebia. dReisaTvis sityva `demokratia~ uzedsarTavod gvabnevs. rogorc cnobilia, arsebobs demokratiuli reJimebis didi mravalferovneba. demokratiis misaRwevad saWiroa sxvadasxva stadiis gavla, rogorc amas aCvenebs monacemebi raimon gastilis seriidan mSvidoba msoflioSi (Gastil 1980-1989). zemoT dasmuli iyo SekiTxva: ratom amJRavneben dRemde ayvavebis tendencias WeSmaritad mowinave demokratiebi zomier sartyelSi? am kiTxvaze miaxloebiTi pasuxis gacema SesaZlebelia mxolod im SemTxvevaSi, Tu mkafiod ganvasxvavebT demokratiis tipebs. indoeTi, rogorc demokratiuli qveyana, klinikuri SemTxvevaa, samecniero `anomalia~, am sityvis Tomas kuniseuli gagebiT. am SemTxveviT dainteresebuli komparativistebi unda moiqcnen biologebiviT, roca maT bedi gauRimebT da normisgan raime gadaxras aRmoaCenen. maT SeuZliaT, misdion klod bernaris rCevas, romelic mocemulia mis dRemde aqtualur naSromSi eqsperimentuli medicinis Sesavali (Bernard 1865). maT SeuZliaT daiwyon erTerTi saukeTeso indikatoriT, romelic moepoveba SedarebiT politikas _ wvrili sasoflo-sameurneo sakuTreba. indoeli glexi Raribia, magram is mesakuTrea!2 tropikuli afrikisa da sxva msgavsi regionebis gaazrebisas saqmeSi unda CaerTos sabunebismetyvelo mecnierebebi da demografia, Tuki vinme semuel hantingtonis darad ikiTxavs _ ramdeni qveyana gaxdeba demokratiuli? damokidebulebis Teoria SeiZleba garkveulwilad gamo2 miwis mflobelobis Sesaxeb ix. tatu vanhanenis mier Sekrebili monacemebi. 42 sadegi iyos laTinur amerikasa da dasavleT evropasTan mimarTebaSi, magram is gacilebiT naklebad vargisia tropikuli afrikisaTvis. tropikebis ekologiuri parametrebis Sesaxeb arsebuli literatura SeiZleba SevadaroT zomier klimatur zonebSi florisa da faunis monacvleobis Sesaxeb arsebul literaturas. alfred krosbis mier 1986 wels gamocemuli naSromi ekologiuri imperializmi: evropis biologiuri eqspansia 900-1900 wlebSi (Crosby 1986) axleburad warmoaCens amerikuli Zlevamosilebis Seqmnas. erT-erTi yvelaze TvalsaCino komparativisti Carlz darvini dRes cocxali rom yofiliyo, is gaakritikebda monodisciplinarizms, gansakuTrebiT u.u. rostous, romlis `zrdis stadiebis~ Teoriac ar aRiarebs ekonomikuri zrdis fizikuri an ekologiuri SezRudvebis arsebobas. z. SedarebiTi hibriduli sfero politika, rogorc hibridizaciis procesi vlindeba ara mxolod cnebebis, Teoriebisa da meTodebis gacvlaSi disciplinebsa da qvesferoebs Soris, is aseve mJRavndeba informaciis, Sinaarsis, indikatorebis, statistikuri monacemebisa da empiriuli kvlevis yoveldRiuri praqtikis gacvlaSi. es gacvla zogierT disciplinaSi intensiuria, zogSi ki naklebobas ganicdis. socialuri geografia sesxulobs informacias fizikuri geografiisagan, romelic, Tavis mxriv, sesxulobs mas geologiisagan da ara piriqiT. politikur mecnierebebs uzarmazari `sagareo vali~ marTebs, vinaidan politika ver aixsneba mxolod politikiT. politikuri fenomenebi arasdros iqmneba in vitro, xelovnurad, laboratoriaSi. es procesebi yovelTvis dakavSirebulia politikis miRma arsebul sxvadasxva faqtorTan. 43 aTeulobiT arapolitikuri cvladi gamoiyeneba politikis asaxsnelad. es erT-erTi umTavresi mizezia, ris gamoc politikuri mecniereba gadajaWvulia sxva socialur mecnierebebTan. sxva socialur mecnierebaTa mier dagrovili informaciis maragi gansakuTrebiT mniSvnelovania SedarebiTi politikis sferoSi, imdenad, rom SeiZleba iTqvas: sxvadasxva erTa SedarebaSi aucileblad monawileobs ramdenime disciplina. 60-iani wlebi SedarebiTi politikis istoriaSi iyo kooperaciisa da konvergenciis gansakuTrebuli periodi. TxuTmeti wlis ganmavlobaSi, 1958_1972 wlebSi, gamoqveynda ormocamde mniSvnelovani wigni da statia, romlebsac sami saerTo maxasiaTebeli hqonda: Sedareba raodenobrivi maCveneblebis meSveobiT, hibridizacia da dagrovili codna. `aseTi kombinacia adre arasodes yofila miRweuli politikuri mecnierebis istoriaSi~ (Dogan 1994: 39). es gamorCeuli momenti aseve tokvilis, j.s. milis, marqsis, spenseris, veberisa da paretos sociologiuri stilis klasikuri evropuli komparativizmisgan gandgomis niSanicaa. am konkretul momentSi sociologia aRar iyo umTavresi socialur mecnierebaTa Soris. pirvelad socialur mecnierebaTa istoriaSi es adgili politikurma mecnierebam daikava. socialur mecnierebaTa axal TanavarskvlavedSi ramdenime mnaTobi moCans, romelTa dasaxelebac zedmetia. is, rac aucileblad unda aRiniSnos, codnis dagrovebis procesia, romelSic aTeulobiT specializebulma mkvlevarma da eqspertma miiRo monawileoba. evropaSi totalitarizmis batonobis periodSi socialur mecnierebaTa daTrgunvis Semdgom (Scheuch 1991), vidre mis aRorZinebamde SeerTebul StatebSi, gangaSi atexa roi makridisma 1955 wels SedarebiTi politikis Seviwroebis gamo. daaxloebiT imave dros (1954 w.) gaeros 44 statistikurma biurom daiwyo `socialuri statistikis~ gamoqveyneba. aqedan arc erTi gamoSveba ar yofila politikuri. is Seicavda demografiul cvladebs, Semosavlebs, cxovrebis donis standarts, socialur mobilurobas, sanitarul mdgomareobas, kvebas, sabinao pirobebs, ganaTlebas, dasaqmebas, kriminalur mdgomareobas. 1957 wels gaeros ekonomikur da socialur saqmeTa departamentma daiwyo angariSebis gamoqveyneba msoflioSi socialuri mdgomareobis Sesaxeb. am publikaciis Tavebi, miZRvnili `socialuri da ekonomikuri ganviTarebis urTierTkavSirisa da balansis problemebisadmi~ (1961 wlis krebuli) an `social-ekonomikuri modelebisadmi” (1963 wlis krebuli) dResac interess iwvevs, miuxedavad imisa, rom am analizSi ar moipoveba SedarebiTi politikisaTvis esoden mniSvnelovani politikuri monacemebi. am seriis gamocemis dawyebidan ori wlis Semdeg gamoqveynda lipsetis politikuri adamiani (Lipset 1959), ori aTwleulis ganmavlobaSi politikis mkvlevarTa mier yvelaze xSirad citirebuli wigni, Tumca es wigni bevrs sesxulobs sxva socialuri mecnierebebidan da sul mcires _ politikuri mecnierebidan. erTi wlis Semdeg karl doiCma Seqmna Tavis `manifesti~ (Deutsch 1960), romelsac ramdenime Tvis Semdeg mohyva misi konstruqciuli statia (Deutsch 1961). orive werili exeba indikatorebs, romlebic araa uSualod politikuri. momdevno wels gamoqveynda filip katraitis (Cutright 1963) mniSvnelovani publikacia, romelsac dRevandeli gadmosaxedidan winaswarmetyveluri SeiZleba vuwodoT: is im drois erTaderTi statiaa, romelSic upiratesoba politikur cvladebs eniWeba. imave wels artur benqsi da robert teqstori aqveyneben naSroms krospolitikuri mimoxilva (Banks and Textor 1963), romelSic SemoTavazebuli da gaanalizebuli 57 cvladidan umravlesoba ar aris politikuri. politi- 45 kuri da socialuri indikatorebis msoflio cnobarSi (I gam. ix. Russet et al. 1965), romelic maleve daibeWda, ganxilulia 75 cvladi. maTgan mxolod Tormetia wminda politikuri da kidev 8 _ ekonomikur-politikuri. erTi wliT Semdeg g. almondma da j. binghem pauelma gamoaqveynes fundametnuri naSromi SedarebiTi politika (Almond and Powell 1966), romlis safuZvelSi gamosWvivis ramdenime socialuri mecniereba, gansakuTrebiT, socialuri anTropologia. am momentidan saerTaSoriso Sedarebis sfero ori mimarTulebiT viTardeba. erTi mimarTulebis warmomadgenlebi ganagrZoben raodenobriv kvlevas da `demokratiis korelaciis~ analizisas mudmivad iyeneben arapolitikur faqtorebs. bolo dros mniSvnelovani wvlili am saqmeSi kvlav Seitana gaeros ganviTarebis programam humanitaruli ganviTarebis angariSis (Human Development Report, 1990 et seq.) gamoqveynebiT. am publikaciebSi erT sul mosaxleze mTliani erovnuli produqtis maCvenebeli Secvlilia da Canacvlebulia axali indikatoriT, msyidvelobiTi unaris paritetiT. meore mimarTuleba upiratesobas aniWebs seqtorul Sedarebas. magaliTad, politikuri ganviTarebis rvatomeuli (prinstonis universitetis gamocema), romelSic politika ZiriTadad ganixileba, rogorc arapolitikuri faqtorebiT axsnili damokidebuli cvladi. gamoqveynebulia agreTve `politikuri ganviTarebis~ skolis ramdenime kargi mimoxilva (Almond 1990; Wiarda 1989). dReisaTvis am skolam, rogorc Cans amowura sakuTari SesaZleblobebi da Temebi. es kargi magaliTia specialobebis siWarbiT gamorCeuli sferoebisa, romlebic produqtiuli periodis Semdeg daRmavlobas ganicdian. `rac ufro metia mocemul sferoSi mkvlevarTa raodenoba, miT naklebi inovaciaa mosalodneli TiToeuli maTganisagan (Dogan and Pahre 46 1990: 36). `siWarbis paradoqsi~ amcirebs SemoqmedebiT sawyiss mkvlevarTa simravlis zrdis proporciulad. ukanasknel periodSi, SedarebiTi politikis sfero gafarTovda yvela mimarTulebiT da SeiWra sxva disciplinebis teritoriaze: demokratiaze gadasvla, Rirebulebebi da warmodgenebi, ndobis krizisi, sajaro moxeleTa korufcia, umarTavoba, zrdis limitebi da a.S. (am axal mimarTulebebze viasaubrebT winamdebare wignis sxva TavebSi). xdeba Tu ara SedarebiTi politikuri mecnierebis sfero imperialisturi? rogorc vxedavT, SedarebiTi politika ar gulisxmobs mxolod krosnacionalur analizs. udavoa, rom is disciplinebsac unda msWvalavdes, vinaidan SedarebiT kvlevaSi Cven vkveTT erTeulebs (saxelmwifoebs) da cvladebs (raodenobrivs Tu nominalurs). rogorc wesi, cvladebis raodenoba aRemateba erTeulebisas. cvladTa urTierTmimarTeba xSirad ufro mniSvnelovania Teoriuli axsnisaTvis, vidre erTa Soris analogiebisa da gansxvavebebis aRmoCena. SedarebiT politikaSi, konstituciuri sakiTxebis garda, ar arsebobs arc erTi mniSvnelovani wigni, romelic ecdeboda aexsna politika wminda politikuri cvladebis meSveobiT. Tumca, ra Tqma unda, hibridizaciis done meryeobs kvlevis sakiTxebisa da imis Sesabamisad, Tu ramdenad aqvT unari avtorebs daemorCilon imas, rac sayovelTaod misaRebia. magaliTad, politikuri sistemebis Sedarebisas iseT avtorebs, rogorebic arian klaus fon beime an jovani sartori, ar sWirdebaT socialur struqturebze an kulturul gansxvavebebze vrceli msjeloba. piriqiT, arend liephartsa (konstituciuri demokratiebis Sedarebisas) da ronald ingleharts (warmodgenaTa da RirebulebaTa analizisas) uwevT socialuri, religiuri, lingvisturi da istoriuli cvladebis mniSvne- 47 lobis aqcentireba. am SemTxvevaSi liepharti da ingleharti kveTen disciplinur sazRvrebs ufro metad, vidre fon beime da sartori. disciplinebis gamWoli SedarebiTi politikuri mecniereba, upirveles yovlisa, istoriis kveTas niSnavs. SedarebiTi istoriisa da SedarebiTi politikis urTierTmimarTeba vrceli msjelobis sagania. aq sakmarisia aRiniSnos, rom ori qvesferos urTierTanamSromloba ar moicavs srulad gamyof xazs, aramed mxolod garkveul monakveTebs da, rogorc wesi, sxva hibridul sferoebs: istoriul sociologias, socialur istorias, ekonomikur istorias, kulturis istorias, asinqronul Sedarebebs. umniSvnelovanes naSromTa garkveuli nawili, romelic dawerilia SedarebiTi politikis sferoSi, ganekuTvneba am `dawyvilebul istorias~. aseTebia, magaliTad, diumonis Homo Hierachicus (Dumont 1966), bairoxis ieriqonidan mexikomde, qalaqebi da ekonomika istoriaSi (Bairoch 1988), vitfogelis aRmosavluri despotizmi (Wittfogel 1957), valerstainis Tanamedrove msoflio sistema (Wallerstein 1974), lipsetis pirveli axali eri (Lipset1979), bendiqsis mefeebi an xalxebi (Bendix 1978). Tumca Rimilismomgvrelia is, rom arc erTi am avtorTagan, visac garkveuli wvlili miuZRvis SedarebiT politikasa da dawyvilebul istoriaSi, arc politologia da arc istorikosi. formalur-disciplinuri mikuTvnebulobis TvalsazrisiT, isini sociologebi arian. IV daskvna erTsa da imave fenomens sxvadasxva disciplina sxvadasxva kuTxiT SeiZleba ganixilavdes. amas iTvaliswinebs disciplinaTa Soris teritoriebis gadanawileba. sapirispirod amisa, hibridizacia gulisxmobs disciplina- 48 Ta segmentebis Tanxvedras, specializebul sferoebSi codnis rekombinirebas. politikuri mecnierebis sxvadasxva seqtorSi inovacia didad aris damokidebuli samecniero gacvlaze sxva sferoebTan. politikuri mecnierebis piramidis umaRles doneze gamokvlevaTa umravlesoba hibridul subdisciplinas ganekuTvneba: politikur sociologias, politikur ekonomias, politikur fsiqologias, politikur filosofias, politikur geografias, sajaro administrirebas, regionebis kvlevas da a.S. imavdroulad isini SeiZleba miekuTvnebodnen hibridul sferosa Tu qvesferos: masobriv qcevas (dakavSirebulia socialur fsiqologiasTan), elitebis Camoyalibebas (dakavSirebulia sociologiasTan da istoriasTan), urbanul politikas (dakavSirebulia socialur geografiasTan), sayovelTao keTildReobis saxelmwifos (dakavSirebulia socialur ekonomiasTan da socialur istoriasTan), Rirebulebebs (kavSirSia filosofiasTan, eTikasa da socialur fsiqologiasTan), mmarTvelobis SesaZleblobebs (dakavSirebulia samarTalTan da ekonomikasTan), tropikul qveynebSi siRaribes (dakavSirebulia agronomiasTan, klimatologiasTan da ekonomikur geografiasTan), ganviTarebas (dakavSirebulia yvela socialur mecnierebasTan da zogierT sabunebismetyvelo mecnierebasTan). romelime erTi sferos gare kontaqtebi SesaZloa iseTivea, rogorc mimarTeba Sida qvesferoebTan. magaliTad, politikis fsiqologs, romelic ikvlevs saprotesto moZraobebsa da gaucxoebas, naklebad aqvs kavSiri kolegebTan, vinc iyenebs TamaSis Teorias imave Temis Sesaswavlad. man SeiZleba saerTo inteleqtualuri safuZveli gamonaxos socialur istorikosTan, vinc swavlobs movlenebs warsulSi, an sociologTan, vinc ikvlevs umuSevrobisa da imigraciis gavlenas Zaladobaze da kanonis Sesustebaze evropis zogierT qveyanaSi. erTmaneTTan 49 urTierToba ara aqvs or politologs, romelic aanalizebs socialuri usafrTxoebis sistemis kriziss, erTi _ abstraqtuli modelirebis meSveobiT, meore ki _ Cveulebrivi eniT. pirveli kavSirs amyarebs mecnier ekonomistebTan, vinc Tavis dargSi iyenebs modelirebas, meore ki iSveliebs sxva disciplinaTa warmomadgenlebis naSromebs. yvela ZiriTadi sakiTxi kveTs disciplinebis formalur sazRvrebs: demokratiis kraxi, anarqia, omi da mSvidoba, Taobebis cvla, urTierTkavSiri Tavisufleba-Tanasworoba, individualizmi ganviTarebul sazogadoebebSi, fundamentalizmi tradiciul sazogadoebebSi, mmarTveli klasi, sazogadoebrivi azri. specialistTa umravlesoba ar aris moqceuli e.w. disciplinis birTvSi. maT adgili ukaviaT disciplinis gare wreze da kontaqtSi Sedian sxva disciplinebis specialistebTan. aReb-micema sazRvarze xdeba. isini hibriduli mkvlevrebi arian. `zogad~ politologTa ricxvi swrafad mcirdeba. yvela avlens midrekilebas erT an ramdenime sferoSi specializaciisaken. roca ori politikis mkvlevari pirvelad xvdeba erTmaneTs, spontanuri SekiTxva, romelsac isini svamen, mdgomareobs SemdegSi: `ras moicavs Seni sfero?~ es exeba sxva disciplinebsac. profesiul kongresze mkvlevrebi ikribebian specialobebis mixedviT. kongresi, romelic Tavs uyris uamrav adamians, romelTac cota ram aqvT saerTo, gaumarTleblad xarjavs did energias. es energia umjobesia moxmardes sferoTa mixedviT Sexvedrebis organizebas sxvadasxva disciplinaTa specialistebis TavSesayrelad. davuSvaT, rom SesaZlebelia sxvadasxva qveynis yvela politologidan xuTasi an eqvasi mecnieris amorCeva, romelnic yvelaze SemoqmedebiT kvlevas ewevian, codnas aviTareben, arian yvelaze saxelganTqmulni. warmovidgi- 50 noT Semdgom, rom Cven gamovricxeT am zedafenidan is mecnierebi, romlebic specializdebian sakuTari qveynis konstituciuri sakiTxebisa da mmarTvelobis procesebis kvlevebSi, romelTagan zogierTi cnobilia mis sferoSi. am ormagi gadarCeviT Cven aRmovaCenT, rom mecnierTa am korpusSi umravlesoba ar aris `wminda~ politologi. isini specialistebi arian kvlevis sferoSi, romelic ar aris mxolod da mxolod politikuri. is, vinc iketeba politikuri mecnierebis tradiciul CarCoebSi, aviwroebs sakuTar Tvalsawiers da amcirebs sakuTar novatorul SesaZleblobas. gamonaklisia konstituciuri sakiTxebisa da saxelmwifo aparatis organizebis sfero. meore ukiduresobaa enTuziasti imitatorebi. zogierT sferoSi sesxeba iRebs ubralo imitaciis da arasakmarisad SemoqmedebiTi SeTvisebis saxes. rom SeiZlebodes sxvadasxva qvesferosaTvis ekleqtizmis skalaze niSnulis miCena, aRmoCndeboda, rom rTuli statistikuri analizi da ekonomikuri evristikuli varaudebi ori yvelaze imitatoruli skolaa. zemoT ukve vaxsene raodenobrivi meTodebiT zedmetad gatacebuli mecnierebi, axla ki moviSvelieb neil j. smelzeris, ekonomikuri sociologiis specialistis ekonomikur modelirebasTan dakavSirebiT gamoTqmul solomoniseul sibrZnes: `entoni daunsis politikuri qcevis modeli axdens ekonomikuri Teoriis imitirebas politikuri racionalurobis versiis postulirebiT da am da sxva gamartivebul varaudebze politikuri procesebis Teoriis agebiT~ (Smelzer 1967: 26). politikuri mecniereba viTardeba sxva socialur mecnierebebTan simbiozSi. is momavalSic SemoqmedebiTi mecniereba iqneba, magram mxolod im SemTxvevaSi, Tu SeinarCunebs eqstrovertulobas. sinamdvelSi mecnierebis am dargs ara aqvs arCevani, vinaidan is genetikuradaa daprogramebuli, Svas STamomavloba, romlebic sxvadasxva 51 enaze ilaparakeben da, rogorc almondi ambobs, `sxvadasxva magidas~ miusxdebian. es magidebi daSorebulia erTmaneTs, radgan isini moTavsebulia disciplinaTa gadakveTis adgilze, politikuri mecnierebisgan Zalze moSorebiT. 52
© Copyright 2024 Paperzz