close

Enter

Log in using OpenID

Digitala intryck Höstterminen 2016

embedDownload
9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ
Visste du att …
... med Community
på SLI.SE delar du
filmer och böcker
enkelt med dina
elever.
SIDAN 18
UTGES AV SLI MAGASINET OM DIGITALT LÄRANDE
HÖSTTERMINEN 2016
TIPS: SÅ SLIPPER
DU TEKNIKSTRUL
SIDAN 16
PER LINDGREN
– KEMILÄRARE
OCH SKÅDIS
SIDAN 12
Språkverktyg
ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金 ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた
ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金 ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた
Hülya ger nyanlända elever verktyg för både skolan och vardagen. SIDAN 4
ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金 ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた
ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金 ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた
”Fyll min inkorg
med filmidéer
för skolan”
funkar, glömda
inloggningsuppgifter och filmer som
stannar under uppspelning är exempel
på teknikstrul som gör vardagen i skolan både besvärlig och stressig.
Vi har lösningar på flera av dessa
problem. Till exempel går det att koppla SLI.SE och Läshörnan till skolfederation.se. På så sätt behöver elever och
lärare bara komma ihåg en inloggning
för att nå alla system och tjänster som
dagligen används.
Till höstterminen har vi också lanserat en ny teknik som gör att filmer inte
stannar och buffrar under uppspelning. Vi jobbar ständigt med att förenkla och förbättra din upplevelse på
SLI.SE och vill gärna höra av dig om du
ser något som vi kan förbättra.
INNEHÅLL
4
DATORER SOM INTE
är inne på att vi gärna vill
höra av dig, har du kanske en idé om
en film som saknas och som du skulle
vilja ha för undervisningen?
SLI gör filmer baserat på den respons
vi får från er lärare och din idé behöver
inte vara mer avancerad
än ”Jag skulle vilja att
det fanns en film om X
som visar Y”.
NÄR VI ÄNDÅ
inkorg
med idéer!
Adressen är
[email protected]
SÅ FYLL MIN
12
10
16
Digitala verktyg lyfter svenskan
Läraren Hülya Basaran ger eleverna verktyg som gör att de kan träna på svenskan
även efter skolan. Sidan 4
Kemin blir levande med mobilen
Appar, filmer och andra digitala verktyg
har gett kemiläraren Per Lindgren en
nytändning efter 30 år i yrket. Sidan 12
Så görs nanotekniken begriplig
Forskaren Konrad Schönborn har utvecklat
en virtuell verklighet som ska göra nanotekniken förståelig. Sidan 8
Teknikstrul stör undervisningen
Krånglande teknik kan vara en stor tidstjuv
och ett stressmoment. Helena Kvarnsell
ger tips som minskar problemet. Sidan 16
Geocaching – jakt på skatt och kunskap
Följ med på skattjakt i närmiljön tillsammans med projektet Skapande skola
i Kalmar. Sidan 10
Förenkla och spara tid
SLI Community är en plattform för att
enkelt dela material med elever och
kollegor. Sidan 18
ILLUSTRATION: RANDY GLASBERGEN
Tidningen ges ut av SLI AB och
utkommer med två nummer
per år. SLI AB, Box 103,
592 22 Vadstena.
Telefon: 0143-55 21 20.
E-post: [email protected]
Ansvarig utgivare och
chefredaktör: Måns Larsson.
Tidningen produceras av: OTW
Communication, Box 3265,
103 65 Stockholm.
Redaktion: Synnöve Almer
(ansvarig redaktör), Carl Hjelm
(redaktör), Sofia Stridsman
(reporter), Johan Wangström
(reporter), Lars Eriksson
(formgivare).
Måns Larsson
VD, SLI AB
2 #DIGITALAINTRYCK höst 2016
Omslagsfoto: Anna-Lena
Lundqvist.
Tryck: Printfabriken.
AXPLOCK FRÅN SLI.SE
Samsök:
Använd Samsök på SLI.SE för att söka
samtidigt i flera verktyg, vilka beror på
din mediecentral. Här nedan ett utdrag
av vad en sökning på "Presidentval
i USA" kan ge.
”Presidentval i USA”
Wikipedia
Presidentval i USA är en
form av indirekt val, där
väljarna väljer elektorer
till ett elektorskollegium, som i sin tur samlas
och väljer presidenten
och vicepresidenten.
Presidentvalet hålls ...
Läshörnan
Boken "USA:s historia"
av Lennart Pehrson.
Journalisten Lennart
Pehrson har under lång
tid rapporterat från denna supermakt. Nu har
han skrivit en bok som
länge saknats ...
SLI Play
Filmen "Den stora Amerikaresan – USA:s statsskick". USA är ett stort
land med ett annorlunda statsskick än Sverige
och Europa, men hur
fungerar landet? Hur
självständiga är ...
NE
Fördjupning om presidentvalet: När amerikanerna går till val fylls
landet av fart, fest och
folk med flaggor. Men i
jämförelse med Sverige
är det få som verkligen
går och röstar ...
Nya filmer på SLI Play
Varje andetag vi tar
Luften omkring oss är inte bara tom, den
är en del av livets kemi. Men hur vet vi vad
luften är gjord av? I filmen ”Varje andetag
vi tar – förstå vår atmosfär” berättar Gabrielle Walker den märkliga historien om
vår strävan att förstå luften (50 min).
Varje mediecentral bestämmer själv sitt
utbud. Därför är det inte säkert att du kan se
dessa filmer. Mer information om filmerna
hittar du på sli.se/film.
T I P S!
MER
FL E R FI L AY
I S LI P L E .
PÅ S L I. S
Dygnet
Solsystemets sju underverk
I ”Dygnet 1” (åk 1–3) lär vi oss om år, natt och dag, och
i ”Dygnet 2” (åk 4–6) bland annat om hur jordens lutning påverkar årstiderna. SLI har producerat filmerna.
Vi utforskar solen, kraftkällan i vårt solsystem, vår
atmosfär och hur vårt solsystem skapades i denna
serie från BBC (5 avsnitt x 50 min).
”Bloggen sparar tid
och resurser”
Darya Pakarinen, lärare åk 1–3
på Grönkullaskolan i Alvesta,
driver bloggen ensjungandeklass.se.
– Här dokumenterar vi vad vi
gör. Det är kul att tillsammans
med eleverna kunna gå tillbaka och se vad vi har gjort tidigare.
EN
S TA R TA G PÅ
Bloggen är också ett bra sätt att få ut
G
LO
B
N
E
EG
G G EN .S E
information dels till föräldrar, dels till
S KO LB LO
elever som vill jobba hemma.
Darya berättar att det i början tar tid
att skapa struktur och rutiner för en blogg.
– Men när man väl är igång så är det väldigt enkelt.
Då sparar bloggen både tid och resurser.
Daryas elever har tack vare bloggen fått bättre insikter i internetvett och källkritik.
– Det måste man jobba mycket med, säger hon.
T I P S!
Lärartips för bokhyllan
Jenny Edvardsson, gymnasielärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i
Kristianstad:
”Arbetet med Läshörnan har
fungerat bra då alla elever har
haft en egen Chromebook. I
bokhyllan ”Klassiker” har vi
samlat noveller av författare
som August Strindberg, Selma Lagerlöf, Arthur Conan
Doyle och Fjodor Dostojevskij. En del noveller är inlästa för de elever som behöver det. Detta var en del i ett
större arbetsområde om bland annat skönlitterära texters uppbyggnad och struktur.
En stor fördel var att eleverna alltid
hade sin ”bok” med sig. En annan fördel
ÖCKER
LÄ S E-B R N A N
var att vi i förväg kunde skapa bokhyllor.”
SHÖ
T I P S!
I LÄ
E.
PÅ S L I. S
Tre lärare delar med sig av sina bästa verktygstips
Mathias Andersson,
matematiklärare, Rekarnegymnasiet, Eskilstuna:
”Scalable-Learning.com,
en onlinebaserad plattform som gör mina filmklipp interaktiva. Grafritande miniräknaren desmos.com visar hur
grafer förändras då konstanter ändras.Classpad manager är en symbolhanterande miniräknare. Perfekt för mig och eleverna. Finns
som handhållen enhet och datorprogram."
Dan Frendin, gymnasienaturkunskapslärare,
Stagneliusskolan, Kalmar:
”Sedan flera år tillbaka
använder jag Google
Classroom som en integrerad del i min undervisning. På så vis kan jag lätt dela med mig av
dokument med eleverna, och de kan också dela
med sig till varandra. Det är bra att använda till
exempelvis labbrapporter.”
Johan Eriksson, SO-lärare
åk 7-9, Runbacka skolor,
Sollentuna:
”Om eleverna spelar in
uppgifter, prov eller diskussioner som de lägger
upp på Youtube (olistat,
så att ingen kan söka fram dem) är gratisverktyget Videonotes mycket bra för bedömning och
feedback. Efter att man har rättat och kommenterat delar man enkelt länken med eleverna via
e-post. Återkoppling och rättning samtidigt!”
höst 2016 #DIGITALAINTRYCK 3
Tränar
svenskan
MED DIGITALA VERKTYG
Språket utvecklas inte bara på svensklektionerna – utan i alla
ämnen och även efter skoldagens slut.
– Många barn som kommer till Sverige är väldigt skolmotiverade. Det är viktigt att visa dem olika verktyg så att de
kan fortsätta träna svenska hemifrån – men det måste följas
upp i klassrummet, säger Hülya Basaran, lärare och författare
till boken ”Nyanlända elever i mitt klassrum”.
TEXT SOFIA STRIDSMAN FOTO ANNA-LENA LUNDQVIST
4 #DIGITALAINTRYCK höst 2016
Eleverna på Välkomsten
är ivriga och vill snabbt
komma igång och lära sig
svenska. ”De som har varit
här lite längre hjälper de
som är nya”, säger läraren
Hülya Basaran.
gått i den svenska skolan i några veckor, men är redan igång
och pratar så smått på svenska med varandra. Mottagningsenheten Välkomsten
är den första kontakten med det svenska skolsystemet som nyanlända barn i
grundskoleåldern som kommit till Trollhättan har, och deras sug efter att lära sig
det nya språket går inte att ta miste på.
På Välkomsten kartläggs elevernas
språk, erfarenheter, litteracitet och
ELEVERNA HAR BARA
numeracitet samtidigt som undervisningen i svenska som andraspråk och
andra ämnen sätts igång. Efter åtta veckor slussas eleverna vidare till ”vanliga”
grundskolor.
Den här dagen har Hülya tio tonårstjejer och -killar från Afghanistan, Somalia och Albanien i sitt klassrum. Hülya
är lärare i svenska som andraspråk och
arbetar som förstelärare på mottagningsenheten. Hon är en efterfrågad
föredragshållare om nyanländas lärande
– inte minst sedan hennes bok ”Nyanlända elever i mitt klassrum – Språkutveckling med digitala resurser” kom ut i
vintras.
– Om vi öppnar våra klassrum på digitala ytor har barnen möjlighet att jobba
hemifrån efter skoltid samtidigt som föräldrarna får en inblick i vad vi gör i skolan. Det känner jag starkt för, säger hon
med eftertryck.
höst 2016 #DIGITALAINTRYCK 5
”Det jag tycker om med digitala resurser och verktyg är att de är multimodala
och flerspråkiga. En surfplatta är inte skapad för svenska användare, utan det
går att infoga tangentbord på flera olika språk”, säger läraren Hülya Basaran.
Det här sättet att jobba bjuder in till samtal på ett annat
sätt än om de bara sitter och ritar in visarna på ett papper.
HÜLYA BASARAN
Det är ju språket vi vill åt. tränar Hülyas elever på
klockan med hjälp av appen Moji Klockis. Eller, klockan kan eleverna redan – nu
ska de även lära sig den på svenska och få
koll på prepositioner och uttryck som i,
på, mellan, hel och halv. En spökröst ger
instruktioner som ”ställ klockan på halv
ett” och eleverna försöker koncentrerat
få visarna rätt.
– Det här sättet att jobba bjuder in till
samtal på ett annat sätt än om de bara
sitter och ritar in visarna på ett papper.
Det är ju språket vi vill åt. Med appen får
de höra svenska talas och på min genomgång pratar vi om timvisare, minutvisare, hel och halv och så vidare, så att de
lär sig begreppen. Appen går också bra
att använda för barn som ännu inte lärt
sig läsa, säger Hülya.
Hon är noga med att poängtera att
eleverna inte är tomma blad bara för att
de inte behärskar svenska språket fullt
ut. Att kartlägga elevernas förkunskaper
gör det möjligt att skapa en mer anpassad
undervisning. Inlärningen gynnas också
om hon använder saker som eleverna
PÅ DAGENS LEKTION
6 #DIGITALAINTRYCK höst 2016
känner igen och har en förförståelse för –
som surfplattor.
– Det jag tycker om med digitala resurser är att de är multimodala och flerspråkiga. Men man ska inte ha en övertro på
att sätta en platta i händerna på eleverna
– det handlar också om det sociokulturella klimatet i klassrummet. Man måste
prata om det eleverna lär sig och sätta
det i ett sammanhang. Det ska inte bara
vara ett görande med digitala verktyg,
utan det krävs ett för- och efterarbete i
klassrummet.
SOM EXEMPEL TAR hon det besök på en bond-
gård som hon och eleverna ska åka på
dagen efter. Eleverna har i förväg fått kolla på en film från bondgården och under
studiebesöket ser Hülya till att ta många
nya bilder, både på resan dit och på plats.
– Fotona går att lägga in i en presentation och eleverna kan sedan skriva en
återberättande text med dem som stöd.
De kan också få berätta om besöket i kronologisk ordning utifrån bilderna; ”först
åkte vi buss, sedan mötte bonden Brynolf
FEM TIPS PÅ VERKTYG
SOM HÜLYA ANVÄNDER
• Padlet, en slags anslagstavla på nätet:
padlet.com/hulya_hulbas.
• Making Sequences: En app där du kan
använda befintliga sekvensbilder eller
lägg till egna bilder, text och ljud.
• Alfavux: En app för den tidiga läs- och
skrivinlärningen med tillhörande bilder
och ljud som stöd. Användaren tränar
fonologisk medvetenhet genom att dra
bokstäverna till rätt plats i ordet.
• Skolstil 2: En skrivapp med talsyntes
– skriv i appen och få texten uppläst.
• E
xplain Everything: Skapa genomgångar för att flippa ditt klassrum eller
skapa en gemensam berättelse. Appen gör det enkelt
att kombinera bild, text,
video och ljud.
Fler tips finns på Hülyas
blogg frokenhulya.wordpress.com.
Källa: Hülya Basaran.
oss” och så vidare. Eleverna minns bättre
när det finns något att gå tillbaka och
titta på och det går också att återkoppla
vid lektioner i framtiden, till exempel om
vi pratar om kost.
att sva-lärare
samarbetar med lärare i andra ämnen.
Hon berättar att hon själv jobbat ihop
med en träslöjdslärare, som tidigare inte
undervisat nyanlända i grupp.
– Vi planerade förarbetet i klassrummet tillsammans. Eleverna skulle göra
smörknivar och nyckelringar och slöjdläraren fotograferade och skapade
instruktioner med bildstöd. Det var en
väldigt bra hjälp för våra elever, både vad
gäller slöjden och även för inlärningen av
verb – de fick lära sig att man filar med
en fil och sågar med en såg, säger hon
och tillägger:
– Det är väldigt bra om språklärare samarbetar kring undervisningen med lärare
i andra ämnen, så att eleverna lär sig språket i ett sammanhang. Tillsammans hjälper vi eleverna att utveckla ett språk.
HÜLYA FÖRESPRÅKAR STARKT
ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0ス
凸91ク
リッ
金7Lト
7マ
Bに
た0
4日
0九
1リ
3金
をL
ス79Bク
た
ッ|7
見ト
3マ
をに
ス0
9日
ク1
ッリ
7凶
トL
マ7に
フ08日
見13リ
を
金
スL9
7ク
Bッ
た7
4ト
0マ
見に
3を
0日
ス1
9リ
ク金
ッL
77
トB
マた
に400日
エ13リ
を
金
スL9
7ク
Bッ
7ト
7ト
ママ
にに
0日
0日
1リ
1リ
凶凹
L7
Lフ
7B
8た
マ4
に00見
日3
1を
リス
ッ9
7ク
トッ
マ7
にト
0マ
日に
1リ
0日
金1
Lリ
7B
金た
L7
4B
0た
エ4
30
を見
ス3
9を
クス
ッ9
クク
ッッ
7ト
7ト
ママ
にに
00
日日
1リ
1リ
金金
L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金
Hülya Basaran använder sig av aktiviteter före, under och efter
läsning för att utveckla
elevernas språk och
stötta dem i att förstå
texten de läser.
FÖRE LÄSNING:
Att lyfta fram ord, titel
eller inledning för att
föra ett samtal om vad
eleverna tror att texten
ska handla om.
UNDER LÄSNING:
Sammanfatta innehållet. Eleverna kan sammanfatta varje stycke med egna ord,
genom att återberätta eller genom att
skriva en sammanfattning.
EFTER LÄSNING:
Sant eller falskt: Skriv påståenden om
texten där eleverna tar ställning om det
är sant eller falskt. Här kan du använda
digitala quiz som Kahoot.
7ト
1リ
ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0ス
凸91ク
リッ
金7Lト
7マ
Bに
た0
4日
0九
1リ
3金
をL
ス79Bク
た
ッ|7
見ト
3マ
をに
ス0
9日
ク1
ッリ
7凶
トL
マ7に
フ08日
見13リ
を
金
スL9
7ク
Bッ
た7
4ト
0マ
見に
3を
0日
ス1
9リ
ク金
ッL
77
トB
マた
に400日
エ13リ
を
金
スL9
7ク
Bッ
7ト
7ト
ママ
にに
0日
0日
1リ
1リ
凶凹
L7
Lフ
7B
8た
マ4
に00見
日3
1を
リス
ッ9
7ク
トッ
マ7
にト
0マ
日に
1リ
0日
金1
Lリ
7B
金た
L7
4B
0た
エ4
30
を見
ス3
9を
クス
ッ9
クク
ッッ
7ト
ママ
にに
00
日日
1リ
金金
L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金
HÜLYAS TIPS: SÅ KAN DU
UTVECKLA ELEVERNAS
SPRÅK OCH LÄSNING
Se alla filmerna
på youtube.com.
Sök på ”Svenska
för alla.”
Skapade kortfilmer som
introduktion till svenska
Hur kan fler vägar till svenska
språket öppnas för nyanlända?
Det funderade Malin Nygren
på – och skapade korta filmer på
Youtube som en introduktion till
svenskan.
Malin Nygren säger att de tittat på
Skolverkets kursplan för SFI för att
få ett upplägg som följer en progression för språkinlärning. Främsta
målgrupp är 18-25-åringar.
– Det går att kolla på filmerna i mobilen eller på biblioteket. Filmerna
TEXT SOFIA STRIDSMAN
kan användas rakt av för dem som
vill lära sig svenska, men också av
– Jag vill säga ”välkommen, här hjälSFI-lärare i stället för en
per vi dig på vägen”. Det är
lärobok. Vi vill göra det mekänslan jag vill att filmerna
todiskt och ge grunderna till
ska förmedla. Film fungerar
ett nytt språk, säger hon och
väldigt bra för att lära ut ett
tillägger:
språk – du hör det talas, det
– Vi arbetar ideellt med
går att repetera och lyssna
filmare som vill bidra och
om och om igen, säger Malin
Malin Nygren
söker fortfarande efter fler
Nygren, som är journalist
som kan hjälpa till.
och projektledare med lång
erfarenhet från SVT och UR, där hon
bland annat jobbat med språkutvecklande program för barn.
I fjol föddes idén som lett till
Youtube-filmerna ”Svenska för alla
– a crash course in Swedish”. Malin
ville engagera sig och bidra till att de
många nyanlända får en bra start i
det svenska samhället. Väntetiden
på besked om uppehållstillstånd,
som krävs för att få börja läsa svenska på SFI, är lång och Malin insåg att
det behövs alternativa vägar för den
som vill lära sig svenska språket.
I december kom första ”Svenska
för alla”-filmen, som visats tusentals
gånger, och sedan dess har ytterligare fyra filmer publicerats. De har ett
lättillgängligt upplägg med vardagsnära teman, som hur man presenterar sig eller vilka ord och fraser som
är bra att kunna när man handlar mat.
På SLI Plus hittar du filmerna samlade under temat ”Svenska för alla”.
LÄTTLÄSTA TIPS
FRÅN LÄSHÖRNAN
• Djungelkungen i Brasilien
av Erik Johansson
• Erik kör cross av Torsten
Bengtsson
• Alvas valpsommar av
Susanne Pelger
• Skolfoto av Thomas Halling
• Varning för tanter av Mette
Vedsö
• Rosa, det är jag av Iben Harboe
• Ska vi ses? av Mårten Melin
• Amirs alfabet av Morten Dürr
höst 2016 #DIGITALAINTRYCK 7
Skolelever ska få en bättre förståelse för nanoteknik. Därför
har forskaren Konrad Schönborn utvecklat en virtuell
verklighet som ska göra tekniken begriplig.
ATT FÖRSTÅ EXAKT hur små objekt
nanovetenskap handlar om är
svårt. Detta vill Konrad Schönborn,
forskare på Institutionen för teknik
och naturvetenskap vid Linköpings
universitet, ändra på. Tillsammans
med kollegorna Gunnar Höst och
Karljohan Lundin Palmerius har han
utvecklat en virtuell verklighet där
man kan gripa efter miljondels millimeter små nanorör, kolmolekyler
som liknar ihoprullat hönsnät.
– När jag har frågat skolklasser
vad nano är blir svaret ofta ”något
väldigt litet”. Vi vill fördjupa den
kunskapen. Den här generationen
kommer att ha nanotekniken i sin
vardag och det är de som ska arbeta
med den här tekniken, säger Konrad Schönborn.
Eleverna står med 3D-glasögon
framför en 3D-tv där de kan se
8 #DIGITALAINTRYCK höst 2016
både nanorör och sig själva. Genom att greppa nanorören får de en
känsla för hur rören reagerar.
Detta är nanoteknik
• Teknik för att tillverka, påverka
och hantera material och objekt med dimensioner i storleksordningen 1–100 nanometer (miljondels millimeter).
• Nanoteknik förekommer huvudsakligen inom medicin,
kemi, biologi, fysik, elektronik
och materialvetenskap.
• Exempel på objekt är virus,
förbränningspartiklar och
människans DNA.
Källa: Nationalencyklopedin
18-19 OKTOBER
Så görs
nanotekniken
begriplig
Dags för konferensen Framtidens läromedel
i Stockholm.
Lärplattor utvecklar
förskolebarns språk
Lärplattor utvecklar förskoleelevers
muntliga kommunikation, visar en undersökning som har gjorts på förskolor i
Uppsala. Resultatet från forskningsprojektet, som är ett
samarbete mellan Stockholms universitet och fyra
förskolor, visar bland annat
att barnen med hjälp av lärplattorna kan uttrycka sina kunskaper och tankar innan de kan prata, läsa
eller skriva. Studien visar även att barnen
ofta hittade på egna ord, exempelvis genom att skapa verb av substantiv.
DIGITALA LÄROMEDEL
KAN ERSÄTTA
BÖCKER I JAPAN
Tryckta böcker kan i vissa ämnen ersättas
helt av digitala läromedel i den japanska
grundskolan år 2020. Det föreslås i en
utredning av en expertgrupp i Japans utbildningsministerium. Enligt utredningen
är digitala läromedel där text kompletteras med video särskilt effektiva i naturvetenskapliga ämnen och engelska.
Experterna rekommenderar i första hand
tryckta läromedel, även om de i vissa
ämnen kan kompletteras med eller helt
ersättas av digitala läromedel.
14%
Så många av eleverna i mellanstadiet
hade tillgång till en egen dator 2015. På
högstadiet är andelen 39 procent.
KÄLLA: ELEVERNA OCH INTERNET 2015
Tio populära
Undervisning som innehåller forsk- böcker
ning passar alla elever och gör fler
intresserade av naturvetenskap.
JENNY HELLGREN I NY AVHANDLING VID UMEÅ UNIVERSITET
Datorspelande
ungdomar
bättre på
engelska
Det finns ett tydligt samband
mellan att spela dataspel på
fritiden och skriva bra engelskauppsatser bland elever i
årskurs 9. Det visar forskning
från Karlstads universitet.
Pia Sundqvist, docent i
engelska, har tillsammans
med doktoranden Peter Wikström, undersökt den skrivna
engelskan i uppsatser som
elever i årskurs 9 skrivit i de
nationella proven och vilka
betyg de fick. Redan i tidigare
studier har de visat att dataspelande har en positiv påverkan på barnens ordförråd
och den talade engelskan.
– Ju mer tid barn lägger på
att spela dataspel på engelska, desto större ordförråd
har de. Det framkom även i
den här studien. Det nya som
vi såg var att de som spelade
fem timmar eller mer per
vecka faktiskt även skrev
bäst, säger Pia Sundqvist.
Tips!
På Stockholm Stads
sajt webbmatte.se
finns filmer om
matematik på åtta
olika språk för
årskurs 6–9.
Läshörnan innehåller i dag
kring 10 000 e-böcker. Här är
några särskilt populära.
1. A
ndas och räkna
till tre
Monica Österdahl
2. O
nsdag kväll
strax före sju
Mats Berggren
3. J ag är en pojke
med tur
Monica Zak
4. S
ilverpojken
Kristina Ohlsson
5. P
iratens ö
Anna Jansson
6. D
årfinkar och
dönickar
Ulf Stark
7. T
illsammans Denise Rudberg
8. S
nöbröder: Gul snö
Johan Unenge
9. S
hoo bre Douglas Foley
10. F
örvandlad Mårten Melin
Rätt använd
teknik lyfte
tredjeklassare
Digitala verktyg till alla
Inom två år ska all personal i grundskola och förskola ha tillgång till ett eget digitalt verktyg. Det är en del av det förslag
till nationell it-strategi som Skolverket har lagt fram.
MYNDIGHETEN KONSTATERAR ATT både tillgång till digitala verktyg och digital kompetens i dag skiljer sig mellan elever.
– Med vår strategi vill vi utjämna skillnaderna. En mer likvärdig tillgång till
it ger alla elever och barn i Sverige bättre möjlighet till kunskap som behövs
i vidare studier, i yrkeslivet och som medborgare, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.
Skolverket föreslår att alla som arbetar med barn ska få tillgång till ett
eget digitalt verktyg inom två år och att alla elever i grundskolan ska ha det
inom tre år.
För att användningen av digital teknik ska bli en naturlig del av verksamheten planerar Skolverket insatser för att utveckla den digitala kompetensen på alla nivåer i skolan.
– Framför allt behövs tid för att utveckla personalens kompetens. Ett viktigt exempel är hur lärarna ska planera och genomföra undervisningen så
att digitala hjälpmedel bidrar till elevernas lärande och inte stör och distraherar, säger Katarina Lycken Rüter, undervisningsråd på Skolverket.
Tredjeklassare som undervisats med strukturerat digitalt
stöd presterade bättre på de
nationella proven, enligt en
studie vid Örebro universitet.
Störst skillnad var det för pojkar i läsning och skrivning.
Gruppens resultat jämfördes
med en grupp som undervisats traditionellt och en grupp
som hade tillgång till datorer,
men utan att struktur för social
interaktion och formativ återkoppling. Den senare gruppen
hade sämst provresultat.
– Ny teknik ger inte per automatik bättre resultat, den kan
till och med ge motsatt effekt.
Om digital teknik däremot
används på ett sätt som gynnar lärandefaktorer av olika
slag så kan den fungera som
effektiv hävstång för lärandet,
säger Annika Agélii Genlott, en
av forskarna bakom studien.
höst 2016 #DIGITALAINTRYCK 9
JAGAR SKATTER
– OCH KUNSKAP
En skattjakt i närmiljön med hjälp av digitala verktyg. Eller med
andra ord: kulturell geocaching, som över 1 500 elever i Kalmar
och Oskarshamn varit ute på.
TEXT SOFIA STRIDSMAN
väldigt spännande. Det är skönt för eleverna att
komma utanför klassrummet och det
blir ett upplevelsebaserat lärande.
Geocaching är även bra fortbildning
för lärarna. De ser hur de kan använda digitala verktyg i undervisningen,
säger Mia Billmark, IKT-pedagog på
AV-Media i Kalmar län och projektledare för Skapande skola-projektet
kulturell geocaching.
Hon har det senaste läsåret samarbetat med Helén Andersson, pedagog från Kalmar läns museum, för att
koppla ihop lokal kulturhistoria med
modern teknik – därav namnet kulturell geocaching.
– UTOMHUSPEDAGOGIK ÄR
varit ute i de medverkande klasserna och berättat vad
geocaching är och visat hur appen
som används funkar. Eleverna har
fått i uppdrag att gruppvis skapa egna
geocacher, eller skatter, som de gömt
på valfri plats i skolans närområde. I
uppgiften har även ingått att eleverna
läser in sig på platsen och skriver en
DE HAR TILLSAMMANS
Helén Andersson och Mia Billmark arbetar
med projektet kulturell geocaching.
10 #DIGITALAINTRYCK höst 2016
faktatext om den.
– Vi har tipsat om en sajt, Kalmarlexikon.se, men de har även fått leta
i hembygdsböcker och andra källor.
Det är väldigt bra träning i informationsinhämtning och källkritik, säger
Mia Billmark.
Eleverna har också formulerat en
faktafråga kopplad till platsen och
skapat en QR-kod (se förklaring i ruta
här intill) som de klistrat på skatten.
Mia konstaterar att det är många
förmågor som tränas och många
ämnen som innefattas av projektet,
som idrott och hälsa, historia, geografi och svenska.
– Geocaching är ett väldigt konkret
och ämnesövergripande sätt att arbeta. Eleverna får en digital kompetens
som de kommer ha nytta av i framtiden och de får lära sig kartläsning och
att kunna plocka ut koordinater.
skattjaktsdagen har Mia
haft med sig mini-ipads, som AVMedia i Kalmar län köpt in, som eleverna använt för att navigera sig fram
till skatterna.
– Vi vill jobba för en likvärdig skola.
Det ska inte spela någon roll vad skolan har för verktyg eller vad eleverna
har med sig hemifrån, säger hon.
Hittills har 1500 elever i årskurserna 3 och 5 i Kalmar och Oskarshamn
deltagit i den digitala skattjakten.
Responsen har varit mycket positiv,
berättar Mia.
– När vi frågar eleverna vad de har
fått ut framhåller de samarbetet – att
de verkligen har fått träna på det.
PÅ DEN STORA
DET HÄR ÄR GEOCACHING
Geocaching är en modern version av
gömma nyckeln eller skattjakt och passar för alla som har en bärbar GPS-enhet, till exempel i mobilen.
Det går till så att någon gömt en vattentät burk eller liknande, med en
loggbok och en penna som viktigaste
innehåll. Så noggranna koordinater som
möjligt till gömman publiceras – ibland
tillsammans med ledtrådar – på en
webbplats på internet. Intresserade kan
leta upp gömman, geocachen, och anteckna sig i loggboken. När man är uppkopplad nästa gång loggar man också in
på sidan på nätet, så att alla kan läsa loggarna utan att leta upp gömman i fråga.
Källa: geocaching.se
SÅ GÅR DU TILLVÄGA
1
Ett bra verktyg för geocaching är
surfplatta med inbyggd
GPS, eftersom det då går att
jobba i offline-läge.
2
Använd kartor från någon
av de stora sajterna.
Kalmarprojektet har valt
Eniros, från kartor.eniro.se.
3
4
Ladda hem appen
Geocaching.
Ni kan antingen skapa egna
cacher (skatter) och gömma
dem, eller leta efter befintliga som
redan finns utplacerade. Om ni gömmer en egen skatt lägger ni in så
noggranna koordinater som möjligt
för gömstället.
DET HÄR ÄR EN QR-KOD
En quick response-kod, QR-kod, är en sorts streckkod
som innehåller information i form av text och/eller siffror. Om du har en QR-kod-läsare i form av en app i mobilen kan du scanna av koden och enkelt slussas vidare till
en sajt med den inlagda informationen.
I Kalmarprojektet får eleverna skriva faktafrågor kopplade till platsen för skatten och sedan skapa en QR-kod.
När kompisarna hittar skatten och scannar koden slussas
de till en sajt där de får läsa frågan. Svaret skriver de bara
ner på ett papper och lämnar in till lärarna.
– Våra cacher är inte officiella, alltså
utlagda så att alla kan se dem på
en sajt, utan det är bara klassen
som kan se var de ligger, säger Mia
Billmark.
Hon råder den som vill testa på
geocaching att dela in klassen i
mindre grupper och skaffa separata
geocaching-konton åt var och en av
dessa, speciellt om ni tänkt leta redan utplacerade skatter.
– Geoaching är en slags sport och
det gäller att respektera de regler
som finns om ni letar befintliga skatter. Man ska till exempel inte logga
samma skatt med samma konto tio
gånger, berättar Mia Billmark.
MER FRÅN SLI.SE
Mia Billmark har sammanställt matnyttiga resurser kring geocaching
i undervisningen på SLI Plus under
projektnamnet Geocaching i skolan.
höst 2016 #DIGITALAINTRYCK 11
”De digitala verktygen är
en otroligt trevlig möjlighet
att kunna variera undervisningen på och få engagerade
elever i både matematik
och kemi”,menar
Per Lindgren,
kemikändis
och medlem
i kemilandslaget.
12 #DIGITALAINTRYCK höst 2016
KEMILÄRAREN PER LINDGREN SKAPAR
ENGAGEMANG MED DIGITALA VERKTYG
”Det finns
så mycket
att visa”
Appar, filmer och andra digitala verktyg har gett kemiläraren
Per Lindgren en nytändning efter 30 år i yrket. Hans entusiasm
smittar eleverna i Jönköping.
– De är så taggade, säger Per Lindgren som håller på att få
stjärnstatus i skolvärlden.
TEXT JOHAN WANGSTRÖM FOTO ANNA HÅLLAMS
anblick är det som att kliva
in i vilken typisk kemisal som helst. Här
finns ett väl använt dragskåp, diverse
mätkärl, spänningsaggregat och en rejäl
e-kolv fylld med en rosa vätska.
Men i Gradängsalen – framför eleverna i Erik Dahlbergsgymnasiets klass
Na15c – utmärker sig läraren med den
vita rocken, det rufsiga grå håret och det
ivriga engagemanget. Per är inte bara
kemilärare utan även medlem i det
svenska kemilandslaget.
– Det finns nog ingen i Sverige som
har gjort så många experiment som jag,
säger Per, medan han far omkring bland
elsladdar, färgade vätskor och en skvätt
svavelsyra som helst inte ska välta ut på
bordet.
Han kan inte dölja sin förtjusning
över den nya app han har nosat reda på.
VID EN FÖRSTA
Med hjälp av ljuset kan man med den
bestämma ett färgämnes koncentration i
exempelvis läsk.
– Grymt fränt! Man lär sig både matematik och förståelse av kemi, säger han
medan eleverna Sanna Åkesson och Victor Malm testar med mobiltelefonerna.
– Coolt!
Appen ger Sanna Åkesson en ahaupplevelse. Sådana tycks Pers lektioner
vara fyllda av.
– Han har alltid någonting på gång. Det
är alltid något nytt, jättecoola saker som
han kopplar till verkligheten, säger hon.
Hennes upplevelse är ett tydligt exempel på energin under Per Lindgrens kemilektioner. Ett annat exempel är eleven som
plötsligt smäller av en stor vätgasballong i
bakgrunden och lägger ut den dramatiska
explosionen på Snapchat via telefonen.
ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金
ス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた|見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7B7トマに0日1リ凶L7フ8マに0日1リッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クックッ7トマに0日1リ金L7Bた40Ю3をス9クッ7トマに0凸1リ金L7Bた40九3をス9クッ7トマに0日1リ凶L7フ8見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40エ3をス9クッ7トマに0日1リ凹L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金L7Bた40見3をス9クッ7トマに0日1リ金
höst 2016 #DIGITALAINTRYCK 13
Det är alltid något nytt,
jättecoola saker som han
kopplar till verkligheten.
SANNA ÅKESSON
PERS BÄSTA
DIGITALA VERKTYG
• Dokumentkamera. Sänder laborationer och dokument till en stor
skärm så att alla kan se från sin plats i
skolbänken.
• Egna filmer och videoklipp. Filmer
som eleverna själva eller läraren har
filmat kan visas för alla.
• ChemSketch. Ett gratis molekylritningsprogram.
KEMILEKTIONERNA BESTÅR AV både ett äkta
intresse från elevernas sida och friheten
att pröva sig fram, även om Per betonar
att inte alla elever har lika lösa tyglar i
kemisalen.
– Man törs inte lämna dem där inne för
mycket. Det finns farliga experiment och
de vill ofta göra sådant, filma och lägga
ut.
Efter mer än 30 år i yrket har de digitala verktygen inneburit en nytändning
för honom. Plötsligt öppnar sig en ny
värld av möjligheter att använda ny teknik i sina laborationer och för att sprida
dem, exempelvis i SLI:s filmserie ”Area
41 – Kemins grunder” där Per experimenterar i en studio. Filmerna riktar sig
främst till högstadiet och årskurs 1 på
gymnasiet, men de ses av betydligt fler
än så.
14 #DIGITALAINTRYCK höst 2016
Per har också gjort filmer som ligger
på Youtube. Han visar gärna sina egna
inspelningar på skärmen i klassrummet.
Men det kan också vara experiment som
filmats av någon av eleverna, exempelvis
Victor Malm som gillar när det smäller
och brinner.
– De digitala verktygen är en otroligt trevlig möjlighet att kunna variera
undervisningen på och få engagerade
elever i både matematik och kemi som
jag undervisar i, säger Per.
Startskottet för hans resa in i den digitala världen var när eleverna började få
egna datorer.
– Det gällde att haka på och se de möjligheter som fanns. Inom kemin finns
jättemycket att visa.
Sedan dess har möjligheterna blivit
både fler och billigare. Per minns hur
• Color Grab (Android) eller ColorAssist
(IOS). Mobilappar som kan användas
för att mäta koncentration av färgämne i en läsk eller liknande. Eleverna
använder sin egen mobil som läser av
RGB-färger.
• GeoGebra. En programvara för att lösa
matematikuppgifter: geogebra.org.
• Wolfram Alpha. En webbsajt som
löser matematikuppgifter och mycket
annat: wolframalpha.com.
• Kahoot. En webbsajt för interaktiv
frågesport där man som lärare skapar
frågor som eleverna kan svara på
genom exempelvis mobiltelefonen:
getkahoot.com.
• Logger Pro. En programvara som gör
datorn till ett mätinstrument inom en
rad områden för att förstå naturvetenskap, till exempel hastighet och
acceleration.
ÄR DU NÄSTA
PER LINDGREN?
Saknar du något
filmmaterial för
undervisningen på
SLI.SE? Kanske borde
uppföljaren till vår
filmserie "Area 41"
handla om din
undervisningsmetod?
SLI efterlyser tips och
idéer för kommande
produktioner.
Hör av dig till oss!
Kontaktupp­gifter
hittar du på sli.se/
foretaget/om-oss.
En av Pers
senaste upptäckter, ”appen”
som kan läsa av
koncentrationen
av ett färgämne i
exempelvis läsk.
Kemins eldklot
passar fint att lägga
ut på exempelvis
Snapchat.
SLI-tips!
MER OM KEMI PÅ SLI PLAY
han fick tillstånd att köpa ett molekylritningsprogram som kostade en halv
miljon kronor för femton år sedan, men
missade köpet eftersom han inte beställde i tid.
– Efter ett halvår kostade det hälften.
Nu är det gratis!
utanför skoltid. Båda hans söner är också
kemister.
Per har tagit fram ett utbildningsmaterial till ”Area 41 – Kemins grunder” och
får nu vänja sig vid att bli igenkänd av
personer som utbrister ”Åh, det är ju du!”
utan att veta hans namn.
haft kurser för lärare,
men det tar ”hur lång tid som helst” för
dem att lära sig medan eleverna nappar
direkt. Att jobba på elevernas villkor är
med Pers ord ”fränt”:
– De är så taggade, de tar massor av
bilder på det vi skriver och det som händer. De är sugna på att göra mycket.
Men också han själv lär sig nytt.
– Jag hittar alltid nya infallsvinklar.
Med Pers intresse för kemi diskuterar
han gärna reaktionsmekanismer även
I KLASSRUMMET
PER LINDGREN HAR
i Jönköping har han redan
stjärnstatus, det är tydligt på lektionen
före lunch.
– Filmerna han visar kan vi kolla på
hemma, det är jättebra framför allt inför
prov, säger Sanna Åkesson.
Hon är märkbart fascinerad av den nya
appen som hennes kemilärare har tipsat
om och som han tänker sprida vidare.
– Det bara växer, säger Per. Det finns
hur mycket som helst och det blir bara
billigare och billigare. Det är så fränt!
”Area 41 – Kemins grunder” med Per
Lindgren hittar du på
SLI Play på SLI.SE om
din mediecentral har
serien i sitt utbud. I höst
är det premiär för tio
nya filmer i serien.
På SLI Play finns
även andra filmer om naturvetenskap.
Ett exempel är serien "1 minut om"
som på ett engagerande och kortfattat
sätt beskriver fenomen inom bland annat astronomi, ekonomi och historia.
ANDRA KEMITIPS
• Umeå universitets sajt Skolkemi
hittar du på chem-www4.ad.umu.
se:8081/skolkemi.
• På krc.su.se finns Kemilärarnas
resursrum.
• Interaktiva simuleringar finns på
phet.colorado.edu/en/simulations/
category/chemistry/general.
KLIPP UT OCH SPARA TIPSEN FRÅN SLI
höst 2016 #DIGITALAINTRYCK 15
Så kan du
undvika
teknikst
Krånglande teknik kan vara en stor tidstjuv och
ett stressmoment.
– Ett trick är att låta eleverna jobba två och
två vid en dator. Då blir man inte lika känsligt
för teknikstrul, säger läraren Helena Kvarnsell.
TEXT SOFIA STRIDSMAN
år sedan genomförde forskare vid Lunds universitet en studie
bland 291 lärare i två skånska kommuner. Det visade sig att problem
med telefoner, datorer, digitala skrivtavlor och annan teknik kostade de
medverkande lärarna 818 arbetstimmar i månaden. Det innebär att 5 av
de 291 lärartjänsterna helt och hållet
gick åt till att hantera teknikproblem.
Eleverna drabbades genom förlorad
undervisningstid.
– Ofta förutsätts lärarna ordna itstrul, men precis som att det kommer någon och lagar en vattenläcka
så ska det finnas personer som sköter tekniken. Det är inte lärarnas
ansvar att fixa wifi:t om det inte fungerar, betonar Helena Kvarnsell, som
FÖR ETT PAR
Bara att veta hur du
”refreshar”, startar om
och kopplar upp och ner
gör att du kommer runt
en del problem. HELENA KVARNSELL
16 #DIGITALAINTRYCK höst 2016
är matte- och NO/tekniklärare för
åk 7-9 på Björknässkolan i Nacka
och som tillsammans med Håkan
Fleischer skrivit boken ”Digitalisering som lyfter skolan – teori möter
praktik”.
att en
hygglig digital kompetens underlättar
det dagliga lärararbetet.
– Bara att veta hur du ”refreshar”,
startar om och kopplar upp och ner
gör att du kommer runt en del problem. Är datorerna trögstartade kan
det vara bra att ändra energisparläget,
så att datorerna inte stängs av lika
snabbt, tipsar hon.
På hennes skola lämnar eleverna in
sina skoldatorer över sommarlovet.
Då görs ominstalleringar och uppdateringar och nya program läggs in.
När sjuorna får sina nya datorer vid
terminsstart brukar några av lärarna
ha en studiedag ihop med skolans ittekniker, där eleverna får basal information om upphovsrätt och får lära
sig hur datorerna ska hanteras
och förvaras och hur plattformar
används.
HELENA KONSTATERAR SAMTIDIGT
– Teknikstrul kan
bero på både inre och
yttre faktorer. Det är
bra att kunna förebygga
handhavandefel genom att
låta eleverna kolla igenom vår
portal och mejlen och visa hur de kan
spara lösenord, hur vissa program
läggs till och hur notiser stängs av.
att undervisningstid går till spillo på grund av teknikstrul tycker Helena att skolan bör ha
några lånedatorer som snabbt går
att hämta ut. Fungerar inte tekniken
som tänkt brukar hon också styra om
uppgifter och låta eleverna jobba i par
vid en dator.
– Annat som kan hända är att nätet
inte orkar med, till exempel när jag
tänkt att eleverna ska titta på en
streamad film. Då brukar jag be dem
sprida ut sig så att några sitter i klassrummet och andra i korridoren eller
liknande, så att de hamnar vid olika
accesspunkter. Då brukar det gå. Blir
det riktigt tokigt får jag göra om planeringen och visa filmen på duken i
klassrummet i stället.
FÖR ATT FÖRHINDRA
rul
SLI TIPSAR OM
LÖSNINGAR
Webbläsare, servrar och bristande kapacitet i
nätet. Det finns många orsaker till att tekniken
är seg eller inte funkar som den ska.
SLI:s vd Måns Larsson tipsar här om några
åtgärder som gör att tekniken flyter bättre.
TEXT SOFIA STRIDSMAN
ENKLARE INLOGGNINGAR MED
SKOLFEDERATION
– Skolfederation är en samarbetsyta mellan kommuner och tjänsteleverantörer som förenklar kontohantering och inloggning. Visionen
är att en användare bara ska behöva
logga in en enda gång under arbetsdagen för att nå alla system. Det kan
annars vara många lösenord och
inloggningar att komma ihåg, men
det slipper de som ansluter sig:
skolfederation.se.
VÄXLA WEBBLÄSARE
– Generellt är det bra att ha fler än
en webbläsare. Ibland kan det vara
problem med en, för att den blivit
föråldrad eller har tillägg som stör.
Då är det bra att ha alternativ att ta
till, säger Måns Larsson.
SKAFFA EN CACHE-SERVER
– En cache-server är egentligen
en kopia på det som vi har hos oss
– alla filmer, helt enkelt. Med en
cache-server flyttar vi dem närmare användaren, som slipper gå ut
på internet och konkurrera på skolans eller kommunens linor som kan
vara ganska fulla. Det ger en bättre
kapacitet, säger Måns Larsson och
fortsätter:
– Den som är intresserad av en
cache-server kan kontakta oss och
diskutera förutsättningarna. Många
tror att lösningen är dyr, men det
är faktiskt ganska lite pengar det
handlar om. Investeringen är dessutom lätt att räkna hem, eftersom man blir av med motsvarande
kapacitetsbehov.
ADAPTIV STRÖMNING FÖRHINDRAR
ATT FILMERNA ”LAGGAR”
– De flesta filmer finns i fler än en
kvalitet. Det vanliga har varit att
man får välja kvalitet manuellt i
spelaren om man upptäcker att det
”laggar”. Med adaptiv strömning
görs valet automatiskt innan det
hinner ske och förhindrar därmed
att filmen stannar. SLI har stöd för
adaptiv strömning och det pågår ett
arbete att omvandla filmer till den
nya tekniken.
Varför buffrar en film?
– På SLI:s hemsida finns en utförlig artikel om varför filmer ibland
stannar upp under uppspelningen:
sli.se/foretaget/om-oss/om-filmenbuffrar.
höst 2016 #DIGITALAINTRYCK 17
KLIPP UT OCH SPARA
K AR
SÅ FOUMNMUNITY
Förenkla
och spara tid
S LI C
Du som har ett konto på SLI.SE har också tillgång till nya
Community – en plattform för att enkelt dela digitalt material med dina elever och kollegor. Gå in och testa på en
TEXT ÅSA LARSSON
gång. Här finns en enkel guide.
Så gör du – steg för steg
1. KOM IGÅNG!
• Logga in på SLI.se.
• Klicka på Community.
• Godkänn användarvillkoren.
• Du är inne!
2. GÖR DIN EGEN SIDA
• Presentera dig med omslagsbild och avatar.
• Du kommer till din sida genom att klicka på ditt namn/din avatar.
• Klicka på ”Redigera profil” om du vill ändra/lägga till något.
• Klicka på "Lägg till omslag" på din sida för att lägga till omslagsbild.
3. HITTA OCH LÄGG TILL VÄNNER
• Klicka på medlemmar i menyn – sök efter medlemmens namn i ett visst
landskap.
• Klicka på personens namn/besök personens sida och klicka på ”lägg till
som vän".
• Vänner kan organiseras i listor.
• Välj menyvalet "Vänner", klicka på "Lägg till lista" och ge listan ett namn.
18 #DIGITALAINTRYCK höst 2016
4. SKAPA PRIVATA GRUPPER –
FÖR DIG OCH ELEVERNA
• Klicka på "Grupper".
• Klicka på "Skapa grupp".
• Välj ”Stängd grupp”- ge gruppen ett
namn och klicka på ”Kom igång”.
• Tips: Ge gruppen ett unikt namn så
att den är lätt för eleverna att hitta.
• Nu befinner du dig i gruppens inställningar – ange "Detaljer" och "Information". Du kan också ladda upp ett "Foto".
• Klicka vidare till "Behörigheter" – ett viktigt steg när du skapar en
grupp.
FÖRSTASIDAN
”HÄNDELSER”
• Det första du kommer till när
du går in på Community är
”Händelser”.
• Här ser du aktiviteten i de grupper du är medlem i, samt vad
vänner gjort.
• Skriv en "status" – alla dina vänner ser den.
Hallå där
Måns Larsson
Vad är Community?
– Vi vill erbjuda
en plattform där
lärare och elever
enkelt kan dela
digitalt material
som är skyddat
bakom SLI-inloggen, som en film, en
e-bok i Läshörnan eller
en Pedagogisk Planering i SLI Plus.
Lärare och elever kan kommunicera
med varandra genom att vara med
i olika grupper. Man kan också dela
externa resurser som webbsidor, dokument och Youtube-klipp.
– Framför allt vill vi att tjänsten ska
förenkla för lärare och elever. Om
eleven ändå har SLI-inlogg för att ta
del av en film, så vill vi att man ska
Framför allt vill vi att
tjänsten ska förenkla för
lärare och elever. Om
eleven ändå har SLIinlogg för att ta del av
en film, så vill vi att
man ska kunna
dela och ha
diskussionen
här också.
• Här bestämmer du vem som får behörighet till gruppen och vem som
får göra vad.
• Allt går att ändra i efterhand via "Inställningar/Hantera".
5. DELA MATERIAL I GRUPPEN
• Du kan länka till vad som helst - en
film i SLI Play, en e-bok från Läshörnan, en Pedagogisk Planering
från SLI Plus eller externt digitalt
material.
• Medlemmar i gruppen får nu upp
i sina händelser att du har gjort
inlägget.
TÄNK PÅ!
När dina elever går med
i Community får de
användarvillkor som
fokuserar på upphovsrätt
och hur man uppträder
mot andra. Passa på att
diskutera dessa frågor
i klassen innan ni börjar
använda Community.
kunna dela och ha diskussionen här
också, för att slippa hålla rätt på en
mängd olika plattformar.
Lärare och elever blir automatiskt
medlemmar i en grupp som heter
samma sak som den egna skolan för
att man enkelt ska hitta varandra.
– Och en bildlärare, till exempel, blir
automatiskt medlem i två grupper. En
för bildlärare kopplad till den mediecentral man tillhör och en för hela
Sverige. Sen kan du skapa hur många
grupper du vill, med elever och kollegor, och de automatiska grupperna
kan du plocka bort.
höst 2016 #DIGITALAINTRYCK 19
B-post
Fler tips från tidningen
På sli.se/digitalaintryck finns länkar
och tips utifrån innehållet. Där finns
även våra kontaktuppgifter om du vill
beställa fler magasin eller om vi skickat
till fel adress. QR-koden leder till SLI.SE.
#DIGITALAINTRYCK höst 2016
SLI AB, Box 103
592 22 Vadstena
På gång
Nästa nummer kommer ut i
februari 2017
Saknar du någon film
till undervisningen?
FOTO: ANNA HÅLLAMS
SLI.SE har omkring 800 000 unika användare, varav de flesta är lärare och elever på
landets skolor, som använder vårt material
i undervisningen. SLI producerar ständigt
nya filmer som saknas på marknaden. Kanske är du lärare eller pedagogiskt ansvarig
och saknar en viss utbildningsfilm?
Vi vill gärna höra vilka typer av
filmer du saknar i vårt utbud eller
om du kanske tycker att någon
av filmerna känns föråldrad.
Våra filmer producerar vi
tillsammans med aktiva pedagoger i ämnet som därmed kan
hjälpa oss med fakta och se till att
innehållet passar målgruppen. Kanske du
inte bara vill tipsa oss, utan också vill vara
en av dessa?
Kemiserien ”Area 41” samt ”Dygnet 1”
och ”Dygnet 2” är exempel på filmer som vi
skapat tillsammans med pedagoger.
Så, sitter du på en idé eller har identifierat
något som saknas - hör av dig till oss på
[email protected]
Har du SLI.SE?
Din skola kanske redan har tillgång till
SLI.SE utan att du vet om det. Det är en
digital tjänst som erbjuder filmer, ljud och
e-böcker för undervisningen via dator,
surfplatta eller mobil. Kontakta din mediecentral för inloggningsuppgifter.
På sli.se/mediecentraler hittar du kontaktinformation till mediecentraler som
använder SLI.SE.
Kontakta oss
Har du frågor, funderingar, önskemål eller
kanske vill beställa fler exemplar av Digitala
intryck?
Våra kontaktuppgifter finns på:
sli.se/foretaget/om-oss.
WWW.SLI.SE
Author
Document
Category
Uncategorized
Views
6
File Size
3 758 KB
Tags
1/--pages
Report inappropriate content