Statsvetenskaplig Metod
Metod-PM
Adam Linder, Pol. Kand
Metod-PM
Bakgrund
Under flera decennier har Sveriges försvar successivt minskat i storlek. Detta har framförallt
under de senaste åren återigen börjat få stort utrymme i debatten. Rapporterna kring behovet
och det önskvärda av ett stärkt försvar går isär. En del rapporter har tidigare hävdat att
försvaret har god kapacitet att försvara sig mot inkräktare även med ett mindre försvar12.
Samtidigt har det under de senaste åren kommit uttalanden som gör gällande det motsatta3.
Även åsikterna kring de moraliska aspekterna av ett större försvar och utformningen av
densamma, skiljer sig både bland riksdagspartierna och den stora allmänheten. Det finns
därför utrymme och behov utav analys och granskning var Sverige står i försvarsfrågan. Finns
det en generell linje som är gångbar i denna fråga. Kan man genom att granska debatten och
studera idéflödet både historiskt och i nutid komma fram till ett antagande om lämpligheten
av ett större försvar.
Syfte och frågeställningar
Jag ämnar i denna undersökning att studera huruvida det är önskvärt för Sverige att ha ett
större försvar. Jag kommer rikta in mig på att studera opinionsmässigt underlag snarare än att
försöka gå in på någon djupare teknisk analys som inte är möjlig. Detta då den mesta
information rörande försvarskapacitet är sekretessbelagd, samt att min egen kunskap inom
området inte är tillräckligt bra för att kunna ha möjlighet att genomföra en analys.
För att besvara denna fråga tänkte jag först skaffa mig en bredare uppfattning - som underlag
1
Helge Löfstedt, Sverige och Rysslands militära kapacitet, FOI (Totalförsvarets
forskningsinstitut, 8/10-00 (http://www.ne.se/rep/halverat-svenskt-försvar-minskarinte-säkerheten), (http://www.foi.se/rapport?rNo=FOA-R--00-01567-170)
Nato kvalitetsstämplar Sveriges nya försvar, Publikation på Regeringens hemsida, 25/711, (http://www.regeringen.se/sb/d/524/a/172880)
2
3
Lönnaeus, www.sydsvenskan.se/sverige/ob-landet-kan-inte-forsvaras/, 15/5-08
Statsvetenskaplig Metod
Metod-PM
Adam Linder, Pol. Kand
för senare argumentation - genom att studera eventuell korrelation mellan försvarets
nuvarande och dåtida storlek samt utformning; som en effekt av den folkliga opinionen
rörande försvaret samt rådande uppfattning om hotbilden mot Sverige.

Bör man utöka storleken på Sveriges armé jämfört med nuvarande storlek?

Hur stor inverkan på storleken på försvaret har folklig opinion och upplevd hotbild
haft?
När det gäller frågeställningen kring försvarets storlek avser jag här att se till personalstyrka
och inte till teknisk kapacitet (exempelvis marina resurser eller flygvapen).
Utöver det kommer jag i studien fokusera på att beskriva och granska ett historiskt förlopp,
för att sedan utifrån iakttagelser från tidigare perioder och nuvarande situation försöka
anlända till en slutsats utifrån de empiriska fynd som görs i studien.
Strategi och design
Denna studie är främst tänkt att inrikta sig mot kvalitativa studier. Med detta tänker jag
framförallt granskande av texter, både dokument från berörda statliga institutioner likväl
argumenterande artiklar och debattinlägg i frågan.
Tanken är att vid granskning anta en noggrann idé- och källkritisk hållning. För att kunna
generera sakliga och vetenskapligt empiriska resultat krävs det att jag är noggrann i min
metod att gå igenom källorna och även sortera bland dessa. För att illustrera kan jag peka på
vikten av att veta vilka källor som är relevanta för studien samt vilka som säkrast visar på de
samtida ideologiska strömningar som styrt debatten.
Vid granskande av politiska inlägg och texter krävs det att jag noggrant granskar
ideologiernas och utspelens underläggande värderingar och föreställningar4. För att tydliggöra
kan ett utspel, idéprogram eller liknande sägas agera i ett intresse (speciellt i laddade frågor
som t.ex. försvaret), men i själva verket har andra underliggande intressen. Att ha insikt i
4
Beckman, Grundbok i idéanalys, Santérus förlag, 2005
Statsvetenskaplig Metod
Metod-PM
Adam Linder, Pol. Kand
detta förenklar granskning av texter och gör det lättare att överskåda argumentation och andra
kontextuellt viktiga iakttagelser.
Exempel på detta är att granska hur stor inverkan tidigare debatter och tongångar har styrt
policy på generell nivå, dvs. har en förändrad syn angående hotbilden mot Sverige också
bidragit till en minskad försvarsmakt. Studien som helhet är till största del beskrivande. Detta
då vi i likhet med beskrivande studier framförallt vill granska ett ”när/var/hur-förlopp” som
sedan ska mynna ut i ett antagande utifrån empiriska fynd5. Alltså kan en del av
undersökningen innehålla iakttagelser såsom när försvaret var som störst, hur yttrade det sig
då i debatten – var stödet stort?
De kvantitativa inslag som förekommer i studien kommer bestå av enstaka siffror rörande
storleken på försvaret under olika tidpunkter. Kan även hända att jag kommer att ta del av
andra eventuella kvantitativa studier som bedöms vara av intresse (såsom SCB-statistik).
Samtidigt som detta sker krävs ändå för att skapa en tydlighet för läsaren en viss distinktion
mellan olika källor, begrepp och studerade objekt. Vid frånvaro av stringens kan
granskningen av undersökningen försvåras.
Ytterligare åtgärd som är av vikt är att operationalisera för undersökningen viktiga begrepp –
detta med tanke på att mina för undersökningen valda operationaliseringar kommer att ha stor
inverkan på resultat och säkerheten kring densamma6 . En sista basal men väsentlig del är att
vara tydlig med vilka avgränsningar som görs så läsaren enkelt kan överskåda omfattningen
av studien samt den utsträckning som mätning och granskning bör tillskrivas utifrån valda
avgränsningar.
Specifik Metod
Jag kommer samla ihop material genom att studera artiklar och texter. Dessa kommer sedan
att granskas för att om möjligt kunna ge en överskådande blick över hur idéströmningarna har
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud, Metodpraktikan, Nordstedts juridik AB, 2012,
sid. 36-37
6 Esaiasson m.fl., sid. 55
5
Statsvetenskaplig Metod
Metod-PM
Adam Linder, Pol. Kand
varit samt hur det ser ut idag. Jag kommer att granska texter och artiklar (både tidnings- och
historiska artiklar) sakligt utan att lägga in några egna värderingar i de åsikter som eventuellt
kommer att presenteras. De underlag som presenteras kommer sedan komma att bli underlag
till min beskrivande forskningsstudie, såtillvida de bedöms som hållbara. Jag kommer dock
inte generalisera resultat om det inte finns anledning att göra detta då det lätt leder till
felaktigheter och ifrågasättanden av studiens reliabilitet. Vid studerande av texter där jag
finner att åsikterna är vitt skilda finns det ingen anledning att försöka hitta någon generell
linje eller åsikt, utan då ställs åsikterna mot varandra och genererar underlag precis som allt
annat till min studie.
När det kommer till studiet av texter kommer jag att studera debatt- och vanliga artiklar från
relevanta och representativa tidningar från olika delar (t.ex. DN, GP etc.) för att få en mer
rikstäckande uppfattning hur debatten varit och är just nu.
Jag kommer även att använda mig mycket av publikationer från Regering och Riksdag från
debatter och utfrågningar relaterade till försvaret, samt eventuell tillgänglig statistik
information från SCB.
En annan väldigt viktig källa till information som jag kommer att använda mig av är
Försvarsmaktens olika publikationer som ofta ligger till grund för efterföljande debatter och
åsiktsbildande ute i samhället.
Källkritisk diskussion
Jag bedömer mina kommande källor som säkra. Till de mest säkra bedömer jag Regeringen
och Riksdag; som har mindre utrymme att vinkla offentliga publikationer eller slänga sig med
felaktiga siffror än vad exempelvis tidningar har. Även Försvarsmakten får anses vara en
utav de säkraste källorna. Men givetvis kan även de vinkla statistik eller uttrycka sig på ett
sätt så det gynnar deras hjärtefråga. För en annan alternativ sida, kanske än mer oberoende,
finns SCB som också har ytterst hög säkerhet i sina uppgifter.
Den mest kritiska punkten blir att granska tidningar och eventuella skildringar i böcker kring
ämnet. Där är det även viktigt att granska under vilka omständigheter som
artikeln/arbetet/publikationen kom till. Omständigheterna kan påverka innehåll eller till och
Statsvetenskaplig Metod
Metod-PM
Adam Linder, Pol. Kand
med ligga till grund för att artikeln exempelvis skrevs från första början7
Framförallt tidningar och böcker blir i de allra flest fall sekundärkällor, vilket gör att jag ofta
kommer att behöva följa upp vilken ursprungskälla som försett mitt material med information.
Där blir fördelen större med framförallt Försvarsmakten att det om något får anses vara en
primärkälla vilket gör att den får anses som väldigt säker. Även Regering och till viss del
Riksdag får i de flesta fall ses som en primärkälla då de jobbar nära med försvaret i och med
verksamhetsuppföljningar och dylikt. Dock får man ha i åtanke att både Regering och
Riksdag – även övriga källor – kan vara tendentiösa i sitt sätt att återge information. I detta
fall då återge historier felaktigt, alternativt snedvrida statistik i syfte att återge en bild som
gagnar deras intressen8.
En viss fördel med min studie är att jag kommer att studera mycket debattinlägg och annat
åsiktsbaserat material. Kring detta material är jag ute efter att studera åsikterna, vilket gör att
jag inte i samma utsträckning behöver följa upp eventuella källor utan mer ägna mig åt att
studera åsikterna i sig.
Reliabilitet och validitet
För att uppnå en god validitet för mina resultat krävs det att jag undviker eventuella
operationella fel eller andra grundläggande systematiska fel som kan påverka studien i negativ
riktning. Utöver det krävs även att jag skapar god reliabilitet för studien genom att samla in
data genom ett riktigt förfaringssätt samt undvika eventuella tolkningsfel till följd av
eventuellt slarv eller ouppmärksamhet etc.9
I denna studie hänger mitt resultat ihop med hur min teori genererar ett för studien hållbart
resultat. Misslyckas jag med att operationalisera rätt och jobba utifrån en lämplig teori
kommer mitt resultat också att mista sin reliabilitet. Därför krävs det att jag vid eventuella
misstankar omprövar teori och tillämpning.
Slutligen är det även av vikt att jag noggrant håller mig till det jag avsett att undersöka för att
få god resultatsvaliditet10.
Esiasson mfl. Sid 280
Esiasson mfl. sid 285
9 Ibid., sid 63
10 Ibid, sid 55
7
8
Statsvetenskaplig Metod
Metod-PM
Adam Linder, Pol. Kand
Annan alternativ metod
En alternativ metod som jag kunde ägnat mig åt är intervjuer. Jag kunde exempelvis utfört
informant-intervjuer med sakkunniga politiker och personer med insyn i militären som kunde
bistå med information till mina frågeställningar. Problemet med detta hade främst bestått i den
stora resursåtgång som hade krävts för att genomföra intervjuer. Jag hade dessutom behövt
utföra flertalet intervjuer för att få en så rättvis bild som möjligt, samt ett så brett
forskningsunderlag som kan föranleda ett hållbart forskningsresultat.
Hade jag haft en mer rigid åsiktsstudie inriktad enbart mot folkets åsikter kring försvaret
kunde jag genomfört opinionsundersökningar bland slumpmässigt utvalda, för att få svar på
framförallt min första fråga.
Men med tanke på de mål och frågeställningar jag satt upp för studien känns det inte som om
någon av dessa metoder hade försett mig med det rätta underlaget. Det hade kanske kunnat
svara på delfrågor, utvecklat befintliga frågor eller skapat nya - men det hade inte ensamt
kunna generera ett tillfredsställande resultat utifrån mina frågeställningar.
Källor
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, Metodpraktikan Konsten att studera samhälle,
individ och marknad, fjärde upplagan, Nordstedts Juridik, 2012
Beckman, Grundbok i idéanalys. Det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Santérus
förlag, 2005
Artiklar
Helge Löfstedt, Sverige och Rysslands militära kapacitet
(http://www.ne.se/rep/halverat-svenskt-försvar-minskar-inte-säkerheten),
(http://www.foi.se/rapport?rNo=FOA-R--00-01567-170)
Statsvetenskaplig Metod
Metod-PM
Adam Linder, Pol. Kand
Regeringen, Nato kvalitetsstämplar Sveriges nya försvar
(http://www.regeringen.se/sb/d/524/a/172880)
Olle Lönnaeus, ÖB: Landet kan inte försvaras
(http://www.sydsvenskan.se/sverige/ob-landet-kan-inte-forsvaras)