Metod- PM
Adam Palm Lamerstedt
Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan urskiljas i
Sveriges ingång i den Europeiska säkerhets- och utrikespolitiska gemenskapen GUSP
(gemensam utrikes- och säkerhetspolitik). Främst är uppsatsens syfte att identifiera vilka om
Sveriges delaktig i GUSP kan ses som fördelaktig, att undersöka vilka argument som finns
för och emot Sveriges roll i GUSP.

Är delaktigheten i GUSP fördelaktigt för Sverige?

Vilka argument finns för Sveriges roll i GUSP?
Tradionellt har Sverige bedrivit en säkerhetspolitik som syftar till neutralitet vilket har
resulterat i ett utanförskap gällande säkerhetsunioner av diverse slag. De senaste åren har
den Svenska säkerhetspolitiken med stormsteg frångått neutraliteten för att istället anta en
position av alliansfrihet. GUSP är en sammansättning av flera utrikes- och säkerhetspolitiska
områden som ämnar att skydda unionens gemensamma värden och stärka unionens
säkerhet1. GUSP har av kritiserats av EU-skeptiker pågrund av den grad av avsvägning av
autonomitet som varje medlemsland förutsätts göra för att ta del av gemenskapen.
Det gemensamma säkerhets-och utrikespolitiska samverkandet är ett område inom EU som
har utvecklats och vunnit mycket ny mark de senaste åren. I Lissabonfördraget 2009
sammanslogs flera säkerhets och utrikespolitiska områden för att skapa en gemensamt
politikområde2.
GUSPs tid som del av EU's andra pelare upphörde då. Detta innebar för medlemsländerna
större autonomitetsfördelning till EU och en tredelad representationsmodell för utrikes- och
säkerhetspolitiska frågor. Jag vill i denna uppsats främst fokusera på om GUSP kan anses
fördelaktigt för Sverige och vilka för/motargument som finns i frågan.
För att få så god insyn i de faktorer som ligger till grund för den gemensamma
säkerhetspolitiska gemenskapen vill jag även undersöka vilka argument det finns för
Sveriges roll i gemenskapen.
1
http://www.regeringen.se/sb/d/9383
http://europa.eu/legislation_summaries/institutional_affairs/treaties/lisbon_treaty/ai0025_sv.htm
2
Strategi och design
Då jag främst kommer använda mig att politiskt publicerat material i form av text, intervjuer
och uttalande ämnar jag i denna uppsats författa en kvalitativ textanalys. En kvalitativ
textanalys syftar till att undersökadiverse analysenheter i form av texter för att få ett
helhetsintryck i frågan3. Kvalitativ textanalys syftar till att behandla ett stort antal
analysenheter tillskrivs samma vikt och behandlas likvärdigt. I en kvalitativ undersökning
ämnar författaren skapa en helhet och definiera innehållet snarare än summan av delarna.
Data insamlas paralellt med att de insamlas och skall därefter kategoriseras i en slags
ömsesidigt uteslutande kategorier4. Jag kommer inkludera en slags argumentationsanalys i
uppsatsen. När man gör en argumentationsanalys sållar man bort icke-argument från de
faktiska argumenten för att sedan göra en individuell utvärdering av trovärdighet av de
argument som framställs i texten för att skapa sig ett eget ställningstagande i frågan 5. När
man gör en argumenationsanalys ligger grundtanken i att identifiera vilka argument som kan
anses förnuftiga att tro på. Även om man indirekt genom en argumentationsanalys
identifierar luckor i ett argument, är det av stor vikt att inte förkasta hela resonemanget,
därför skall man inom argumentationsanalys tillämpa välvillighetsprincipen.
Anledningen till att argumentationsanalys är viktigt när man granskar politiska texter eller
uttalanden är att sådana ofta har en tydlig tendens att påvisa vad som är rätt eller fel genom
argument eller icke-argument i form av antaganden, högst personliga åsikter eller spel på
läsarens sympati6. Således är argumentationsanalys av stor vikt för att kunna urskilja
välgrundade argument från resterande text. Anledningen till att jag väljer att inkludera en
viss argumentationsanalys i min uppsats är för att GUSP-frågan är en omdebatterad fråga
där många sidor representeras. I alla politiskt laddade sammanhang, och speciellt då en
överhängande del av tillgänglig information är tillgängligt genom organisationer,
myndigheter eller personer med politisk tendens är det viktigt att vara noga med att
urskilja vad som är relevanta argument och vad som är tendens eller icke-argument.
Specifik metod
Jag ämnar i min uppsats att genom argumentationsanalys granska diverse artiklar,
litteratur och intervjuer för att urskilja välgrundade argument för och emot om Sveriges
delaktighet i GUSP kan ses som fördelaktig.
3
Essiason, sid 237.
Essiason, sid 238.
5
Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys
4
6
Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys
Ett av forskningsmaterialet jag kommer använda för att urskilja de mer pessimistiskt
inställda till GUSP och säkerhetsgemenskapen är, Security Versus Freedom? : A Challenge
for Europe's Future7, vilket är en kritisk granskning mot den gemensamma europeiska
säkerhetspolitiken och dess följder. För att få insyn i svenska politikers diverse
ställningstaganden i frågan kommer jag analysera olika politikers uttalanden från den
diskursanalytiska avhandlingen Nutida uppfattningar om svensk utrikespolitik8.
Jag vill i uppsatsen använda en kombination av granskning av artiklar, uttalanden och
dokument från regeringskansliet samt lägesrapporter från europeiska unionens råd9 för att
urskilja argument för om GUSP gemenskapen är fördelaktig för Sverige. Tanken är att jag
med viss enkelthet ska kunna urskilja tydliga linjer i argumenten- detta för att kunna
systematisera eller logiskt ordna argumenten i en kedja. Detta skapar bättre förusättningar
för att kunna se till alla båda sidor av diskussionen och därmed identifiera så många
deduktivt starka argument som möjligt. Jag kommer i uppsatsen behandla goda argument
som argument som är välformat, välgrundat och har goda premisser.
Källdiskussion
Mitt forskningsmaterial kommer att bestå av diverse artiklar, litteratur och uttalanden från
en stor relativt stor grupp individer. Eftersom båda sidor av denna representerar kan blir det
en slags primärkälla, och mångfaldhet i användandet av material ökar trovärdheten hos
källor10.
Då mitt arbete kommer begrunda sig främst i argumentation misstänker jag att det kan
uppstå en viss problematik med att identifiera de källor som argumenten i sig understödjer
sig på. Detta är speciellt viktigt eftersom en sekundärkälla aldrig får användas för att styrka
en primärkälla11. Då det är ett väldebbaterat ämne med många intressekonflikter tror jag det
är speciellt viktigt att jag är uppmärksam på tendenser i texter. För att undersöka och
minimera graden av tendens hos källor är det troligt att jag kommer få göra en
motivanalys12.
Regeringskansliet och Europeiska unionens råds dokument och lägesrapporter anser jag vara
tämligen säkra källor, dessa dokument är offentliga och har granskats av många. Security
Versus Freedom? : A Challenge for Europe's Future är även den enligt min mening en säker
7
Security Versus Freedom? : A Challenge for Europe's Future
Balzacq, Thierry Carrera, Sergio , Ashgate Publishing Group
, 2006.
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:21014
9
http://www.consilium.europa.eu/searchresults?lang=sv
10
Essiason, sid 325.
11
Essiason, sid 323.
12
Essiason, sid 327.
8
källa, författad av och beprövad i statsvetenskapliga kretsar. Har kan dock med stor
sannolikhet en viss tendens urskiljas, men det utesluter inte faktaunderlag och resonemanget
hos källan13. Nutida uppfattningar om svensk utrikespolitik bygger på direkta
personintervjuer med ledamoter i riksdagens utrikesutskott och kan därmed anses vara en
mycket säker källa.
Som källa för min metodik i uppsatsen kommer jag använda mig av metodpraktikan;
konsten att studera individ, samhälle och marknad14, vilket även den är sammanställd,
granskad och vida använd av framstående statsvetare, vilket gör den till en mycket säker
källa.
Validitet och Reliabilitet
Validitet är, som även benämns av Essiason, ett svårdefiniterat begrepp. Helt enkelt kan
validitet förklaras som ”förankingen” mellan den teoretiska definitionen och den faktiska,
operationellt genomförda undersökningen15. Validitet kan dock inte förklaras och tillämpas
på ett sådant simplistiskt sätt, utan måste delas in i två undergrupper; begreppsvaliditet och
resultatvaliditet16. Begreppsvaliditet ämnar att urskilja huruvida de teoretiska begreppen och
de empiriska indikatorerna överensstämmer. Reliabilitet kan förklaras som tillförlitligheten i
en mätning. Detta innebär att en mätning är korrekt utförd, undviker slarvfel och slump,
samt att en mätning ”mäter samma sak” flera gånger. Tanken är att det alltid ska finnas en
korrelation mellan mätningarna. Att en undersöknig har hög reliabilitet är högst nödvändig
för en undersöknings resultatsvaliditet; att man mäter det man påstått sig mäta17.
Resultatsvaliditeten är alltså beroende av de båda variablerna begreppsvaliditet och
reliabilitet och kan därför förklaras genom följande formel; begreppsvaliditet + reliabilitet=
resultatsvaliditet18.
Då reliabilitet och framförallt resulatsvaliditet främst kan granskas när forskninge är färdig,
är det svårt att kritiskt granska min egen begreppsvaliditet och resultatsvaliditet. Jag kan
endast spekulera huruvida min begreppskonstruktion är tillräcklig för att i slutet av
uppsatsen ha uppfyllt syftet med arbetet. Det man kan göra, som även benämns av Essiason,
är att noggrant planera sina problemställningar och ha begreppsvaliditen i åtanke när man
väljer problem19.
13
Essiason, sid 322.
Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och samhälle, Essiason, norstedts juridk
15
Essiason, sid 64.
16
Essiason, sid 65.
17
Essiason, sid 70.
18
Essisason, sid 70.
19
Essiason, sid 68.
14
Diskussion om val av annan metod
Det första som kommer i åtanke i fallet val av annan metod i just det här sammanhanget
vore någon typ av intervjumetod. Antagligen hade informantintervjuer varit det enda bra
alternativet, eftersom det hade gett en direkt, sakkunnig källa i området. Dessa källor hade
med största sannolikhet också underlättat att föranleda ytterliggare resonemang i
forskningsområdet. För att bedriva en respondentintervju krävs ett större antal respondenter
vilket dels minskar tillförlitligheten men också tar väsentligt mycket längre tid. För att göra
en saklig informantintervju i förhållande till frågeställningarna och den argumentanalystiska
ramen hade jag behövt utföra intervjuer med flera sakkunniga från varje ”sida” av debaten,
vilket vore otroligt tidskrävande.
Källor
Litteratur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena,
Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, tredje upplagan,
Nordstedts Juridik, 2012
Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys. Det kritiska studiet av politiska texter och idéer,
Santérus förlag, 2004
Artiklar
http://www.regeringen.se/sb/d/9383
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:21014
http://register.consilium.europa.eu/pdf/sv/12/st14/st14605.sv12.pdf
http://www.consilium.europa.eu/searchresults?lang=sv
https://kat.bibl.liu.se/uhtbin/cgisirsi.exe/?ps=y7tKYLAyv0/HB/256130019/9