Alec Axelblom
LiU-id: aleax809
Kurs: 733G02 / 733G22
Metod
Problem
Sveriges sjukvård är underbemannad och antalet sjuksköterskor som behövs landet runt är
otroligt högt. Samtidigt som Karolinska sjukhuset år 2012 sökte 300 nya sjuksköterskor var
man också tvungen att sparka anställda för att inte spräcka sin budget, det är helt klart något
som inte är balanserat inom sjukvården. Samt vad görs för att lösa sjuksköterskebristen?
Syfte
Jag har länge haft ett personligt intresse och undrat över vad det är som inte fungerar inom
sjukvården. Med denna uppsats vill jag kunna klargöra vad som är problemet med sveriges
sjukvård. Är det hur budgetsystemet från statens håll funktionerar eller är det onödiga
kostnader som sjukhusen står för som gör att sjukhusen inte har råd att anställa mer? Samt är
det en stor andel sjuksköterskor som orimligen vill ha högre lön än vad de förtjänar i
jämförelse med andra yrken på sveriges arbetsmarknad?
Bakgrund
Sverige saknar enorma mängder sjuksköterskor landet runt men samtidigt som alla sjukhus
sägs behöva mer sjuksköterskor finns det ingen budget för att anställa mer på sjukhuset trots
att sjuksköterskor har en allmänt sett låg medellön (24 393) med tanke på bl a yrkesbördan.1
Det har även drivits många kampanjer av sjuksköterskor i Sverige för att öka sina löner på
respektive sjukhus då de anser att de är underbetalda.
Frågeställningar

Vad är statsapparatens del i hur sjukhusens budgetar balanseras?

Hur stor påverkan och skyldighet har statsapparaten på arbetsmarknaden för att se till
att tillgång på sjuksköterskor finns för sjukhusen att ta del av?

Hur ställer sig sjuksköterskornas löner på sveriges arbetsmarknad i jämförelse med
andra viktiga yrken för hälsa och säkerhet?
1
http://www.lonestatistik.se/loner.asp/yrke/Sjukskoterska-1226 - 06/03-13

Alec Axelblom
LiU-id: aleax809
Kurs: 733G02 / 733G22
Vad kan sjukhusen göra och vilka alternativ har de för att förbättra läget för
sjuksköterskorna?

Vad görs för att lösa problemen inom svensk sjukvård?
Strategi och Design
Jag kommer använda mig av en kvalitativ metodteori eftersom för att kunna besvara fyra av
mina fem frågeställningar bäst behövs intervjuer och det krävs att man går på djupet på vissa
frågor för att få riktigt bra svar på frågeställningen.2 Det är bara en frågeställning som behöver
jämförelse av statistik, där en kvantitativ metodteori vore bäst, fast det är en relativt enkel
frågeställning och därmed behövs inte ett fokus på en kvantitativ metodteori.
Att kunna besvara t ex vem som har ansvar för hur en budget balanseras och vilken skyldighet
staten har på arbetsmarknaden för att se till att ett yrke finns i tillgång är djupt komplicerade
frågor och kan inte besvaras med en kvantitativ metod på ett lätt sätt.
Jag kommer att kolla på Sveriges sjukvård som helhet och inte fokusera mig på en region då
jag inte tror att man kan säkerställa resultatet jag skulle få av en region och kunna säga att det
fanns samma problem i alla andra regioner.
Specifik metod
Jag har valt att använda mig av den så kallade "grundade teorin" för att hämta data. Grundad
teori är ett empiristiskt undersökningssätt och undersökningen grundas på datan man
observerar. Denna data kan man alltså ta in genom bl a intervjuer, undersökningar eller
genom granskningar av bl a statistik och texter.
En stor del av grundad teori handlar om mänskliga ageranden och denna metod kan därmed
även användas för att upptäcka sociala mönster, vilket jag kommer behöva göra i min
undersökning om sjuksköterskorna om det kan vara så att de individer som blir sjuksköterskor
brukar ställa högre krav än andra yrkesgrupper. En till grundstomme i grundad teori handlar
om att ställa sig själv frågan "vad är det som händer?", vilket är just det jag vill få veta
angående dagens situation i sjukvården.
2
Peter, E. et al. (2012). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, invidid och marknad. Elanders Sverige
AB. Sid. 210.
Alec Axelblom
LiU-id: aleax809
Kurs: 733G02 / 733G22
Klassisk grundad teori är även speciell i den grad att man inte kollar på vetenskaplig litteratur
på området man ska studera innan man börjar med projektet. Detta är just för att man inte ska
påverkas av nyligen utgiven litteratur som tidigare kan ha gjort att andra har missat problemet
som vi nu vill hitta och lösa. Detta gör även metoden väldigt användbar när man har begränsat
med förhandsinformation vilket vi har i detta fall.3
Källkritik och källmaterial
Jag har valt att använda mig främst av litteratur för att göra denna uppsats. Detta då det finns
en stor mängd högkvalitativ litteratur om bl a grundad teori, kartläggningsmetoden och flera
frågeställningar kan till stor del besvaras med hjälp av passande litteratur om det går att hitta
uppdaterad litteratur på området. Bl a kommer jag använda mig av Glaser BG, Strauss A.
(1967) Discovery of Grounded Theory. Strategies for Qualitative Research. Sociology Press
för att täcka min metod, grundad teori. Jag kommer även använda mig av Peter, E. et al.
(2012). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, invidid och marknad. Elanders
Sverige AB för att täcka diverse områden, bl a metod och hur jag utför min uppsats och
implementerar grundad teori i mitt arbete. Jag kommer dock använda mig av källor på internet
när det kommer till bl a sjuksköterskelöner och när jag jämför löner. Det svåra då är att hitta
en trovärdig källa som inte får all sin statistik från att människor själva skriver in sin lön där,
då det finns flera sidor på internet som skapar ett medelvärde för löner på detta sätt. På
internet finns det även statistik hos SCB för hur budgeten för bl a hälsa & sjukvård utvecklats
de senaste åren vilket är relevant för min uppsats och frågeställning.4
Det jag kommer vara speciellt försiktig med kommer att vara hur jag hanterar icke-statliga
uppgifter om sjukhusen samt så måste jag även noggrannt kolla upp det sjuksköterskor påstår
i sina kampanjer för högre löner för att verifiera det de säger. Det är också viktigt att kolla så
att all data jag har inte är utdaterad utan att den är så färsk som möjligt.
3
Peter, E. et al. (2012). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, invidid och marknad. Elanders Sverige
AB. Sid. 128.
4
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2011A01_BR_17_A01BR1101.pdf
Alec Axelblom
LiU-id: aleax809
Kurs: 733G02 / 733G22
Validitet och relibabilitet
Grundad teori bedöms efter fyra egna kriterier. Relevans, teorin ska alltså passa för ämnet
samt så ska den fånga intresset och inte bara inneha ett rent akademiskt värde. Användbarhet,
teorin kan alltså förklara och identifiera problem(et). Modifierbarhet, går det att modifiera det
man fått fram med hjälp av teorin när ny data som är relevant för ämnet tillkommer. Samt det
sista kriteriet, lämplighet, hur bra lämpar sig teorin för datan man samlat in och kan man tolka
datan utifrån teorin på ett korrekt sätt.
Det enda som kan göra metoden grundad teori mindre lämpad för min uppsats är att den har
mer erfarenhet att användas när det handlar om att samla data om individer och sociala
områden. Ofta har metoden använts för att till exempel kolla på förhållanden hos de som
ligger inskrivna på ett sjukhus. Metoden används självklart i en större bredd och på andra
områden fast detta är ändå området som teorin är främst anpassad för från första början.
Jämförelse
Jag har valt att jämföra min valda metod med kartläggningsmetoden. Kartläggningsmetoden
handlar om att kartlägga alla möjliga svar för ett problem.5 Med hjälp av
kartläggningsmetoden för denna uppsats skulle man därmed kunna undersöka alla möjliga
svar för vad som är statens del i hur sjukhusens budgetar balanseras.
Kartläggningsmetoden är intressant eftersom den är väldigt utförlig och ger en bra översyn
över något. Dock så finns det något väldigt negativt med den, något som grundad teori är
bättre på. Det är att finna konkreta svar och att kunna gå djupt och förklara och definiera
dessa svar och problem. Kartläggningsmetoden är mer användbar när det kommer till en
enklare och mer ytlig fråga som har många problem som inte är komplicerade. I denna
uppsats som har mer komplicerade problem där det är svårt att hitta rätt svar för hur man ska
lösa problemen tror jag alltså inte att kartläggningsmetoden vore bra. Om man skulle ha en
enklare fråga som "vad kan man göra för att förbättra den utvecklingsmässiga situationen på
skolor för barn" då skulle däremot metoden vara mer lämpad. Då skulle man relativt enkelt
kunna lista saker som man kan göra för att lösa problemet då det redan finns mycket bra
forskning på området och man behöver inte gräva så djupt för att hitta svar.
5
Peter, E. et al. (2012). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, invidid och marknad. Elanders Sverige
AB. Sid. 272.