Metod-PM 4
2013-03-05
Aria Nakhaei, 910204-0251
Statsvetenskapliga metoder: 733g02
IEI, Linköpings universitet
Problem
Sedan 1660 talet har det funnits ett slags kårobligatorium vid svenska offentliga lärosäten. År
2010 avskaffades detta krav och Studentkårer blev konkurrerande föreningar som fick tävla
om studenters uppmärksamhet. Kåren uppgifter är och har alltid varit att utveckla/bevaka
utbildning och förbättra studenters studiemiljö. Efter avskaffandet har kårerna blivit mer
beroende av bidragsgivare och arbetsbördan för marknadsföringen blivit högre.
Syfte
Syftet med rapporten är att undersöka orsaken till avskaffandet och hur detta påverkat kåren
StuFFs (vid Linköpings universitet) kärnverksamhet. Alltså hur fokus på
utbildningsutvecklingen/bevakning påverkats av nya arbetsuppgifter som uppstått pga.
avskaffandet. Syftet delas således upp i ett pre-avskaffande och i ett post-avskaffande.
Frågeställning:

Varför avskaffades kårobligatoriet?

Och hur har detta påverkat kårarbetet hos Linköpings kårer?
Strategi och design
Jag kommer att i min rapport att utgå ifrån att kårens främsta arbete är utbildningsutveckling
och utbildningsbevakning, då kårens främsta samarbete med universitetet baseras på just
detta. Därför är det av ytterst läglighet att studera obilgatoriets avskaffande som en
utvärdering av en politisk reform och dess påverkan på studenters utbildning. Min studie
riktas då primärt till kåraktiva och deras syn på avskaffandet och deras kunskap kring hur
detta påverkat deras arbete. Jag kommer inte att använda mig av medlemmarna eller studenter
som inte längre är medlemmar (även om dessa nyttjar kårens arbete). Detta för att avgränsa
min undersökning och då mitt syfte främst är att förklara avskaffandet som en politisk reform
och dess påverkan som en organisatorisk effekt.
Min studie kommer då främst vara förklarande då min frågeställning utgår från en ”varför”fråga som ämnar förklara varför det ledde till en förändring (Essaiason m.fl. 2007). Men då
jag även ska studera kårarbetet post-avskaffande kommer min studie att präglas av ett
beskrivande förhållningssätt (Essaiason m.fl. 2007). Vidare kommer min studie att vara
kvalitativ då syftet är att utvärdera reformens faktiska utfall och hur detta anses ha förändrat
kårens arbete. Min studie kommer således inte att utvärdera medlemmarnas åsikter och deras
erfarenheter kring förändringen (som nämnt tidigare).
Metod
Min studie kommer att studeras enligt den kvalitativa textanalys metodiken, då min första
fråga är att undersöka varför obligatoriet avskaffades. Detta gör jag till att börja med genom
en analys av lagförslaget/propositionen som presenterades i riksdagen. Detta med syfte att få
en helhetsbild av argumentationskedjan så som den beskrivs i Metodpraktikan (Esaiasson
m.fl. 2007). Genom denna ingång ämnar jag att få en tydlig uppfattning om varför obligatoriet
avskaffades (på nationell nivå). Sedan kommer jag att även analysera mötesprotokoll från
kårerna vid Linköpings universitet, för att systematisera deras organisatoriska reaktion när
lagen trädde ikraft. Jag kommer här främst att analysera årsmötesprotokoll från första året
efter lagens avskaffande.
Jag kommer för min andra forskningsfråga att arbeta med samtalsintervjuer för att besvara hur
kåren idag arbetar med omorganiseringen och hur arbetet ser ut post-avskaffandet.
Samtalsintervjuerna kommer utgå från informantsintervjumetoden då jag ämnar att intervjua
medlemmar av kårstyrelsen och främst de med ansvar för utbildningsutveckling för att
återkoppla till min avgränsning och då jag ämnar att få svar på deras kunskap och kompetens.
Jag syftar att intervjua utbildningsutvecklingsansvarige i samtliga kårer för att få deras
verklighetsuppfattning och vardagserfarenheter som noterat i Område 2 Metodpraktikan
(Esaiasson m.fl., 2007). Min intervju kan komma att innehålla inslag av en
respondentintervjuform då jag även hoppas besvara vissa erfarenhetsbaserade reaktioner, men
jag ska försöka att hålla de så konsekvent som möjligt för att inte
Intervjun kommer att vara öppenstrukturerad och intervjuguiden kommer innehålla
deskriptiva intervjufrågor. Detta för att uppnå spontana beskrivningar och för att förstå
intervjusubjektens verklighetsuppfattning (Esaiasson m.fl., 2007).
Källmaterial och källkritik
Mina huvudsakliga källor är regeringsförslaget om att avskaffa obligatoriet, studentkårernas
årsmötesprotokoll och samtalsintervjuerna med styrelseledamöterna i respektive studentkår.
Den första källan anses vara giltig då den formellt beskriver förslaget om varför man bör
avskaffa obligatoriet och vilka argument som används emot, detta gör regeringsförslaget som
en formell autentisk källa att tillgå, detsamma gäller studentkårernas årsmötesprotokoll, då
även dessa är giltiga historiska berättelser från en specifik händelse (Esaiasson, m.fl. 2007).
Den andra källan är giltig i den mån då informanten delar med sig av sin sakkunskap i frågan
om hur avskaffandet påverkat dennes arbetssituation. Då källorna besvarar mina förklarande
och beskrivande frågor om varför och hur är det relevanta för samhällsvetenskaplig forskning
(Esaiasson, m.fl. 2007).
Jag anser även att mina källor uppfyller äkthetskriteriet som redovisas i Metodpraktikan
(Esaiasson m.fl., 2007). Främst det andra kriteriet som behandlar avståndet mellan berättare
och berättelse, jag undviker att tex. Intervjua berörda om vad de tror var orsaken till
avskaffandet och hur medlemmar tror detta påverkat kårernas arbete, detta främst för att
undvika tradering. Mitt fokus hamnar snarare på den kunskap som finns i dokument från
tiden före och efter. Dock kan det tredje oberoendekriteriets giltighet diskuteras vid
samtalsintervjun, alltså huruvida kårstyrelsens representanter svarat under otillbörlig
påverkan från styrelsen, som förväntningar eller andra externa krafter.
Vid uppfyllandet av samtidighetskriteriet har jag varit väl påläst om årsmötena och om vilka
beslut som fattades med bakgrund till avskaffandet. Detta har fungerat som ett
minnesväckarknep (Esaiasson m.fl., 2007).
Validitet och reliabilitet
För att operationalisera avskaffandet som en reform har jag betraktat detta som ett politiskt
beslut och undersökts dess bakgrund och effekt. Och då jag både analyserar dokumentation
från beslutsprocessen och då jag närmare analyserar effekten hos studentkårernas organisation
så finner jag begreppsvaliditeten uppnådd.
Min kvalitativa textanalys på respektive studentkårers årsmötesprotkoll operationeliseras
genom att jag jämför de olika organisatoriska förändringarna i respektive kår med varandra
och ur detta bildar en generell uppfattning om vilken förändring som studentkårerna har
gemensamt. Och för att vidare stärka reliailiteten i mitt resonemang kommer jag med mina
intervjuer att även där söka efter en gemensam nämnare för samtliga studentkårer och deras
organisatoriska förändring.
Kritisk reflektion
Ett annat tillvägagångssätt eller metod hade varit en kvantitativ undersökning som hade ämnat
studera flera analysenheter och att dessa analyserats i siffror (Esaiasson m.fl., 2007). Genom
att tex. Göra enkätundersökningar hos alla svenska studentkårer och deras medlemmar eller
genom att studera röstningsprocessen i riksdagen. Då hade syftet kanske mer varit att
undersöka hur avskaffandet röstades igenom eller om hur studentkårens medlemmar tyckte
om avskaffandet. Detta hade dock inte i första hand besvarat min fråga om varför och heller
kanske inte min fråga om hur förändringen i organisation sett ut, om inte jag ämnat att
undersöka utbildningsutvecklares åsikter om förändringen på ett nationellt plan. Då kanske en
kvantitativ undersökning vore att föredrar framför att intervjua alla utbildningsutvecklare i
Sverige.
En annan utgångspunkt hade kunnat vara att jämföra en studentkår utan kårobligatorium med
en kår som fortfarande har kvar obligatoriet. Då det finns vissa studentkårer som inte
behandlas av samma lag, tex. privata högskolor eller en studentkår utanför Sverige. Detta
skulle kunna bidra i frågan om huruvida avskaffandet gynnade kårerna eller inte. Dock valde
jag avgränsa min studie till Linköping och studentkårerna som är verksamma vid Linköpings
universitet, bl.a. för att underlätta materialinsamlingen och för att bidra till den lokala
utbildningsforskningen.
Källor
Litteratur:

Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad (P. Esaiasson,
M. Gilljam, H. Oscarsson, L. Wängnerud) tredje upplagan (2007) Norstedts Juridik
Elektronisk:

Regeringens proposition 2008/09:154 –
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-ochskrivelser/prop-200809154-Frihet-och-in_GW03154/

StuFF:s årsmötesprotokoll –
http://www.stuff.liu.se/fullmäktigeprotokoll

Lintek:s årsmötesprotokoll –
http://www.lintek.liu.se/om-lintek/dokument/fum-moeten/

Consensus årsmötesprotokoll –
http://consensus.liu.se/cng/dokumentarkiv/
Samtalsintervjuer:

Intervju med kårernas styrelser - (se intervuguide)