Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2
Metoduppgift 4
David Hill
Problemformulering
Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det
sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En
teori som cirkulerar i media är att den ekonomiska krisen i Europa är anledningen till det
ökade stödet för högerpopulistiska partier och främlingsfientlighet.
Syfte
Syftet med detta arbete är att pröva teorin om att stödet för högerpopulistiska partier är högre i
fattigare områden än vad det är i rikare områden. Om det visar sig att teorin håller ska jag
också pröva sambandets styrka mellan de två variablerna, svag ekonomi och högt stöd för
högerpopulistiska partier.
Frågeställning
Finns det ett samband mellan dålig ekonomi och starkt stöd för högerpopulistiska partier?
Hur starkt är det eventuella sambandet?
Strategi och Forskningsdesign
Jag har valt att avskärma problemet till Sverigedemokraterna och olika kommuner i Sverige
eftersom att Europa blir ett för stort område att pröva teorin på, och jag vill undersöka tesen i
ett land för att andra variabler, så som kulturskillnader eller lagar, ska påverka resultatet så lita
som möjligt. Jag ska jämföra fem kommuner där Sverigedemokraterna har starkast stöd med
den kommunen där sverigedemokraterna har minst stöd, och jag har valt att göra detta i en
jämförande - mest lika-design. I en jämförande – mest lika-design jobbar man med naturliga
variationer, så att man sedan kan jämföra mellan fall där de relevanta oberoende variablerna
är så lika varandra som möjligt (stödet för sverigedemokraterna). Dock inte på den
förklarande variabeln (ekonomin) som står i centrum för undersökningen. Tanken är att
försöka se om det finns likheter i ekonomin det vill säga svag/dålig ekonomi mellan de
kommuner där Sverigedemokraterna har starkast stöd för att sedan se om de skiljer sig från
den kommunen där sverigedemokraterna har lägst stöd.
Jag har valt just dessa kommuner för att kunna pröva teorin på ett empiriskt sätt. Om jag
skulle välja kommuner slumpmässigt skulle det eventuellt inte visa sambandet mellan
ekonomin och stödet för det högerpopulistiska partiet. Vid valet av kommuner är alltså inte
kommunerna i sig speciellt relevanta, utan deras ekonomi och deras egenskaper i att
sverigedemokraterna har fått mest stöd i dessa kommuner respektive minst stöd.
Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2
Metoduppgift 4
David Hill
Metod
”Samhällsvetenskaplig forskning handlar till stor del om att söka efter och försöka belägga
förekomsten av samband och påverkan mellan olika fenomen. Ibland nöjer vi oss med att
påvisa och beskriva sambandsmönster i vårt datamaterial för att därigenom kunna uttala oss
om att världen hänger samman eller inte hänger samman”1.
Genom att jämföra valresultat från senaste valet 2010 och kommunernas ekonomi kan jag få
fram ett eventuellt samband mellan dålig ekonomi och ett starkt stöd för högerpopulism. Detta
ska jag göra genom att ta fram fakta om vilka de fem kommunerna är där
sverigedemokraterna har mest stöd och den kommunen där sverigedemokraterna har minst
stöd.
För att kunna testa teorin om att dålig ekonomi ökar stödet för högerpopulistiska partier, ska
jag använda mig av en metod som heter statistisk analysmetod, med tvåvariabelfrågor. Jag har
valt denna metod då jag måste samla in statistisk fakta om den beroende variabeln i
kommunerna som jag kommer ha med i arbetet. ”Tvåvariabelfrågor handlar om huruvida det
finns något samband mellan två fenomen och, i tillämpliga fall, om sambandet går i den
förväntade riktingen.”2 För det mesta använder man sig av statistiska beskrivningar av
samband mellan två variabler för att lättare kunna använda resultatet som ett stöd för slutsats
och verkan. Alltså att variabeln X utövar någon form av påverkan på variabeln Y.3
När jag har valt ut de fem kommuner där sverigedemokraterna har mest stöd ska jag även
kontrollera om dessa fem hör till några av de fattigaste kommunerna i Sverige. För att ta reda
på det kommer jag använda mig av statistik från en artikel i tidningen Expressen, där de har
listat alla kommuner i Sverige från den fattigaste till den rikaste. Statistiken har Expressen
hämtat från Statistiska centralbyrån (SCB). Jag kommer även ta informationen om
sverigedemokraternas ställning i kommunerna från sverigedemokraternas hemsida.
Statistisk analys med två variabler: sambandsmått
Sambandsmått är ett verktyg som effektivt kan hjälpa forskaren att pröva samband mellan
olika föreställningar eller teorier i samhället. Det finns olika sambandsmått som man kan välja
mellan, till exempel, intervallskalenivå, nominalskalenivå och ordinalskalenivå.4 Man brukar
även välja sambandsmått efter vilken skalnivå de olika variablerna befinner sig på. Principen
är att informationsmängden hos insamlade data ökar för varje skalnivå. 5 Valet av variabel
efter skalnivå är relevant eftersom att skalnivån får konsekvenser även för tolkningen av de
olika sambandsmåtten. Således eftersom att min tanke är att kontrollera om det finns ett
samband mellan ekonomin och stödet för högerpopulistiska partier, och kontrollera hur stark
1
P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s. 66
P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s. 347
3
P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s. 347
4
P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s. 365
5
P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s. 348
2
Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2
Metoduppgift 4
David Hill
det eventuella sambandet är kommer jag använda mig av nominadsakelnivå. Denna skala
mäter hur starkt sambandet är mellan variablerna och skalan går från 0 till 1, där 0 är
detsamma som avsaknad av samband mellan variablerna och 1 innebär perfekt samband
mellan variablerna.6
Kritisk diskussion av källor och val av källmaterial
Jag har valt att utgå från sverigedemokraternas hemsida för att ta reda på vilka kommuner de
har mest stöd respektive minst stöd i. Jag utgår från att det är en primärkälla vilket är att
föredra vid en undersökning, då den är mer pålitlig än vad en sekundärkälla kan vara. Källan
innehåller information om hur många röster de fått i varje kommun i procent, men även
antalet mandat i varje kommun. Informationen om kommunernas ekonomi har jag tagit ur en
artikel från Expressen.se. Detta är dock en sekundär källa, där Expressen har hämtat sin
information från statistiska centralbyrån (SCB). Jag har valt att använda mig av den sekundära
källan för att jag tyckte att det var svårt att hitta informationen på SCB:s hemsida.
En nackdel med dessa källor är, att valstatistiken är från 2010 och att den ekonomiska
informationen är från 2012. Det är bara ett intervall på två år men ekonomin skulle teoretiskt
sett kunna skifta, och det skulle kunna påverka resultatet på någon av frågorna. Men eftersom
jag tar de fem fattigaste kommunerna och jämför dem med den rikaste kommunen tror jag inte
att det påverkar resultatet något märkvärt.
Kritisk diskussion vad gäller validitet och reliabilitet
Validiteten brukar definieras efter någon eller några av följande tre punkter:
1. Överensstämmelsen mellan teoretisk definition och operationell indikator.
2. Frånvaro av systematiska fel.
3. Att vi mäter det vi påstår att vi mäter.
Validet är det svåraste och samtidigt det mest centrala problemet för den empiriska
samhällsvetenskapen. ”Problemet är kroniskt och i princip olösligt eftersom det är en
nödvändig konsekvens av att forskningen arbetar med både ett teoretiskt och operationellt
språk .” Svårigheten för forskaren när det kommer till validiteten ligger i det ständiga
”översättningsproblemet”. Det vill säga, undersöker vi verkligen det som vi säger att vi
undersöker?7 Jag förväntar mig att validiteten kommer bli god eftersom att mitt syfte med
arbetet kommer gå ut på att testa teorin och hur stark teorin är.
Reliabiliteten i ett arbete bygger på avsaknaden av slumpmässiga och systematiska fel8. Detta
är någonting som jag måste vara noga med, speciellt när jag ska kontrollera hur stark teorin
är, då jag kommer ”räkna ut” detta.
6
P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s. 366
P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s.57
8
P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, s.63
7
Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2
Metoduppgift 4
David Hill
Alternativ metod
En alternativ metod i arbetet skulle kunna vara enkätundersökning. Att åka till kommunerna och
fråga de människor som bor där vad de röstat på. En sådan metod skulle kunna vara bra då jag får
mer uppdaterad information än om jag skulle använda mig av den statistiken som följer från valet
2010. Risken för att komma fram till fel resultat skulle dock kunna vara högre, då man eventuellt
röstar olika i olika stadsdelar, och jag kan inte fråga alla i kommunen. En enkätundersökning skulle
även kunna leda till att personerna som deltar i enkätundersökningen inte svarar sanningsenligt,
eftersom många skulle kunna tycka att frågor som, vad röstade du på, eller har ditt stöd för
sverigedemokraterna ökat, är en känslig fråga att svara på.
En annan metod skulle kunna vara att jämföra kommuninvånarnas stöd för sverigedemokraterna
från till exempel valet 2006 och 2010. Men jag anser att även detta skulle kunna ge en missvisande
bild då man inte kan veta om resultatet beror på ekonomiska aspekter eller pågrund av att partiet
har synts i media mer och mer. Eller om fler personer röstar på dem när de märker att andra röstar
på dem.
Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2
Metoduppgift 4
David Hill
Litteratur
P. Esaiasson, M. Giljam, H. Oscarsson, L Wägnerud, Metodikan, konsten att studera samhälle, individ
och marknad, fjärde upplagan 2012