Emil Askestad-Metod PM.pdf

Metoduppgift 4
Vilka grupperingar skapades inom
Centerpartiet efter det nya
idéprogramet?
Metod-PM
Emil Askestad
198905310655
Linköpings universitet
Statsvetenskapliga metoder
733G22
Problem
I höstas så släppte Centerpartiets idegrupp ett förslag hur Centerpartiet skulle kunna
utveckals i ett nytt liberalt partiprogram. Förslaget mötte stora reaktioner i landet. Inte bara
bland statsvetare som ansåg att detta idéprogram var kontroversiellt då det gick ifrån
Centerpartiets tidigare linje inom välfärdsfrågan och statensroll men det mötte även
motstånd bland Centerpartister själva runt om i Sverige. En sådan stark splittring så att
partiledaren Annie Lööf fick avbryta sin semester för att kunna ena sitt till synes splittrade
Centerparti. Men vilka var dom som splittrade Centerpartiet? Finns det en tydlig georgrafisk
skillnad ifall man är för eller emot det nya idéprogrammet? Finns det något som är det
beryktade ”Stockholmscentern” vars syfte är att liberalisera Centerpartiet?
Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka ifall det finns en geografisk skillnad som skulle
kunna vara grupperingar inom Centerpartiet efter att förslaget på det nya idéprogramet
släpptes i höstas.
Frågeställning
Finns det tydliga geografiska grupperingar inom Centerpartiet efter deras nya idéprogram
presenterades?
Avgränsningar
Jag har valt att göra en statistisk undersökning som underlag för mitt projekt. I mitt
forskningsprojekt så har jag fått tillgång till Centerpartiets alla kommunfullmäktiges
emailadresser. Jag får dra ett avgränsande att inte ta med landstingspolitiker eller hela det
alla som är medlemmar hos Centerpartiet. Ifall jag skulle inkludera dem så skulle
undersökningen dels bli för stor för en B-uppsats men även att informationen till alla
medlemmar skulle vara svår att få tag i då Centerpartiet med stor sannlikhet inte skulle
lämna ut alla sina medlemsregister för enbart medlemmarna och inte kommunledamöter.
Val av metod
Jag har valt att använda mig utav en frågeundersökning som är en respondundersökning. Det
innebär att bland kommunledamöter som är medlem i centerpartier bland dom olika
geografiska områden kommer att få likadana webbfrågeformulär som de ska besvara på via
webben. Därefter så kommer jag kunna tolka deras tankar och reflektioner som är en central
punkt i mitt förundersökning underlag. Det är bland svaren som jag sedan ska urskilja ett
svarsmönster och kunna förklara varför de olika grupperna i populationen besvarasvarar
enkäten ett annorlunda sätt och därefter dra en slutsats.1
Till analysmetod så kommer jag att göra en regressions analys för att göra ett chitvåtest och
utforma mina hypoteser med en 5% siginifikansnivå2. Datorprogrammet jag kommer att
använda är till förstahand Minitab men även Eviews. Innan dess så har jag viktat min data så
jag enkelt kan se ifall det finns ett statistiskt samband mellan kommunernas lokalisering och
deras åsikt om det nya idéprogrammet. Med mina svar kan jag även se ifall det finns några
andra intressanta samband mellan ålder och åsikt samt kön och åsikt.
Strategi och design
Som jag nämnde i val av metod så kommer jag att skicka ut frågeundersökningarna till
centerpartister i olika geografiska områden i Sverige. Mejlen till alla ledamöter i
kommunfullmäktige i Sverige har jag fått tillgång till av Centerpartiet som delade deras
mejllista. Enkätundersökningen kommer att skickas ut i digitalt webbformulär för att kunna
förenkla för hanteringen av undersökningen, samt att kunna fastställa svaren lättare.
Webbenkäten kommer att vara gjord i ett Googleformulär med lättställda frågor som
beskriver syftet för att sedan inleda frågorna.
Webbenkäten kommer först att mejlas ut i en första etapp. De svar jag inte får in på första
etappen så kommer jag att mejla ut enkätfrågorna än en gång i ett nytt försök. Bland
bortfallen för enkätundersökningen nummer två så kommer jag att ringa upp resterande
människor för att få en så stor bild av mitt urval och för att minska bortfallen. Detta val av
metod grundar sig i att jag vill hålla nere kostnaderna och arbetstimmarna. Då kostnaderna
kommer att skena iväg ifall jag lägger ner för mycket tid på att ringa upp alla ledamöter i
1
2
Metodpraktikan 2012 kap 13 sid 231
Metodpraktikan 2012 kap 19 sid 338
Sverige 3. Men för att få så hög svarfrekvens så anser jag att tiden att ringa upp bortfallen
efter att enkätundersökningnummer 2 är befogad.
En av strategin av att använda just webbfrågor är att få en sådan opartiskhet som möjligt
eftersom det råder av politiskfråga. Det är lätt att genom intervjua respondenterna så finns
det möjlighet att man själv lägger bemärkelsen på vissa ord som kan leda till svar som inte
kommer från hjärtan av respondenterna, att man påverkar dom. Därför vill jag att det ska
vara så få människor som möjligt som jag måste ringa upp i efterhand då jag vill minska
chansen att påverka dom.
Kritisk diskussion om av val källor och val av källmaterial
En kritisk del i min metod är att med att välja som jag har gjort en total population av
centerpartister så kan det finnas inaktuella email-listor till alla ledamöter i Centerpartiet.
Detta gör att jag kanske inte får med alla distriktens ledamöter. Jag ska försöka lösa detta
genom att ifall dom inte svarar på mina två webbundersökningar jag mejlar ut, så kommer
jag försöka ringa upp dom. Ifall de inte svarar så är det ett bortfall. Ett annat problem med
min undersökning kan vara att det blir fel på viktningen efter att dom har svarat på
webbformuläret att det kan bli diverse outliners som i min regressionsanalys kommer ge ett
felaktigt utslag på ett samband. Ifall de inte anger sitt distrikt så kommer det per automatik
bli ett bortfall i min undersökning och en viktig röst har försvunnit.
Kritisk diskussion om validitet och reliabilitet
En del av min validitet i mitt undersökning beror på hur många systematiska fel jag har
skapat. Jag underviker dessa systematiska fel genom att skapa en enkel webbenkät som
ledamöterna enkelt ska kunna fylla i och inte vara till en större förvirring för dom. Därför
ligger en stor vikt i att göra en enkel och bra webbformulär som går hand i hand tillsammans
med mitt syfte4. Sedan måste jag ifrågasätta ifall centerpartister kommer att efter en sådan
kris ge mig en direkt sanningshalt i deras åsikter angående deras idéprogram? Eller är det för
känsligt att överhuvdtaget kritisera ett parti efter en sådan eventuell gruppindelning? Men
det resultatet ifall det blir misstänkt många bortfall kan ge styrka i min analytiska del.
33
4
Metodpraktikan 2012 kap 13 sid 233
Metodpraktikan 2012 kap 4 sid 63
Resultatvaliditeten svarar för ifall vi mäter det vi mäter5 Och för att den ska vara god krävs
det att mina två krav är uppfyllda, att jag har bra begreppsvaliditet och för det andra att
reliabiliteten är hög. Det innebär att jag har fåtal slumpmässiga och osystimatiska fel. Jag
undviker bristande reliabilitet genom att hantera min datainsamling noga och ordningsamt.
Då det oftast förekommer genom slump och slarvfel under datainsamlingen och
efterföljande datakodning6. Jag ökar resultatvaliditeten genom att mitt arbete blir så
transparant som möjligt för andra forskare. När mina webbenkäter kommer in så är dom
varken anonyma och finns kvar till förfogande för andra forskare att ta reda på hur faktan
speglar min slutsats. Däremot så kan man ifrågasätta att mina ledamöter verkligen kommer
att hålla kvar i sin åsikt ifall vi skickar ut samma enkät om 2 år? Att deras idéer och tankar om
Centerpartiets nya idéprogram är ”hett för stunden”. Så ifall man gör samma enkät om 2 år
efter att deras idéprogram har röstats igenom så kanske det kommer att visa ett annat
resultat. Och det kan tyvärr indikera bristande reliabilitet i mätningarna.
Kritisk reflekterande jämförelse med minst en annan specifik metod
Skulle kanske använt mig utav informationsundersökningar bland de olika distrikten i landet.
Där jag aktivt skulle åka runt och söka sanningen genom att välja ut distriktsordförande
bland utvalda förbundsstyrelser. Därefter kommer min intervju förhoppnings spegla hur
deras syn ser ut på idéprogramet. För då kommer jag att skildra en händelse som precis har
inträffat och förhoppningsvis se hur det verkligen ser ut7. Då kan jag innan jag startar mina
intervjuer med folk göra en ordentlig reserch om personen i frågan om hen har varit aktiv i
debatten efter idéprogramet och fånga deras åsikter jäntemot distriktet i Stockholm. Men
jag bör då i min beaktelse efter sanningen vara otroligt källkritisk efter ha intervjuat min
person angående frågan om Centerpartiets idéprogram.
Källförteckning
Esaiasson, Peter, 2012, Metodpraktikarn – Konsten att studera samhälle, individ och
marknad. Norstedts Juridik
5
Metodpraktikan 2012 kap 4 sid 63
Metodpraktikan 2012 kap 4 sid 63
7
Metodpraktikan 2012 kap 13 sid 228
6