Kurskod: 733G22
Datum: 6 mars 2013
Linköpings Universitet, IEI
Emma Jensen
1990-12-30–2924
METOD-PM
Ett framtida svenskt NATO-medlemskap
för ett säkrare Sverige?
Problemformulering
NATO, “North Atlantic Treaty Organization” (Nordatlantiska föredragsorganisationen), är en
militärallians som arbetar för att upprätthålla och säkerställa fred hos medlemsländerna.
Organisationen använder sig av både politiska och militära medel för att försvara alliansen.
NATO bildades år 1949 och består av 28 länder från Europa och Nordamerika”.1
När det kommer till frågan ifall Sverige bör gå med i NATO och om medlemskapet skulle
innebära ett säkrare Sverige eller inte är åsikterna splittrade. En majoritet av det svenska
folket är emot ett svenskt medlemskap i NATO, däremot har stödet för ett medlemskap ökat,
detta enligt en undersökning som nyligen gjorts av Sveriges Television.2 Idag är Sverige inte
med i någon militär allians, vi är däremot medlemmar i FN, EU, OSSE (organisation för
säkerhet och samarbete i Europa) och PFF (NATO:s partnerskap). Efter att Sverige blev
medlemmar i EU år 1995 har samarbetet med NATO ökat, och idag deltar svenska förband i
NATO ledda operationer, bland annat i Afghanistan.3 I de olika partierna skiljer sig åsikterna
åt, Socialdemokraterna menar att vi inte bör söka efter ett medlemskap i NATO eftersom det
inte kommer öka vår säkerhet.4 Folkpartiet vill ansöka efter ett medlemskap för att ha
möjlighet till att kunna påverka organisationen som de anser är central för vår säkerhet.5
Syfte
Syftet med rapporten är att undersöka om ett NATO-medlemskap skulle innebära ett säkrare
Sverige, samt att undersöka vilka för- och nackdelarna är vid ett medlemskap.
Frågeställningar

Skulle ett NATO-medlemskap innebära ett säkrare Sverige?

Vilka är för- och nackdelarna med ett NATO-medlemskap?
1
Okänd författare, What Is NATO? Hämtad: 2013-02-20
http://www.nato.int/welcome/brochure_WhatIsNATO_en.pdf
2
Love Benigh, Anna H Svensson, Fler vill gå med i Nato, Publicerad: 2013-01-17 18:00, Senast uppdaterad:
2013-01-17 21:03, Hämtad: 2013-02-20 http://www.svt.se/nyheter/sverige/fler-svenskar-vill-ga-med-i-nato
3
Okänd författare, Sverige och Nato, Publicerad: 2012-06-21, Hämtad: 2013-02-21
http://www.sakerhetspolitik.se/Forsvar/Internationellt/Militar-alliansfrihet/Sverige-och-Nato/
4
Okänd författare, NATO, Hämtad: 2013-02-20 http://www.socialdemokraterna.se/Internationellt/Arkiv/Gamlainternationella-A-O/NATO/
5
Okänd författare, Nato, Hämtad: 2013-02-20 http://www.folkpartiet.se/Var-politik/Snabba-fakta/Nato/
2
Val av strategi och design
Då syftet med arbetet är att undersöka om ett NATO-medlemskap skulle innebära ett säkrare
Sverige, samt undersöka vilka för- och nackdelarna är vid ett medlemskap så kommer jag
framförallt använda mig av idéanalys som design. Idéanalys kan förklaras som det
vetenskapliga studiet av politiska budskap.6 I mitt arbete kommer jag studera
forskningsmaterialet så noggrant som möjligt för att ta fram de mest hållbara och trovärdiga
argument som dessutom hamnar inom ramen för mina frågeställningar. I en idéanalys ingår
idékritik som en del där man just prövar giltighet, hållbarhet och rimlighet i en politisk text
eller debatt. 7 I mitt arbete anser jag att det är väsentligt att definiera ordet ”argument” för att
det kan leda till bättre förståelse för valen av mina argument. I Ludvig Beckmans bok
”Grundbok i idéanalys” skriver han såhär: ”En redbar argumentation är det som är logiskt
giltig och empirisk hållbar”.8 Jag väljer att använda mig av idéanalys eftersom den känns
mest lämplig som design och strategi för att uppnå mitt syfte med arbetet.
Val av specifik metod
I mitt arbete kommer jag att genomföra en kvalitativ studie, vilket innebär en systematisk
genomgång och analysering av texters delar, helhet och kontext.9 Jag väljer att använda mig
av denna metod eftersom jag anser att mycket av mitt insamlade material kräver just en
intensiv bearbetning för att förstå innebörden i det jag undersöker. Ytterligare en anledning
till mitt val av en kvalitativ metod är att essensen i texterna lättast erhålls genom en kvalitativ
studie då kvantifierbar data inte alltid kan användas för att framställa en helhet och då blir den
kvalitativa studien att föredra jämfört med en kvantitativ studie. 10
Det finns ett flertal analystekniker för att samla in och bearbeta material, den teknik jag
kommer att använda är argumentationsanalys. Denna teknik används för att beskriva och
sammanställa argumenten i en debatt inom är särskilt ämne. En argumentationsanalys
används bland annat för att avgöra argumentens hållbarhet och trovärdighet, men även för att
kunna utesluta argument som inte känns tillräckligt välgrundade. En argumentationsanalys
görs för att lättare kunna ta ställning i en debatt.11 Denna typ av analysteknik kallas för att
6
Beckman Ludvig, 2005, Grundbok i idéanalys, sida 9
Beckman, 2005:55
8
Beckman, 2005:57
9
Esiassion P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L, 2012, Metodpraktikan – konsten att studera samhälle,
individ och marknad, sida 210
10
Esaiasson mfl. 2012:197
11
Beckman, 2005:38
7
3
logiskt ordna innehållet i texter, och faller under huvudtypen systematisk textanalys. 12 Jag
väljer att använda denna forskningsmetod då jag anser att den ger mig ett tydligt och brett
perspektiv om de olika förespråkarnas åsikter och argument.
Källmaterial och källkritik
Mitt källmaterial kommer framförallt att bestå av litteratur, artiklar och internetkällor. Jag
kommer i första hand använda mig av primärkällor (förstahandskällor) före sekundärkällor
(andrahandskällor), vilket är att föredra eftersom innehållet blir mer trovärdigt.13 Mycket av
mitt material kommer bestå av debattartiklar där enskilda personer eller partier framför sin
åsikt och då är det viktigt att jag kontrollerar vem källan är och dess äkthet. Äkthet är ett
grundläggande krav på källmaterialet.14 Jag är medveten om att en debattartikel inte har
samma trovärdighet som en forskningsartikel, men med tanke på hur min rapport är upplagd
behöver den inte nödvändigtvist bara bestå av tidigare forskning.
Jag kommer dessutom använda mig av en attitydundersökning utfört av Sveriges Television,
denna källa kan ifrågasättas och jag förstår att det finns en rad förutsättningar för att man ska
kunna kalla en artikel för trovärdigt, tillexempel krävs en viss mängd respondenter. Jag utgår
dock ifrån att Sveriges Television är en säker källa och undersökningen är bra utförd då jag
inte ser något motiv att snedvrida siffrorna.
Validitet och reliabilitet
Att uppnå en god validitet är nödvändig för att uppnå trovärdiga slutsatser om verkligheten,
”det vill säga att ha god överensstämmelse mellan teoretiska definitioner och operationella
indikatorer och att mäta det vi påstår att vi mäter”.15 Begreppet validitet gå att dela in i två
kategorier, begreppsvaliditet, som innebär frånvaron från systematiska fel, och
resultatvaliditet, som innebär att det vi ska mäta är faktiskt det som mäts. För att uppnå en god
resultatvaliditet krävs det dessutom att man har en hög reliabilitet, vilket innebär frånvaro från
slumpmässiga eller osystematiska fel.16 En god begreppsvaliditet plus en hög reliabilitet ger
oss en god resultatvaliditet och är som sagt viktigt för att uppnå trovärdiga slutsatser om
verkligheten. Validitet kan börja diskuteras och utvärderas när man bestämt sig för de
12
Esaiasson mfl, 2012:211
Esaiasson mfl, 2012:283
14
Esaiasson mfl, 2012:282
15
Esaiasson mfl, 2012:56
16
Esaiasson mfl, 2012:63-64
13
4
teoretiska begreppen och mätinstrumenten, resultatvaliditeten däremot går inte att utvärdera
förrän arbetet är genomfört.17 Då jag inte har påbörjat min forskning kan jag inte uttala mig
om resultatsvaliditeten, dock kan jag föra en diskussion angående begreppsvaliditeten. En god
begreppsvaliditet är viktigt då jag utformar mitt forskningsproblem, för att vidare kunna
uppnå en bra undersökning och ett bra forskningsresultat. Jag anser att jag har en god
överensstämmelse mellan teoretiska definitioner och operationella indikatorer, och därmed
kan uppnå syftet med mitt arbete.
Kritisk reflektion
I mitt arbete kommer jag att genomföra en kvalitativ studie, jag skulle ha kunnat använda mig
av en kvantitativ metod som innebär att ”undersökningen baseras på likvärdiga och därmed
jämförbara uppgifter om så pass många analysenheter att dess uppgifter kan utryckas och
analyserar med siffror”.18 Anledningen till att jag väljer att inte använda mig av den
kvantitativa metoden är för att den inte uppfyller mitt syfte och svarar på mina
frågeställningar lika bra som en kvalitativ metod. Dessutom anser jag att en kvantitativ metod
är mer tidskrävande och med tanke på tidsbegränsningen hade det varit för omfattande.
Ett annat alternativ är att ändra om lite i syftet och frågeställningarna och istället jämföra två
partier och fråga hur dem ställer sig till: ”Varför bör Sverige gå med i NATO? Varför/Varför
inte?” En annan tanke är att jag skulle ha kunna pröva en teori, om det nu finns någon sådan
teori det vill säga om NATO:s säkerhet. Jag har många idéer om hur jag skulle kunnat göra
detta arbete annorlunda, vilket jag tolkar som något bra, då vet jag till nästa gång att det finns
många olika sätt att skriva en uppsatts.
17
18
Esaiasson mfl, 2012:57
Esaiasson mfl. 2012:197
5
Källförteckning
Tryckta källor:
Beckman, Ludvig, 2005, Grundbok i idéanalys, Stockholm: Santérus förlag, sidor: 9, 55,57
samt 38
Esiassion P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L, 2012, Metodpraktikan – konsten att
studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB, sidor: 56-57, 6364, 197, 210-211 samt 282-283
Elektroniska källor:
Okänd författare, What Is NATO? Hämtad: 2013-02-20
http://www.nato.int/welcome/brochure_WhatIsNATO_en.pdf
Love Benigh, Anna H Svensson, Fler vill gå med i Nato, Publicerad: 2013-01-17 18:00,
Senast uppdaterad: 2013-01-17 21:03, Hämtad: 2013-02-20
http://www.svt.se/nyheter/sverige/fler-svenskar-vill-ga-med-i-nato
Okänd författare, Sverige och Nato, Publicerad: 2012-06-21, Hämtad: 2013-02-21
http://www.sakerhetspolitik.se/Forsvar/Internationellt/Militar-alliansfrihet/Sverige-och-Nato/
Okänd författare, NATO, Hämtad: 2013-02-20
http://www.socialdemokraterna.se/Internationellt/Arkiv/Gamla-internationella-A-O/NATO/
Okänd författare, Nato, Hämtad: 2013-02-20 http://www.folkpartiet.se/Var-politik/Snabbafakta/Nato/
6