Metoduppgift 4:
Metod-PM
2012-03-05
Jakob Holmin Fridell, 890327-6619
733G02: Statsvetenskaplig metod
IEI, Linköpings Universitet
Bakgrund
Varje politiker måste acceptera och handskas med att denna kan komma att granskas av
media. Denna granskning har vid vissa tillfällen uppmärksammat fall där politiker olovligen
bestridit sina befogenheter som sedan resulterat i ett ökat medialt intresse för denna incident,
ett så kallad ”mediedrev” av en ”politisk skandal”. Mona Sahlin utsattas för detta under den så
kallade ”Tobleroneaffären”, Sven Otto Littorin under den så kallade ”Littorinaffären” och
kanske den mest medialt uppmärksammade affären under de senaste åren skedde under 2011,
då Håkan Juholt utsattes för kritik efter att ha ansökt om ersättning från riksdagen för sin
övernattningsbostad i Stockholm.1 Mediedrev sker mot alla politiker, oavsett partitillhörighet
eller kön.
Ur ett genusperspektiv uppkommer dock frågan om hur vi som läsare tolkar och reagerar på
politiska skandaler, sett från den granskades könstillhörighet. Gudrun Schyman menar ”att det
ofta finns ett ifrågasättande gentemot kvinnor i maktpositioner” och som följd att kvinnor till
större del förlorar sitt partis förtroende vid ett mediedrev, än män.2
Det finns sedan tidigare forskning på att män och kvinnor inom politiken framställs på olika
sätt inom media.3 Jag vill dock ta reda på ifall den enskilde läsaren - mediakonsumenten reagerar, uppfattar och har olika åsikter om ett likartat beteende mellan manliga- och
kvinnliga politiker. På så sätt är min uppsats kumulativ och bidrar med ytterligare en variabel
i frågan om jämställdhet inom media.
Syfte
Att utifrån två olika varienter av en fabricerad artikel, urskilja om den generella
mediakonsumentens uppfattning varierar på en ”politisk skandal”, där den enda skillnaden
kommer vara könet på den politiker artikeln berör.
Frågeställning
Har politikers könstillhörighet en signifikant betydelse för mediakonsumenters uppfattning
och åsikter, vid en politisk skandal?
Val av strategi och design
Det jag vill undersöka är ifall mediakonsumenter kommer ha olika åsikter om mina två
varianter av min fabricerade artikel. Jag vill alltså undersöka om könstillhörigheten är en
1
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/juholts-hyresersattning-granskas_6535187.svd
http://www.second-opinion.se/so/view/2297
3
http://lnu.se/forskning/popularvetenskapligt/politiska-skandaler-i-media
2
tänkbar förklaringsfaktor till en eventuell variation av mitt slutgiltiga resultat. Detta är således
min teori.4 Mitt problem kommer sedan jämföras mot det empiriska material jag till sist
samlat in, där jag alltså kommer pröva min teori om ifall könstillhörighet har betydelse för
den generella mediakonsumentens uppfattning. Mitt problem inkluderas därför i kategorin
förklarande studier, där jag önskar att pröva min teori, således en teoriprövande studie.5
Efter att jag samlat in mitt empiriska material och dragit mina slutsatser, så är min strategi att
jag ska förmå att generalisera resultatet. För att tillåtas genomföra detta så krävs det att jag har
ett urval på omkring 1000 svarspersoner, för att förebygga den felmarginal som kan uppstå
vid ett försök till en generalisering.6
Jag vill kunna jämföra och dra slutsatser om faktorn könstillhörighet men samtidigt ha
möjlighet att generalisera resultatet. Detta kräver en design på mitt arbete där en stor mängd
fall samlas in. Jag har därför valt att använda mig av en statistisk design7, en design som
kräver ett stort insamlande av många analysenheter. Denna design kommer jag använda mig
av för att utforma ett kort och koncist frågeformulär där min frågeställning undersöks. Kritik
skulle kunna riktas mot detta, då andra eventuella förklarande faktorer kommer falla bort. Då
min undersökning dock är en teoriprövande studie så använder jag mig av strategin att
koncentrera undersökningen till ifall könet har någon betydelse för mediakonsumentens
uppfattning. Detta är den förklaringsfaktor jag vill undersöka och ingen annan faktor tas
därmed i bejakelse.8 Vid analysen kommer jag också vara i stånd till att kontrollera resultatet
och urskilja faktorer - i egenskap av kön och ålder hos mediakonsumenten - och ifall dessa
faktorer hade någon inverkan på resultatet.9
Val av metod
För att uppnå mina önskade resultat, med hjälp av den statistiska designen, så krävs det att jag
på ett effektivt och realistiskt tillvägagångsätt erhåller den stora mängd data som krävs, för att
kunna dra några slutsatser. För att uppnå detta så ställs jag inför somliga val. Det första valet
är ifall jag ska använda mig av en frågeundersökning eller samtalsintervju. Jag vill ha
möjlighet att generalisera mitt resultat, därför anser jag att en frågeundersökning är den mest
4
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:37
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:40
6
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:182
7
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:96
8
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:98
9
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:98(ibid)
5
lämpliga metoden.10 Detta motiverar jag även med att jag vill ställa frågor snarare än att föra
ett samtal11. Jag vill även undersöka ett visst fenomen - spelar könstillhörigheten roll för
mediakonsumenters – hellre än att utforska varje individs separata uppfattningar och åsikter.12
Inom kategorin frågeundersökningar ställs jag inför valet av att antingen göra en enkät eller
intervjuundersökningar.13 Jag väljer här att genomföra en enkät med motiveringen att
intervjuer för en så stor population, tidsmässigt, innebär en enorm arbetsinsats. En enkät är
också att föredra eftersom min undersökning baseras på en förutbestämd, fabricerad, artikel.
Skulle jag som forskare läsa upp denna artikel för undersökningsobjekten, så skulle min
framtoning kunna påverka intervjuobjektet, och därmed även resultatet.14 För att använda mig
av en enkät, och för att i min analys tillåtas generalisera resultatet, så krävs det att jag
formulerar mina frågor på ett sådant sätt att de erhållna svaren kommer besvara syftet med
undersökningen. En tydlig avgränsning av frågor krävs därför, men också för att enkäten inte
ska bli för omfattande. Det skulle kunna ha en negativ effekt på svarsfrekvensen.15
Jag vill även att min enkät ska sändas ut till en population som representerar det svenska
folket, för att på så sätt kunna genomföra en lämplig generalisering.16 Detta kan genomföras
genom ett slumpmässigt urval av en stor mängd individer, för att skapa min population.
Fördelarna med detta, utöver möjligheten till att generalisera, är att undersökningen blir
mindre beroende av tillfälliga egenskaper hos analysenheterna. Det ger mig också som
forskare en möjlighet att uttala mig mer exakt om min teoris slagkraft.17 För att kunna
genomföra ett slumpmässigt urval krävs dock att jag definierar min population samt ett
upprättande av en urvalsram.18 Jag vill definiera min population genom att inkludera alla
svenska medborgare från åldern arton år och äldre. På så sätt erhålls möjligheten att
generalisera mitt resultat till alla myndiga medborgare inom Sverige, och utifrån det kunna
fastställa eventuella mönster som kan finnas inom denna population. Jag behöver också arbeta
fram en uppdaterad urvalsram med uppgifter om var och en inom populationen. Först när jag
genomfört dessa två steg kan jag förmå mig att genomföra ett slumpmässigt urval.
10
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:228
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:228(ibid)
12
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:229
13
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:232
14
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:235
15
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:241
16
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:171
17
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:100
18
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:174
11
Inom min metod har jag också valt att definiera, eller operationalisera, vissa begrepp som är
centrala i min undersökning. Vid en operationalisering så tillskriver vi ett visst ord eller
begrepp, en teoretisk definition, i vilken vi anger dess innebörd och även oftadess idémässiga
innehåll.19 Begrepp i min undersökning, som är i behov av en operationalisering, anser jag är
”mediedrev” och ”politisk skandal”.
Källmaterial och källkritik
Den källan jag använt mig mest av är ”Metodpraktikan”. Denna källa har gett mig ett
underlag ifrån vilket jag kan genomföra ett seriöst och relevant försök till att undersöka ett
statsvetenskapligt problem. Ludvig Beckmans ”Grundbok i idéanalys” har även bidragit till
denna fundamentala grund inom statsvetenskaplig forskning. Dessa källor anser jag är
tillförlitliga och äkta20, i och med att de är erkänd litteratur inom det universitetsakademiska
området. Båda källorna anser jag uppfyller reglerna om samtidighet21, då de nyligen
publicerades, år 2012 respektive år 2005. Det finns heller inga egentliga motiv för att
författarna inte skulle vara oberoende22 eller att källorna skulle vara av tendiöst ursprung.23
För att erhålla en bakgrund till mitt problem så har jag använt mig av två tidningsartiklar och
en populärvetenskapligt publicerad artikel. Det finns en bifogad video i artikeln från secondopinion där källkritikern själv kan observera vad som har sagts. Därmed anser jag att artikeln
uppfyller kravet på äkthet. Artikeln från Svenska dagbladet skulle kunna innehålla partiska
inslag och därmed inte uppfylla tendenskriteriet. Artikelns detaljinnehåll är dock i detta fall
inte av väsentlig mening, utan jag anser att artikelns syfte snarare är att förse mitt arbete med
en referens till den ”politiska skandal” jag i beskrivit i texten. Den populärvetenskapligt
publicerade artikeln från Linnéuniversitetet anser jag också är av god tillförlitlighet.
Validitet och reliabilitet
En av de största utmaningarna med mitt arbete är att lyckas uppnå en god resultatsvaliditet,
alltså att jag undersöker och mäter det jag ämnar till att undersöka.24 För att uppnå detta
kommer mina operationaliseringar av begrepp vara av essentiell betydelse, för att därmed få
en god begreppsvaliditet.25 Kritik kan dock komma att riktas mot dessa teoretiska definitioner,
då begreppen skulle kunna tolkas och operationaliseras på många olika sätt. Kritik att empirin
19
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:55; Beckman, Grundbok i idéanalys, 2005:33
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:282
21
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:284
22
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:283
23
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:285
24
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:63
25
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:58
20
inte överensstämmer med de teoretiska begreppens definitioner. Jag kommer dock genom
arbetets gång, förhålla mig till mina definitioner av dessa begrepp. På så sätt hoppas jag kunna
uppnå en god begreppsvaliditet där eventuell kritik (förhoppningsvis) enbart kommer riktas
mot mina slutsatser av undersökningen, snarare än att ifrågasätta mina operationaliseringar.
Det är också av stor betydelse att jag formulerar min enkät tydligt för att undvika eventuella
systematiska fel, såsom otydlighet, slarv- eller slumpfel.26 En enkätundersökning är på så sätt
riskfylld, eftersom den vid diffus frågeformulering kan komma att tolkas på olika sätt av
undersökningens svarspersoner. Det skulle i så fall resultera i en ifrågasatt reliabilitet, något
jag hoppas kunna undvika.
Alternativt val av metod
Istället för att förhålla mig till den statistiska designen med ett kvantitativt frågeformulär, så
skulle en alternativ metod kunna utvecklas utifrån en experimentell design. En experimentell
design anses, om väl genomfört, som det säkraste sättet att säkerställa ett
orsakssammanband.27 Genom en sådan design så skulle mitt metodlogiska arbetssätt kunna
bestå i att även här göra ett slumpmässigt urval av svarspersoner/analysenheter, för att i
största möjliga mån kunna erhålla en population identisk med Sveriges medborgare. En
manipulation skulle sedan kunna genomföras, vilket i detta fall skulle innebära att vissa av
experimentdeltagarna erhåller artikeln som innehåller en manlig politiker, medan andra
erhåller artikeln som innehåller en kvinnlig politiker. Efter att experimentet är genomfört kan
sedan en jämförelse ske mellan de två olika grupperna och ett eventuellt orsakssammanband
fastställas.
När en experimentell design ska formateras in till en användbar metod, så skulle en lämplig
metod vara att genomföra en observation av de svarspersoner/analysenheter som ingår i
experimentet.28 Jag vill dock kunna generalisera mitt resultat, men en experimentell design
med utgångspunkt i en observerande metod, anser jag inte tillåter detta. Detta vill jag påstå
eftersom jag som forskare varken har tillräckligt med tid eller resurser för att genomföra så
många observationer.
En statistisk, kvantitativ design som jag använt mig av underlättar också arbetet med
randomisering. Jag anser att ett utskick av frågeformulär är ett bättre tillvägagångssätt för att
erhålla en stor undersökningspopulation, än att genomföra ett observerande experiment.
26
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:63 (ibid)
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:93
28
Esaiasson mfl, Metodpraktikan, 2012:306
27
En observerande metod kan visserligen användas till notera yterliggare förklaringsfaktorer än
just den jag undersöker. Detta är dock inte i mitt intresse, utan min studie inriktar sig enbart
på att urskilja om könstillhörigheten spelar en väsentlig roll för den svenska
mediakonsumenten. För att nå ett gott resultat och kunna generalisera min slutsats anser jag
därför att en frågeundersökning är ett bättre tillvägagångssätt för att nå detta mål, än vad en
observerande metod skulle vara.
Källförteckning
Tryckta källor

Esiassion P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L. (2012) Metodpraktikan –
konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB

Beckman, L. (2005) Grundbok i idéanalys. Stockholm: Santérius förlag.
Internetkällor

Svenska dagbladet: ”Juholts hyresersättning granskas”, 2011-10-08
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/juholts-hyresersattning-granskas_6535187.svd

Second Opinion: ”Kvinnor måste tuffa till sig vid mediadrev”, 2011-12-19
http://www.second-opinion.se/so/view/2297

Linnnéuniversitetet: ”Lik i garderoben har inga bäst före-datum”, 2012-12-20
http://lnu.se/forskning/popularvetenskapligt/politiska-skandaler-i-media