Linköpings universitet
VT-13
Statsvetenskap 2
METODUPPGIFT 4: Metod-PM
Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?
av
Jesper Ahlin
Statsvetenskap 2 (733G02)
5 mars 2013
Jesper Ahlin
860704-5955
Problem, syfte och frågeställningar
Utilitarismen är en etisk teori som säger att en handling är moraliskt riktig till den
grad den medför största möjliga lycka åt största möjliga antal. 1 Det är alltså en
teleologisk teori då den värderar en handling efter dess konsekvenser. Därtill är
utilitarismen värdemonistisk eftersom den antar att lycka och endast lycka bär
intrinsikalt värde. Som teleologisk och värdemonistisk är utilitarismen känd för att –
och starkt kritiserad på grund av att den – är oförenlig med uppfattningen att
människan har ett inneboende värde som måste respekteras. Detta går att illustrera
med ett så kallat trolley-case: en principfast utilitarist vidhåller att det är moraliskt
påbjudet att döda en oskyldig människa för att rädda livet på två andra (i övrigt
likvärdiga) människor.
Utilitarismen är inte den enda etiska teorin som påbjuder dödandet av en för att
rädda två, och inte heller är det nödvändigtvis så att den som inte är utilitarist måste
ha uppfattningen att människan har ett inneboende värde. Man kan alltså inte säga att
utilitarismen och endast utilitarismen förespråkar någonting annat än individens
inneboende värde, men däremot är det logiskt riktigt att påstå att utilitarismen är
oförenlig med just individens autonomi. Därför kan man genom att undersöka graden
av utilitarism i ett påstående få en uppfattning om till vilken grad påståendet kan
tänkas kränka individen.
Syftet med den här uppsatsen är att utveckla ett verktyg för att undersöka graden
av utilitarism hos politiska partier. Därtill kommer verktyget att användas för att
prova följande tes:
T: Svenska riksdagspartiers benägenhet att kränka enskilda individers autonomi
korrelerar positivt med partiets inställning till välfärdsstaten.
Val av strategi och design
För att utveckla ett verktyg med vilket man kan undersöka graden av utilitarism hos
politiska
partier
måste
begreppet
utilitarism
operationaliseras.
Denna
operationalisering kommer att bryta ned den utilitaristiska teorin nästintill
oigenkännlighet, för att sedan åter bygga upp en mer vag definition av teorin som
(kanske) inte längre går att använda för normativa etiska utsagor. Teorins metaetiska
1
Mill, J. S., Utilitarism, Bokförlaget Daidalos, Göteborg, Sverige, 2003.; Rachels, J. & Rachels, S.,
Rätt och fel : Introduktion till moralfilosofi, Studentlitteratur AB, Lund, Sverige, 2010 [2008].; Hare,
R.M., Moral Thinking : Its levels, method and point, Oxford University Press Inc., New York, USA,
2011 [1981].
1
Statsvetenskap 2 (733G02)
5 mars 2013
Jesper Ahlin
860704-5955
position måste ”öppnas” i den bemärkelsen att lycka ersätts med en variabel. Denna
variabel måste i sin tur ”öppnas” för att verktyget ska bli mer tillåtande till
värdepluralism och/eller en övervägd disposition av flera värden. Därefter måste
verktyget anpassas till att fungera relativt undersökningsobjektets premisser. Det vill
säga, det färdiga verktyget måste kunna fungera i ett sammanhang som redan är
präglat av utilitarism: ”i denna utilitaristiska miljö, hur utilitaristisk är X?”
För undersökningen av tesen T är en jämförande design den mest lämpliga.2 Med
hänsyn till uppsatsens storlek kommer undersökningen att begränsas till att endast
omfatta justitiepolitik. Utvecklandet av verktyget kräver ett filosofiskt arbete som tar
utrymme från prövandet av T. Därför kommer resultatet av undersökningen av tesen
T inte att vara tillförlitlig nog för att dra generaliserbara slutsatser om partierna, men
undersökningen kommer att visa huruvida det utvecklade verktyget kan och bör
användas för en djupare efterforskning av samma eller liknande teser.
Val av specifik metod
Metoden för att operationalisera utilitarismen till ett i sammanhanget fungerande
verktyg kommer att bestå av en filosofisk diskussion med utgångspunkt i John Stuart
Mills Utilitarism och Richard Mervyn Hares Moral Thinking: Its Levels, Method and
Point. Den breda utilitarism Mill beskriver kommer att vidareutvecklas genom Hare
och dennes distinktion mellan intuitivt och kritiskt tänkande. Hares preskriptivism
kommer att jämföras med normativa politiska utsagor och huruvida dessa (i politisk
kontext) av uttalaren antas vara universellt gällande. Den utilitaristiska formeln
kommer att stöpas om till ett enklare och öppnare begrepp och på så sätt ”förstöras” i
den bemärkelsen att man inte längre kan använda den etiskt-normativt. Det
kvarstående begreppet – verktyget för T – kommer att vara en formulering av en
normativ teleologisk tankestruktur som, åtminstone i viss mån, är tillåtande för
värdepluralism.
Tre motioner (från 2012) från vardera åtta riksdagspartier rörande justitiepolitik
kommer att undersökas. Dessa kommer att undersökas enskilt med hjälp av det
filosofiska verktyg som först utformats. Det första som kommer att identifieras i varje
motion är huruvida den föreslagna politiken är teleologisk eller deontologisk till sin
natur. Om motionen är av en teleologisk natur kommer det upphöjda värdet att antas
2
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L., Metodpraktikan : Konsten att studera
samhälle, individ och marknad, Norstedts Juridik AB, Stockholm, Sverige, 2012., s. 101-108
2
Statsvetenskap 2 (733G02)
5 mars 2013
Jesper Ahlin
860704-5955
som om det vore intrinsikalt. Detta värde kommer, enligt verktyget, oundvikligen att
kränka individens autonomi.
För att undersöka graden av utilitarism i en motion måste det isolerade värdet,
samt den principfasthet med vilket värdet enligt motionen bör eftersträvas, att vägas
mot en objektiv bedömningsgrund. En sådan objektiv bedömningsgrund finns (med
största sannolikhet) endast i teorin, eller möjligtvis i en fullständigt övertygad och
principfast kantian – vilket knappast står att finna i politikens sfär. Därför kommer
motionerna att vägas gentemot varandra, så att bedömningsgrunden blir relativ sin
miljö snarare än absolut i förhållande till en teoretiskt objektiv värdeskala. Resultatet
kommer alltså oundvikligen vara beroende av uppsatsförfattarens subjektiva
bedömning av motionen.
Kritisk diskussion av källor och val av källmaterial
J.S Mill och R.M Hare är väletablerade och respekterade filosofer vars verk ofta
hänvisas till även när andra ämnen än utilitarism diskuteras. Deras respektive arbeten
kan absolut påstås vara grundläggande inom moralfilosofin och metaetiken. Det finns
ingen anledning att tvivla på kvaliteten i deras forskning.
Valet att endast undersöka justitiepolitiken motiveras genom dess (förmodade)
oberoende från partiernas respektive syn på välfärdsstaten. A priori förväntas de olika
partierna driva justitiepolitik genom en nära anknytning till sin ideologi, varför det
politiska området – i övrigt – bör vara jämförelsevis neutralt till skillnad från
exempelvis arbetsmarknadspolitik eller frågor om integritet.
Att granska motioner bör vara det tydligaste sättet att se vilka frågor partierna vill
driva och hur. Partiprogram, tal eller kampanjarbete är i förhållande till motionerna
retoriskt och valtaktiskt betingade och därmed svårare (möjligtvis omöjliga) att
applicera det filosofiska verktyget på. Valet att endast granska 3*8 motioner
motiveras med uppsatsens begränsade omfång, samt att granskningen lika mycket är
ett test av det filosofiska verktyget som ett material att med hjälp av verktyget dra
slutsatser från.
Kritisk diskussion gällande validitet och reliabilitet
Verktyget som arbetas fram med den filosofiska metoden är beroende av
uppsatsförfattarens omdöme. Därför är det viktigt att en opponent fokuserar på
kvaliteten i det filosofiska arbetet – argumentationen måste granskas väldigt kritiskt.
Det till antalet begränsade materialet är inte tillräckligt för att dra generella slutsatser
3
Statsvetenskap 2 (733G02)
5 mars 2013
Jesper Ahlin
860704-5955
om partierna som helhet, men om resultatet av undersökningen stöder tesen T kan
uppsatsens slutsatser vara ett tecken på att tesen behöver undersökas närmre. Den
jämförande metoden är mer lämplig än en statistisk eftersom både verktyget och
materialet är utsatt för subjektiva värderingar. Ett statistiskt källmaterial är statiskt
och innehåller därför inte värderingar i sig – värderingen uppstår först i tolkningen av
materialet. Därtill kräver en statistisk metod en stor mängd källmaterial, vilket
uppsatsens omfång tyvärr inte tillåter.3
3
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, s. 96-101
4