733G02
Statsvetenskapliga metoder
Jonathan Larsson
910617-0237
Metod PM
Problem
År 1919, definierade sociologen och statsvetaren Max Weber staten som: “A human
community that successfully claims the monopoly of legitimate use of physical force within a
given territory” och med det befästes statens roll i statsvetenskapen. (Politics as a vocation,
1919) Men än idag fortsätter staten vara av stort intresse, inte minst när flertalet
Nordafrikanska och arabiska stater har kantats av konflikter och uppror sedan 2010. I
samband med det som i akademiska såväl mediala kretsar benämns som den arabiska våren
kan det akademiska begreppet Failed State göra sig påmint. Utifrån detta begrepp har
exempelvis välkända organisationer som FundForPeace och Foreign Policy gemensamt mätt
och kategoriserat staters fallerande. Där den senaste mätningen placerade länder som Syrien,
Egypten, Tunisien m.fl. bland de mest fallerade. (Fund for Peace, 2012)
Begreppet Failed State har emellertid ingen entydig definition och därmed heller inget klart
och tydligt sätt att mäta och kategorisera fallerade stater på. Således finns det flera
konkurrerande teorier som alla definierar ”Failed States” på sitt sätt och fastställer särskilda
mekanismer eller variabler/indikatorer för att förklara en stats fallerande. Vissa teorier är
kvalitativa andra är kvantitativa. Häri ligger själva problematiken, vilken eller vilka teorier är
lämpligast att förklara och definiera begreppet fallerad stat med.
Utifrån denna bakgrund ska jag pröva huruvida Rotbergs kvantitativa teori kan definiera
begreppet Failed State och erbjuda förklaringar till hur en stat fallerar.
Syfte
Uppsatsen syftar till att pröva Rotbergs kvantitativa teori om Failed State och sedan bedöma i
vilken mån den kan definiera och kategorisa Syriens situation samt vilka mekanismer som
antas förklara upphovet till situationen. Ett andra syfte är att utefter de resultat jag erhåller,
dra slutsatser om denna teori är framgångsrik eller ej.
Frågeställning



Kan Rotbergs teori tydligt kategorisera Syriens nationella situation, och i så fall hur?
Kan Rotbergs teori erbjuda en förklaring till Syriens nationella situation,
och i så fall vilka mekanismer postuleras?
Kan Rotbergs teori framgångsrikt beskriva och förklara fallerade stater?
733G02
Statsvetenskapliga metoder
Jonathan Larsson
910617-0237
Förtydligande kring termer i frågeställningarna
Med kategorisering, åsyftas att teorin kan indela Syrien i någon bestämd kategori, fallerad,
stabil, eller liknande kategori.
Med mekanismer, åsyftas vilka oberoende variabel/ar som kan förklara den beroende
variabeln.
Med framgångsrikt, åsyftas teorins förmåga att dels kunna rangordna staters fallerande på en
skala, och dels där de oberoende variablerna till staters fallerande kan anges.
Angreppssätt
Angrepssättet är en del av den strategiska utgångspunkt undersökningen börjar i. Man kan
också säga att angrepssättet är det som beskriver relationen mellan teori och empiri. Där den
deduktiva ansatsen börjar i teorin, medan den induktiva ansatsen i empirin. ( Esaiasson et al.
2012)
Utifrån min problematisering och mitt syfte förutsätts den deduktiva ansatsen. I och med att
jag på förhand utgår från en given teori som sedan ska prövas. Därmed bestämmer teorin
vilken empiri som är relevant för att beskriva det fenomen jag vill studera.
Teoriprövande studie
Min metodologiska utgångspunkt är en teoriprövande fallstudie, vars huvudsakliga uppgift är
att pröva Rotbergs teori. Mitt fall används därför endast som ett empiriskt underlag för att
antingen stärka eller försvaga den teori jag vill pröva. En teoriprövande studie är den studie
där teorin är det som huvudsakligen studeras och det som utsätts för prövning, detta ligger väl
i linje med min strategi och utgångspunkt. (Esaiasson et al. 2012 )
Syrien som kritiskt fall
Vid valet av fall bör man ta hänsyn till fallets karaktär. Är det ett typiskt fall med gynnsamma
förutsättningar eller ett kritiskt fall med ogynnsamma förutsättningar? Valet begränsar således
möjligheten att göra generaliseringar utifrån resultatet. Utifrån en teoriprövande studie är det
bäst att utsätta teorierna för hårdast möjliga prövning för att således kunna göra
generaliseringar från fallet (Esaiasson et al. 2012)
733G02
Statsvetenskapliga metoder
Jonathan Larsson
910617-0237
Motiven till att använda Syrien som underlag för studien är delvis den interna situationen
inom landet som kantas av rebelliska uppror och våldsamma konflikter.(Fund for Peace,
2012) Detta signalement tar de flesta teorier om Failed States fasta på, inklusive Rotbergs
teori. (Rotberg, 2004). Detta kan således sägas vara ett typiskt fall för det Failed State-teorier
berör.
Men Syrien som fall är främst intressant för min studie i ett annat avseende, dvs. det kritiska
fallet. Vid introducerandet av Rotbergs teori tillhörde inte Syrien kategorin fallerade stater.
(Rotberg, 2004) Därmed kan Syrien som fall vara högst relevant för att testa teorin i en nutida
kontext. På så sätt kan Rotbergs teori prövas ifråga om aktualitet, dvs. huruvida teorin kan
beskriva och förklara och appliceras på nutida staters eventuella fallerande. Således anser jag
mig följa de direktiv som uppsätts vid teoriprövande studier.
Val av metod
Att specificera vilken typ av metod kan kännas en aning svårbestämt i mitt fall. Då mitt
tillvägagångsätt i egentligen mening, är en slags replikering av Rotbergs teori på endast ett
specifikt fall, Syrien. Således är min uppsats kvalitativ i den bemärkelsen. Men samtidigt är
Rotbergs teori en kvantitativ teori som hänvisar till olika index vars underlag är främst
framtagen genom statistisk analys.
Med detta i åtanke är mitt metodval starkt förknippat med Rotbergs teori och min deduktiva
ansats, därav skulle exempelvis samtalsintervjuer eller direktobservationer som specifik
metod inte vara behjälplig för att utsätta Rotbergs teori för prövning. Där dessa snarare
används för att utveckla nya teorier eller studera strukturer (Esaiasson et al. 2012), vilket inte
överensstämmer med mitt syfte, dvs att utsätta en redan existerande teori för prövning.
Val av källor och källmaterial
Utifrån studiens huvudsakliga syfte är jag tvungen att främst utgå från engelskspråkiga
andrahandskällor i form av litteratur och statistisk data. Detta kan möjligtvis försvåra
översättningar av begrepp till det svenska språket, och där vissa översättningar riskerar att
frånta termers egentliga mening. Således kan detta minska trovärdigheten, kring att jag
faktiskt tolkar Rotbergs teori korrekt. Med andra ord att jag mäter det jag faktiskt avser mäta i
min studie, det som brukar definieras som resultatvaliditet (Esaiasson et al. 2012)
Validitet och reliabilitet
733G02
Statsvetenskapliga metoder
Jonathan Larsson
910617-0237
I en studie som denna som handlar om att stärka eller försvaga Rotbergs teori, prioriteras den
externa validiteten högst. Den externa validiteten beskrivs som möjligheten att kunna dra
generella slutsatser från det specifika fallet.(Esaiasson et al. 2012) Vilket delvis är vad min
uppsats syftar till att göra.
Ett sätt att förstärka den externa validiteten är att jag försöker pröva Rotbergs teori i ett
ogynnsamt förhållande, genom att göra det ökar min möjlighet att dra slutsatser kring
Rotbergs teori som framgångsrik mätsticka på begreppet fallerad stat. Samtidigt ska man ha i
åtanke att de resultat man får från en ensam, population, i mitt fall Syrien, sällan är tillräcklig
för att ha goda belägg för att dra generella slutsatser från. (Esaiasson et al. 2012). Således
skulle validiten kunna förstärkas genom att pröva teorin på ett flertal fall, exempelvis andra
stater i mellanöstern som inte kantas av samma problem. Med andra ord pröva teorin på
olikartade fall, gynnsamma såväl kritiska.
Reliabilitet beskrivs som hur väl upprepade mätningar får samma utfall(Esaiasson et al. 2012)
Min reliabilitet kan på så vis vara hög, i och med att jag använder och upprepar Rotbergs
teori. Men samtidigt ska ju detta utfall sedan tolkas i termer av hur framgångsrik teorin i sig
är, vilket skulle göra analysdelen mindre tillförlitlig. För att stärka reabiliteten och även
intersubjektiveten till viss del har jag försökt förtydliga vad jag avser som framgångsrikt
osv.(se. Förtydligande kring frågeställningarna) för att på så sätt öka trovärdigheten.
733G02
Statsvetenskapliga metoder
Jonathan Larsson
910617-0237
Referenslista:
Böcker
Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H, Wägnerud L, (2012) Metodpraktikan konsten att
studera samhälle, individ och marknad, 4:e upplagan, Visby, Norstedts Juridik
Rotberg I, Robert, (2004) When states fail: Causes and Consequences, Princeton university
press
Artiklar
Weber, Max, (1919), Politics as vocation http://anthropos-lab.net/wp/wpcontent/uploads/2011/12/Weber-Politics-as-a-Vocation.pdf hämtad 021413
Internet
Fund for Peace, Failed states index,(2012)
http://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/cfsir1210-failedstatesindex201206p.pdf hämtad 020413