Metoduppgift 4 - PM
Barnfattigdom i Linköpings kommun
2013-03-01
Pernilla Asp, 910119-3184
Statsvetenskapliga metoder: 733G02
Linköpings universitet
Problem
Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem som inte bara förekommer i ekonomiskt utsatta
länder. Sedan år 2002 har Rädda Barnen årligen presenterat rapporter kring barnfattigdomen i
Sverige. Resultaten i rapporterna har under senare år visat på en konstant ökning av antalet
barn som lever i fattigdom.1
Alla är överens om att barn som lever i fattigdom är oacceptabelt men kring vad som menas
med barnfattigdom råder det större konflikt. Begreppet barnfattigdom har varit en aktuell
samhällsdebatt sedan Rädda Barnen började ge ut årliga rapporter och inte minst idag i
samband med att BRIS valt att avstå från användning av begreppet. Rädda Barnen och BRIS
har fått kritik för att överdriva barnens ekonomiska utsatthet i Sverige. Kan man verkligen tala
om barnfattigdom i Sverige när barnfattigdom i andra länder ofta handlar om liv och död?
Begreppet är minst sagt omdiskuterat i dagens media och kan tyckas otydligt.
Organisationerna arbetar mot samma mål men definierar problemet på olika sätt. Genom att
lyfta fram en aktuell samhällsdebatt är denna studie är en ansats till att fylla det
inomvetenskapliga tomrummet kring definitionen av barnfattigdom och dess praktiska
betydelse.
Syfte
Syftet med rapporten är att bringa klarhet i Rädda Barnens och BRIS definition och hantering
av barnfattigdom i Linköpings kommun, samt att redogöra för den praktiska betydelsen av en
gemensam organisationsöverskridande begreppsdefinition.
Frågeställning
Hur uppfattar och hanterar de två aktörerna barnfattigdom?
Har en gemensam uppfattning av barnfattigdom betydelse för de två aktörernas praktiska
arbete?
Val av strategi och design
Rapporten kommer att vara av teoriprövande karaktär eftersom målet är att undersöka om det
finns en kausal relation mellan en organisationsöverskridande definition och det praktiska
arbetet mot barnfattigdom.2 Rapporten är således även en förklarande studie.3 För att pröva
1
Salonen, Tapio. Rädda barnen, 10-12
Esaiasson mfl., 40
3
Ibid, 36
2
2
det teoretiska perspektivet kommer teorin att jämföras mot empiriskt insamlat material.
Slutsatsen blir sedan att teorin antingen förstärks eller försvagas beroende på hur väl den
stämmer överens med de fall som den testas mot.4
Studien kommer enbart att behandla barnfattigdom inte fattigdom generellt. Detta åstadkoms
genom att studera två aktuella aktörer inom Linköpings kommun som arbetar med att
bekämpa barnfattigdom. Eftersom endast två aktörer studeras kommer studien inte kunna ge
några generella förklaringar utan kan enbart dra slutsatser om den kausala relationen hos just
dessa två aktörer och i Linköping. För att generalisera resultatet skulle det krävas att
undersökningen var av mer kvalitativ karaktär, behandlade fler aktörer och ett större
geografiskt område.
Analysenheten utgörs av de två aktörerna som studien syftar till att undersöka: Rädda Barnen
och BRIS i Linköping. Att organisationer används som analysenheter är vanligt i
samhällsvetenskapliga studier.5 För att pröva teorin krävs också att ett antal variabler
utvecklas som beskriver det studien vill förklara, närmare bestämt om det finns ett samband
mellan en gemensam definition och framgången i det faktiska arbetet mot barnfattigdom. Det
är viktigt att skilja på beroende och oberoende variabler vid förklarande studier. Den
oberoende variabeln kallas också för förklaringsvariabel eftersom den orsakar variationen i
den beroende variabeln.6 Detta innebär att graden av gemensam definition av barnfattigdom
utgör den oberoende variabeln som förklarar den beroende variabeln praktiska arbetet mot
barnfattigdom.
Val av specifik metod
En viktig del i teoriprövande studier är att operationalisera de centrala begreppen i studien för
att teorin ska kunna göras mätbar.7 De operationella indikatorerna bör vara väl utvecklade och
argumenterade eftersom de har stor betydelse för resultatet och dess tillförlitlighet.8 I den här
studien krävs att det praktiska arbetet och graden av gemensam definition mäts korrekt för att
sedan kunna dra en sanningsenlig slutsats om det finns en kausal relation mellan de två
variablerna.
4
Esaiasson mfl., 40
Ibid, 47-48
6
Ibid, 50-51
7
Beckman, 24
8
Esaiasson mfl., 55
5
3
För att operationalisera graden av gemensam definition kommer de två aktörernas uppfattning
om barnfattigdom att studeras och jämföras mot varandra för att hitta likheter och skillnader.
Det praktiska arbetet kommer att kartläggas och studeras baserat på framgång i arbetet.
Operationella indikatorer för hanteringen av barnfattigdom kan till exempel vara förändrat
antal barn som lever i fattigdom eller stödinsatser för de barn som lever i en ekonomiskt utsatt
situation. Detta mäts separat för respektive organisation för att sedan jämföras mot varandra.
Insamling av empirisk data kommer att ske genom rapporter från båda organisationerna. För
att ta reda på aktörernas uppfattning och hantering av barnfattigdom genomförs
samtalsintervjuer med personer inom respektive organisation. Anledningen till att just intervju
används som datainsamlingsmetod är att det utifrån centralitetsprincipen förväntas ge mer
aktuell och pålitlig information kring arbetet hos dessa organisationer än vad rapporterna kan
göra eftersom de inte är specifikt inriktade på Linköping. Bristen på andra informationskällor
inom ämnet gör intervju till det pålitligaste tillvägagångssättet för empirisk datainsamling.
Intervjuerna och rapporterna från respektive aktör kommer användas som komplement till
varandra för att öka informationens tillförlitlighet.9 Till slut kommer empirisk data användas
för att pröva teorin och dra slutsatser om teorin förstärks eller försvagas.
Källmaterial och källkritik
Källmaterialet kommer att bestå av minst två samtalsintervjuer med representanter för
respektive organisation. Eftersom det inte är intervjupersonen i sig som är intressant utan
organisationen som denne representerar är det informantkaraktär på intervjufrågorna. Vid
informantintervjuer är det viktigt att noga reflektera över valet av intervjuperson och källans
äkthet, oberoende, samtidighet och tendens.10 Centralitetsprincipen och personernas kunskap
kommer ligga till grund för valet av intervjupersoner i den här studien.11
För att öka trovärdigheten och minska risken för beroende och tendentiöst material används
intervjuer och rapporter som komplement till varandra. Eftersom empiriskt material hämtas
från primärkällor och intervjun behandlar ett dagsaktuellt ämne antas materialet vara äkta och
samtida.12
9
Esaiasson mfl., 285
Ibid, 279
11
Ibid, 258
12
Ibid, 282-286
10
4
Validitet och reliabilitet
Validitet innebär att de teoretiska begreppen stämmer överens med dess operationalisering.
En vanlig utgångspunkt för att uppnå begreppsvaliditet är att basera operationaliseringen på
tidigare forsknings val av operationella indikatorer. Eftersom begreppet barnfattigdom inte
har en sedan tidigare allmängiltig definition försvåras operationaliseringen.
Resonemangsvaliditet är en möjlig strategi för att uppnå god begreppsvaliditet inom ett
outforskat område. 13 Barnfattigdom är ett svårmätt begrepp, men det är inte den faktiska
barnfattigdomen som undersökning syftar till att mäta. Studien mäter de två aktörernas
uppfattning av barnfattigdom och det är denna uppfattning som ligger till grund för skapandet
av de operationella indikatorerna både när det gäller begreppet och hanteringen av
barnfattigdom. För att vara säker på att detta är vad studien mäter valdes analysenheterna ut
med hänsyn till dess homogenitet i andra avseenden förutom just definitionen av
barnfattigdom.14
Reliabilitet innebär att mätinstrumenten används på ett noggrant sätt vid själva insamlingen av
empirisk fakta. Risken för försämrad reliabilitet ökar vid intervju som datainsamlingsmetod
eftersom intervjusituationen kan medföra slarvfel på grund av stress eller missförstånd.
Reliabiliteten är bättre vid rapportläsning då det är möjligt att gå tillbaka och läsa om igen.
God begreppsvaliditet och hög reliabilitet leder till god resultatvaliditet. För att vara säker på
att det vi i teorin påstår att vi mäter är det som vi i empirin faktiskt mäter krävs noggrannhet
vid insamling av intervjumaterial. 15
Kritisk reflektion
Intervjumetoden innebär vissa nackdelar vid en teoriprövande studie då det ökar risken för
slarvfel och missförstånd och således försämrad reliabilitet. En alternativ metod för att
genomföra undersökningen hade kunnat vara att enbart använda sig av kvalitativ textanalys
och genom noggrann läsning av rapporter ta fram det betydande innehållet.16
Systematiserande textanalytiska undersökningar hade varit ett lämpligt alternativ för att
redogöra för organisationernas uppfattning av barnfattigdom. Angående kartläggningen av
Rädda Barnen och BRIS arbete i Linköping är det dock svårare att få fram relevant
information genom kvalitativ textanalys. Bristen på författade informationskällor var
13
Esaiasson mfl., 258-260
Ibid, 92
15
Ibid, 63-64
16
Ibid, 210-211
14
5
anledningen till att denna metod valdes bort. Samtalsintervju kan ge mer aktuell och specifik
information kring arbetet mot barnfattigdom inom de valda analysenheterna.
Studien kan möta kritik angående orsakssambandet mellan graden av gemensam definition
och det praktiska arbetet. Detta är inget självklart samband och det finns många faktorer som
påverkar aktörernas faktiska arbete mot barnfattigdom. Det är viktigt att vara medveten och
öppen för övriga påverkansvariabler under arbetets gång. För att minska risken för att det är
andra variabler som påverkar valdes aktörerna ut baserat på deras likhet i verksamhet förutom
när det gäller just definitionen av barnfattigdom. 17
Eftersom rapporten är ett försök att utveckla ett samband mellan beroende och oberoende
variabler hade undersökningen kunnat formas som en teoriutvecklande studie. Gränsen mellan
teoriutvecklande och teoriprövande studier är inte alltid så tydlig eftersom alla teorier växer
fram ur någon slags förförståelse för fenomenet. 18 Denna förförståelse var anledningen till att
den här studien kategoriserades som en teoriprövande studie istället för en teoriutvecklande.
17
18
Esaiasson mfl., 92
Ibid, 111-113
6
Referenser
Elektroniska källor
BRIS, SOS Barnbyar (2012) När pengarna inte räcker.
http://www.bris.se (Hämtad 2013-02-26)
Salonen, Tapio. Rädda barnen (2012) Rädda barnens årsrapport 2012:2
http://www.rb.se (Hämtad 2013-02-20)
Tryckta källor
Beckman, L. (2005) Grundbok i idéanalys. Stockholm: Santérius förlag
Esaiasson, P, Wängnerud, L, (red) (2012), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,
individ och marknad, Stockholm: Norstedts juridik
7