Statsvetenskaplig metod
2013-03-05
Rasmus Orsén
Metoduppgift 4: Metod-PM
Bakgrund
Sverige har sedan 1921 allmän rösträtt, det var därmed också vid denna tidpunkt som kvinnor
blev myndiga. Trots detta var det först i 1974 års regeringsform som det instiftades att ”all
makt skall utgå från folket” (Regeringskansliet, 2004). 1980 lagstiftades om att diskriminering
i arbetslivet inte skulle vara tillåtet och 2009 kom införandet av
diskrimineringsombudsmannen. Trots att kvinnor har haft den demokratiska möjligheten att
delta i den beslutande processen i nästan 100 år så är löneskillnaderna i samhället fortfarande
väl synliga mellan män och kvinnor. Bland företagsekonomer, marknadsförare och
personaltjänstemän kan kvinnor idag ha en inkomst som motsvarar 80 % av männens. En man
i denna yrkesgrupp har en snittlön på 45400 kronor samtidigt som en kvinna tjänar 36500 i
samma tjänst (Statistiska Centralbyrån, 2012).
Problem
Utifrån denna förförståelse om vetskapen att Sverige lagstiftat om ett jämställt samhälle
mellan kvinnor och män borde det som ett resultat av detta finnas en jämlik lönesättning
mellan könen. En motsägelse uppstår i orättvisan att ge alla lika demokratiskt tycke med den
allmänna rösträtten och samtidigt inte låta dem få leva på lika villkor som övriga medborgare,
det vill säga med lika lönesättning.
Syfte
Syftet blir att ta reda på om det går att rättfärdiga olika lönesättning för kvinnor och män när
man vill uppnå jämlik inkomst mellan könen.
Frågeställning
Hur kan man rättfärdiga olika lönesättning för män och kvinnor i en jämställd stat?
Statsvetenskaplig metod
2013-03-05
Rasmus Orsén
Metod & design
Valet av metod till denna studie har fallit på en kvalitativ sådan. Med det menat att många
analysenheter tillskrivs samma vikt för att sedan användas i studien. I en textanalys av detta
slag ställs frågor till texten, det vill säga den prövas på svar. Med begreppet kvantitativ menas
att, om så hade varit fallet, skulle studien baseras på likvärdiga och jämförbara uppgifter i det
antal som krävs för att uppnå önskat resultat. Inledningsvis görs valet att systematisera eller
kritiskt granska den aktuella texten. En typ av systematiserade undersökningar syftar till att
klargöra tankestrukturer, en annan att logiskt ordna texterna och en tredje att klassificera
innehållet. Klargöra tankestrukturer kan man göra genom att återkoppla till stora tänkare och
andra aktörer i historien. Att logiskt ordna texterna innebär att man gör dem lätt överblickbara
i kategorier. I klassificeringen arbetar man med idealtyper och klassindelningar för att placera
innehållet under en rubrik. De kritiskt granskande undersökningarna tar detta ett steg längre
med idékritik, ideologikritik och diskusanalys. I en idékritisk analys går ut på att ta ställning
till om en argumentation lever upp till bestämda rationella eller moraliska normer. En
ideologikritisk skall lyfta fram konflikter ur den aktuella texten. Diskursanalysen skall
analysera maktförhållandena i samhället (Esaiasson 2012:210–212).
En kvalitativ studie blir också relevant i hänsynstagande till den tidsram som denna tillskrivs,
i vilken det inte finns tid till kvantitativa undersökningar. För att kunna besvara vårt syfte och
vår frågeställning måste studien omfatta två intervjuobjekt som argumenterar, för respektive
emot löneskillnader (Esaiasson 2012:197–226).
Källkritik
I en granskning av källans författare krävs en identifikation av hur vida denna kan förhålla sig
objektiv eller partisk. Är denna politiskt färgad eller religiöst uppbunden? Man bör försöka
fastställa källan och vad har denna har för bakgrund. Datum och referenser kan vara
validerande i sådan granskning. Har källan skapats för att lyfta fram andras eller egna åsikter
måste uteslutas. Har avsikt för att göra reklam eller underhålla varit bakomliggande måste
utredas. Om fler personer faktagranskat och godkänt publiceringen skall detta omnämnas. Det
bör också kontrolleras hur vida andra kan kontrollera källorna eller om det går att hitta andra
trovärdiga källor (Esaiasson 2012:278–289).
Statsvetenskaplig metod
2013-03-05
Rasmus Orsén
Validitet & reliabilitet
För att uppnå önskvärd validitet och besvara frågan om vi mäter vad vi mäter krävs
begreppsvaliditet såväl som reliabilitet. Med det menat frånvaro från systematiska fel och
frånvaro av slumpmässiga och osystematiska fel. Begreppsvaliditet görs många gånger genom
att man kopierar en operationalisering som kanske andra forskare tidigare använt. Reliabilitet
mäts i princip genom att man jämför två undersökningar som använder samma mätinstrument.
Detta är avgörande för att uppnå ett gott resultat (Esaiasson 2012:56–64).
Statsvetenskaplig metod
2013-03-05
Rasmus Orsén
Formalia:
Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H, Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan. Upplaga 4:1.
Stockholm: Nordstedts Juridik AB
E-länkar:
Regeringskansliet (2004, mars 31). Viktiga skeden i demokratins historia. Hämtad mars 05,
2013, från http://www.regeringen.se/sb/d/2468
Statistiska Centralbyrån (2012). Lathund om jämställdhet 2012. Hämtad mars 05, 2013, från
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0201_2012A01_BR_X10BR1201.pdf