Statsvetenskap 2
733G02 Statsvetenskapliga metoder
Metoduppgift 4
2013-03-06
Shiva Samadi
920924–5126
METOD-PM
PROBLEM
Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i
den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat är
den iranska revolutionen under 70-talet där staten, från att ha varit ett sekulariserat land,
plötsligt, från ena dagen till den andra, blev ett fundamentalt islamistiskt land.
Många filosofer har använt stor tankekraft och tid för att förstå den politiska världen,
människans beteende och naturen. En av dessa är den kände filosofen Aristoteles som har
många stora verk kring båda människan och politik. För att förstå världen har människan
använt sig av filosofernas teser och teorier. För att förstå begreppet revolution ska jag utgå
från Aristoteles syn och se om detta kan kopplas till revolutionen i Iran och om denne kände
filosof kan förklara fenonomenet samt fallet och dess bakomliggande orsaker.
SYFTE
Mitt syfte med studien är att försöka hitta likheter samt olikheter i Aristoteles syn på politisk
revolution och den faktiska revolutionen, samt dess orsaker, som inträffade 1979 i Iran. Jag
ska se om Aristoteles syn på politik kan kopplas till dagens samhälle, eller mer precist, just
detta specifika fall.
FRÅGESTÄLLNINGAR
-
Hur lyder Aristoteles syn på politik och uppkomsten av politisk revolution?
-
Vad var de faktiska orsakerna till den iranska revolutionen?
-
Hur kan Aristoteles syn på uppkomsten av politisk revolution sammankopplas till
iranska revolutionen?
VAL AV STRATEGI OCH DESIGN
Min studie kan sägas vara teoriprövande, då jag utgår från Aristoteles filosofi och hans syn på
uppkomsten till politiska revolutioner som jag sedan kommer försöka sammankoppla samt
jämföra med de faktiska orsakerna till iranska revolutionen. Studien är teoriprövande då teorin
är i centrum som jag sedan ska pröva på ett specifikt fall. I och med att jag inte använt mig av
statistiska, matematiska beräkningar eller liknande så har jag valt att använda mig av en
fallstudie-design, då jag har två analysenheter jag skall granska. Samtidigt kan studien även
Statsvetenskap 2
733G02 Statsvetenskapliga metoder
Metoduppgift 4
2013-03-06
Shiva Samadi
920924–5126
sägas vara en idealtypsanalys då jag använder mig av en teori och ska försöka beskriva ett
samhälleligt fenomen utifrån detta. Samtidigt kommer jag inte skapa ett allmängiltigt
antagande om begreppet revolution utifrån Aristoteles. Jag kommer enbart utgå från
revolutionen i Iran och inte begreppet i helhet. (Esaiasson m.fl. 2012:89, 139)
METOD
Jag har valt att använda mig av Aristoteles filosofi, hans syn på revolution samt den politiska
sfären, och utgå från en kvalitativ textanalys. I och med detta kommer jag att granska, utifrån
ideologikritik, hur Aristoteles filosofi kan kopplas till orsaker till politisk revolution samt hur
hans tolkning kan sammankopplas med iranska revolutionen. Jag kommer även använda verk
om revolutionen i Iran som jag kommer granska på samma kritiska sätt. Jag ska analysera mitt
textmaterial och försöka definiera Aristoteles syn på uppkomsten av politisk revolution. Då
han inte har en konkret tes kring begreppet ska jag granska texten och läsa den systematiskt
för att få ut en definition av begreppet utifrån hans syn på människans beteende samt politik.
I min kvalitativa textanalys kommer jag att utgå utifrån en problemställning med ett antal
preciserade frågeställningar. Jag kommer sedan kunna analysera problemställningen med
hjälp av den kvalitativa textanalysen som utgår från noggrann läsning av textmaterialet.
(Esaiasson m.fl. 2012:210–211)
Det finns två olika användningsområden inom denna forskningsmetod: Att systematisera och
kritiskt granska. Jag kommer att kritiskt granska, utifrån ideologikritik, vilket innebär, i mitt
fall, att lyfta fram en samhällelig konflikt som kan återspeglas i en given text. Jag kommer
använda mig av Aristoteles verk för att få fram hans syn på just politik samt använda litteratur
som beskriver hans världsbild och bilden av människan. Detta, enligt ideologikritik, används
då som ett hjälpmedel för att upptäcka förhållanden inom samhällslivet, i detta fall politisk
revolution. ( Esaiasson m.fl. 2012:210–212)
KRITISK REFLEKTERANDE JÄMFÖRELSE MED EN ANNAN METOD
I Metodpraktikan beskrivs ett antal metodforskningar men jag har valt att använda kvalitativ
textanalys då den är mest relevant för min studie. Verket jag kommer utgå ifrån har inga
konkreta slutsatser och måste tolkas och läsas mellan raderna. Detta kan, anser jag, alltså inte
utföras och få träffsäkra resultat utifrån till exempel kvantitativ innehållsanalys.
Den kvantitativa innehållsanalysen är en mycket användbar metod då man vill få fram t.ex.
Statsvetenskap 2
733G02 Statsvetenskapliga metoder
Metoduppgift 4
2013-03-06
Shiva Samadi
920924–5126
frekvens och utrymme, vilket är analysens centrala kriterium. Det kan handla om hur stor och
central roll ett visst argument eller en händelse får i t.ex. en text eller nyhetsrapportering.
(Esaiasson m.fl. 2012:197–198) Sådana analyser får inte en kvalitativ bedömning. Det finns
olika skäl till varför jag använt mig utav en kvalitativ textanalys istället för en kvantitativ
innehållsanalys. Ett av de viktigaste skälen är att jag får fram det dolda budskapet med
Aristoteles verk kring politisk revolution.
KÄLLOR SAMT DISKUSSION AV MATERIAL
Jag har först och främst valt att använda mig av Aristoteles egna verk. En nackdel med verken
är att de är skrivna i en annan tid och kan tendera att vara gammalmodiga. Detta kan göra det
svårt att implementera teorin i dagens samhälle och detta fall. Det kan även finnas vissa
svårigheter att definiera begreppet utifrån hans verk då han inte skrivit om revolution konkret.
Dock har han skrivit om politiken och människan, vilket jag får utgå ifrån och sedan försöka
förstå hans världsbild och utifrån det försöka definiera begreppet. Aristoteles verk är den mest
trovärdiga källan i min studie då det är en primärkälla. Dock är verket översatt till svenska
och bearbetad av författaren till upplagan och boken. Jag anser ändå att verket har en hög
reliabilitet och kan användas väl. Jag kommer naturligtvis granska boken med hänsyn till
källkritik.
Jag kommer även använda mig av böcker kring islamska revolutionen i Iran. Beroende på
författare och tid påverkas och skrivs böckerna på olika sätt. Författare kan, utan problem,
snedvrida händelser så det verkar, antingen positiva eller negativa. Detta kan hänvisas till
begreppet tendens som ofta används inom källkritik. En historisk händelse eller liknande kan
betraktas som tendensiös i den utsträckning som författaren har ett intresse att återge avsiktligt
tillrättalagd information. (Esaiasson m.fl. 2012:285) Jag ska, under skrivandets och läsandets
gång, vara så kritisk som möjligt till all litteratur jag kommer använda.
VALIDITET OCH RELABILITET
Validitet kan sägas vara i hur stor utsträckning vi empiriskt undersöker det som vi på den
teoretiska nivån menar att vi undersöker. I Metodpraktikan är validitet definierat på tre olika
sätt: ”1) överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator; 2) frånvaro
av systematiska fel; och 3) att vi mäter det vi påstår att vi mäter. De tre definitionerna brukar
Statsvetenskap 2
733G02 Statsvetenskapliga metoder
Metoduppgift 4
2013-03-06
Shiva Samadi
920924–5126
ofta användas synonymt.” (Esaiasson m.fl. 2012:57). Definition ett och två kan kallas
begreppsvaliditet och definition tre för resultatvaliditet. God begreppsvaliditet med hög
reliabilitet ger god resultatsvaliditet. (Esaiasson m.fl. 2012:63) I och med att det inte finns
någon klar definition av vad Aristoteles anser vara uppkomsten till politisk revolution kan den
empiriska undersökningen kanske inte stämma överens med de teoretiska förväntningar jag
har. Det kan vara svårt att göra systematiska fel då min studie mest utgår ifrån att läsa och
definiera. Om man istället ser till resultatsvaliditeten kan det precis som i första definitionen
av begreppsvaliditeten brista om jag inte lyckas få fram en klar definition av Aristoteles
synpunkter.
Reliabilitet handlar istället om hur tillförlitlig min studie samt materialet jag använt är.
Brister reliabiliteten orsakas först och främst slump- och slarvfel under materialinsamlingen
och även bearbetningen. (Esaiasson m.fl. 2012:63) I och med att min studie inte utgår från att
ta fram datainsamling, matematiska och statistiska beräkningar eller liknande, minskas
sannolikheten att göra reliabilitetsmissar.
Statsvetenskap 2
733G02 Statsvetenskapliga metoder
Metoduppgift 4
2013-03-06
Shiva Samadi
920924–5126
LITTERATUR
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wägnerud, Lena (2012)”Metodpraktikan.
Konsten att studera samhälle, individ och marknad”, Fjärde uppl., Vällingby, Norstedts Juridik AB