Statsvetenskapliga metoder
Metoduppgift 4
2013-03-06
Sofia Sjöstrand
Problem
I valet 2010 fick Sverigedemokraterna 5,7 % av väljarnas röster, och kom därmed in i
riksdagen.1 Detta genererade stora debatter och diskussioner på många arenor, då partiets
främlingsfientliga politik upprörde och även skrämde stora delar av Sveriges befolkning. Det
har länge funnits liknande partier i Sverige, men i riksdagen har det inte funnits utrymme för
ett sådant parti sedan 1991-1994 då Ny Demokrati gjorde inträde2.
De övriga partierna ställdes inför ett problem i och med att Sverigedemokraterna fått plats i
riksdagen. Livliga diskussioner har ägt rum rörande hur de övriga politikerna ska möta
sverigedemokratiska politiker i riksdagsdebatter och liknande.
Syfte
Jag syftar att undersöka hur Sverigedemokraterna bemöts av alliansen och de rödgröna, och
därefter även ifall detta skulle kunna vara ett hot mot demokratin. Att vägra debattera med ett
av folket invalt riksdagsparti kan ses som ett brott mot demokratin, men är det ett undantag i
Sverigedemokraternas fall då de driver en främlingsfientlig politik?
Frågeställningar
Främst:

Hur bemöter de två blocken Sverigedemokraterna i debatter?
Men även:

Kan man urskilja något strategiskt debattmönster i de två blocken?

Finns det något underliggande hot mot demokratin i och med bemötandeproblemen?
Val av strategi och design
I frågeställningens första punkt syftar jag att undersöka hur de olika riksdagspartierna bemöter
Sverigedemokraterna i debattsituationer därför jag kommer att göra en beskrivande studie i
1
2
http://www.val.se/val/val2010/valnatt/R/rike/index.html
http://www.migrationsinfo.se/framlingsfientlighet/framlingsfientliga-partier/sverige/
Statsvetenskapliga metoder
Metoduppgift 4
2013-03-06
Sofia Sjöstrand
den mån att jag ämnar undersöka hur de agerar i talarpodiet.3 Jag kommer att titta på
blockpolitikernas retorik, kroppsspråk och faktiska uttalanden gentemot de
sverigedemokratiska politikerna, och därefter försöka sammanställa en analys – block för
block.
Jag kommer sedan att ledas in på frågeställningens andra punkt där jag kommer fokusera på
huruvida det finns något mönster eller underliggande struktur i de olika blockens bemötande
gentemot SD-politikerna. Detta kommer att genomföras via en kvalitativ studie4 då jag söker
en helhet snarare än en specifik punkt. Här hoppas jag även kunna urskilja ett potentiellt syfte,
förutsatt att det finns något mönster.
I frågan om det finns något underliggande hot mot demokratin i och med problemen med hur
politikerna bemött och bemöter SD-politiker har jag för avsikt att återigen göra en
beskrivande studie. Jag kommer att använda mig utav olika filosofiska böcker då jag först och
främst måste definiera demokrati, helst ur olika infallsvinklar, för att sedan urskilja om
politikernas beteende faktiskt kan vara ett hot. Min grundtanke är här att om blockpolitikerna
debatterar annorlunda med SD-politiker än vad de gör med andra politiker, hindrar det SDpolitikernas roll som representanter för deras väljare – därmed kvävs även väljarnas röst.
Val av metod
För att studien ska bli mer begränsad och förståelig behövs en operationalisering, där jag
teoretiskt definierar begrepp jag kommer att använda genom texten5. I det här fallet tänker jag
mig att jag exempelvis måste operationalisera vilka fack jag delar in politikerna i, såsom
blockpolitiker. Då även sverigedemokrater går under begreppet politiker så kommer jag att
behöva skilja på Sverigedemokratiska politiker och de övriga politikerna. Då jag vill
undersöka både den rödgröna sidan och alliansen väljer jag att kalla de övriga
riksdagspolitikerna för blockpolitiker. Vänsterblocket, de rödgröna, består alltså utav
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet medan det borgerliga blocket, alliansen,
består utav Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet.
Operationaliseringar faller lätt under kritik, därför jag väljer att vara noga med att teoretiskt
definiera begreppen jag använder mig av.
3
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud, Metodpraktikan, Nordstedts juridik AB, 2012, s. 36
Esaiasson m.fl. s. 210
5
Esaiasson m.fl. s. 55
4
Statsvetenskapliga metoder
Metoduppgift 4
2013-03-06
Sofia Sjöstrand
Jag väljer att inte gå in på partiernas invandringspolitik då det inte är det jag syftar att
undersöka i denna rapport. Jag tänker inte heller gå in närmre på hur Sverigedemokraternas
främlingsfientlighet tar form, då det inte heller är det som är det essentiella i denna
undersökning. Istället väljer jag att rikta in mig på beteenden och agerande hos de övriga
partierna, och till slut även studera hur det kan påverka demokratin.
Jag anser även att jag behöver ett bakgrundskapitel där jag kortfattat beskriver
händelseförloppet efter att Sverigedemokraterna blev invalda i riksdagen, och främst då
inriktar mig på blockpolitikernas reaktioner och agerande under de första debatterna.
Val av källor och källkritisk analys
Dels kommer jag att använda filosofiska böcker om demokrati i syfte att ta reda på om
politikers beteenden faktiskt kan vara ett hot mot demokratin, dels kommer jag att lyssna på
och läsa riksdagsdebatter och liknande där partierna interagerar med Sverigedemokraterna,
samt leta upp blockpolitikers uttalanden i samband med debatter. Inom det sistnämnda bör
jag vara försiktig med subjektiviteten och noga med att hålla mig till min kvalitativa analys,
då jag inte är intresserad utav åsikterna i sig utan mer vad åsikterna berättar för mig. Jag bör
även tänka på äktheten i källorna.6
När jag använder mig utav de filosofiska böckerna avser jag beskriva flera olika synpunkter
på demokrati då även detta kan vara subjektivt och författaren troligen inte är en särskilt
oberoende berättare, vilket påverkar trovärdigheten utav källan.7 Genom att samla definitioner
från flera olika författare kan jag antingen stärka definitionen, eller skapa en bild av hur
demokratidefinitionen ser ut.
Kritisk diskussion
När det gäller validiteten i min studie kan kausaliteten mellan bemötandet i debatter och
demokratihotet diskuteras. Det gäller då att jag är noga med att definiera begrepp och
argumentera för alla mina undersökningar då det ger högre reliabilitet. För att få
resultatvaliditeten8 så hög som möjligt är det även viktigt att jag håller mig till mina
frågeställningar och inte svävar iväg alltför mycket, vilket är en av anledningarna jag valt att
6
Esaiasson m.fl. s.280 ff
Esaiasson m.fl. s.55
8
Esaiasson m.fl. s.57 ff
7
Statsvetenskapliga metoder
Metoduppgift 4
2013-03-06
Sofia Sjöstrand
hålla bakgrundskapitlet så kort som möjligt.
Istället för att använda mig av kvalitativa metoder skulle jag istället kunna använda
kvantitativa metoder, för att då samla in information om skillnader i väljarsiffror9 före och
efter Sverigedemokraternas inträde i riksdagen, och utifrån det analysera hur partiets närvaro
påverkar politiken. Mitt syfte skulle då vridas mer åt just hur utfallet blivit istället för faktiska
beteenden.
Jag skulle även kunna använda mig utan informantintervjuer10 med representanter från varje
pari, för att få en bild av hur de själva upplever förhållandet mellan Sverigedemokraterna och
resterande partier representerade i riksdagen. Med en sådan metod skulle informationen jag
får in vara subjektiv, men eftersom jag ämnar att även då genomföra en kvalitativ
undersökning utav informationen jag får in så spelar det inte så stor roll.
9
Esaiasson m.fl. s.197
Esaiasson m.fl. s.227
10