733G02: Statsvetenskaplig Metod
Therése Olofsson
2013-03-05
911224-0222
Metod-PM
- Gymnasiereformens påverkan på utbildningen
Therése Olofsson
Metod-PM
Syfte
Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret
2011/2012 har kommit att påverka utbildningen och dess kvalitet i Sveriges
gymnasieskolor.
Frågeställningar
• Har den nya gymnasiereformen påverkat utbildningen på gymnasieskolorna? Har det
blivit en kvalitetsförbättring?
• Hur har den nya gymnasiereformen påverkat utbildningen på gymnasieskolorna?
• Har reformen levt upp till de ledord som sattes upp för gymnasieskolan: ”högre krav,
mer centraliserat och jämlikt över hela landet och rättvisare”?
Strategi och design
Den typen av uppsats och analys jag kommer genomföra är beskrivande och alltså inte
teoriprövande. Jag vill med uppsatsen beskriva hur verkligheten se ut, om hur
utbildningen faktiskt har påverkats. Vid beskrivande analyser är det viktigt att göra en
teoretisk konstruktion, det behövs en definition av det som ska undersökas och så
behövs det ett analysverktyg. Jag kommer använda mig av en klassindelad analys, jag
måste kunna definiera och operationalisera vad utbildning är och framförallt kunna
skilja på vad som är bra kvalité på utbildning och vad som är dålig. Att göra en
bedömning av vad som är bra kvalité och inte kan vara mycket svårt och därför är det
viktigt att sätta tydliga gränser mellan dem.1
Jag kommer använda mig utav en kvalitativ studie. Detta är för att jag vill mäta kvalité
framför kvantitet. Eftersom att reformen är relativ ny kan det även vara svårt att göra en
kvantitativ studie eftersom det inte finns så många nya enheter att mäta. För att
undersöka de frågeställningar jag har satt upp kommer jag att använda mig av
samtalsintervjuer. Samtalsintervjuer är kvalitativa och syftar till att få större förståelse
för vilka uppfattningar människor har och jag vill ge de jag intervjuar chansen att tänka
1
Metodpraktikan sid.135-139 och 144-145
Therése Olofsson
Metod-PM
själva kring begreppet utbildning. 2 Intervjuerna kommer vara utav slaget
respondentundersökning men även med inslag utav en informantundersökning. Vid
typen respondentundersökning vill man komma åt den intervjuade personens egna
tankar. När det gäller informantundersökning vill man ofta få svar på frågan ”hur”, hur
något fungerar exempelvis.3 I detta fall vill jag få reda på hur utbildningen har kommit
att påverkas i gymnasieskolorna men samtidigt vill jag veta hur de jag intervjuar själva
tänker kring utbildning och kvalitén.
Det som kännetecknar samtalsintervjuundersökningar är att den förs interaktivt
beroende på situation och person. En annan utmärkande sak för typen av intervju är att
syftet är att kartlägga människors uppfattningar och det är de tankar och uppfattningar
kring begreppen man vill åt.4 Utifrån denna beskriven utav
samtalsintervjuundersökningar blir det tydligt att de är den typ av intervju som passar
min undersökning bäst och därför kommer jag använda av denna typ.
Metod
Det första steget till för att kunna besvara de frågor som jag ställt upp är att få mycket
kunskap inom ämnet. Detta kan jag få genom att läsa utredningar och andra relevanta
texter som berör gymnasieskolans utbildning och den nya gymnasiereformen. Exempel
på källor som jag kommer använda mig av är regeringens proposition5 och den SOU
undersökning som låg i grund för beslutet6.
Jag kommer gå till väga så att jag kommer genomföra kvalitativa samtalsintervjuer med
både lärare och elever vid gymnasieskolor. De senare kommer vara både elever som
gick i gymnasiet innan den nya reformen genomfördes år 2011 och elever som har tagit
del och gått i gymnasiet efter införandet av reformen, detta är för att få en bild av hur
gymnasieskolan förändrats och denna bild går inte att få fram om jag inte kan jämföra
nu och då. Jag vill ha en sådan stor variation som möjligt på lärare och studenter och
kommer därför välja att intervjua personer från olika gymnasieprogram, både från de
yrkesförberedande programmen och de högskoleförberedande programmen. Urvalet
2
Metodpraktikan sid. 194
Metodpraktikan sid 227-228
4
Metodpraktikan sid 228-230
5
Proposition 2008/09:199
6
SOU 2008:27
3
Therése Olofsson
Metod-PM
kommer vara från olika skolor och städer eftersom jag vill få en stor variation och ett av
målet för gymnasiereformen var just att gymnasieskolan skulle bli mer jämlik över
landet och därför är det viktigt att undersöka att detta faktiskt stämmer och då måste
urvalet vara från olika områden och över hela Sverige. En annan faktor som jag kommer
att ta hänsyn till när jag gör urvalet är elevernas bakgrunder så som de sociala och
ekonomiska detta är för att få en bred mångfald.
För att gå vidare efter att ha genomfört intervjuerna behöver jag operationalisera de
begrepp som jag vill kunna mäta. Att operationalisera ett begrepp är just att göra det
mätbart genom att definiera och hitta variabler som gör att det går att undersöka och
mäta begreppet.7 De begrepp som jag kommer behöva operationalisera är bland annat
utbildning, kvalité av utbildning, högre krav, centraliserat och rättvisare.
Efter att ha samlat in data på det här sättet och operationaliserat de relevanta begrepp
kommer jag presentera ett empiriskt beskrivande resultat. Eftersom studien är kvalitativ
kommer jag inte få fram ett resultat (siffra) som visar på hur mycket utbildningen har
förändrats. Min ambition är att kunna uttala mig om utbildningen har förändrats och hur
den har gjort det.
Källkritik
Eftersom jag framförallt kommer använda mig av intervjuer kommer dessa främst vara
mina källor, intervjuer är en berättande källa alltså intervjuerna berättar om hur något är.
De intervjuer jag kommer utföra kan räknas som primärkällor eftersom det är den
tillfrågades egna åsikter som jag vill åt och att den inte återberättar någon annans åsikter.
Jag måste bedöma källorna på vissa punkter såsom äkthet, oberoende, samtidighet och
tendens. Mina källor kan jag vara säkra på är äkta eftersom det är jag som genomför
intervjuerna själv. Som jag nämnde tidigare är mina källor primärkällor men det kan
vara svårt att säga att källorna är oberoende eftersom de i stor grad kan vara påverkade
olika yttre omständigheter. Å ena sidan är vill jag åt dessa omständigheter när jag
intervjuar men jag och de som läser min uppsats får ha i åtanke att källorna inte är helt
oberoende. Samtidigheten bedömer jag är god men beroende på hur långt jag väljer att
gå tillbaks och mäta i tiden kommer den att minska och detta är jag medveten om när jag
7
Metodpraktikan sid. 55-56
Therése Olofsson
Metod-PM
väljer mina intervjuobjekt. Precis som oberoendet kan ifrågasättas kan jag ifrågasätta
tendensen hos mina källor, att de avsiktligt skulle berätta felaktig information. Den
bedömning jag gör att lärarna och eleverna inte har någon anledning att ge en felaktig
bild utav utbildningen men man ska vara medveten om att det finns en viss risk att detta
skulle kunna förekomma.8
Validitet och reliabilitet
Begreppet utbildning kan vara ganska diffust och kvalitén på den kan vara svårmätt.
Därför skulle det kunna bli problem med begreppsvaliditeten i uppsatsen eftersom det
kan vara svårt att exakt sätta ord och mått på utbildning. Begreppsvaliditeten har två
betydelser:”överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator”
och ”frånvaro av systematiska fel”. Alltså handlar det om att de operationaliseringar jag
gör ska stämma så bra överens med begreppet som det går. För att få ett så bra och
korrekt begreppsvaliditet som möjligt kan jag försöka resonera mig fram till begreppet
och det kan jag göra genom att exempel använda mig av en operationalisering som
någon forskare använt sig av. Eftersom jag gör intervjuer så kan jag även använda mig
av hur de jag intervjuar resonerar kring begreppet.9
Begreppet resultatvaliditet kan definieras som: ”att vi mäter det vi påstår att vi mäter”.
För att kunna få en hög resultatvaliditet behöver begreppsvaliditeten vara god samtidigt
som reliabiliteten måste vara det. Reliabiliteten kan räknas som god om det finns en
avsaknad av slumpmässiga och osystematiska fel. För att vara säker på att reliabiliteten
är bra kommer jag att vara noggrann när jag gör mina intervjuer och när jag sedan
sammanställer resultatet. 10
Alternativ metod
Jag hade kunnat använda mig utav en kvantitativ metod istället men valde att inte göra
det eftersom att jag upplever att jag skulle få ut mer utav att göra en kvalitativ analys.
Tillvägagångssättet för en kvantitativ metod hade kunnat vara att jämföra betyg och
studieresultat men eftersom även betygssystemet ändrats skulle detta kunna ge en
missvisande bild. Om jag hade använt mig av en kvantitativ metod hade jag kunnat
8
Metodpraktikan kap. 15
Metodpraktikan sid. 57-61
10
Metodpraktikan sid. 57 och 63-64
9
Therése Olofsson
Metod-PM
skicka ut frågeundersökningar som kan vara bra att använda sig av vid kvantitativa
metoder. 11 Vid frågeundersökningar är ofta frågorna standardiserade och det finns olika
fasta svarsalternativ. Vid denna typ vill man också kunna beskriva svarsfrekvensen,
alltså man vill få fram hur många som svarat ett speciellt svar. Man vill kunna
generalisera de svar man får till den population som de tillfrågade representerar exempel
om 60 % av de tillfrågade tycker att utbildningen har förbättrats så skulle jag kunna
generalisera och säga att det är så det ser ut i hela landet.
11
Metodpraktikan sid 228
Therése Olofsson
Metod-PM
Källförteckning
Esaiasson, P, Wängnerud, L, (red) (2012), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm: Norstedts juridik
Regeringens proposition 2008/09:199. ”Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan”
Utbildningsdepartementet. Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. (SOU:
2008:27)