733G02:Statsvetenskaplig metod
5/3-2013Linköpings universitet
733G02: Statsvetenskaplig metod
Sorvari
5/3-2013
Metoduppgift 4
Nataniel Sorvari
9101121094
Nataniel
199101121094
733G02:Statsvetenskaplig metod
5/3-2013Linköpings universitet
Nataniel Sorvari
9101121094
Forskningsproblem och bakrund:
Sverige är idag ett mångkulturellt land där människor från många länder stöter på varandra
varje dag, på jobbet, gymmet, skolan eller vad det nu kan vara. Integrationen i Sverige möter
samtidigt på stark kritik1 av både olika politiker i riksdagen samt av olika debattartiklar som
visserligen både talar för en reformerad flyktingpolitik och/eller en minskad flyktingpolitik
totalt sett2. Flera politiker har samtidigt i år 2013 uttalat sig om att integrationspolitiken
kommer att kunna ett av valet år 2014 stora frågor, således kommer mer ljus att skina på hur
den delen av den svenska politiken faktiskt fungerar.
Integrationspolitik kan man se på olika sätt, vissa ser det som en del av mångkulturen där
förespråkare vill att invandrare ska behålla sin kultur och värderingar, medan andra menar att
integrationspolitiken finns där för att assimilera människor in i den svenska kulturen. Frågor
och diskussioner om vem som är svensk verkar aldrig ta slut och därmed verkar nationella
identiteter finnas även i det nya landet. Samtidigt har begrepp som utanförskap3 börjat
användas allt oftare i media och det offentliga rummet. Begreppet innebär att det finns
människor i Sverige som lever utanför samhället, ofta i förorter där det finns en hög andel
arbetslösa där dessa områden ofta domineras av människor med invandrarbakgrund4.
I dessa tider av diskussioner kring flykting och integrationspolitik, vill jag göra den här bgenom att intervjua fyra generationers Letter som kom till Sverige i grunden som flyktingar
från andra världskriget, ser på det nya landet(Sverige), deras identitet, integrations och
flyktingpolitiken i Sverige då och nu, samt hur dem skulle definiera begreppet utanförskap.
Syfte och frågeställningar:
Syftet med den här uppsatsen är att genom intervjuer analysera fyra generationers letter i
Sverige, deras syn på det nya landet, deras identiteter, integrations och flyktingpolitiken i
Sverige då och nu, samt hur de skulle definiera begreppet utanförskap.
Frågeställningarna blir således: Vad är Sverige för dig? Är du svensk eller lettisk, eller båda?
Hur ser du på den svenska integrations och flyktingpolitiken idag och när du/den äldsta i din
1
Åkesson, Jimmie, 2011 https://sverigedemokraterna.se/2011/03/29/markligt-belona-de-som-stannar-illegalt/
5/3-2013
2
Romson, Åsa. Ferm, Maria. Kaplan, Mehmet, 2011 http://www.aftonbladet.se/debatt/article15559644.ab
5/3-2013
3
Granestrand, Lasse, 2011, http://www.dn.se/nyheter/sverige/utanforskapet-skulle-minska--sa-har-blev-det
5/3-2013
4
Arbetsmarknadsdepartementet, 2012 http://www.regeringen.se/sb/d/10666 5/3-2013
733G02:Statsvetenskaplig metod
Nataniel Sorvari
5/3-2013Linköpings universitet
9101121094
släkt kom till Sverige? Hur ser du på begreppet utanförskap? Finns det några gemensamma
mönster mellan intervjuobjektens svar?
Strategi och design:
Studien kommer att vara strukturerad som en respondentundersökning. Det innebär att det är
individerna som blir intervjuade och deras svar som blir intressanta för rapporten.
Exempelvis ”hur ser du på din nationella identitet”? Det är bara en individ som kan svara på
det och ingen kan svara för någon annan5. Själva intervjuerna kommer vidare att vara
strukturera som samtalsintervjuundersökningar, där det kommer att finnas vissa
utgångspunkter och huvudfrågor som individen kommer att få skickade till sig redan innan
intervjun för att förbereda sig. Sedan vid intervjutillfället kommer att frågorna som ställs
samtidigt att vara öppna, vilken jag hoppas kommer att kunna ge oss även större svar på
huvudfrågorna intervjun bygger på6. Samtalsintervjun syftar inte på att generalisera hela
populationen invandrare för att ge en gemensam bild av dessa frågor, istället syftar intervjun
på att se just den här familjens väg genom Sverige och se ifall den kan öppna för en
diskussion. Respondentstrukturen som samtalsintervjun kommer att bygga på, syftar till att se
ifall dessa individer som i fyra generationer har bott i Sverige, har olika uppfattningar om sig
själv som individer, folk samt se hur deras bild på flykting och intergrationspolitiken förr och
idag samt hur individen ser på begreppet utanförskap. Således känns en
respondentundersökning naturlig eftersom intervjun syftar att upptäcka någonslags gemensam
nämnare mellan dessa7.
Metod:
Studien kommer att bygga på intervjuer av 10 individer som alla har lettiskt ursprung, fast
över fyra generationer. Intervjuverna kommer att vara samtal med öppna frågor men samtidigt
med olika teman för att försöka besvara frågeställningarna. Vidare syftar de öppna frågorna
att även ge fler svar på olika ting eller ämnen som kan uppkomma under samtalets gång med
intervjuobjektet8. Den respondent strukturen som nämndes tidigare finns i bakrunden i
intervjun hela tiden eftersom det intressanta är hela tiden att finna ett mönster mellan dessa
5
Eisaiasson, Peter. Gilljam. Mikael. Oscarsson, Henrik. Wängnerud, Lena. Metodpraktikan. Upplaga 3.
Vällingby: Nordstedts juridik AB 2007, 258
6
Ibid, 259
Ibid, 258
8
Ibid, 266
7
733G02:Statsvetenskaplig metod
Nataniel Sorvari
5/3-2013Linköpings universitet
9101121094
olika individer, eftersom dem har ett gemensamt ursprung. Att dem som individer skulle ha en
exakt likadan världsuppfattning är nog otroligt, men samtidigt hade det varit intressant ifall
det fanns någon slags likhet på deras svar.
Variationen på individernas ålder kommer att variera ganska kraftigt med vilket också
antagligen kommer att spela in på dem svar som kommer att ges. Den äldsta som kommer att
bli intervjuvad är 76 år gammal och tillhör den första generationens flykting till Sverige, den
yngsta som kommer att bli intervjuvad är 13 år gammal och är den fjärde generationen.
Genom att intervjua personer med olika åldrar kan förhoppningsvis ge en större bredd till
studiens totala omfång.
Intervjuerna kommer både att spelas in med hjälp av en smartphone och samtidigt antecknas
ner i ett kollegeblock där även frågorna kommer att stå. Vidare kommer frågorna att skickas i
förväg till objekten så att individerna hinner förbereda sig på intervjun och därmed
förhoppningsvis kunna slappna av mer vid tillfället och prata på bättre.
Kritisk diskussion om källor och val av källmaterial:
Källorna som är tagna från hemsidor visar inte hur diskussionen kring flykting och
integrationspolitik visar inte hur den typen av politik såg ut i Sverige under 1940-talet då den
första av intervjuindividerna kom till Sverige. Inte heller visar den hur politiken sett ut fram
tills idag mer än ett par år tillbaka. Det gör att det kan vara svårt att framställa
intervjuobjektens svar som trovärdiga eftersom det inte funnits någon källa som kunnat ge
läsaren större kunskap om ämnet.
Att göra en respondentintervju kan vara svårt eftersom intervjuobjekten kan vara förvirrade,
trötta eller faktiskt ljuga i sina svar och därför inte kunna ange tydliga och sanningsspeglande
svar. Dock är ändå objekten primärkällor och fyller därför en funktion för intervjun eftersom
det är deras uppfattning som studien vill åt. För att minska risken för att göra fel och således
minska validiteten av studien, kommer författaren av studien både använda sig av ett
anteckningsblock och en smartphone för att både skriva ner och spela in svaren. Detta är för
att göra det tydligt när sedan svaren redovisas att det faktiskt finns två ”originalkällor” på
deras svar9.
9
Ibid, 64
733G02:Statsvetenskaplig metod
Nataniel Sorvari
5/3-2013Linköpings universitet
9101121094
Kritisk diskussion om validitet och reliabilitet:
Enligt författarna av Metodpraktikan är det väsentligt att en god begreppsvaliditet och en hög
reliabilitet ger ett bra och legitimt resultat. Samtidigt anser de att graden av systematiska och
osystematiska fel innebär att studien faktiskt lyckas mäta det den syftar till att mäta10.
Begreppsvaliditeten innebär att de olika teoretiska begreppen måste övergå till att bli
användbara i praktiken11. Det är viktigt att begreppen används korrekt och det finns ett
samband mellan begreppen och de olika empiriska momenten en studie syftar för, annars
riskerar det att bli ett systemfel ifall det inte går att praktiskt använda begreppen12.
Det är därför viktigt att för begreppen och frågorna i intervjun blir framförda på ett korrekt
sätt. Teorin är ju att dessa individer ska kunna ge större kunskap och inblick i hur dem ser på
frågeställningarna. Samt att man eventuellt kommer att kunna hitta ett mönster och andra
eventuella gemensamma nämnare mellan genarationerna.
Det är även viktigt att jag som författare av studien läser igenom vad som skrivits flertalet
gånger för att minimera risken för stav och slarvfel. Samt att under dagarna objekten
intervjuvas vara påläst, respektfull, skärpt och utvilad för att inte göra några fel under själva
intervjun och i ett led längre inte göra fel när jag sammanställer resultatet. Lyckas studien
med detta så kommer reliabiliteten bli bra och systemfelen få.
Kritiskt reflekterande jämförelse med annan specifik metod:
En annan metod som hade fungerat på den här typen av studie, hade varit att eventuellt ha ett
större urval med hjälp av en enkät undersökning. Det hade varit intressant att fråga flera
släkter med baltiskt ursprung totalt sätt, en större mängd och de tre länderna för att få fram ett
mer generellt svar om hur den totala uppfattningen kan se ut. Det hade varit svårare att få ut
större ”känslomässiga” svar av en enkätundersökning men genom vissa svarsalternativ skulle
intervjuobjektet kunna svara på hur den uppfattar frågeställningarna13. Det fåtaliga antalet
som blev intervjuade kan inte svara på någon som helst helhetsbild av hur invandrare i stort
(för del invandrare från baltikum) i stort ser på frågeställningarna. Däremot är syftet att se
ifall det finns några generationsöverskridande mönster och på det sättet fungerar den använda
metoden. Även ifall en enkätundersökning hade kunna ge ett större och rakare svar
10
Ibid, 63
Ibid, 64
12
Ibid, 64-65
13
Ibid 262-263
11
733G02:Statsvetenskaplig metod
5/3-2013Linköpings universitet
Nataniel Sorvari
9101121094
Källor:
Tryckta källor:
Eisaiasson, Peter. Gilljam. Mikael. Oscarsson, Henrik. Wängnerud, Lena. Metodpraktikan.
Upplaga 3. Vällingby: Nordstedts juridik AB 2007
Källor hämtade från internet:
Åkesson, Jimme, 2011 ”Märkligt att belöna de som stannar illegalt” Sverigedemokraternas
hemsida, tillgänglig på https://sverigedemokraterna.se/2011/03/29/markligt-belona-de-somstannar-illegalt/, citerad 5/3-2013 kl 09.14
Romson, Åsa. Ferm, Maria. Kaplan, Mehmet, 2012 ”Flyktingpolitiken i Sverige är inhuman”
Aftonblandets hemsida, tillgänglig på http://www.aftonbladet.se/debatt/article15559644.ab,
citerad 5/3-2013 kl 09.17
Granestrand, Lasse, 2011 ”Utanförskapet skulle minska – så här blev det” Dagens nyheters
hemsida. Tillgänglig på http://www.dn.se/nyheter/sverige/utanforskapet-skulle-minska--sahar-blev-det citerad, 5/3-2013 kl 09.19
Arbetsmarknadsdepartementet, 2012 ”Urban uteckling – stadsdelar med utbrett utanförskap”
Regeringens hemsida. Tillgänglig på http://www.regeringen.se/sb/d/10666 , citerad 5/3 2013
kl 09.22