Statsvetenskapliga metoder; 733G02/733G22
05-03-2013
Metoduppgift 4
Metod PM
Lisa Isakson
900426-3423
Problem
I Sverige ligger stora delar av det politiska ansvaret och beslutsfattandet på landets kommuner och
landsting. Detta decentraliserade maktsystem bidrar till mycket bra eftersom politiken sprids över
hela landet och kommer närmre medborgarna, istället för att allt beslutsfattande är koncentrerat till
regeringen i huvudstaden. Men det bidrar också till nackdelar. Exempelvis uppstår orättvisor mellan
kommunerna eftersom de har olika stora resurser att implementera lagar. Skillnaderna i
befolkningsmängd och skatteintäkter bidrar till stora ekonomiska skillnader i landets alla
kommuner. Det är då enklare för kommuner med stark ekonomi att uppfylla statens lagar och regler
än det är för kommuner med svagare ekonomi. Befolkningen blir olika behandlad i olika delar av
Sverige. Detta orättvisoproblem har jag valt att studera närmre genom att se hur väl
handikappanpassning är uppfylld i två kommunala gymnasieskolor, varav en ligger i en liten
kommun med mindre ekonomiska möjligheter och en i en större kommun med betydligt bättre
ekonomiska resurser.
Syfte
Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida den decentraliserade politiken i Sverige bidrar
till orättvisor. Jag kommer göra detta genom att se om det finns skillnader i hur väl två kommuner
med olika ekonomiska situationer, erbjuder handikappanpassade skollokaler till sina elever. Först
kommer jag klargöra vilka delar av ansvaret som ligger på kommunerna. Sen kommer jag ta reda på
vilka lagar och regler kommunerna har att rätta sig efter när det gäller handikappanpassningen av
skolor. När jag har all den informationen kan jag gå vidare i mitt arbete och jämföra hur väl
skolorna uppfyller kraven, och vad eventuella skillnader beror på.
Jag har valt att avgränsa mig till att endast undersöka gymnasieskolor för att arbetet inte ska bli för
omfattande. De två skolorna jag valt finns som sagt i två olika kommuner men också under samma
landsting, Östergötland, för att undvika att skillnader i landstingspolitiken eventuellt bidrar till att
de kommunala skolornas situationer ser olika ut. Jag har valt Linköpings kommun, som är en av
Sveriges största kommuner med 145000 invånare1 och Åtvidabergs kommun som endast har 11500 2
invånare.
1
http://www.linkopingskommun.se/sv/Om-kommunen/ 05-03-2012
2
http://www.atvidaberg.se/kommunfakta.4.29e1ab7a12a7a73fdc0800047662.html 05-03-2012
Frågeställningar
•Lyckas kommunerna nå de mål och regler som krävs för att ha en legitim handikappanpassning i
skola?
•Ser situationen olika ut i större respektive mindre kommuner och vad beror detta på?
Val av strategi och design
Det är en förklarande studie då jag försöker förklara varför situationen ser ut som den gör istället för
att bara beskriva hur det ser ut. 3 Min studie kommer vara teoriprövande, då jag undersöker om
teorin att ”mindre kommuner har det svårare att uppfylla statens lagar och regler pga ekonomiska
skillnader” stämmer i min fåfallstudie eller ej. Arbetet är av jämförande design och inte statistiskt
eftersom urvalet inte är stort. Kommunerna kommer ej väljas slumpmässigt utan strategiskt då jag
vill ha två kommuner under samma landsting, det är en bra metod att använda sig av i denna
situation4 då det inte finns många fall där man kan hitta en så pass stor kommun under samma
landsting om en så pass liten kommun.
Jag kommer använda mig av Sveriges lagar och regler som en idealtyp så analysdelen i min uppsats
blir därför utformad som en idealtypsanalys.5 Sådan analys berättar för oss hur verkligheten hänger
ihop med våra ideal. Hur väl handikappanpassningen uppfylls kan kategoriernas som gradskillnader
och då är idealtypsanalys en bra metod att använda. 6 Utifrån mitt ideal kommer jag utforma en
”motsatt idealtyp” som består i att man inte uppfyllt handikappanpassningen alls, och då har jag
bildat två polära idealtyper vilket underlättar mina motiveringar av slutsatserna samt gör det enklare
att säga vart mina kommuner befinner sig på skalan mellan de två polära punkterna.7 För att
undvika nivåskattningsproblem utformar jag en egen gränssättning med hjälp av lagarna som
kommunerna måste uppfylla.8
3
Esaiasson m.fl 2012 sida 36
4
Ibid sida 101
5
Ibid sida 141
6
Ibid sida 139
7
Ibid sida 141
8
Ibid sida 141
Val av specifik metod
Först kommer jag behöva samla in material för att bygga upp idealtypen, vilket består av
information från Sveriges regering. De lagar jag kommer använda mig av är Skollagen och LSS
(Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). LSS kommer hjälpa mig att reda ut på
vilket sätt kommunerna har ansvaret. Jag behöver även presentera hur lagstiftarna definierar
begreppet ”vissa funktionshindrade” för att klargöra exakt vilka sorts funktionshinder som berörs av
lagen samt att undvika kritik på grund av oklarheter.9 Jag kommer behöva operationalisera
begreppen större och mindre kommuner, för att undvika bristande begreppsvaliditet.
Nästa steg blir att ta reda på hur situationen ser ut på de två skolorna jag har valt. Jag kommer göra
besök på skolan för att intervjua rektorerna och se mig omkring. Intervjun kommer vara en ren
informantintervju för att få bästa möjliga skildring om hur situationen faktiskt ser ut.10. Anledningen
till att jag väljer rektorerna är för att jag tror att centralitetsprincipen, alltså att välja en centralt
placerad källa11, passar bäst i det här fallet när jag endast intervjuar en person från varje skola.
Kritisk diskussion av era källor och val av källmaterial.
Intervjuerna ser jag som ett bra sätt att ta reda på hur situationen på skolorna ser ut. Det finns en
risk att rektorerna ger en förskönad bild av verkligheten men jag tror att jag kommer närmre ett
sanningsenligt resultat genom ett personligt besök och intervjuer på plats.
Mina skriftliga källor i form utan lagtexter behöver jag inte tveka på eftersom de är tagna från
regeringen hemsida. Kommunfakta är tagen från kommunernas egna hemsidor vilket betyder att jag
litar på informationen.
9
Esaiasson m-fl. 2012 sida 55
10
Ibid sida 227
11
Ibid sida 258
Kritisk diskussion vad gäller validitet och reliabilitet
Jag tror inte att validiteten i mitt arbete kommer vara bristande då begreppsvaliditeten är
genomtänkt med definitioner och operationalisering av begrepp. Resursvaliditeten kommer också
vara bra eftersom jag verkligen mäter det jag säger att jag ska mäta. Det jag skulle kunna se som
problematiskt är den interna validiteten som hänger på att slutsatserna är tillräckligt välgrundade
utefter antalet analysenheter jag har studerat. 12 Då jag endast studerar två kommuner måste jag vara
noga med att påpeka att detta endast är en fåfallsstudie genom hela mitt arbete och att slutsatserna
är dragna efter att jag endast observerat två kommuner.
Relabiliteten kommer inte vara bristande med tanke på att jag ska göra ett ordentligt förarbete när
jag utformar intervjuguiderna och jag kommer, om jag får tillåtelse från intervjuobjektet, spela in
intervjuerna för att inte missa något när jag senare renskriver. 13
Kritiskt reflekterande jämförelse med minst en annan specifik metod
Det finns två alternativa metoder som skulle passa bra för detta arbete. För det första skulle jag
gärna förstora min rapport och undersöka flera kommuner för att se om problematiken är
förekommande även på andra ställen i landet. Då skulle mitt resultat och mina slutsatser bli mer
omfattande och av betydligt större värde. Anledningen till att jag endast valt två kommuner är helt
enkelt på grund av tidsbrist. Om jag skulle försökt undersöka fler kommuner med denna tidsplan
skulle relabiliteten sjunka vilket jag inte ville riskera. En lösning som skulle kunnat funka är att inte
intervjua rektorerna utan exempelvis skicka ut en enkätundersökning istället, och på så sätt få reda
på hur väl handikappanpassade skolorna är. Detta skulle vara mer tidseffektivt och ge mig mer
information att jämföra från fler kommuner. Anledningen till jag jag valt att göra intervjuer istället
för att skicka ut en enkät är att jag tror svaret blir mer sanningsenligt. Det blir lättare för rektorerna
att ge en falsk och förskönad bild vid en enkätundersökning vilket bidrog till att jag bestämde mig
för att välja intervju som metod.
Jag har också funderat över är att intervjua de funktionshindrade eleverna istället för rektorerna. Jag
hade då fått svar från en helt annan vinkel som hade berättat mer om hur det faktiskt är att vara
funktionshindrad på en gymnasieskola i dessa kommuner, men jag valde rektorerna då dessa är
lättare att få tag på samt att jag vill få med den ekonomiska aspekten.
12
Esaiasson m.fl sida 58
13
Ibid sida 268
Källförteckning
Tryckta källor:
Esiassion P, Gilljam M, Oscarsson H & Wängnerud L. (2012) Metodpraktikan – konsten att studera
samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Muntliga källor:
Intervju med XXX. Datum:XXX Plats: XXX
Intervju med XXX. Datum: XXX Plats: XXX
Internetkällor:
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1993387-omstod-och-ser_sfs-1993-387/
Skollagen
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/
Skollag-2010800_sfs-2010-800/
Linköpings kommuns hemsida
http://www.linkopingskommun.se/sv/Om-kommunen/ 05-03-2012
Åtvidabergs kommuns hemsida
http://www.atvidaberg.se/kommunfakta.4.29e1ab7a12a7a73fdc0800047662.html 05-03-2012