Jonas Andersson
Statsvetenskaplig metod 733G22, VT-13
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Metoduppgift 4: Metod-PM
Problem, syfte och frågeställningar
Syftet med den här undersökningen är att genom en beskrivande idéanalys tydligt beskriva
argumenten för och emot i debatten om Linköping City Airport ska subventioneras ekonomiskt av
Linköpings kommun. När argumenten i debatten beskrivs vill jag ta reda på hur de förhåller sig till
varandra.
De forskningsfrågor som jag avser besvara är:
 Vilka är argumenten i den politiska debatten för och emot en ekonomisk subvention av
Linköping City Airport från Linköpings kommun?
 Hur förhåller sig argumenten till varandra i den politiska debatten för och emot en
ekonomisk subvention av Linköping City Airport från Linköpings kommun?
Frågeställningarna som krävs för att besvara syftet är idécentrerade och rör en i allra högsta grad
aktuell kommunpolitisk debatt i Linköpings kommun, där meningsskiljaktigheterna rör att
kommunen idag subventionerar Linköping City Airport med 15-20 miljoner per år1. Nämnda bolag
Linköping City Airport är ett helägt dotterbolag till SAAB AB, och flygplatsen drivs i tätt
samarbete med kommunen i Linköping2. Både politiker, övriga samhällsdebattörer och väljarna
själva tror jag skulle vara betjänta av att de olika argumenten i debatten om subventionen belyses
och ges perspektiv på. I kommunpolitiken i Linköping finns det starka åsikter i frågan, och att
undersöka vilka argumenten är i debatten från de politiska lägren kan göra det lättare för samhället
att nå fram till en lösning på frågan, tror jag. Argumenten i debatten finns från två håll bland
kommunens politiker, där en sida vill fortsätta med att subventionera flygplatsen3, och en annan vill
att subventionerna ska upphöra4.
Genom att genomföra min undersökning tror jag att kan skapa större förståelse och intresse för
frågan om subventionen av flygplatsen i Linköping. Jag vill göra kritisk granskning möjlig av
argumenten i debatten och i förlängningen underlätta för Linköping kommuns medborgare att ta
ställning i en politisk fråga som framhålls som viktig från båda politiska läger i debatten.
Strategi och design
Jag har för avsikt att genomföra en kvalitativ undersökning där olika muntliga och skriftliga och
yttranden från debattörer granskas, i i den omdebatterade fråga jag valt att studera. Att jag väljer att
göra en kvalitativ studie och inte en en kvantitativ studie kändes naturligt när jag valt att rikta in
mig på att undersöka vilka argumenten är och hur de förhåller sig till varandra, i en debatt. En
kvantitativ undersökning hade jag kunnat välja, om jag ville göra en undersökning baserad på
likvärdiga och följaktligen jämförbara uppgifter i ett antal analysenheter tillräckligt stort för att
uttryckas och analyseras i form av siffror (197, Metodpraktikan).
_____________________
1 Schander, Andreas. Gemensamt flygbolag dyrt för östgötarna. Affärsliv.
2 Linköping City Airport. Om Linköping City Aiport. Linkopingsflygplats.se
3 Lindvall, Paul. Satsningar på flyg är viktiga för tillväxt och jobben. Corren.se
4 Miljöpartiet i Linköping. Miljöpartiet i Linköpings handlingsprogram 2010-2014, sid. 7.
Dock är det jag är ute efter snarare att granska vad som sagts, och inte hur många gånger något
sagts. Kvalitativa studier bygger istället på att systematisera och med ett kritiskt öga undersöka
innehållet, och det passar min undersökning bättre5.
Studien av debatten kommer att vara idécentrerad i enlighet med frågeställningarna för
undersökningen, då det är fokus på olika betydelsefulla och typiska argument i debatten, och vikt
läggs inte särskilt på vem som är avsändaren för argumenten6 Jag har dock som avsikt att omnämna
från vilket politiskt håll ett visst argument kommer för att det kan vara av intresse att se vilka som
står emot varandra när jag beskriver argumenten i debatten.
För min analys behöver jag en analysapparat som skiljer på olika typer av argument som gör det
möjligt för mig att inordna argumenten i olika kategorier. Man kan argumentera för att det är bättre
att försöka kategorisera i efterhand när man sållat ut argumenten, men även den som inte formulerat
en analysapparat har naturligtvis någon form av uppfattning om vilka argument eller
ställningstaganden som är av intresse7. I mitt fall vore det till exempel intressant att ha en
analysapparat som kan ordna in argument i kategorier som de motiveras vara gynnsamma för, som
ekonomi, miljö o.s.v. En analysapparat kan delas in i två typer: som dimensioner eller idealtyper8.
Dimensioner tror jag är lämpligast att använda som analysappart för mig där den kan sträva efter att
urskilja olika typer av argument. För att undvika problem kommer jag noggrant se till att
kategorierna är uttömmande och ömsesidigt uteslutande9. Vid valet av analysapparat avser jag inte
använda mig av idealtyper, som snarare försöker sammanfoga argumenten från en sida till en mer
sammanhållen ståndpunkt10.
Den typ av analysteknik jag väljer att använda mig av i undersökningen är en argumentationsanalys,
som kommer att fungera som en beskrivande idéanalys. Det tror jag blir en lämplig teknik när jag
har som syfte att i min idéanalys beskriva och se hur argument förhåller sig till varandra i en
brännande och aktuell politiska fråga. Argumentationsanalysen används för att granska
argumentation i flera led. Det blir möjligt genom att argumentationsanalysen utreder argumentations
struktur och visar på hur olika argument förhåller sig till varandra. Vidare syftar
argumentationsanalysen till att beskriva de argument som förekommer i en debatt i ett särskilt
ämne, ofta för att avgöra hållbarheten i argument och möjliggöra ställningstagande i debatten11.
Argumentationsanalysen känns därför utmärkt för mig när det kommer till att besvara
undersökningens frågeställningar.
En viss typ av systematiserande undersökning har till syfte att logiskt ordna innehåll för en bättre
överblick. Då blir forskarens uppgift att formalisera tankeinnehållet i kategorier som blir
lättöverskådliga. Argumentationsanalytiska studier syftar till att tydligare åskådliggöra och
sammanställa argument som framförs för olika hållningar i en debatt12. Med tanke på att jag
genomför en argumentationsanalys så vore det då idé för mig att som forskningsmetod logiskt ordna
innehållet i det material jag kommer att gå igenom under undersökningens genomförande.
_____________________
5 Esaiasson, P. m.fl. (red) (2012). Metodpraktikan. Norstedts juridik, Stockholm, s. 210-211.
6 Beckman, Ludvig, 2005. Grundbok i idéanalys. Santérus förlag, Stockholm. s . 17.
7 Beckman, op. cit., s. 21.
8 Beckman, op. cit., s. 25.
9 Beckman, op. cit., s. 26.
10 Beckman, op. cit., s. 28.
11 Beckman, op. cit., s. 38.
12 Esaisasson m.fl., op. cit., s. 211.
Urval och avgränsning
En avgränsning av valet av aktörer blir viktigt i en debattanalys13. Jag kommer att fokusera på de
formella politiska aktörernas roll i det hela, det vill säga representanter för de politiska partierna
som finns representerande i Linköpings kommunfullmäktige. Andra aktörer med stort informellt
inflytande som media, företag och andra samhällsaktörer spelar naturligtvis roll för dragkampen i
frågan som debatteras, men att fokusera på de partipolitiska representanterna i frågan känns logiskt
för att de ändå är de som formellt beslutar. Jag är även beredd att ta med den interna debatten inom
partierna in i undersökningen i den mån en sådan förekommer, då den kan spela roll formellt t.ex.
vid olika omröstningar i kommunfullmäktige, nämnder eller kommunala bolag. Jag har för övrigt
bestämt mig för att begränsa mig till mandatperioden 2010-2014 för debatten som förekommit i
frågan om flygplatsens subvention, och det är också den mandatperiod som vi är inne på nu och
som frågan har varit uppe för debatt kring allra mest.
Specifik metod
Med tanke på att jag kommer att analysera det som kommunpolitiker i Linköping har sagt både
skriftligen och muntligen, kan det omfatta olika typer av dokument och uttalanden. För den
kommunala politiska organisationens del kommer jag att se över motioner, interpellationer,
skriftliga reservationer och protokollsanteckningar som läggs i fullmäktige eller övriga organ där
frågan om flygplatsens subvention diskuteras och beslutas om. Andra dokument från partierna
involverade i kommunpolitiken kommer att ses över i min undersökning så som olika former av
lokala valmanifest och handlingsprogram. Kommunfullmäktiges sammanträden sänds även via
webb-TV och radio14, på så sätt kommer uttalanden i debatter finnas tillgängliga som inte hade gått
att få tag på genom att bara läsa handlingar som t.ex. fullmäktiges protokoll. Vidare kommer jag att
genomföra analyser av debattartiklar och övriga relevanta texter också. Till slut kommer jag ha en
kombination av olika källor som kommer att kunna delas upp i varsin sida i debatten om
subventionen av Linköping City Airport.
Jag kommer noga att studera det material som jag omnämnt som kommer att bli relevant för min
undersökning, för att urskilja vad som faktiskt är argumenten däri, och vad som inte är det. En
systematisk granskning av argumenten för och emot en subvention av Linköping City Airport från
Linköpings kommuns sida kommer jag genomföra. Att sedan finna de teser jag sorterar argumenten
efter beror på hur materialet ser ut15, så exakt hur de kommer se ut är svårt att uttala sig om innan
undersökningens genomförande.
Förhoppningen jag hyser är att hitta material där argumentationen är lätt att följa rakt igenom, för
att kunna utvinna den information jag söker på ett enklare sätt. Med hjälp av
argumentationsanalysen kommer jag i vilket fall som helst kunna granska varje led i
argumentationen då argumentationsanalysen som analysteknik klargör argumentationens struktur
och hur de olika argumenten i en debatt förhåller sig till varandra16.
_____________________
13 Beckman, op. cit., s. 39.
14 Linköpings kommun. Sändningar från kommunfullmäktige. Linkoping.se
15 Beckman, op. cit., s. 40.
16 Beckman, op. cit., s. 38.
Källdiskussion
Materialet som jag kommer att studera kommer att utgöras främst av skriftligt material som utdrag
ur beslutsprotokoll och partiernas egna kommunala politiska dokument samt även nedskrivna texter
från muntliga yttranden från exempelvis Linköping kommunfullmäktiges webb-TV. Jag kommer
sedan att dela upp de olika formerna av yttranden i två sidor som representerar en för- och motsida i
debatten.
Den typ av källor jag kommer använda mig av, som olika sorters beslutsprotokoll och partiprogram
ligger det ofta mycket arbete bakom, och det är troligt att det fylliga materialet kommer ge mig
möjlighet att besvara fler frågeställningar än vad som var tanken från början17. Jag vill tillse med de
fyra klassiska källkritiska reglerna om äkthet, oberoende, samtidighet och tendens att trovärdigheten
för mina källor blir hög. Reglerna kommer jag använda mig av i varje fall jag påstår något i min
undersökning.
Debattartiklar och andra politiskt argumenterande texter, som t.ex motiveringar i ett partis
kommunala handlingsprogram som jag kommer använda i min undersökning går naturligtvis att
ifrågasätta vad gäller tendens, då de politiska företrädarna som ligger bakom det hela troligtvis har
ett intresse av att för egen vinning vinkla texter. Jag avser när jag granskar den här typen av texter
att notera avsändaren för att se vad som kan betraktas som partiska källor. En ensam tendentiös
källa som påstår något ska kompletteras med att jämföras med åtminstone en oberoende källa. En
huvudregel är att inte sätta tilltro till en ensam tendentiös källa18.
Utdrag ur beslutsprotokoll (inkluderat motioner m.m. från partierna som återfinnas i desamma) är
offentliga handlingar i stor utsträckning och är sådant som kommer att kunna komma granskas i
kommunens diarium, säkerligen i fysiska original många gånger då perioden jag granskar är
innevarande mandatperiod i kommunpolitiken. Här känns det som att äktheten kan påstås vara
mycket hög många gånger om man i kommunens diarium kan komma över originalprotokoll och
andra handlingar i fysisk form.
Validitet och reliabilitet
Validitet brukar delas in i resultatvaliditet och begreppsvaliditet. Validitetsbegreppen görs en
distinktion emellan. Begreppsvaliditet handlar om överensstämmelsen mellan teoretisk definition
och och operationell indikator, vilket är något som kan ses över så fort vi har bestämt våra
teoretiska begrepp och tagit fram de operationella verktyg vi ska använda oss av. Resultatvaliditeten
som handlar om att se om vi faktiskt mäter vad vi påstår att vi mäter i undersökningen, kan ses först
efter att den empiriska undersökningen har gjorts färdig19.
Är begreppsvaliditeten god, genom att inga systematiska fel finns, samtidigt som reliabiliteten är
hög, d.v.s. att inga slumpmässiga eller osystematiska fel förekommer, då kommer också
resultatvaliditeten att bli god20. Jag har stor tilltro till att mina frågeställningar tillsammans med en
noggrann undersökning och sammanställning av resultat kommer att vara till god hjälp för mig att
besvara syftet med undersökningen om att beskriva och se hur argument förhåller sig till varandra.
Det känns konkret och tydligt för mig. Hade jag istället t.ex. blandat in begrepp som är subjektiva i
syftet och frågeställningarna, som vad som är ”bra” eller ”rätt” i frågan om subvention av
flygplatsen hade jag fått det svårt att forska mig fram till ett svar tror jag.
__________________
17 Esaisasson m.fl., op. cit., s. 281.
18 Esaisasson m.fl., op. cit., s. 285.
19 Esaisasson m.fl., op. cit., s. 50.
20 Esaisasson m.fl., op. cit., s. 50.
Annan specifik metod jag istället kunde valt för att besvara forskningsfrågan
En kvantitativ innehållsanalys hade kanske i något avseende varit gångbar i min undersökning,
exempelvis för att lyfta hur ofta argument förekommer i debatten som är föremål för min studie.
Det är på så sätt möjligt att uttala sig om likheter eller skillnader mellan olika politiska hållningar
och texter21. Att se hur argument förhåller sig till varandra i debatten om flygplatsen är också syftet
med min undersökning.
Slutligen vill jag ändå vara tydlig med att jag anser att en kvalitativ undersökning i form av den
argumentationsanalys jag tänkt genomföra, är lämpligast för att uppnå syftet med undersökningen.
Även om en kvantitativ innehållsanalys gör det möjligt att uttala sig om likheter eller skillnader
mellan politiska hållningar, så handlar min undersökning om att granska argument i en debatt, vilket
jag tror görs betydligt lättare med ord, än med siffror.
__________________
21 Beckman, op. cit., s. 42.
Källor
Beckman, Ludvig, 2005. Grundbok i idéanalys. Det kritiska studiet av politiska texter och idéer.
Santérus förlag.
Esaiasson, P., Wängnerud, L., (red) (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ
och marknad. Norstedts juridik, Stockholm.
Linköping City Airport. Om Linköping City Aiport. Linkopingsflygplats.se
http://www.linkopingsflygplats.se/sv/om-oss/om-linkoeping-city-airport
Hämtat 2013-05-05 21:00
Lindvall, Paul. Satsningar på flyg är viktiga för tillväxt och jobben. Corren.se
http://www.corren.se/asikter/debatt/artikel.aspx?articleid=5899986
Hämtat 2013-05-05 21:03
Schander, Andreas. Gemensamt flygbolag dyrt för östgötarna. Affärsliv
http://www.affarsliv.com/?articleid=5447509&date=&menuids=
Hämtat: 2013-05-05 21:02
Miljöpartiet i Linköping. Miljöpartiet i Linköpings handlingsprogram 2010-2014.
https://linköping.mp.se/wp-content/uploads/2010/07/Kommunalt-handlingsprogram-MpLink%C3%B6ping-2010-2014.pdf
Hämtat 2013-05-05 21:03
Linköpings kommun. Sändningar från kommunfullmäktige. Linkoping.se
http://linkoping.se/sv/Demokrati-politik/Kommunfullmaktige/Sandningar-frankommunfullmaktige/
Hämtat 2013-05-05 21:02