733G02
2013-03-06
Robin Nordenson
881027
PM
Inledning
Stockholms Stadsmission hade en kampanj i Dagens Nyheter i början på 1990- talet som jag
nyligen har läst om. Denna kampanj handlade om att få in pengar till Stadsmissionen för hemlösa
kvinnor. Denna kampanj var mycket aggressiv och ett exmpel på en annons som användes kunde se
ut enligt följande: “Hon klarar sig”. - bild på en hemlös kvinna
som sover på en parkbänk - “Hundratals män tar hand om henne” (Thörn 2004). Detta väckte mitt
intresse för att trots att aggressiva kampanjer förs så talar man nästan aldrig om kvinnlig hemlöshet
och vilka behov och problem som det medför.
Med denna rapport vill jag belysa de problem som kvinnliga hemlösa möter i jämförelsen mot
manliga samt att från ett statsvetenskapligt perspektiv undersöka vilka specifika åtgärder samt
ansvar Socialtjänsten har/tar. Om behoven ser olika ut mellan könen behöver då åtgärderna även
vara olika? Min förförståelse som till största del härrör från Catharina Thörns avhandling Kvinnans
Platser (2004). I denna avhandling framkom det att kvinnor i större utsträckning vill ta hand om sin
hygien i större grad och inte se "hemlös" ut. Detta fick vissa konsekvenser som te.x. att handläggare
på Socialtjänsten inte förstod allvaret i situation och i vissa fall inte kunde hjälpa kvinnan då hon
inte såg ut som en hemlös. En intressant fråga jag hela tiden komomer att jobba efter är; om man
måste se hemlös ut för att få hjälp som en hemlös ska få?
Syfte
Syftet med denna rapport är att utifrån myndigheter som te.x. Socialtjänsten undersöka vad som
görs för hemlösa kvinnor. Jag vill förstå och förklara de rutiner som fins och möjligtvis identifiera
vilka skillnader som varierar beroende på kön. Jag kommer att utgå från Catharina Thörns
avhandling Kvinnans Platser som är en diskursanalys av hur kvinnlig hemlöshet ser ut idag och hur
officiella diskurser förs. Jag kommer dock att fokusera på de skillnader som finns hos
Socialtjänstens bemötande. I Thörns avhandling påvisade hon att de fanns skillnader i hur
Socialtjänsten bemöter manliga hemlösa gentemot kvinnliga, men hon gick inte in på djupet från
myndighetens perspektiv, vilket jag avser att göra. Thörn kom dock fram till att kvinnor i större
utsträckning inte får den hjälp de är i behov av på grund av att de inte ser hemlösa ut i lika stor
utsträckning på grund av sociologiska orsaker.
Frågeställning
För att besvara syftet med denna rapport kommer jag att använda följande frågeställning.

Skiljer sig de ansvarig myndigheternas bemötande/rutin beroende på vilket kön man tillhör?
733G02
2013-03-06
Robin Nordenson
881027
Metod och design
Jag vill med denna rapport visa den kausalitet som tycks, enligt Catharina Thörn, råda mellan kön
och bemötandet från myndigheter. Könet kommer vara orsaken och bemötande kommer att vara
verkan.
Således kommer mina variabler att vara följande:

Oberoende variabel kommer att vara kön

Beroende variabel kommer att vara bemötande/rutin från myndighet
Jag hoppas kunna genomföra intervjuer med handläggare från socialtjänsten för att undersöka om
det finns några strukturella skillnader på hur man ska bemöta en hemlös beroende på vilket kön den
har. Finns det olika behov, om ja, vilka är dessa?
Intervjuerna kommer att vara av respondentintervju- karaktär då dessa personer är centrala för min
frågeställning och mest insatta. Genom att intervjua handläggare, de personer som faktiskt bemöter
de hemlösa, så hoppas jag att ett eventuellt snöbollsurval kan vara aktuellt då min förhoppning är
att dessa personer vet vart jag kan vända mig för djupare information (Esaiasson s.291).
Efter att jag har genomfört respondentintervjuer ovan så hoppas jag att genom ett snöbollsurval få
möjlighet att intervjua hemlösa och undersöka om de uppfattar myndigheters bemötande på olika
sätt beroende på vilket kön de tillhör.
Då detta är ett etiskt känsligt område så kommer alla de personer jag intervjuar att anonymiseras för
att minska risken för framtida konsekvenser, te.x. om en handläggare på Socialtjänsten är kritisk
mot sin egna arbetsgivare.
Jag hoppas kunna genomföra en intervju hos Stadsmissionen i Stockholm då det var de som drog
igång kampanjen för hemlösa kvinnor. De sitter även med stor kunskap kring det dagliga arbetet
och har både kontakt med hemlösa samt med myndigheter och kan ses som mer objektiva. Detta
kommer vara en form av expertintervju (Esaiasson s.261).
Mina data kommer således att framförallt bestå av kvalitativ typ. Jag kommer dock även att utgå en
del från Thörns Kvinnans platser. Rapporten som sådan kommer att vara teoeriprövande (Esaiasson
s.125) då jag kommer att utgå från Catharina Thörns avhandling från 2004 som heter Kvinnans
733G02
2013-03-06
Robin Nordenson
881027
Platser där jag vill testa hennes teori om att kvinnor får ett annorlunda bemötande från
myndigheter. Jag kommer även förutom att pröva teorin förhoppningsvis kunna vidareutveckla den
genom att gå in på djupet till vad det är som skiljer i Socialtjänstens bemötande, genom att lägga
mitt huvudfokus på detta.
Avgränsningar
På grund av diverse resursbrister som kommer jag att försöka intervjua åtminstone 5 personer,
varav 2 st hemlösa, representant från Stadsmissionen och 2 handläggare från Socialtjänsten (som får
representera myndigheten). Jag kommer att genomföra undersökning i Stockholm för att snabbast
möjligt få tillgång till intervjupersonerna.
Kritik mot vald metod
Att genomföra intervjuer är alltid svårt. Det är viktigt att vara kritisk till den information som ges då
det kan finnas subjektiva intressen hos de som man intervjuar för att rapportens resultat kan påverka
dess situation. Nu kommer detta vara en B-uppsats vilket troligtvis innebär att den slutsats jag
kommer fram till inte kommer att få någon större påvekan för de som är hemlösa eller de som
jobbar med hemlöshet. Genom att min avgränsning är så pass begränsad så hoppas jag att denna
rapport kan inspirera andra för vidare forskning inom detta ämne.
Man skulle kunna ha genomfört en kvantitativ analys med hjälp av enkäter för att kunna med
statistisk säkerhet kunna påvisa attityd skillnader hos Socialtjänsten gentemot de hemlösa beroende
på kön. Jag vill dock kunna få en fingervisning med min B- uppsats om hur det ligger till för att
senare kunna gå vidare med en mer kvalitativ studie.
Validitet och Reliabilitet
Då jag inte ännu genomfört denna rapport så kommer jag inte med säkerhet kunna veta hur valid
och reliabel denna rapport kommer att vara. På förhand kan jag dock säga att pågrund av mina
avgränsningar så kommer det finnas en svaghet kring den interna validiteten. Den interna validitet
kommer vara något svag då jag kommer att försöka genomföra en förklarande slutsats mellan orsak
och effekt men med få intervjuobjekt på grund av resursbrist. (Esaiasson s.64).
Referenser
Thörn, Catharina. 2004. Kvinnans platser. Stockholm: Égalité.
733G02
2013-03-06
Robin Nordenson
881027
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena. 2010 - Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Vällingby, Norstedts Juridik AB.