Albertina Kant
Linköping Universitet
Statsvetenskaplig metod, HT -12
Metod-PM
Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att undersöka om militär intervention i andra länder är rätt och om man
faktiskt uppnår målen genom fortsatta insatser. Jag vill undersöka det som påstås och skrivs om
saken för att kunna bilda mig en tydligare uppfattning.
•
Är västvärldens interventioner i andra länder bra?
•
Är detta någonting Sverige bör fortsätta med?
•
Är situationen i Afghanistan ett enda hopplöst krig bortom rationell lösning?
Jag kommer främst att spesificera mitt arbete till frågan om Svensk militär närvaro i Afghanistan
och huruvida den är bra eller dålig. Detta för att få perspektiv på undersökningen och för att just
frågan om Afghanistan är ett dagsaktuellt och omdebatterat ämne.1 Svenska militära trupper i
Afghanistan är en del av International Security Assistance Force (ISAF) och jobbar under mandat
av FN men är sedan 2003 under ledning av NATO. Meningsskiljaktligheterna och diverse debatter
går som regel i linje mad att man antingen vill avbryta de militära insatserna med omedelbar
verkan2 eller att man är för fortsatta insatser eller till och med för en utökning av de militära
utlandsstyrkorna.3
Jag kommer göra en analys av argument från båda sidor, det vill säga dem som är för fortsatta
insatser och dem som är emot. Med en sådan undersökning som underlag hoppas jag veta vilka
argument som verkar mest förnuftiga att ta på allvar och således kunna bilda mig en uppfattning i
frågan.
Strategi och design
Jag ämnar genomföra en kvalitativ studie där jag kommer gå igenom texter och uttalanden från
olika personer som får representera en för- och en motsida av saken. Kvalitativa studier till skillnad
1 Kerstin Holm, Anders Lindqvist, Örjan Magnusson, Rödgröna oeniga efter talibanattack, artikel på SVT Nyheter,
Januari 2012, (http://www.svt.se/2.22620/1.1850416/rodgrona_oeniga_efter_talibanattack)
2 Göran Drougge, Ta hem alla soldater nu!, artikel på hemisdan för Nätverk Mot Krig,
(http://www.motkrig.org/pdf/basta_strategin.pdf)
3 Aleksander Gabelic, Därför ska svensk militär stanna i Afghanistan, artikel på svenska FN-förbundets hemsida,
2009, (http://www.fn.se/press/arkiv/arkiv-2007-2010/tal-och-artiklar/2009/testsida/)
från kvantitativa studier söker att definiera innehållet i det man undersöker4 snarare än att finna
mätbara resultat. Tanken är att det ska bli lite av en kombination av en beskrivande studie och en
argumentationsanalys. Tillvägagånssättet när man analyserar en argumenaterande text är att först
och främst sålla bort icke-argumenten från de faktiska argumenten och sedan att undersöka
troväridghet och riktighet i de argument som förs för att slutligen kunna bilda sig en mening eller ta
ställning en debatt. Ofta är politiska texter skrivna i syfte att bevisa för läsaren vad som är rätt eller
fel.5 Detta görs gärna med väl grundade argument men ibland även med icke-argument, såsom
värdeladdade ord och aggression eller egna åsikter. En argumentanalys är således ett viktigt redskap
för att utesluta sådant som inte är väl grundade argument så att man istället kan se på det sakliga
innehållet. Jag är klar över att det är viktigt att vara noggrann då argumenterande texter i vissa fall
kan likna beskrivande texter och kommer att systematiskt studera mitt material sektion för sektion.
Jag kommer se efter, av författaren angivna, motiv eller orsaker till att ett ställningstagande är
riktigt för att således avgöra om det är ett argument eller någonting annat. Detta kallas att logiskt
ordna textens innehåll för att få en bättre överblick, och är en typ av systemaiserande
undersökning.6 Jag har valt denna forskningsmetod för att jag tror att det är det bästa sättet för mig
att få en så pass tydlig bild som möjligt över de olika åsikterna och argumenten som förs inom
debatten. Det är en passande metod för uppgiften med tanke på hur situationen ser ut. Förespråkarna
för respektive emot fortsatta insatser i Afghanistan vrider saken i väldigt olika infallsvinklar och det
kan vara svårt som utomstående att veta vad man egentligen ska tro och tycka om saken.
Specifik metod
Genom att noggrant studera forskningsmaterialet, i det här fallet texter och artiklar för och emot
saken i fråga, kommer jag göra mitt bästa för att urskilja det som är argument och det som inte är
det. Ett argument kommer här definieras som en överbevisande mening om något, väl förankrat i
saklighet och med goda skäl till varför man som läsare kan finna trovärdighet i det.
Nätverket mot krig är en samling av olika rörelser som jobbar ideellt och från början bildades för att
motverka ett krig i Irak. I nätverkets samordninggrupp finns starka röster som även har synpunkter
på situationen i Afghanistan och jag har tänkt mig att använda mig till viss del av det materialet.
Nätverket mot krig är en av de starka förespråkarna för en avrustning i Afghanistan och att de
svenska trupperna ska dras ur och skickas hem.7 I vissa fall tas även frågan om korruption i
Afghanistans regering upp8 i samband med att man förespråkar en avrustning och det är då det
4
5
6
7
8
Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wägnerud, Metodpraktikan, Nordstedts juridik AB, 2012, s. 210
Ludvig Beckman, Grundbok i idéanalys, Santérus förlag, 2005, s. 38
Esaiasson, m.fl., op. cit., s. 211
Göran Drougge, Ta hem alla soldater nu!,
Göran Drougge, Bistånd för krig eller krig för bistånd, opinionsartikel i SvD, oktober 2010,
(http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/bistand-for-krig-eller-krig-for-bistand_5585881.svd )
börjar bli förvirrande eftersom man då blandar in en annan aspekt av saken.
Positivt inställda till fortsatt engagemang i Afghanistan å andra sidan tycker att man borde utöka
den militära utlandsstyrkan9 och att det arbete som utförs är fredsfrämjande och absolut nödvändigt.
Jag har tänkt mig att låta en kombination av texter och artiklar från bland annat representanter från
FN-förbundet, försvarsmakten och regeringskansliet utgöra material för min argumentationsanalys
och det ska då representera den sidan av saken som förespråkar fortsatt involvering. Jag hoppas
kunna hitta debatter där man kan följa nån form av röd tråd i argumenten. Fördelen med det är att
man då kan tyda argumenten i förhållande till varandra och om man analyserat varje länk i en kedja
av argument ordentlig och förstår dem så är det lättare att slutligen kunna förklara innebörden. Detta
är nödvändigt för att kunna se den stora bilden och förstå hela debatten, för – och motsida med
respektive argument inkluderat. Det kommer ge mig en ökad förståelse för vad diskussionen
egentligen går ut på och varför det finns en viss oenighet.10
Källdiskussion
Mitt undersökningsmaterial kommer bestå av texter och artiklar skrivna av en kombination av
människor som tillsammans kommer få representera varsin sida av saken. Det blir en form av
primärkälla vilket alltid är att föredra framför en sekundärkälla då innehållet blir mer
sanningsenligt.11 Mycket av det material jag kommer gå igenom kommer vara åsikter och
argumentationer och det kan ju i sin tur vara baserat på uppgifter hämtade någonstans ifrån och
således kommer jag behöva gräva djupare och kontrollera mitt underlags författares källor och deras
äkthet. Hemsidan för Nätverket mot krig och det material som publiceras där uppfattar jag som en
seriös källa, men det återstår att se. FNs, och Försvarsmaktens hemsidor är enligt min mening,
också att betrakta som pålitliga källor. Diverse olika nyhetskanaler har en varierande grad av äkthet
och trovärdighet och jag kommer i stor utsträckning att undvika artiklar från sådana. Inte bara för
att trovärdighet kan svikta men också för att det jag i första hand är intresserad av är såklart åsikter
och meningar som argumenterar för vad som är rätt i frågan om intervention. Jag har en fundering
om att man eventuellt skulle kunna kontakta upphovsman eller författare till en text/artikel för
vidare uppföljning eller kontroll av äkthet om behovet skulle uppstå. Detta är då också naturligtvis
en primärkälla och att föredra framför något annat. Jag har tänkt att använda kurslitteraturen i den
utsträckning jag behöver guidning angående själva metoden. En, av seriösa statsvetare sammansatt,
och på universitetet väl använd litteratur som jag i allra högsta grad betraktar som en pålitlig
informationskälla. Opinionsartiklar och argumenterande texter är naturligtvis en form av
9 Aleksander Gabelic, Sverige måste öka sitt internationella truppbidrag, artikel på svenska FN-förbundets hemsida,
(http://www.fn.se/press/2012/sverige-maste-oka-sitt-internationella-truppbidrag/)
10 Beckman , op. cit. s. 38
11 Esaiasson, m.fl., op. cit., s. 283
tendentiösa texter, det vill säga texter där författaren önskar framställa saken på ett visst sätt, och
det är viktigt att noggrant granska både argumenten och eventuella källor. Man måste också utsätta
texten för en viss prövning genom att jämföra innehållet med en annan text, eftersom man, som
seriös forskare, aldrig bör lite på bara en enda tendentiös källa.12
Validitet och reliabilitet
Validitet är som en brygga mellan två nivåer kan man säga. Den utgör länken mellan den teoretiskt
utformade frågeställningen och den operationellt genomförda undersökningen. Man kan dela
validiteten i två och kalla dem begreppsvaliditet och resultatsvaliditet. Begreppsvaliditet går ut på
att dels försöka sätta det här likhetstecknet mellan den teoretiska definitionen och det operationella
mätinstrumentet. Till exempel: ”Kan man verkligen få fram huruvida militär intervention i andra
länder är rätt eller fel genom att analysera argumenten för respektive emot?”
Reliabilitet handlar om att genomföra undersökningen korrekt och med stor noggranhet. God
reliabilitet innebär att man undviker slumpmässiga och slarviga fel (stavning, räkning, att man inte
lyssnar uppmärksamt osv) och är absolut nödvändig för resultatvaliditeten. Resultatvaliditet, till
slut, handlar om att man fått undersökt det man påstått sig undersöka.13 Resultatvaliditeten är med
andra ord beroende av begreppsvaliditeten och reliabiliteten och kan visas med följande ekvation:
God begreppsvaliditet + hög reliabilitet = god resultatvaliditet.14 Hur hög reliabiliteten är och
resultatvaliditeten kan man uttala sig om först efter att undersökningen är genomförd och då jag
ännu inte påbörjat mitt forskning så kan jag endast spekulera om begreppsvaliditeten i det här fallet,
dvs är min begreppkonstruktion lämplig för att jag, efter undersökningen, ska kunna uppnå syftet
med hela forskningsprojektet. Begreppsvaliditet är något man bör tänka noga på när man utformar
sitt forskningsproblem för att få en så stabil undersökning som möjligt som står pall genom både
opponeringar och prövningar.15 Jag har tro på att mina frågeställningar är lämpliga för att jag med
noggrant genomförd undersökning och väl sammanställda resultat kommer uppnå syftet med min
forskning.
Annan specifik metod jag istället kunde valt för att besvara forskningsfrågan
En annan metod jag skulle kunnat använda i det här fallet hade varit att göra informantintervjuer
med ett par eller några stycken, specifikt utvalda personer som kunde representera respektive sida
av saken. Respondentintervjuer hade inte fungerat eftersom det gäller att prata med dels sakkunniga
12
13
14
15
Ibid., s. 285
Ibid, s. 57
Ibid, s. 63
Ibid, s. 58
personer, men också representanter både för och emot. Till exempel så hade respondentintervjuer
med ett femtio- tal, i utlandsstyrkan tjänstgörande, soldater som alla vid något tillfälle roterat till
Afghanistan de senate åren inte kunnat ge ett värdefullt svar på frågan eftersom de själva ansöker
om tjänsten och förmodligen anser att jobbet ISAF utför i Aghanistan är bra och nödvändigt.
Informantintervjuer hade kunnat vara en bra metod eftersom en första intervju med en sakkunnig
person till exemple hade kunnat föranleda vidare frågor som kunnat vara behjälpliga i strävan att
uppnå syftet med forskningen16. Det hade dock varit svårare och mycket mer tidskrävande att göra
intervjuer med tanke på att jag hade behövt ett par stycker från varje sida. Med tidsramen i
beaktning anser jag personligen att en argumentationsanalys är bättre lämpad i det här tillfället.
Källor
Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys. Det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Santérus
förlag, 2005
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena, Metodpraktikan Konsten
att studera samhälle, individ och marknad, fjärde upplagan, Nordstedts Juridik, 2012
Artiklar
Holm, Kerstin, Lindqvist, Anders, Magnusson, Örjan, Rödgröna oeniga efter talibanattack,
(http://www.svt.se/2.22620/1.1850416/rodgrona_oeniga_efter_talibanattack)
Gabelic, Aleksander, Sverige måste öka sitt internationella truppbidrag,
(http://www.fn.se/press/2012/sverige-maste-oka-sitt-internationella-truppbidrag/)
Gabelic, Aleksander, Därför ska svensk militär stanna i Afghanistan,
(http://www.fn.se/press/arkiv/arkiv-2007-2010/tal-och-artiklar/2009/testsida/)
Drougge, Göran, Bistånd för krig eller krig för bistånd,
(http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/bistand-for-krig-eller-krig-for-bistand_5585881.svd )
Drougge, Göran, Ta hem alla soldater nu!,
(http://www.motkrig.org/pdf/basta_strategin.pdf)
16 Ibid, s. 228