Institutionen för ekonomisk
och industriell utveckling
KRAV och handeln med utsläppsrätter- modernisering
eller medborgarskap?
– En studie av två strategier för miljön
KRAV and emissions trading- modernisation or
citizenship?
– A study of two strategies for the environment
Författare:
Sandra Severinsson & Maria Tengvard
Kandidatuppsats i Statsvetenskap
Vårterminen 2007
Handledare:
Elin Wihlborg
Antal ord:
11972
Sammanfattning
Miljöförstöring och de effekter detta ger upphov till är ett omtalat ämne och en rad
miljöpolitiska teoribildningar finns på området. Även strategier av olika slag har vuxit fram
att möta miljöproblemen. I uppsatsen undersöks två aktuella exempel på detta: den svenska
organisationen för certifiering av ekologiskt producerade varor, KRAV, och den EUsanktionerade handeln med utsläppsrätter, utifrån två teoretiska perspektiv; ekologisk
modernisering respektive ekologiskt medborgarskap.
Genom en kvalitativ textanalys av publikt material från KRAV och dokument samt
propositioner etcetera angående utsläppsrättshandeln har prövats hur dessa kan förstås och
förklaras med hjälp av de två teorierna. I studien undersöks vidare de värden respektive syften
som de båda miljöstrategierna ger uttryck för och vilken av teorierna de därmed är mest
förenliga med samt varför.
Av studien har framkommit att moderniseringsteorins fokusering exempelvis på nationella
lösningar på territoriellt avgränsade miljöproblem samt en avsaknad av ett globalt- samt
rättviseperspektiv är den största olikheten i förhållande till såväl de undersökta strategierna
som medborgarskapsteorin. Analysen av materialet har vidare visat att båda teorierna kan
bidra till att förklara KRAV men att en viss övervikt gällande förenligheten med
medborgarskapsteorin kan skönjas. På motsvarande sätt uppvisar idén om
utsläppsrättshandeln en betydande förenlighet med de bägge men då med en skiftning mot
teorin om ekologisk modernisering.
ii
1. INLEDNING ....................................................................................1
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................................................... 2
1.2 AVGRÄNSNINGAR OCH FÖRTYDLIGANDEN .................................................................................................... 2
1.3 METOD .......................................................................................................................................................... 3
1.4 MATERIAL ..................................................................................................................................................... 4
1.5 DISPOSITION .................................................................................................................................................. 5
2. TEORI...............................................................................................5
2.1 EKOLOGISK MODERNISERING ........................................................................................................................ 5
2.1.1 Ekonomisk tillväxt och miljöskydd genom marknadens styrmedel ....................................................... 6
2.1.2 Staten ska uppmuntra och sätta ramverket........................................................................................... 6
2.1.3 Förändrad konsumtion inte nödvändig................................................................................................. 7
2.1.4 Fokus på nationella problem och lösningar istället för globala........................................................... 8
2.2 EKOLOGISKT MEDBORGARSKAP .................................................................................................................... 8
2.2.1 Medborgarskapet och ett icke-territoriellt handlingsutrymme ............................................................. 8
2.2.2 Ekologiska fotavtryck och skyldigheter för en hållbar utveckling ........................................................ 9
2.2.3 Medborgarskapets dygd och sfär.........................................................................................................10
2.3 EN SUMMERING AV TEORIERNA ....................................................................................................................11
3. KRAV..............................................................................................11
3.1 BAKGRUND ..................................................................................................................................................11
3.2 MÅL OCH SYFTE ...........................................................................................................................................12
3.3 KRAVS VÄRDEGRUNDER .............................................................................................................................12
3.3.1 Bra miljö..............................................................................................................................................13
3.3.2 God hälsa för arbetare och konsumenter ............................................................................................14
3.3.3 Nationsöverskridande socialt ansvar...................................................................................................14
3.4 VISION OCH FRAMTID ...................................................................................................................................15
4. HANDELN MED UTSLÄPPSRÄTTER ....................................15
4.1 BAKGRUND ..................................................................................................................................................15
4.2 MÅL OCH SYFTE ...........................................................................................................................................16
4.2.1 Marknaden ger lägsta möjliga miljömässiga kostnad .........................................................................16
4.2.2 Ekonomiska incitament och en renare miljö genom tekniska framsteg ...............................................17
4.2.3 Staten bestämmer ramverket................................................................................................................17
4.3 SYSTEMETS VÄRDEGRUND ...........................................................................................................................18
4.3.1 Gemensamt ansvar och förändring......................................................................................................18
5. ANALYS .........................................................................................19
5.1 ANALYSMODELL ..........................................................................................................................................19
5.1.1 Fenomenen KRAV respektive handeln med utsläppsrätter som ekologiskt medborgarskap ...............19
5.1.2 Teoriernas särdrag ..............................................................................................................................20
5.2 ANALYS AV KRAV ......................................................................................................................................21
5.2.1 Nationsöverskridande socialt ansvar uttrycker medborgarskap .........................................................21
5.2.2 Miljövänlig produktion ger minskade ekologiska avtryck ...................................................................22
5.2.3 KRAV som ekologisk medborgare .......................................................................................................22
5.2.4 Skydd för miljön parallellt med ekonomisk tillväxt..............................................................................22
5.2.5 Miljöfrämjande arbete ger ekonomiska möjligheter............................................................................23
5.3 ANALYS AV HANDELN MED UTSLÄPPSRÄTTER .............................................................................................23
5.3.1 Miljöskydd och ekonomisk tillväxt genom teknisk innovation .............................................................23
5.3.2 Marknadsmässiga lösningar ger renare miljö.....................................................................................24
5.3.3 Globalt ansvar och rättvisa med ekonomin i åtanke............................................................................24
5.4 ANMÄRKNINGAR GÄLLANDE SÄRDRAGEN....................................................................................................25
5.4.1 KRAV ...................................................................................................................................................25
5.4.2 Handeln med utsläppsrätter ................................................................................................................25
6. SLUTSATSER ...............................................................................26
iii
7. REFERENSLISTA ........................................................................28
LITTERATUR.......................................................................................................................................................28
TIDSKRIFTER ......................................................................................................................................................28
ELEKTRONISKA DOKUMENT ...............................................................................................................................29
ELEKTRONISKA TIDNINGSARTIKLAR ..................................................................................................................29
HEMSIDOR..........................................................................................................................................................29
ÖVRIGA REFERENSER .........................................................................................................................................30
iv
1. Inledning
Larmrapporterna om miljökatastrofer duggar tätt; var och varannan dag visas skräckinjagande
bilder från områden som drabbas av vädrets makter och parallellt med detta börjar
allmänheten vakna. Klimatuppror och temakvällar avlöser varandra och enligt en
Sifoundersökning publicerad i Dagens Nyheter känner över 60 procent av 1000 tillfrågade
svenskar oro inför klimatförändringarna. Närmare 20 procent känner mycket stor oro.1
Även om miljöproblem, och framförallt då kanske klimatfrågan, nu är ett högaktuellt ämne
som diskuteras i såväl TV-soffor och privata sällskap som på politiska toppmöten började
debatten långt tidigare. Rörande detta skriver Maarten Hajer och Frank Fischer att
miljökonferensen i Rio 1992 utgjorde en historisk milstolpe som öppnade ögonen på världens
politiker och gjorde dem medvetna om den ekologiska krisens globala dimensioner. I och med
uppvaknandet och en danande acceptans om att miljöproblemen rör oss alla började samtidigt
handlingsplaner utformas för att möta dessa och Brundtlandkommissionens rapport från 1987
blev därmed aktuell som miljöpolitisk agenda. Under mötet i Rio definierades vidare ett antal
problem att lösa; bland annat måste koldioxidutsläppen minska, den biologiska mångfalden
skyddas och möjligheterna för fattiga länder att utvecklas på ett miljömässigt- och socialt
hållbart sätt öka. Även om kritik har riktats mot hållbar utvecklings ambition att kombinera
miljöskydd med tillväxtökning, vilket exempelvis åstadkoms genom ett samarbete mellan stat
och industri, har olika miljöpolitiska teoribildningar sprungit ur denna som en taktik att möta
de tilltagande miljöproblemen, däribland idén om ekologisk modernisering.2
Att våra produktions- och konsumtionsmönster i kollektivform påverkar naturen här och nu är
således något få längre förnekar eller blundar för. Samtidigt lämnas avtryck även för
framtiden. Naturvårdsverket fastslår exempelvis att privat konsumtion är en av de två enskilt
största orsakerna till den ständigt pågående miljöförstörande effekten på ett globalt plan,3 till
skada för möjligheter till liv på jorden idag och imorgon. Parallellt med detta spirar även en
teoretisk föreställning fram om nya handlingsmönster som ett uttryck för ett ekologiskt
medborgarskap på den offentliga arenan. I dess kölvatten har sedan inrättningar och
mekanismer växt fram för att möta aktörers vilja att minska sin inverkan på miljön och bidra
till en hållbar utveckling,4 något som den svenska livsmedelsorganisationen KRAV respektive
handeln med utsläppsrätter kan ses som strategier för.
De två teorier som valts för denna studie har sin utgångspunkt i olika världs- och
verklighetsuppfattningar, något som också innebär olika taktiker för att åstadkomma en
hållbar utveckling. Hur dessa, tillsammans med nyss nämnda strategier för att skydda miljön,
kommer att tas i bruk för uppsatsens ändamål presenteras härnäst när vi nu går vidare mot en
beskrivning av syftet.
1
”Klimathotet oroar svenskarna”, Dagens Nyheter, Nätupplagan, 7 maj 2007.
Fischer, F. & Hajer, M. A. (red), Living with Nature – Environmental Politics as Cultural Discourse, Oxford
University Press, 1999, s. 1-3.
3
En svensk strategi för hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig, Regeringens skrivelse
2003/04:129, s. 65.
4
Seyfang, G., “Shopping for Sustainability: Can Sustainable Consumption Promote Ecological Citizenship?”,
Environmental Politics, Volume 14, Issue 2, April 2005, s. 291.
2
1
1.1 Syfte och frågeställningar
En ambition med denna studie är att öka förståelsen för vad KRAV respektive handeln med
utsläppsrätter innebär. Syftet blir därför att analysera och diskutera hur dessa kan förstås och
förklaras med hjälp av de två teorierna ekologiskt medborgarskap samt ekologisk
modernisering. För att kunna få till stånd detta undersöks de värdegrunder som de två
miljöstrategierna uttrycker och de mål de syftar till att uppnå. Vidare prövas vilka teorier
strategierna mest överensstämmer med. De frågeställningar som uppsatsen syftar till att
besvara blir därför:
•
•
Är KRAV och de värden samt syften som föreningen ger uttryck för mest förenligt
med teorin om ekologisk modernisering eller ekologiskt medborgarskap och i så fall,
varför?
Är idén om utsläppsrättshandeln och de värden samt syften som den ger uttryck för
mest förenligt med ekologisk modernisering eller ekologiskt medborgarskap och i så
fall, varför?
1.2 Avgränsningar och förtydliganden
Nedan följer ett antal påpekanden som tjänar till klargöra hur vi resonerat och förhållit oss till
definitioner samt material med mera.
För det första faller de invändningar gällande verkningsfullhet, riktighet etcetera som har rests
mot de empiriska miljöstrategierna utanför ramen för uppsatsens frågeställningar och kommer
därför inte att tas upp. Vidare, då vi kommer att kartlägga de båda miljöstrategierna för att
pröva vilken av teorierna som de har mest gemensamt med kommer även drag som inte kan
sägas samstämma med någon av teorierna att innefattas. Dessa kommer dock att behandlas
men då endast kortfattat.
Med ”KRAV” åsyftas genomgående föreningen som sådan, vad den uttrycker samt vill
medverka till. Vad andra aktörer som är inblandade i verksamheten uttrycker innefattas
därmed inte. Då Sverige är en del av EU kommer vi att använda uttalanden från svenska
beslutsfattare som ett komplement till motiveringar och uttalanden från EU angående mål och
syften med utsläppsrättshandeln. De två kommer alltså att behandlas som en och samma
aktör, bland annat då Sverige har varit drivande i frågan.
Med hållbar utveckling avses här Brundtlandkommissionens definition5 då denna tolkning
åsyftas i teorierna samt refereras till i det empiriska materialet. Vidare kommer inte närmare
behandlas doktrinens eventuella brister eller dess verkningsfullhet som handlingslinje för
miljön. Många tolkningar finns slutligen av begreppet ”värdegrund” och för studiens syfte har
vi funnit Simon Mattis definition användbar. Med denna avses den samlade mängden värden
eller värderingar som utgör de två miljöåtgärdernas formella grund för inbördes förenliga
regler samt normer.6
5
Vad denna innebär kommer att förklaras närmare i stycke 2.1.1 ”Ekonomisk tillväxt och miljöskydd genom
marknadens styrmedel”.
6
Matti, S., The Imagined Environmental Citizen – Exploring the state, individual relationship in Swedish
environmental policy, Luleå University of Technology, 2006, s. 7.
2
1.3 Metod
Vi är av samma mening som Esaiasson med flera, nämligen att vi kan finna objektiv kunskap
om världen genom att observera den - exempelvis genom att studera dokument och liknande men att val och analys av materialet färgas av både de valda teoretiska perspektiven och vår
egen, subjektiva, världssyn.7 Vi instämmer även i Norwood Russell Hansons slutsatser att all
fakta är värdeladdad då den data vi inhämtar, exempelvis för denna studies syfte, redan är
tolkad och placerad i en teoretisk referensram. Detta innebär sålunda att sökandet efter
information i texter är ”perspektivistiskt”,8 även om vi i uppsatsarbetet har försökt hålla vårt
perspektiv så brett som möjligt.
För att besvara syftet anser vi att ett hermeneutiskt förhållningssätt är att föredra framför ett
positivistiskt. Detta då vi tror att syftets komplexitet gör att en tolkning av fenomenen är
nödvändigt för att vi ska kunna säga något om dessa.9 Ambitionen är också att just tolka
strategierna, inte att fastställa absoluta sanningar. Studien tar här avstamp i teorierna för att vi
sedan ska kunna använda dem för att pröva de empiriska fenomenen och slutligen landa i en
analys, något som är karaktäristiskt för det deduktiva förfaringssättet.10 Mer exakt har dock
förfaringssättet varit att först skaffa teoretiska kunskaper för att sedan applicera dessa på de
empiriska fenomenen och se huruvida teorin kan förklara empirin samt om de två
överensstämmer, något som karaktäriserar den abduktiva metoden. Denna innebär vidare att
ett samspel mellan teori och empiri sker genom hela uppsatsarbetet och att de båda successivt
omtolkas utifrån varandra. Genom detta tillvägagångssätt använder sig forskaren av
existerande kunskap och referensramar för att genom tolkning finna mönster samt
djupstrukturer och slutligen försöka begripliggöra dessa.11 Detta innebär således att vår ansats
har ett starkt abduktivt inslag.
Ett helt neutralt förhållningssätt till materialet tror vi, som sagt var, är svårt att åstadkomma,
något som inte heller den hermeneutiska metoden fordrar.12 Ambitionen är sålunda inte att
andra läsare, efter en genomläsning av använt material, nödvändigtvis ska komma till
liknande slutsatser som uppsatsskribenterna själva dragit. Däremot syftar denna
metodgenomgång till att förenkla för läsaren att följa med i de val vi gjort och det material
samt slutsatser dessa har resulterat i.
Då vi, genom en materialgenomgång av KRAV, ämnar fånga de påståenden och uttryck som
bäst beskriver moderföreningens värdegrunder anser vi att en kvalitativ textanalys är att
föredra framför ett kvantitativt förfaringssätt. Intervjuer skulle kunna vara ett alternativ till
textanalysen. Dock menar vi att tillräckliga uppgifter från såväl nyckelpersoner inom
föreningen som allmänna fakta redan finns tillgängliga för att besvara frågeställningen.
Dessutom ligger en svårighet i att formulera frågorna i enlighet med vad vi söker svar på.
Intervjumetoden ger även en risk för tendenser såtillvida att informanterna riskerar att svara i
föreningens egenintresse, vilket kan leda till ett tillrättalagt material. Därutöver är en fördel
7
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L., Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle,
individ och marknad, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2005, s. 17.
8
Alvesson, M. & Sköldeberg, K., Tolkning och reflektion – Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod,
Studentlitteratur, Lund, 1994, s. 49.
9
Gilje, N. & Grimen, H., Samhällsvetenskapernas förutsättningar, Bokförlaget Daidalos AB, Göteborg, 1992, s.
175 f.
10
Eriksson, L. T. & Wiedersheim, P., Att utreda, forska och rapportera, upplaga 5:1, Liber AB, Malmö, 1997, s.
203.
11
Alvesson & Sköldeberg, s. 42 – 47.
12
Esaiasson med flera, s. 232 – 233.
3
med den textanalytiska metoden att läsaren med enkelhet kan gå tillbaka till källan och göra
sin egen bedömning av såväl material som studiens slutsatser.
Angående handeln med utsläppsrätter innefattar materialet de ursprungliga dokumenten som
lades fram angående införandet av direktivet om handel med utsläppsrätter inom EU. En
genomgång och kartläggning av direktivets syfte och mål bidrar även till att finna de värden
som kan anses utgöra direktivets värdegrund. Därför blir även här en kvalitativ textanalys av
officiella texter den mest lämpade metoden. Vi har nu bland annat sett vilken metodik som
kommer att användas för studiens syfte och varför. I nästa stycke följer en redogörelse för och
diskussion om materialgenomgången.
1.4 Material
De inledande referenserna till Hajer & Fischer med flera ger en bakgrund till den
teoribildning som finns på området samt vad som föregått den. Samtidigt fungerar de som
förklaring till de empiriska fenomen som behandlas i uppsatsen. Teorierna har valts då det är
vår uppfattning att de kan användas för att förklara och analysera de två jämförelsepunkterna
KRAV respektive handeln med utsläppsrätter. Detta då teorierna fokuserar på olika medel för
att uppnå det gemensamma målet om hållbar utveckling och till viss del står i motsats till
varandra, något som ger två avskilda analysverktyg att applicera på de empiriska
jämförelsepunkterna. Anledningen till valet av jämförelsepunkter är att de är aktuella
strategier för att minska miljöpåverkan samtidigt som de synes uppvisa likheter med vad de
valda teorierna förordar.
Teorin om ekologisk modernisering baseras här främst på John Barrys uppfattning då han kan
klassas som ”mellanfåran” av forskare på området, vilket grundar sig i avsaknaden av
ytterliga och avvikande åsikter. Avgränsningen ger därför en tydlig och övergripande
uppfattning utan att gå in på mer extrema tolkningar. Som kompletterande perspektiv på
teorin kommer delar av Oluf Langhelles texter att användas. Det nödvändiga i att koncentrera
på ett fåtal tolkningar bottnar i de flertaliga varianter och ibland motstridiga uttydningar om
vad ekologisk modernisering innebär och vad det därmed kan betyda för olika teoretiker.
Preciseringen bidrar därför till att göra en nödvändig begränsning av materialet. Andrew
Dobson har utvecklat teorin om ekologiskt medborgarskap och det är också förstahandskällan
som framförallt har använts i uppsatsen. Detta har fallit sig naturligt då denne frekvent
återfinns som referens i texter gällande medborgarskapet. Dock har även Nick Carter och Meg
Hubys tolkning av Dobson inkluderats, något som bidragit till att förtydliga och strukturera
upp teorins huvuddrag.
Materialgenomgången gällande KRAV utgörs av texter som var tillgängliga på Internet vid
tiden för nedhämtning och innefattar både broschyrer riktade till producenter, konsumenter
och press samt annat publikt material. Materialunderlaget för utsläppsrättshandeln kommer
främst från EU:s officiella hemsida samt den svenska regeringens hemsida. Via dessa har
sökningar genomförts efter dokument, propositioner och utredningar etcetera mellan
tidsperioden 2000 fram till innevarande år. Ambitionen med att gå igenom texter från olika
källor har varit att reducera risken för att missa viktiga påståenden och uttryck, något som
alltså skulle kunna ha betydelse för analys och besvarande av frågeställning. Samtidigt har
stödet för val av material stärkts då de olika källorna uttryckt liknande uppgifter. För att
analysera miljöstrategierna har vi slutligen funnit underlag i en modell från Carter och Huby.
Vad detta innebär mer precist kommer att utvecklas i kapitel fem. Nu närmast ska istället
förklaras hur uppsatsens olika partier hänger ihop.
4
1.5 Disposition
Uppsatsen består av sex delar. Efter den inledande delen med syfte och frågeställning, metod
och material samt avgränsningar med förtydliganden av centrala begrepp, är det efterföljande
teoriavsnittet indelat i två underrubriker, ekologisk modernisering respektive ekologiskt
medborgarskap. Sist i kapitlet sammanfattas de båda teorierna. Syftet med detta är att
underlätta för läsaren att förhålla sig till den teoretiska genomgången inför den efterföljande
beskrivningen av de empiriska miljöstrategierna KRAV och handeln med utsläppsrätter i
kapitel tre respektive fyra. I den femte delen har sedan huvudsärdragen från de båda teorierna
urskilts för att längre ned i kapitlet användas i analysen av de empiriska jämförelsepunkterna.
I denna del återfinns även en diskussion om hur det ekologiska medborgarskapet kan förstås
och appliceras på jämförelsepunkterna. I det avslutande kapitlet presenteras de slutsatser
studien har landat i och våra frågeställningar besvaras. En avslutande diskussion, bland annat
om vad som kan ha påverkat resultatet, kommer även att föras.
2. Teori
I kapitlet nedan kommer först teorin om ekologisk modernisering att presenteras. Därefter
följer en presentation av det ekologiska medborgarskapet och avslutningsvis summeras de
båda kortfattat.
2.1 Ekologisk modernisering
Delade åsikter råder angående den vetenskapliga statusen angående ekologisk modernisering;
om det är en ny ideologi, en ny policyprincip eller en social teori. John Barry beskriver,
utifrån M. Potiers perspektiv, att ekologisk modernisering kan anses vara en form av
institutionellt lärande utifrån redan existerande institutioner i liberala stater, där den används
som en ny policydiskurs angående miljöfrågor med en beskrivande alternativt förklarande
funktion.13 Teorins styrka ligger framför allt i ambitionen att vilja sammanfoga två tillsynes
oförenliga mål: en strävan efter ökad ekonomisk tillväxt och samtidigt ett skydd för de
ekologiska värdena. Ekonomisk tillväxt definieras här av John Barry som den traditionellt
förstås, nämligen i termer av ökad lön för arbete, stigande BNP och handel samt ökning av
personlig disponibel inkomst. Termen miljöskydd definieras i sin tur som förbättring av luft –
och vattenkvalité samt minskning av föroreningsnivåer.14
Som ideologi används den främst av den styrande politiska eliten och är influerad av
handlingsprogram, policys och traditioner från bland annat Tyskland, Sverige och den
Europeiska unionen som institution. Barry identifierar ekologisk modernisering främst som ett
gränsdragande organisatoriskt fenomen som både visar vad som är möjligt att genomföra på
miljöområdet men även vad som är önskvärt när det gäller utformning av västerländska
moderna samhällens struktur. Teorin har både politiska och ekonomiska drag då den å ena
sidan kräver ett särskilt förhållande mellan ekonomisk tillväxt och föroreningar och å andra
sidan en särskild sorts statlig styrning,15 ett förhållande som kommer att utvecklas nedan.
13
De ”redan existerande institutionerna” kan med hänsyn till handel med utsläppsrätter därmed sägas vara EU:s
olika beslutsorgan samt den svenska staten, institutioner som även påverkar KRAVs verksamhet. Författarnas
kommentar.
14
Barry, J., “Ecological Modernisation”, Debating the earth – The environmental politics reader 2nd edition,
Dryzek, J. S. & Schlosberg, D. (red), Oxford University Press, New York, 2005, s. 306.
15
Ibid., s. 301 - 306.
5
2.1.1 Ekonomisk tillväxt och miljöskydd genom marknadens styrmedel
Teorins grundidé är att en ren miljö stimulerar den ekonomiska tillväxten. Detta eftersom en
bra miljö ger råvaror av hög kvalité vilket ger högre produktionseffektivitet och mindre avfall
och dessutom vinst för de företag som utvecklar ny miljövänlig teknologi och säljer
miljövänliga produkter. Därutöver blir följden även välmående och nöjd personal. Omvänt
säger teorin också att miljön gynnas och blir renare av den (miljövänliga)16 ekonomiska
tillväxten då en effektivare och mer resurssnål produktion ger miljövänligare varor och i nästa
led även miljövänligare konsumtion. Anhängarna av ekologisk modernisering belyser även att
det, de facto, är billigare att förhindra miljöproblem än att i efterhand åtgärda dess
långtgående konsekvenser.17 Vidare kommer miljöskonsamma varor och tjänster att finnas på
marknaden om det finns en efterfrågan från konsumenter och ett incitament för producenter
att tillverka dem. Priset på varorna styrs slutligen enligt principen om utbud och efterfrågan.18
Ekologisk modernisering delar särskilt konceptet hållbar utvecklings vilja att sammanföra
fenomenen ekonomisk tillväxt och skydd för miljön. En hållbar utveckling innebär enligt
Brundtlandkommissionens definition “to ensure that it meets the needs of the present without
compromising the ability of future generations to meet their own needs.”19 Omfattningen av
nödvändiga politiska och ekonomiska förändringar för att få till stånd detta är inte klart
uttryckt utan tolkas som alltifrån ytterst små, där den ekonomiska utvecklingen ska fortsätta
som vanligt, till relativt större och mer långtgående förändringar av både stat, ekonomi och
samhälle.20
2.1.2 Staten ska uppmuntra och sätta ramverket
Teorins framväxt under 1980-talet anses ha berott på främst två faktorer, i ekonomiska termer
uttryckt som en ökad efterfrågan från konsumenter och invånare på de styrande att lösa
miljöproblemen samtidigt som producenter samt marknadsintressenter insåg potentialen i att
utveckla miljövänliga tekniker och bjuda ut miljövänliga varor på marknaden. Ekologisk
modernisering kan därmed sägas representera en jämviktsposition där, vilket framgått ovan,
efterfrågan och utbud möts. Det aktuella institutionella ramverket spelar här en viktig roll då
skarpare lagar och andra styrningsmedel kan styra produktion och konsumtion i önskad
riktning.21
Statens roll är främst att koordinera och uppmuntra nya tekniska uppfinningar samt en mer
effektiv och ekologisk användning av resurser och energi. Staten ska inte vara en dominant
aktör utan snarare sätta miljömål. Istället är det marknaden och dess aktörer som i första hand
ska lösa ekologiska problem och uppnå de satta miljömålen. Barry beskriver även ekologisk
modernisering som ett politiskt försök att reglera produktionen genom att till exempel sätta
utsläppsgränser samt använda olika marknadsinstrument för att uppmuntra frivillig
självreglering inom industrin. Staten använder sig bland annat av försiktighetsprincipen,22
miljöskatter, miljöreglering samt andra reglerande ekonomiska mekanismer. Detta skapar en
16
Författarnas kommentar.
Barry, s. 301.
18
Ibid., s. 307 – 311.
19
“From One Earth to One World, An Overview by the World Commission on Environment and Development”,
Debating the earth – The environmental politics reader 2nd edition, Dryzek, J. S. & Schlosberg, D. (red), Oxford
University Press, New York, 2005, s. 264.
20
Barry, s. 301 – 303.
21
Ibid., s. 302 – 305.
22
Försiktighetsprincipen innebär att åtgärder kan vidtas ”mot en produkt eller produktionsmetod om det kan
finnas skäl att misstänka att den medför oacceptabla effekter för människors, djurs och växters hälsa eller för
miljön.” Eu-upplysningens hemsida » Hitta på webbplatsen » ”Försiktighetsprincipen”.
17
6
så kallad konkurrensstat vars uppgift är att underlätta framgång för de ekonomiska
aktiviteterna inom staten samt se till att företagen är konkurrenskraftiga på den globala
marknaden. Denna ekonomisering av miljön innebär att ekonomiska koncept och mekanismer
introduceras i miljöpolicyn, vilket omvandlar samhällets gemensamma miljöproblem till
selektiva ekonomiska möjligheter för marknadens aktörer att agera, ofta med hjälp från
staten.23 Tanken är att statligt införda, och skarpare, miljölagar samt regleringar låter
industrins intressen svara och agera genom att möta och överträffa den satta standarden på
eget valt sätt, vilket också brukar vara det mest kostnadseffektiva för varje enskilt företag. Det
leder i sin tur till att företagens kostnadsbesparingar samt dess konkurrenskraft på den
ekonomiska marknaden påverkas.24
2.1.3 Förändrad konsumtion inte nödvändig
Konceptet är attraktivt för politiker och styrande eftersom det utger sig för att ge positiva
miljöeffekter för alla utan större strukturella ekonomiska förändringar. Vidare fokuserar det
mer på förändrad produktion än konsumtion genom förbättrad teknologi. Teorin tilltalar även
många producenter och konsumenter då den inte vill begränsa kvantiteten av produktion och
konsumtion, hur fördelningen av konsumtion i samhället ska se ut eller konsekvenserna av
denna.25
Den tidigare nämnda ekonomisering av miljön återkopplar Barry till att konceptet ekologisk
modernisering ger vid handen att miljöskydd är nödvändigt först när miljön har visat sig vara
en resurs eller form av naturligt kapital, vilket helst även ska generera någon form av
ekonomisk vinst. Istället för att göra ekonomin mer miljövänlig, ska miljön bli mer
ekonomiskt vänlig.26 Just denna starka fokusering på fortsatt konsumtion och attityd till
ekonomiska värden, men om möjligt genom mer miljövänliga medel, belyser Barry tydligt
med orden:
Ecological modernisation does not, for example, require alternative measurements of human
welfare, or radically different understandings of “progress” or development. Rather, dominant and
conventional understandings of progress and development as economic growth (measured by
GNP), wealth and income, paid employment in the formal/money economy, increases in the
consumption of commodities and services, etc., are accepted as the given (and therefore nonnegotiable) ends or outputs of ecological modernisation, which seeks to achieve these ends with
more ecologically friendly means.27
Det är inte är hur mycket vi konsumerar utan på vilket sätt i relation till produktionen,
exempelvis genom en effektiv konsumtion av råvaror och varor, som har betydelse. Genom en
annorlunda och miljövänligare produktion och därmed en annorlunda konsumtion, dock utan
hänsyn till kvantitet, ska en mer ekologisk utveckling ske i samhället.28 Lösningen är
sammanfattningsvis inte att reducera den totala konsumtionen utan snarare att förändra
effekten av denna genom att möjliggöra för konsumtenten att göra val som gynnar miljön och
ett hållbart samhälle.29
23
Barry, s. 308 – 311.
Ibid., s. 304.
25
Ibid., s. 310 – 311.
26
Ibid., s. 315.
27
Ibid., s. 316.
28
Carolan, M. S., “Ecological modernization theory: What about Consumption?”, Society & Natural Resources,
Volume 17, Issue 3, 2004, s. 6.
29
Berglund, C. & Matti, S., ”Citizen and consumer: the dual role of individuals in environmental policy”,
Environmental Politics, Volume 15, Issue 4, August 2006, s. 559.
24
7
2.1.4 Fokus på nationella problem och lösningar istället för globala
Ekologisk modernisering tar slutligen inte hänsyn till den globala omfattningen av
miljöproblemen och den påverkan detta ger upphov till i olika delar av världen, något som
både Barry och Langhelle belyser. Teorin förordar istället inhemska lösningar på nationella
problem snarare än att erkänna behovet av ett världsomspännande politiskt samarbete för att
hantera globala miljöproblem.30 Arthur Mol argumenterar exempelvis enligt Langhelle att
konceptet främst behandlar mer avgränsade miljöproblem såsom förorenat vatten, kemikaliskt
avfall och försurning, medan mer globala och omfattande miljöproblem som växthuseffekt,
minskad biologisk mångfald och överutnyttjande av resurser inte återfinns inom dess
referensram. Langhelle menar att teorin istället utgår från västerländska industrisamhällens
erfarenheter och ska ses i det sammanhanget.31
Vidare påpekar Langhelle teorins avsaknad av hur ekosystem är ömsesidigt beroende mellan
jordens alla länder. Särskilt belyses frånvaron av diskussion angående klimatförändringar och
hur den biologiska mångfalden ska skyddas som bevis för hur ekologisk modernisering
ignorerar betydelsen av sociala orättvisor mellan industriländer och utvecklingsländer,
exempelvis angående konflikter om vem som ska betala för miljöförstöringen. Enligt
Langhelle saknar konceptet därmed förståelse för miljöproblemens egentliga natur, nämligen
att tekniska och ekonomiska lösningar inte på egen hand utgör svaret. Istället menar han att
det globala sammanhanget för ekologi och social rättvisa samt jordens begränsningar och våra
konsumtionsmönster spelar en avgörande roll.32 Med Langhelles ord i minne går vi nu vidare
till nästa teoretiska utgångspunkt.
2.2 Ekologiskt medborgarskap
Andrew Dobson skriver att ”Citizenship, as a concept, is about the rights and duties of
individuals (usually) in a given territory (e.g. the state)”.33 Detta är vidare förknippat med
aktivitet inom den offentliga arenan och innebär i förlängningen det som brukar benämnas
liberalt, republikanskt samt kosmopolitiskt medborgarskap. ”Ecological citizenship” är dock
ett medborgarskap som särskiljer sig märkbart från de övriga tre, bland annat då det inte
betonar kontraktsmässiga skyldigheter, tar plats inom den offentliga såväl som den privata
scenen och inte känner territoriella gränser. Vidare, även om det ekologiska medborgarskapet
hämtar drag från både de liberala och republikanska traditionerna och dessa kan anslutas till
projektet för en hållbar miljö, tror Dobson inte att de två kan åstadkomma detta själva.34
Vägen mot en hållbar utveckling kan istället finnas i en annan typ av förhållningssätt, vilket vi
kommer att undersöka närmare nedan.
2.2.1 Medborgarskapet och ett icke-territoriellt handlingsutrymme
Många miljöproblem är internationella i bemärkelsen att de ger påverkan över nationsgränser
oavsett var de har sitt ursprung. Mot denna bakgrund menar Dobson att det ekologiska
medborgarskapet, i kontrast till den nationsbundna sfär som vanligtvis associeras med
statstillhörighet och om det överhuvudtaget ska vara meningsfullt, måste vara
gränsöverskridande. Det är avgörande att inse, påpekar han, att det ekologiska
medborgarskapet inte bara tar oss bortom nationsgränserna och inte endast är internationellt
30
Barry, s. 316.
Langhelle, O., ”Why ecological modernization and sustainable development should not be conflated”, Journal
of environmental policy & planning Volume 2, Issue 4, 2000, s. 305 – 309.
32
Ibid., s. 311 – 312.
33
Dobson, A., “Ecological Citizenship” i Debating the earth – The environmental politics reader 2nd edition,
Dryzek, J. S. & Schlosberg, D. (red), Oxford University Press, New York, 2005, s. 596.
34
Ibid., s. 597.
31
8
eller ens kosmopolitiskt. För att förtydliga tankegången tar Dobson hjälp av Judith
Lichtenbergs resonemang om det moraliska respektive det historiska synsättet på
förpliktigande. Medan det förra sätter den barmhärtiga samariten i centrum, fokuserar den
senare på den goda medborgaren. Dobson menar här att en särskild ekologisk föreställning
finns om politiskt handlingsutrymme, vilket ger upphov till förpliktelser som leder till
medborgarskap snarare än samaritiska handlingar. Utrymmet för dessa förpliktelser är varken
en stad, stat eller universellt eftersom det varierar från fall till fall och istället ”is produced by
the activities of individuals and groups with the capacity to spread and impose themselves in
geographical (and) diachronic space”.35
Dobson belyser alltså vad som ger upphov till medborgerliga snarare än blott moraliska
förpliktelser genom att påpeka att aktörer som orsakar global uppvärmning har plikter
gentemot dem som drabbas på ett annat sätt än den goda samariten har till dem som denne
hjälper. I det förra fallet är aktörerna direkt skyldiga i och med de ageranden som leder till
uppvärmningen medan samariten inte kan hållas ansvarig för dess hjälpobjekts lidanden.
Detta förhållande skapar också förutsättningarna för det nationsöverskridande ekologiska
medborgarskapet.36
2.2.2 Ekologiska fotavtryck och skyldigheter för en hållbar utveckling
Det ekologiska medborgarskapets förpliktelser och politiska utrymme, till skillnad från
medborgarskapets traditionella territoriella gränser, uttrycks vidare bäst genom tanken om
ekologiska fotavtryck.37 Denna säger att allt levande på jorden är beroende av jordens
produkter och funktioner, både för försörjning av råmaterial och för upptagande av
avfallsprodukter. Den påverkan vi har på miljön är vidare relaterad till den jordyta som vi
använder för att upprätthålla våra konsumtionsmönster. Det ekologiska fotavtrycket definieras
därför av Mathis Wackernagel och William Rees som ”the land (and water) area that would
be required to support a defined human population and material standard indefinitely”.38
Poängen är att vissa populationer ”lånar” utrymme från andra områden, något som är
ohållbart med tanke på de begränsade naturresurser vi tar av. Härigenom skapar vi dessutom
en ekologisk skuld vi inte kan sona för.
För att ett hållbart samhälle ska kunna komma till stånd finns gränser för det ekologiska
utrymme, eller fotavtryck, som varje individ och samhälle kan uppta. Fotavtrycken utgörs
emellertid inte av beständiga och avskilda områden. I och med globalisering av handeln och
det västerländska konsumtionssamhället är istället sannolikheten större att, åtminstone de
rikare, ländernas avtryck är spridda över hela jorden. Det ekologiska medborgarskapets
spelplan skapas alltså av individers konsumtionsmönster och den åverkan detta har på miljön
vilket leder till ekologiska fotavtryck som i sin tur ger upphov till ett förhållande med dem
som påverkas av avtrycken. Medborgarskapet är därför inte ömsesidigt. Istället uppstår det i
och med de ekologiska fotavtryck som åstadkoms av somliga medborgare i rikare länder och
den skadande effekt på andra medborgares möjligheter till liv som följer därav.39
De medborgerliga relationerna uppkommer, argumenterar Dobson vidare, i och med att en
medborgare möjligen kommer att bebo det område som producerats av den andres fotavtryck
35
Dobson, s. 597 – 598.
Ibid., s. 597 f.
37
Här presenterad av N. Chambers, C. Simmons och M. Wackernagel.
38
Wackernagel, M. & Rees, W., Our Ecological Footprint: Reducing Human Impact on the Earth, British
Columbia, New Society Publishers, 2005, s. 158.
39
Dobson, s. 598 f.
36
9
- oavsett vilka som påverkas, människor nära, långt bort eller ur nästa generation. Teorin
markerar således att dagens handlingar påverkar även morgondagens medborgare och att
skyldigheterna gentemot dessa sträcker sig över tid och rum. Då teorin behandlar förhållandet
mellan människa och natur samt mellan människor sinsemellan, finns ingen anledning att se
på saken ur ett egocentriskt40 perspektiv. Teorin är således antropocentrisk, menar Dobson,
men på ett framsynt sätt då en god miljö ska säkras åt såväl dagens som morgondagens
medborgare. Detta innebär alltså inte att icke-mänskliga arter och ekosfären negligeras.
Istället innefattas skydd för dessa av våra skyldigheter för kommande generationer.41
Då teorin betonar en strävan mot det hållbara samhället, blir skyldigheterna för den
ekologiska medborgaren sålunda att tillgodose att fotavtrycken begränsas till att göra ett
hållbart avtryck på jorden, något som samtidigt inte gäller dem som använder mindre av sin
ekologiskt hållbara kvot. Teorin ger inte vid handen vad detta specifikt betyder för den
enskilde aktören i det dagliga livet men på den allra mest generella nivån hänvisar Dobson till
Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling.42 Sammanfattningsvis kan
ovanstående sägas betyda att rika länder, huvudsakligen i västvärlden, har skyldighet att
minska sin inverkan för att fattiga i syd och öst ska få tillräckligt ekologiskt utrymme utan att
för den sakens skull förvänta sig något i gengäld för sina uppoffringar.
2.2.3 Medborgarskapets dygd och sfär
Dobson menar att den ekologiska medborgaren gör det rätta just för att det är det rätta snarare
än av ekonomiska incitament eller egennytta; denne vill göra sin insats för ett hållbart
samhälle och ta ansvar för sina handlingar.43 Medborgarskapets främsta dygd är därför
ambitionen att tillförsäkra en rättvis fördelning av ekologiskt utrymme. Sympati, omsorg och
medkänsla kan sägas komma i andra hand på så vis att de kan visa sig vara nödvändiga för att
åstadkomma denna rättvisa.
Medborgarskapet verkar både inom den offentliga och privata sfären. Detta då de privata
handlingarna påverkar på en allmän nivå, genom fotavtrycken, och den påverkan de ger
upphov till i sin tur är en funktion av hur människor lever. Enligt Dobson kan den privata
sfären därför förstås som den plats där vi lever våra liv, exempelvis bostäderna samt de
aktiviteter som kan kopplas till dessa, och där en del av våra ekologiska förpliktelser
genereras. Den privata sfären kan emellertid även sägas innefatta de ovan beskrivna dygderna
som är typiska för relationer av privat slag, exempelvis de till vänner eller familj. Att beakta
den privata sfären är följaktligen viktigt då den dels utgör en del av medborgerlig och
mänsklig aktivitet och samtidigt rymmer de dygder som är nödvändiga för att tillmötesgå de
skyldigheter som den på samma gång alstrar. Till skillnad från den allmänna teorin om
medborgarskap säger således Dobsons att det ekologiska är: ”all about everyday living”.44
40
Teoribildning som framhåller att alla organismer och livsformer är lika viktiga för ekosystemets funktion,
försvarar naturens värde samt verkar för skydd för icke-mänskliga arter. Eckersley, R., “Ecocentric Discourses:
Problems and Future Prospects for Nature Advocacy”, Debating the earth – The environmental politics reader
2nd edition, Dryzek, J. S. & Schlosberg, D. (red), Oxford University Press, New York, 2005, s. 364 ff.
41
Dobson, s. 600 – 602.
42
Ibid., s. 597 – 603.
43
Se resonemanget ovan om hållbar utveckling.
44
Dobson, s. 603 – 605.
10
2.3 En summering av teorierna
Ekologisk modernisering betonar alltså miljöskydd i kombination med ekonomisk tillväxt
genom marknadsmässiga lösningar. Staten sätter vidare regelverk, investerar etcetera och
företagen svarar därefter på ett för dem kostnadseffektivt sätt. Fortsatt konsumtion är
nödvändig för tillväxten men det ska underlättas för konsumenten att göra miljövänliga val
och produktionen ska göras renare ur miljösynpunkt. Teorin behandlar endast territoriellt
avgränsade problem med nationella lösningar och saknar ett globalt- samt rättviseperspektiv.
Medborgarskapsteorin accentuerar tvärtom vikten av ett nationsöverskridande perspektiv för
att möta miljöproblemen. Detta är nödvändigt då medborgarskapet i själva verket uppstår
genom de fotavtryck som genereras av en medborgare, exempelvis genom de privata
handlingarna, och påverkar en annan, nu och i framtiden, något som samtidigt gör att
medborgarskapet tar plats både inom det privata och offentliga. Vidare är medborgare i
framförallt västvärlden förpliktade att minska sina avtryck till förmån för medborgare i
fattigare länder. Förpliktelserna kan heller inte förväntas bli vedergällda. Slutligen gör den
ekologiska medborgaren det rätta för att denne vill göra en miljöinsats snarare än av
egenintresse. Efter denna presentation av teorierna går vi nu över till empirin och en
beskrivning av respektive strategier för miljön.
3. KRAV
Att handla med både hjärta och hjärna, det är att handla ekologiskt! Med våra pengar kan vi stötta
ekologiska bönder och livsmedelsproducenter och tillsammans bidra till en bättre värld. Ingen
människa kan göra allt men alla kan göra något.45
Orden ovan ger en första förnimmelse av de ståndpunkter som KRAV kan sägas representera
och som kommer att utvecklas i kapitlet nedan.
3.1 Bakgrund
KRAV är en privat organisation som står för Kontrollföreningen för Alternativ Odling och
ägs av såväl dominerande aktörer inom livsmedelskedjans alla led som företrädare för bland
annat miljö- och konsumentombud.46 Föreningen bildades 1985 som en icke-kommersiell,
politiskt och religiöst obunden sammanslutning. Bakgrunden var att det vid 1980-talets början
fanns flera olika märkningar för ekologiska, då kallade ”alternativt odlade”, varor och att en
enhetlig märkning efterfrågades av både konsumenter och handel. Vid start bestod KRAV av
ett fåtal odlare med organisk produktionsinriktning men har vuxit allteftersom; exempelvis
medverkade ett statligt omläggningsstöd 1989 till att drygt 1000 nya producenter ansluter sig.
Året därefter ombildades KRAV till en ekonomisk förening och godkändes 1993 som
kontrollmyndighet av Jordbruksverket. KRAVs namn och märke är registrerade varumärken
och föreningen har idag 28 rikstäckande medlemsorganisationer.47
KRAV uppger att dess regelverk är etablerat och antaget genom hela produktionsledet och
representerar ett enhetligt system för ekonomisk ersättning avseende ekologisk produktion.
Märkningen innefattar såväl ekologiskt framställda livsmedel och textilier med mera som
butiker, restauranger och importerade produkter. All produktion sker enligt KRAVs regler för
45
KRAVs hemsida » Konsument, Jakob Falkerby, informatör på KRAV.
KRAVs hemsida » Trycksaker » Broschyrer » Broschyr om ekologisk livsmedelsförädling » se under ”Fakta
om KRAV”.
47
KRAVs hemsida » Märkningen » Historik » ”Läs mer: KRAV ekonomisk förenings historia”.
46
11
certifierad tillverkning och märkets tillförlitlighet garanteras genom att samtliga anslutna
medlemmar regelbundet kontrolleras av Aranea Certifiering AB.48 Med detta sagt ska nu
undersökas vad föreningen står för och vill åstadkomma med verksamheten.
3.2 Mål och syfte
Om föreningens verksamhetsidé står att läsa följande:
KRAV verkar för en hållbar utveckling genom att ta fram regler för ekologisk produktion,
kontrollera att de efterlevs och informera om KRAV-märket. Vi möjliggör för våra kunder att med
hög trovärdighet marknadsföra kontrollerade ekologiska produkter som står för bra miljö, god
djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar.49
KRAV uppger att föreningen ska nå sitt syfte genom marknadsföring och information om
verksamheten.50 Ett internationellt samarbete och opinionsbildning bedrivs också och
målsättningen är ökad ekologisk odling, djurhållning och produktion.51 Vidare hävdas att
samtliga bönder, livsmedelsproducenter etcetera som har anslutit sig till KRAV ”är
medlemmar i en global familj… som tillsammans med alla medvetna konsumenter verkar för
en ökad produktion och konsumtion av ekologisk mat i hela världen - en familj som är en del
av lösningen.”52 (För en hållbar utveckling).53
En långsiktigt hållbar produktion ska främjas och i paragraf 4 i KRAVs stadgar står att:
”Grunden för den ekologiska produktionen är en omsorg om naturens grundläggande
funktioner och global solidaritet”.54 Ambitionen är att i produktionens alla led sörja för att
naturliga förlopp och beteenden kan efterlevas. Verksamheten ska vidare organiseras så att
exempelvis energianvändning, och framförallt då av fossila bränslen samt andra icke
förnybara naturresurser, liksom övriga utsläpp minimeras. Förädlingsprocessen ska också vara
skonsam mot natur och produkter.55
3.3 KRAVs värdegrunder
KRAV syftar alltså till att en bra miljö, god djuromsorg och hälsa samt socialt ansvar56 ska
främjas genom ekologisk produktion. Dock är ambitionen även att befrämja ekologisk
konsumtion,57 bland annat genom att ”förenkla för konsumenter att göra en miljöinsats genom
sina dagliga inköp”.58 Härnäst ska mer ingående undersökas de mervärden som KRAV-märkt
produktion och konsumtion avser att generera, eller annorlunda uttryckt; de värdegrunder som
KRAVs verksamhet ger uttryck för och som berör både miljö, producent och konsument - i
Sverige såväl som utomlands.
48
KRAVs hemsida » Märkningen » ”Om KRAVs regler”.
KRAVs hemsida » Företaget » ”Mål och syfte”.
50
Ibid.
51
KRAVs hemsida » Företaget » ”Stadgar”.
52
KRAVs hemsida » Företaget » ”Mål och syfte”.
53
Författarnas kommentar.
54
KRAVs hemsida » Företaget » ”Stadgar”.
55
Ibid.
56
KRAVs hemsida » Trycksaker » Broschyrer » ”Det här är KRAV”.
57
KRAVs hemsida » Företaget » ”Stadgar”.
58
KRAVs hemsida » Företaget » ”Allmänna fakta” samt » Företaget » ”Mål och syfte”.
49
12
3.3.1 Bra miljö
Den ekologiska livsmedelsproduktionen innefattas av Sveriges riksdags långsiktiga miljömål
som ska leda till en ekologiskt hållbar samhällsutveckling,59 vilken KRAV menar att man är
en viktig del av bland annat genom att erbjuda producenterna att använda dess etablerade
märke. Som en följd av att försiktighetsprincipen60 tillämpas får inte kemiska
bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer, så kallade GMOs, brukas.
Inte heller syntetiska kemiska bekämpningsmedel används i det ekologiska jordbruket.
Anledningen anges vara att preparaten läcker från åkerfält till vattendrag vilket exempelvis
kan orsaka nedsatt fruktsamhet och i växt- och djurriket. Istället för traditionella metoder
används naturliga processer utan syntetiska kemikalier. Ogräs och skadeinsekter kontrolleras
exempelvis genom ett mer varierat skiftesbruk. Då målet är att spara jordens resurser och dra
nytta av lokala tillgångar används, som alternativ till konstgödsel, naturligt gödsel såsom
stallgödsel, och då ofta från den egna gården. Principen går ut på att bonden själv producerar
en merpart av djurfodret för att sedan återföra det gödsel som bildas till åkern. På så vis kan
en större del av näringsämnena ingå i det lokala kretsloppet.61 Angående djuren påpekas även
vikten av att de kan leva så naturligt som möjligt och att hållningen av dessa utmärks av en
synnerligen god djuromsorg. De KRAV-märkta produkterna utgör därmed, menar föreningen,
ett alternativ för medvetna konsumenter.62 Organisationen accentuerar alltså här betydelsen av
att bevara den biologiska mångfalden. Detta är nödvändigt, menar man, såväl för
ekosystemets bärförmåga samt resistens mot sjukdomar som för vår egen välfärd och
överlevnad, nu och i framtiden.63 Den ekologiska jordbruksnäringen använder vidare mindre
mängd energi och genererar färre växthusgaser, bland annat då energikrävande konstgödsel
alltså inte används, något, menar KRAV, som bidrar till policyn om minskad
klimatpåverkan.64
KRAV understryker, som vi sett ovan, vikten av att reducera användningen av exempelvis
fossila bränslen. I den egna verksamheten, menar föreningen, tar detta sig bland annat uttryck
i och med etanolbilar och ambitionen att minimera flygandet. Föreningen planterar även träd
genom Vi-skogen i Afrika, något, menar regelutvecklingschef Johan Ceije, som inte innebär
att koldioxidneutralisera utan att försöka kompensera för miljöförstörande aktiviteter med att
göra något miljöfrämjande. Förutom att binda koldioxid genererar nämligen trädprojektet
positiva bieffekter för den lokala biologiska mångfalden.65 Även den vardagliga verksamheten
på kontoret genomsyras av ett miljötänkande; soporna sorteras i flertalet sektioner och
miljömärkt el används med mera. Ceije fortsätter: ”När vi har möten väljer vi miljömärkta
konferensanläggningar… Och självklart ska maten vara KRAV-märkt så långt det är
möjligt!”66
59
Av Brundtlandkommissionen definierad som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra
framtida generationers möjligheter att tillgodose sina. Se stycke 2.1.1 ”Ekonomisk tillväxt och miljöskydd
genom marknadens styrmedel”.
60
Se not 22 för definition.
61
KRAVs hemsida » Märkningen » Mervärden » ”Läs om bra miljö” samt » Konsument » ”Krav ger dig 8
argument för ekologiskt”.
62
KRAVs hemsida » Märkningen » Mervärden » ”Läs om God djuromsorg”.
63
KRAVs hemsida » Trycksaker » Broschyrer » Värdefulla marker » se under ”Behöver vi alla arter?”.
64
KRAVs hemsida » Märkningen » Mervärden » ”Läs om bra miljö samt » Märkningen » Miljöfördelar » se
under ”Energianvändning”.
65
KRAVs hemsida » Trycksaker » Årsredovisningar » ”Årsredovisning 2006”, s. 17.
66
Ibid., s. 17.
13
3.3.2 God hälsa för arbetare och konsumenter
KRAV stödjer sig på WHO:s definition av hälsa som avsaknad av sjukdomar etcetera samt ett
tillstånd av fysisk, mental och social välmåga. Föreningen verkar därför för hälsa och
välbefinnande både för dem som producerar ekologisk mat och för dem som konsumerar den.
Den KRAV-certifierade produktionen syftar till att minimera arbetares exponering för gifter,
konstgödsel och kemikalier. Detta gynnar dels svenska jordbrukare men framförallt anställda
på de runt 40 000 anslutna odlingarna i tredje världen där hälsovådliga kemiska preparat
alltjämt är vanliga i konventionell odling. KRAV-producenten kan istället använda en
skonsam och naturlig jordbruksteknik, enligt beskrivningen ovan.67
KRAV menar att för konsumenten kan, förutom vetskapen att man medverkar till en giftfriare
miljö för tillverkaren, insikten om att de godkända varorna framställs utan exempelvis
konstgödsel och onaturliga produktionsmetoder medverka till att öka det egna mentala
välbefinnandet. Föreningen stöder slutligen maximen att ekologisk mat är bättre för hälsan
genom att hänvisa till en rapport som sammanställts av bland annat Soil Association i
England,68 vilken visar att ekologiska livsmedel har högre nivåer av bland annat vitaminer.69
3.3.3 Nationsöverskridande socialt ansvar
KRAV syftar till att producenter ska ta ett socialt ansvar och vad man fordrar av sina anslutna,
kräver föreningen också av sig själv. Vidare framhålls att det sociala ansvaret är
nationsöverskridande och att det rent praktiskt tar sig uttryck i att små och resurssvaga
tillverkare i utvecklingsländer, genom att ansluta sig till den KRAV-certifierade odlingen, kan
bedriva ekologisk produktion utan de preparat som hotar att skada deras hälsa. KRAV uppger
vidare att ett gemensamt certifieringssystem i samarbete med utländska systerorganisationer
möjliggör för ekologiska producenter jorden runt att nå en mer omspännande marknad
samtidigt som det underlättas för konsumenterna att visa global solidaritet. Samtidigt, hävdar
KRAV, medverkar föreningens satsning på att kontrollera den ekologiska tillverkningen i
utvecklingsländer samt arbetet med att ta fram tillverkningsförordningar som kan godtas
globalt till att resurssvaga nationer utvecklas mer progressivt, miljömässigt och socialt såväl
som ekonomiskt.70
Det ekologiska lantbrukets målsättning är vidare att jordbrukaren ska kunna försörja sina
familjer med mat från den egna gården samtidigt som en del ska kunna gå på export, till
förmån framförallt för utvecklingsländer. Detta möjliggörs i sin tur av att de ekologiska
skördarna kan bli större då odlingen, till skillnad från konventionell sådan, gör jorden bördig
istället för att utarma den.71 KRAV kan därför, enligt egen uppgift, uttolkas som:
Konsumentens Rätt Att Välja, och dess produkter utgöra ett alternativ som ”gör det möjligt
för konsumenten att följa sitt samvete och sin etiska övertygelse i den vardagliga
konsumtionen”72 och att därigenom visa solidaritet med odlare i tredje världen.
67
KRAVs hemsida » Märkningen » Mervärden » ”Läs om God hälsa” KRAV framhåller vidare föreningens
kontrakterade rätt att underkänna tillverkningen om de sociala villkoren inte når upp till de satta värdena, något
som stärker möjligheterna att arbeta mot en sundare arbetsmiljö i livsmedelskedjans samtliga led. Ibid.
68
KRAVs samarbetsorganisation i England, uppger Solweig Wall Ellström, informationsansvarig på KRAV.
69
KRAV tillstår även att viss forskning pekar på det motsatta men att det är poänglöst att komparera enskilda
fall. Matens betydelse för hälsan måste i stället betraktas ur ett vidare och mer långsiktigt perspektiv, menar man.
Se under KRAVs hemsida » Märkningen » Mervärden » ”Läs om God hälsa”.
70
KRAVs hemsida » Det här är KRAV » se under ”Handla med socialt ansvar”.
71
Ibid.
72
KRAVs hemsida » Märkningen » Mervärden » ”Läs om God hälsa” samt » Det här är KRAV » se under
”Handla med socialt ansvar”.
14
3.4 Vision och framtid
KRAV skriver att man 2006 utformade en ny vision och kurs för verksamheten vilken sätter
upp målet att all livsmedelsproduktion- och konsumtion ska vara hållbar, den ekologiska
tillverkningen marknadsledande samt konsumtionen av ekologisk mat öka kraftigt varje år.
KRAV-märket ska vara en symbol för ”miljödriven affärsutveckling”,73 något som även
styrks av ordförande Bo Thunberg som menar att ”själva kärnan i KRAV- moderföreningen ska lägga kraft och fokusera på att… finna strategier som leder till att ekologiska livsmedel
kan bli avsevärt mycket större på marknaden - och därmed bidra till en bättre miljö.”74
VD Lena Söderberg framhåller här betydelsen av vad statliga ramverk och nya
miljöstödsregler betyder för verksamheten. Dessa i kombination med ökad efterfrågan, menar
hon, gör det ekonomiskt mer lönsamt och därmed intressantare för lantbrukare att KRAVcertifiera produktionen och bjuda ut den på marknaden.75 Söderberg påpekar också att ”det är
glädjande att livsmedelsförädlarna reagerar på den ökade efterfrågan från konsumenterna”.76
Avslutningsvis hänvisar KRAV till en artikel som behandlar den ”boom” som skett vad gäller
den internationella marknaden för ekologisk mat och att det för producenterna, och då främst
lantbrukarna, härmed finns pengar att tjäna.77
Kapitlet ovan har handlat om vad KRAV vill uppnå med sin verksamhet samt vilka
värdegrunder föreningen kan sägas representera. Närmast ska nu på motsvarande sätt
redogöras för vad handeln med utsläppsrätter ger vid handen.
4. Handeln med utsläppsrätter
Den svenska Energimyndigheten skriver att handeln med utsläppsrätter fungerar som ett
verktyg för att nå EU:s åtagande om minskade utsläpp av växthusgaser enligt
Kyotoprotokollet: ”Målet är att skapa en effektiv europeisk marknad för utsläppsrätter med
minsta möjliga negativa påverkan på ekonomisk utveckling och sysselsättning inom
unionen.”78
4.1 Bakgrund
I slutet av år 2001 lade Europakommissionen fram ett förslag till ett direktiv för handel med
utsläppsrätter inom EU med namnet KOM 2001/581. Detta handelsdirektiv (2003/87/EG)
antogs i juli 2003 av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd och omfattade ett
handelssystem för växthusgaser inom EU. Handelsdirektivet ändrades under 2004 med tillägg
om ett länkdirektiv (2004/101/EG) som ger berörda företag möjlighet att utnyttja
utsläppskrediter från de mekanismer som Kyotoprotokollet innebär.79 Bakgrunden till
direktivet står således att finna i Kyotoprotokollet som trädde i kraft februari 2005 och
innebär att 141 olika länder för tillfället åtar sig att till år 2012 minska utsläppen av
växthusgaser med i genomsnitt 5.2 procent jämfört med 1990 års nivåer.80
Kyotoprotokollet har tre så kallade flexibla mekanismer: Gemensamt genomförande,
Mekanismen för ren utveckling och Handel med utsläppsrätter. Gemensamt genomförande
73
KRAVs hemsida » Trycksaker » Årsredovisningar » Årsredovisning 2006, s. 1.
Ibid., s. 2.
75
Ibid., s. 4.
76
Ibid., s. 20.
77
Ibid., s. 13.
78
Energimyndighetens hemsida » Energi– och klimat-politik » Styrmedel » ”Utsläppshandel”.
79
Sveriges regerings hemsida » Energi – och klimat » Klimatpolitik » ”Handel med utsläppsrätter”.
80
Naturskyddsföreningens hemsida » Verksamhet » Klimat » ”Fakta om Kyotoavtalet”.
74
15
innebär att ett land som har skrivit på protokollet har reduceringsåtaganden men genom denna
mekanism kan genomföra och tillgodoräkna sig minskningar av utsläpp som sker i andra
länder som omfattas av Kyotoprotokollet. Mekanismen för ren utveckling syftar till att länder
med åtagande om att minska utsläppen kan genomföra projekt som bidrar till hållbar
utveckling i länder som inte omfattas av åtagandena, för att sedan kunna tillgodoräkna sig
utsläppsminskningarna. Handeln med utsläppsrätter sker däremot mellan länder som alla har
åtaganden och innefattar än så länge enbart den tunga industrin inom EU.81 Svenska
regeringen skriver att poängen med dessa tre mekanismer är ”…dels att minska kostnaderna
för att minska utsläppen…, dels att ge tekniköverföring från rika industriländer till fattigare
industriländer… och till utvecklingsländer.”82 Själva handeln omfattar alla EU:s
medlemsländer och befinner sig för tillfället i första fasen innefattande åren 2005 till 2007, för
att därefter träda in i andra fasen som pågår fram till 2012. I framtiden kan även andra
branscher och växthusgaser komma att introduceras i handel med utsläppsrätter.83
4.2 Mål och syfte
Kommissionens förslag till systemet med utsläppsrättshandel motiveras enligt följande:
Detta förslag har uppkommit ur Europeiska unionens behov av att minska sina växthusgasutsläpp
på ett kostnadseffektivt sätt och uppfylla sina förpliktelser enligt Förenta nationernas
ramkonvention om klimatförändringen och Kyotoprotokollet. Handel med utsläppsrätter är i första
hand ett instrument för att skydda miljön, men också ett styrmedel som syftar till att genomföra
utsläppsminskningar med minsta möjliga negativa inverkan på konkurrenskraften.84
4.2.1 Marknaden ger lägsta möjliga miljömässiga kostnad
Priset på utsläppsrätterna bestäms enligt principen om utbud och efterfrågan på en börs för
utsläppsrätter. En enhet utsläppsrätt utgör ett ton fossil koldioxid och kan införskaffas via
börsen av både företag, organisationer och privatpersoner. Varje medlemsland tilldelas en
särskild mängd utsläppsrätter som fördelas enligt nationella allokeringsplaner som varje land
själva upprättar, men ska godkännas av EU-kommissionen. I Sverige ansvarar
Energimyndigheten för att register finns över alla transaktioner som genomförs med
utsläppsrätter, svenskt utsläppsrättssystem (SUS) kallat. Företag som släpper ut ytterligare
koldioxid utöver den tilldelade andelen kan köpa utsläppsrätter från andra företag som inte
behöver utnyttja hela sin andel. Tanken är att de företag som till lägst kostnad och på mest
effektivt sätt kan minska sina utsläpp, och därmed får ett överskott på utsläppsrätter, kan sälja
dessa till företag som i sin tur tjänar på att köpa ytterligare utsläppsrätter istället för att sänka
sina utsläpp. På så sätt ska båda parter tjäna på handeln med utsläppsrätter.85 EUkommissionären Margot Wallström uttryckte i ett pressmeddelande från år 2000 angående
den då förestående handeln med utsläppsrätter att ”Genom handeln med utsläppsrätter
kommer då utsläppsminskningarna att göras på de områden där det är billigast, vilket vi alla
kommer att gynnas av ekonomiskt sett.”86
81
Sammanfattning av regeringens proposition 2001/02:55 ”Sveriges klimatstrategi”, s. 8 – 9.
Ibid., s. 9.
83
Energimyndighetens hemsida » Energi – och klimat-politik » Styrmedel » ”Utsläppshandel”.
84
KOM(2001) 581, s. 2.
85
Energimyndighetens hemsida » Energi – och klimat-politik » Styrmedel » ”Utsläppshandel”.
86
Sveriges regerings hemsida » Samhällsekonomi och Statsbudget » Tema: Tillväxt » ”EU:s tillväxtstrategi –
Lissabonstrategin”.
82
16
4.2.2 Ekonomiska incitament och en renare miljö genom tekniska
framsteg
Bland de aktörer som köper utsläppsrätter från börsen kan nämnas Svenska
Naturskyddsföreningen. Organisationen uppger att enskilda konsumenter, via denna, kan köpa
utsläppsrätter för att därmed se till att de inte används utan ”sparas” hos
Naturskyddsföreningen. Detta leder till ett minskat utbud av utsläppsrätter på marknaden
vilket resulterar i ett högre styckpris per enhet. Om kostnaden för företagen att släppa ut
koldioxid därmed ökar skulle det innebära ekonomiska incitament för dem att investera i mer
miljövänlig teknik som minskar utsläppen, något som också är en av grundtankarna med
marknaden för utsläppsrätter.87
I Bryssel 2003 enades EU:s stats- och regeringschefer kring idén om handeln med
utsläppsrätter samt att EU ska uppmuntra och utveckla mer resurseffektiv och ren teknologi.
På toppmötet ett år senare betonades ytterligare, efter pådrivning från svensk sida, vikten av
miljövänlig teknik för den europeiska industrin i framtiden, att öka energieffektiviteten samt
ökad satsning på forskning.88 I propositionen till Svensk klimatstrategi från 2001 står att läsa
att regeringen vill investera ”… i fossilfri och energieffektiv teknik samt ny teknik och nya
metoder som leder till minskade utsläpp av övriga växthusgaser och därför kan tros vara
samhällsekonomiskt lönsamma på lång sikt.”89
4.2.3 Staten bestämmer ramverket
Systemet med utsläppsrättshandeln är ett EU-direktiv och verkar inom statens rättsliga ramar
men, vilket påpekats tidigare, i största möjliga mån ska styras av marknaden för att låta de
mest kostnadseffektiva lösningarna för utsläppsminskningar styra genomförandet. Samma
innebörd, dock annorlunda formulerat, har Margot Wallström gett uttryck för: ”Det handlar
inte om att vi bara låter marknadskrafterna bestämma, utan om att skapa de nödvändiga
strukturerna inom vilka kostnadseffektiva stimulansåtgärder kan fungera.”90
Direktivet om handel med utsläppsrätter ska underlätta upprättandet av ett gemensamt system
på EU-nivå då omfattningen och effekterna av denna miljöåtgärd inte skulle kunna uppnås i
samma grad genom enbart nationella lösningar. Däremot ska inte direktivet styra utöver vad
som anses nödvändigt för att uppnå målet med systemet.91 Staten ska dock vidta åtgärder om
överträdelser sker gällande de nationella bestämmelserna, åtgärder som skall vara ”effektiva,
proportionella och avskräckande”.92 Den dåvarande svenska regeringen uttryckte sig ännu
tydligare angående statlig inblandning och styrmedel: ”De styrmedel som ska användas är
ekonomiska styrmedel (till exempel miljöskatter, subventioner, borttagande av (andra)93
subventioner), lagstiftning samt frivilliga överenskommelser och en dialog mellan staten och
näringslivet.”94
87
Naturskyddsföreningens hemsida » Klimat » ”Köp en utsläppsrätt!”.
Sveriges regerings hemsida » Samhällsekonomi och Statsbudget » Tema: Tillväxt » ”EU:s tillväxtstrategi –
Lissabonstrategin”.
89
Regeringens proposition 2001/02:55, s. 13.
90
Klimatförändringar: Kommissionen lanserar ett europeiskt klimatförändringsprogram och förespråkar två
paralella metoder för att minska utsläppen, Bryssel den 8 mars 2000, s. 2.
91
KOM(2001) 581, s. 22.
92
Ibid., s. 27 » Artikel 16.
93
Författarnas kommentar.
94
Sveriges regerings hemsida » Samhällsekonomi och Statsbudget » Tema: Tillväxt » ”EU:s tillväxtstrategi –
Lissabonstrategin”.
94
Regeringens proposition 2001/02:55, s. 2.
88
17
4.3 Systemets värdegrund
På motsvarande sätt som i fallet med KRAV ska nedan de värden som kan utläsas i
utsläppsdirektivet undersökas.
4.3.1 Gemensamt ansvar och förändring
Klimatfrågan rymmer en rättviseaspekt både gentemot de fattigare länderna och
befolkningsgrupperna och de kommande generationerna. En strävan mot en rättvisare fördelning
mellan jordens länder av de växthusgasutsläpp som klimatsystemet klarar är därför en viktig del av
den svenska klimatpolitiken.95
Detta citat kommer även det från den dåtida svenska regeringen. Denna har även uttryckt
betydelsen av ett gemensamt ansvarstagande för att EU:s utsläppsåtaganden i
Kyotoprotokollet ska uppfyllas och betonar att:
En begränsad klimatpåverkan ska uppnås genom en aktiv klimatpolitik som integreras i hela
samhället. Var och en måste ta sin del av ansvaret. Det gäller såväl myndigheter och kommuner
som företag, organisationer och enskilda.96
Vidare måste samhällssystemet förändras för att kunna stoppa klimatförändringarna som
industriländerna genom sina utsläpp av växthusgaser bär det största ansvaret för. Dessa
utsläpp är ojämnt fördelade, till exempel släpper USA ut 21 ton koldioxid per år och person
medan Europa genererar 8 ton i snitt och Afrika endast 1 ton. Detta uttrycks i en svensk
klimatproposition:
”...det är troligen de fattiga länderna som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Därför ska,
enligt klimatkonventionen, industriländerna gå före. På sikt behöver dock utsläppen hållas nere
även i utvecklingsländerna.”97
Handeln med utsläppsrätter kan ses som ett led i denna samhällsförändring. Detta då den kan
ses som en förändrad ”produktpolitik”, där syftet är att material och energi ska användas på
ett högeffektivt sätt samtidigt som den negativa påverkan på miljön samt människors hälsa
under produktion och användning ska minimeras i alla led. Detta innebär även att marknader
för en så kallad ”grön konsumtion” ska utvecklas i Sverige såväl som på ett internationellt
plan.98
4.2.2 En global dimension
Europakommissionens syfte med att införa en handel med utsläppsrätter var att EU skulle inta
en stark förhandlingsposition och befinna sig i täten gällande utvecklingen på området tills år
2008 då unionen förväntar sig globala regler på området.99 Att utsläppsrätteshandeln ska vara
globalt omfattande i framtiden indikerar, enligt uppgift från den dåvarande svenska
regeringen, att EU, och därmed Sverige, erkänner världens miljöproblem som gemensamma
och sammankopplade. Detta förstärks ytterligare i Sveriges klimatstrategiproposition från
2001 som behandlar utsläppsrättshandeln och där klimatproblemen beskrivs som
världsomfattande.100
95
Regeringens proposition 2001/02:55, s. 20.
Ibid., s. 2.
97
Ibid., s. 6.
98
Ibid., s. 17.
99
“Wallström föreslår utsläppshandel inom EU”, Naturskyddsföreningens nättidning Hållbart nr 2-3/00 från år
2000.
100
Regeringens proposition 2001/02:55, s. 4 – 5.
96
18
Avslutningsvis kan den värdegrund som handeln med utsläppsrätter representerar beskrivas
som en kombination av att värna om ekonomiska värden samtidigt som global rättvisa och
ansvar på flera olika nivåer betonas på vägen mot en hållbar utveckling. Den svenska
regeringen uttrycker detta genom att beskriva utsläppshandeln som att den ska:
... bidra till att utveckla teknik och politiska instrument som förenar minskande utsläpp med ökat
välstånd, hög sysselsättning, god konkurrenskraft för svenska företag och en god utveckling för de
fattiga länderna... Hur minskningen ska fördelas är slutligen en rättvisefråga.101
Efter denna beskrivning av teorierna och de två strategierna för miljön är vi nu framme vid
analysen.
5. Analys
Eftersom uppsatsens syfte är att diskutera och analysera hur KRAV-märkningen och handeln
med utsläppsrätter kan förstås och förklaras med hjälp av de två teorierna kommer analysen
att bestå av en diskussion utifrån de värdegrunder och syften som miljöåtgärderna ger uttryck
för i förhållande till vad teorierna säger. I slutet av kapitlet redogörs vidare för de mest
signifikanta skillnaderna mellan empiri och teori. Meningen med analysen är slutligen att
tydliggöra våra resonemang inför slutsatsen där vi besvarar uppsatsens två frågeställningar,
nämligen vilken av teorierna som respektive miljöåtgärd kan sägas vara mest förenlig med
och varför. Inledningsvis ska dock analysmodellen presenteras.
5.1 Analysmodell
5.1.1 Fenomenen KRAV respektive handeln med utsläppsrätter som
ekologiskt medborgarskap
Teorin om det ekologiska medborgarskapet lägger, som vi sett, bland annat tonvikt på den
enskilde aktören och dennes val. Dock finns stöd för att teorin även kan användas för att
beskriva vilka värden organisationer och liknande ger uttryck för. Detta i och med Carter och
Hubys studie av etisk investering där fondplacerarnas individuella beslut styr företagens
agerande som helhet. Poängen är inte att företagen i sig är medborgare utan att föreställningen
om medborgarskapet kan användas för att hävda att individer inom dessa har förpliktelser
gentemot de som drabbas, eller kan komma att drabbas, av företagens verksamhet.102 På
samma sätt kan KRAV och de värderingar organisationen ger uttryck för, genom exempelvis
policyutformning och ambitionen att minska de fotavtryck som de anslutna producenternas
verksamhet och konsumenternas inköp ger upphov till, undersökas utifrån teorin. Också
politiska beslutsfattare och de frågor de driver, i vårt fall beslutet om handeln med
utsläppsrätter, kan sägas sortera under denna kategori då de syftar till att minska samhällets
ekologiska avtryck, enligt tidigare beskrivna medborgerliga karaktärsdrag. Carter och Hubys
modell ligger också till grund för analysen av hur KRAV och handeln med utsläppsrätter kan
förstås som ett uttryck för ekologiskt medborgarskap.
101
Regeringens proposition 2001/02:55, s. 4 – 5.
Carter, N. & Huby, M., “Ecological Citizenship and Ethical Investment”, Environmental Politics, Volume 14,
Issue 2, April 2005, s. 263.
102
19
5.1.2 Teoriernas särdrag
För att underlätta förståelsen för hur vi kommer att använda teorin i analysen av de empiriska
fenomenen följer nedan en presentation av vad som kan sägas vara teoriernas mest
framträdande drag. Nyckelorden har fet-markerats i syfte att framhävas vid en eventuell
tillbakablick längre ner i texten. Ekologisk moderniserings särdrag blir då som följer:
1. Idén är att en ren miljö stimulerar den ekonomiska tillväxten, något som dessutom
ger friska arbetare. Genom användandet av en mer effektiv och resurssnål
produktion - åstadkommen exempelvis genom teknisk utveckling - och i
förlängningen därför också miljövänlig konsumtion, leder även tillväxt till en
renare miljö. Marknaden styr utbud samt efterfrågan och därmed priset på
miljövänligare varor och tjänster. Teorin delar sålunda hållbar utvecklings
ambition att förena skydd för miljön och ekonomisk tillväxt. Teorin säger även
att det är billigare att förhindra miljöproblem än att i efterhand ta itu med de
allvarliga följderna.
2. Staten bestämmer ram– och regelverket för marknaden. Den ska dock inte
dominera eller tvinga fram specifika förändringar eller åtgärder. Dess roll är
istället att koordinera, sätta miljömål, skärpa miljölagstiftningen samt uppmuntra
till och investera i tekniska innovationer etcetera. Företagen ska sedan på eget valt
sätt möta statens krav för att på så sätt ska kunna välja den mest kostnadseffektiva
lösningen för just dem. Ekonomiseringen av miljön omvandlar vidare samhällets
gemensamma miljöproblem till ekonomiska möjligheter för marknadens aktörer,
något som ofta sker med statligt stöd.
3. Inga större ekonomiska eller strukturella förändringar är nödvändiga för att
uppnå positiva miljöeffekter. Miljön har inget inneboende värde i sig utan får ett
värde först när det blir en ekonomisk resurs, vilket då skapar behovet av
miljöskydd. Fortsatt konsumtion är nödvändig för ekonomisk tillväxt och ingen
minskning av denna ska ske. Däremot ska produktionen göras mer miljövänlig och
det ska förenklas för konsumenten att göra miljövänliga val.
4. Teorin behandlar enbart territoriellt avgränsade problem med nationella
lösningar. Frågor som berör resursfördelning mellan industriländer och
utvecklingsländer, biologisk mångfald, överutnyttjande av resurser eller social
rättvisa behandlas inte. Teorin fokuserar sålunda på inhemska frågor istället för
internationella och saknar vidare ett globalt perspektiv, exempelvis gällande
sambanden mellan internationella miljöproblem och vad de ger upphov till.
Huvuddragen i det ekologiska medborgarskapet kan med fördel illustreras i och med Carter
och Hubys tolkning där fyra avgränsade kännetecken uppmärksammas:
5. För det första måste medborgarskapet vara icke-territoriellt för att vara
verkningsfullt. Detta då miljöproblem, orsakade exempelvis av den globala
handeln, är nationsöverskridande och att medborgarskapet därför måste verka både
inom och utanför nationsgränser för att minska dessa.
6. Medborgarskapet uppstår i och med att de ekologiska avtryck som åstadkoms
av en medborgare och dennes konsumtionsmönster får en skadande effekt på
andra medborgares situation och möjlighet till liv. I och med skyldigheten att
20
sörja för att fotavtrycken är förenliga med en hållbar utveckling innefattar det
icke-kontraktsenliga förpliktelser som individer har till främlingar nära och
långt borta samt till framtida generationer. Detta kan exempelvis betyda att rika
länder, främst i den industrialiserade världen således, har ett ansvar att begränsa
sin inverkan för att fattiga i utvecklingsländer, nu såväl som imorgon, ska få
tillräckligt ekologiskt utrymme men som de förra inte kan förvänta sig ska bli
vedergällda.
7. Medborgarskapet tar plats inom den offentliga såväl som den privata sfären.
Detta då de privata handlingarna - exempelvis de som sker i hemmet samt genom
den vardagliga konsumtionen - genererar en del av de medborgerliga
förpliktelserna som ger miljöpåverkan på ett offentligt plan. Därmed måste även
det privata omfattas. Ytterligare anledningar till detta finns emellertid och kommer
att utvecklas i direkt anslutning nedan.
8. Den privata sfären är också förknippad med ett antal dygder, exempelvis sympati
och omsorg. Då den ekologiska medborgaren gör det rätta för att denne vill ta
ansvar för sina handlingar och göra en miljöinsats snarare än av egennytta eller
andra incitament, är det dessa som gör det möjligt för medborgarna att fullgöra
ovan beskrivna plikter. Angående dygderna betonar Carter och Huby att särskilt,
”the social justice needed to ensure a just distribution of ecological space and care
(and compassion) is required for the effective exercise of justice.”103
5.2 Analys av KRAV
Härnäst följer så en analys av det inhämtade KRAV-materialet, enligt beskrivet i kapitel tre,
utifrån särdragen ovan.
5.2.1 Nationsöverskridande socialt ansvar uttrycker medborgarskap
Under rubriken ”Mål och Syfte” betonas att KRAV-anslutna är medlemmar i en global familj
som i samarbete med medvetna, och troligen främst västerländska, konsumenters dagliga val
ska verka för en hållbar utveckling. Detta kan i sin tur tolkas som att västvärlden ska minska
sina avtryck till förmån för utvecklingsländer och framtida generationer etcetera enligt punkt
sex och de enskilda konsumenterna, vilkas privata handlingar ger allmän miljöpåverkan,
enligt punkt sju. Därtill framgår under rubriken ”God hälsa för arbetare och konsumenter” att
KRAV-godkänd produktions målsättning är att minimera odlarnas kontakt med gifter, något
som främst gynnar arbetare i tredje världen vilka istället kan använda en naturlig
jordbruksteknik. KRAV framhåller vidare att det sociala ansvaret är nationsöverskridande och
att föreningen därför erbjuder utvecklingsländer att ansluta sig till den certifierade
produktionen, något som drar åt tanken om icke-territorium från det femte särdraget.
I stycket ”KRAVs värdegrunder” accentueras ytterligare konsumentens möjlighet att göra en
insats och i avdelningen ”Nationsöverskridande socialt ansvar” hävdas att KRAV-produkterna
möjliggör för konsumenten ”att följa sitt samvete och sin etiska övertygelse i den vardagliga
konsumtionen” och därmed visa solidaritet med odlare i utvecklingsländer. Detta kan ses som
att KRAV förstår att konsumenten kan minska sina avtryck, utan förväntan om vedergällning,
genom ”everyday living”,104 enligt det sjätte respektive sjunde särdraget. Samtidigt
poängteras solidaritetsaspekten vilken kan anses överrensstämma med viljan att göra en
103
104
Carter & Huby, s. 256-257 & 259.
Se stycke 2.2.3 ”Medborgarskapets dygd och sfär”.
21
miljöinsats samt dygderna i punkt åtta. Det nationsöverskridande agerandet stärker slutligen
förenligheten med, återigen, medborgarskapets femte särdrag. En tolkning av ovanstående blir
därför att KRAV ser som sin uppgift att minska de avtryck i den fattiga världen som den rika
världens konsumtion ger upphov till, något som sker genom att främja miljö- och hälsovänlig
produktion.
5.2.2 Miljövänlig produktion ger minskade ekologiska avtryck
Överhuvudtaget styrker den starka emfasen på skonsamma produktionsmetoder och minimalt
användande av icke-förnyelsebara resurser överrensstämmelsen med medborgarskapets
uppmaning till minskade ekologiska fotavtryck enligt den sjätte punkten. Tesen stärks av att
ingen formulering görs om att någon vedergällning nödvändigtvis måste förekomma. Under
rubriken ”Bra miljö” förstärks denna ytterligare då vikten av giftfria och naturliga
produktionsmetoder samt kretsloppstänkande återigen betonas. Föreningen uttrycker här sitt
deltagande för en hållbar utveckling, något som, omtolkat till Dobsons språk, kan ses som att
den tar sitt ansvar för att hjälpa producenter att minska avtrycken.
Om samtidigt jordbrukarna ses av KRAV som privatpersoner, och deras odlingsmetoder
därmed som privata handlingar, kan policyn om minskad klimatpåverkan i produktionen även
sägas ge uttryck för det sjunde särdraget. Parallellt framhålls värdet av att bevara den
biologiska mångfalden, något som är nödvändigt för såväl ekosystemets bärkraft som
människornas hälsa lokalt och globalt, idag och imorgon. Detta kan i sin tur ses som ett
uttryck för de icke-kontraktsenliga förpliktelserna till främlingar nära och långt borta samt till
framtida generationer, återigen, således, enligt punkt sex.
5.2.3 KRAV som ekologisk medborgare
KRAV uttrycker, som framgått ovan, alltså att konsumtenten kan påverka och syftar också till
att förenkla detta. Dock menar man att ”Även den vardagliga verksamheten på kontoret
genomsyras av ett miljötänkande”. Bland annat hävdas att etanolbil, miljömärkt el och
miljömärkta konferensanläggningar används, vilket sålunda implicerar att KRAV inser att
även föreningens handlingar i vardagen påverkar, något som stärker överrensstämmelsen med
det sjunde särdraget. För att söka kompensera för de utsläpp som verksamheten ändå
genererar planteras vidare koldioxidbindande träd i Afrika, något som dessutom får en positiv
bieffekt för den lokala biologiska mångfalden. Detta stödjer argumentet att KRAV tar ansvar
för att minimera avtrycken i andra länder som en följd av den koldioxid som släppts ut lokalt,
enligt det femte respektive sjätte särdraget.
För att uppfylla kriterierna ovan samt driva verksamheten måste avslutningsvis rimligen ett
visst mått av sympati, omsorg och ansvarskänsla samt en ambition att vilja göra en
miljöinsats, enligt punkt åtta, finnas hos KRAV. Därmed kan föreningens värdegrunder sägas
överrensstämma med samtliga särdrag i det ekologiska medborgarskapet.
5.2.4 Skydd för miljön parallellt med ekonomisk tillväxt
Teorin om ekologisk modernisering kännetecknas, enligt punkt ett, bland annat av att miljön
ska skyddas parallellt med ekonomisk tillväxt. Detta är också något som kan skönjas i
sektionen ”Nationsöverskridande socialt ansvar” där KRAV menar att kontrollen av
produktionen i utvecklingsländer bidrar till en tilltagande miljömässig- och ekonomisk
utveckling i dessa. Det tredje särdraget anger vidare att inga större strukturella förändringar är
nödvändiga för en bättre miljö samt att miljövänlig produktion och konsumtion ska gynnas.
Detta kan sägas stämma in på KRAVs policy att, med det till synes relativt enkla medlet med
ett gemensamt certifieringssystem samarbetsorganisationer emellan, främja fattiga ekologiska
22
producenters möjligheter att nå en större marknad, något som samtidigt underlättar för
konsumenter att köpa produkterna.
Målsättning är att ekologiska jordbrukare, och framförallt då i utvecklingsländer, förutom att
vara självförsörjande även ska kunna exportera en del av varorna. Denna värdegrund stärker
därmed förenligheten med särdrag ett då, återigen, skydd för miljön inte ska stå i strid med
ekonomisk tillväxt. Denna möjliggörs, enligt KRAV, i sin tur av att den ekologiska skörden
blir större än konventionell då den inte utarmar jorden. Detta tycks ytterligare stärka
överrensstämmelsen med särdragets accentuering på att en ren miljö stimulerar ekonomisk
tillväxt, vilken omvänt även leder till en renare miljö genom en mer miljövänlig framställning
samt bättre hälsa för arbetarna.
5.2.5 Miljöfrämjande arbete ger ekonomiska möjligheter
Under rubriken ”Vision och framtid” uppges att KRAV-märket ska symbolisera ”miljödriven
affärsutveckling”. Målet är vidare att den ekologiska produktionen ska vara marknadsledande
och konsumtionen öka kraftigt årligen.105 Moderföreningen ska fokusera på strategier att
åstadkomma detta för att därmed verka för en bättre miljö. Om stycket ovan främst
behandlade hur miljö och tillväxt ska främjas i utvecklingsländer framgår här hur
moderföreningens ambition att förena ekonomisk tillväxt med miljöskydd bidrar till
överensstämmelsen med moderniseringens första särdrag.
KRAVs syfte med den miljöorienterade affärsutvecklingen - samt påpekandet att den
ekologiska ”boomen” innebär att pengar finns att tjäna för producenterna - kan vidare ses som
ett uttryck för punkt två, vilken anger att ekonomiseringen av miljön gör gemensamma
samhälleliga miljöproblem till ekonomiska möjligheter för marknadens aktörer. Detta sker
ofta med statligt stöd och överensstämmelsen förstärks därför ytterligare av att VD Lena
Söderberg framhåller betydelsen av statliga ramverk och miljöstödsregler för verksamheten
då de ger ekonomiska incitament för producenterna och därför gillas av KRAV. Uttalandet är
sålunda i linje med vad moderniseringsteorin förordar, nämligen den skarpa miljölagstiftning
och uppmuntrande roll som staten ska ha enligt det andra särdraget. Under rubriken ”Vision
och framtid” påpekar slutligen Söderberg att producenterna svarar på den ökade
konsumentefterfrågan. Detta bidrar därmed till förenligheten med det första särdraget.
5.3 Analys av handeln med utsläppsrätter
Ovan illustrerades hur KRAV kan tolkas utifrån särdragen. På motsvarande sätt kommer
utsläppsrättsdirektivet att behandlas.
5.3.1 Miljöskydd och ekonomisk tillväxt genom teknisk innovation
I Energimyndighetens inledande uttalande framgår att ändamålet med utsläppsrättshandeln är
att, parallellt med att minska utsläppen av växthusgaserna, skapa en effektiv marknad med
minsta tänkbara negativa påverkan på ekonomi och arbetstillfällen. Under rubriken ”Mål och
Syfte” gör Kommissionen en än tydligare koppling till att miljön ska skyddas men att detta
ska ske resurs- och kostnadseffektivt samt med bibehållen konkurrenskraft. Under
”Gemensamt ansvar och fördelning” betonas vidare att en renare miljö ska kombineras med
god hälsa för arbetarna parallellt med denna effektiva resursanvändning. Dessa påståenden
stärker samtliga utsläppsrättsdirektivets förenlighet med teorin om ekologisk modernisering
och dess första särdrag. Uttryck av denna karaktär är ett återkommande inslag gällande idén
105
Inga uttalanden från KRAV tyder på att föreningen vill minska konsumtionen som helhet. Detta tolkar vi som
att de ekologiska varorna ska ta andelar från övriga marknaden och att en fortsatt tillväxt därmed ska ske.
23
om handeln med utsläppsrätter; exempelvis betonas i uttalanden och liknande genomgående
vikten av miljöskydd parallellt med tillväxt och minimal negativ påverkan på ekonomin.
Stycket ovan lyfter dels fram det viktiga samspelet mellan ekonomisk tillväxt och miljö, något
som, således, återfinns i särdrag ett, men även att själva handeln med utsläppsrätter är ett
juridiskt och politiskt åtagande från EU. Miljömålet och det gemensamma ramverket för den
europeiska marknaden indikerar vidare en förenlighet med vad det andra särdraget ger vid
handen. I vilken utsträckning som förändringar ska ske för att skydda miljön kan alltså anses
vara relativt oklart. Vissa förändringar av samhälle och industri anses vara nödvändiga. Dock
får de inte vara så stora att de får någon nämnvärd påverkan på ekonomin. Det gör i sin tur att
en stark tilltro finns till tekniska lösningar och ekonomiska incitament som ska förena
koldioxidminskningar med ökad tillväxt samt välstånd, i industrialiserade såväl som
utvecklingsländer. Detta kan sålunda sägas bidra till en överrensstämmelse med vad det första
respektive andra särdraget anger rörande ekonomisk stimulans och teknisk innovation samt de
ringa samhälleliga förändringarna enligt punkt tre. Dessutom påpekas återigen
nödvändigheten av fortsatt tillväxt, och därmed även fortsatt konsumtion, enligt denna tredje
punkt. Dock ska, än en gång, även miljön skyddas parallellt med detta, vilket ytterligare
indikerar en förenlighet med särdrag ett.
5.3.2 Marknadsmässiga lösningar ger renare miljö
Bakgrunden till direktivet om utsläppsrätter finns i Kyotoprotokollet, innebärandes bland
annat att företag kan genomföra projekt etcetera i andra länder som bidrar till
koldioxidminskningar. Detta kan därför ses som att företagen har möjlighet att möta reglerna
på det sätt som är mest kostnadseffektiv för dem. Vidare, under rubriken ”Staten bestämmer
ramverket” framgår återigen att staten ska uppmuntra till förändring och inte tvinga genom
specifika lösningar. Istället är det företagen själva som ska välja det mest effektiva och billiga
alternativet, dock med hjälp av statens ekonomiska styrmedel, lagstiftning samt
stimulansåtgärder, vilket stärker överrensstämmelsen med särdrag två. Även grundidén att de
företag som är bäst på att koldioxidminska kan sälja sina rätter till andra företag kan sägas
stämma in på särdragets betoning att samhällets miljöproblem leder till lönsamhet för enskilda
aktörer. Detta förstärks ytterligare av Wallströms uttalande att meningen med systemet för
utsläppsrätter är att utsläppsminskningarna ska ske där det kan göras på billigast sätt, vilket
leder till ekonomiska fördelar för alla.
Vägen att uppnå detta anses vara att låta efterfrågan och utbud styra priset på utsläppsrätterna
samtidigt som kvantitet och kontroll av systemet bestäms av EU, något som ytterligare ökar
förenligheten med särdrag ett och två. Ett mindre utbud av utsläppsrätter leder vidare till höjt
styckpris och företagen får därmed ekonomiska incitament att utveckla alternativa och
miljövänligare tekniska produktionslösningar. Handelssystemet uppges dessutom vara
samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt. Detta kan tolkas som en ambition att tidigt söka
stävja klimatförändringarna, vilket är billigare, snarare än att betala när skadan redan är
skedd, indikerande en överrensstämmelse med särdrag ett.
5.3.3 Globalt ansvar och rättvisa med ekonomin i åtanke
I stycket ”Staten bestämmer ramverket” uppges att handelssystemet måste vara
nationsöverskridande då samma miljöfrämjande effekter inte kan nås genom nationella
åtgärder. I det avslutande stycket förstärks detta genom påståendet att utsläppsrättshandeln
ska vara global och att världens miljöproblem är gemensamma och sammankopplade, i
enlighet med vad det femte särdraget förordar. En betoning på skyldigheten att begränsa
miljöpåverkan till förmån för utvecklingsländer samt rättviseaspekten gentemot kommande
24
generationer återkommer bland annat i citatet under ”Systemets värdegrund”. Även under
rubriken ”En global dimension” framhålls nödvändigheten av global rättvisa och ansvar på
vägen mot en hållbar utveckling, vilket antyder en förenlighet med det åttonde respektive
sjätte särdraget. För att uppnå detta krävs förändringar av samhället för att industriländerna
ska kunna ta sitt miljöansvar gentemot utvecklingsländerna. Dock ska eventuella
förändringar, enligt vad som tidigare framgått, inte nämnvärt påverka den ekonomiska
strukturen. Detta bidrar ytterligare till samstämmigheten med det tredje särdraget.
I uttalanden angående utsläppsdirektivet framhålls att inte bara industrin utan var och en i
samhället måste ta sitt ansvar för den gemensamma miljön. Detta kan anses ge uttryck för
punkt sju då en förståelse tycks finnas för att de enskilda aktörernas privata handlingar
påverkar miljön på ett allomfattande plan och avtrycken därmed, enligt den sjätte punkten,
måste begränsas. Tanken är även att privatpersoner och organisationer ska kunna köpa
utsläppsrätter för att höja priset på dessa och därmed öka företagens incitament att minska
utsläppen. En tolkning är därför att idén uttrycker att dygder såsom sympati, rättvisekänsla
och en ambition att göra en miljöinsats samt ta ansvar för sina handlingar finns bland
medborgarna. Detta visar således på en likhet med det åttonde särdraget. Om sedan inköpen
av utsläppsrätter inte förväntas bli vedergällda av medborgare i fattiga länder eller framtida
generationer kan detta slutligen ses som en antydan till vad punkt sex anger.
5.4 Anmärkningar gällande särdragen
Enligt vad som framgått ovan kan alltså flera av de teoretiska särdragen bidra till att förklara
hur miljöstrategierna kan förstås. Nedan kommer dock kortfattat behandlas de aspekter av
miljöstrategierna som mest påtagligt inte kan sägas överrensstämma med teorierna, något som
därmed också försvagar teoriernas möjligheter att förklara dessa.
5.4.1 KRAV
Värdet av att skydda miljön för människan är, som framgått ovan, centralt för KRAV.
Samtidigt tycks föreningen ge uttryck för att miljön har ett fundamentalt egenvärde och att
miljön och djuren i sig måste värnas. Detta står sålunda i strid med Dobsons uppfattning att
miljö och icke-mänskliga arter istället innefattas av skyddet för människor idag och i
framtiden. Vad KRAV uttrycker kan därför ses som ett mellanting mellan det ekologiska
medborgarskapet och ett mer ekocentriskt förhållningssätt.
KRAVs värdegrunder har, enligt vad som tidigare framgått, gemensamma aspekter med det
tredje särdraget. Dock är en väsentlig skillnad det påtagligt ecocentriska inslaget i KRAVs
värdegrund kontra särdragets betoning på att miljön får ett värde först då den blir en
ekonomisk resurs. Därutöver står det nationsöverskridande ansvaret, bevarandet av biologisk
mångfald och KRAVs globala solidaritets- och rättviseaspekt i stark motsättning till vad
moderniseringen förordar enligt särdrag fyra.
En invändning mot överrensstämmelsen med punkt sex är att konsumenten möjligen inte med
säkerhet köper KRAV-märkt mat för att minska sina fotavtryck och utan förväntan om
vedergällning. Alternativt kan även den hälsoaspekt som kan sägas förknippas med
produkterna vara del av förklaringen.
5.4.2 Handeln med utsläppsrätter
Det tredje särdraget anger att miljön får ett värde först när den blir en ekonomisk resurs och
att ett skydd blir nödvändigt först då. Även om handeln med utsläppsrätter, enligt vad som
framgått ovan, kan anses uppvisa gemensamma egenskaper med särdraget i övrigt har inte
25
uttryckligen framkommit en samstämmighet med denna aspekt. En tolkning är snarare att det
bland uttalandena, om än vagt uttryckt, går att urskilja en tendens till att miljön som sådan ska
skyddas. Dock läggs lika stor vikt vid att säkerställa fortsatt ekonomisk tillväxt. Värnandet om
miljön skulle därför kunna vara ett resultat av insikten om dess betydelse för ekonomin enligt antagandet om att en ren miljö stimulerar tillväxten - likaväl som att den ska skyddas av
andra orsaker, exempelvis för att försäkra skydd för framtida generationer.
Ambitionen att förena ekonomisk tillväxt med en renare miljö samt rättvisa är ett
återkommande drag gällande utsläppsrättshandeln, något som sker via ett sorts ”ge och ta
förhållande” till miljöförbättringar. Ur ett företagsperspektiv kan detta därmed sägas gå emot
särdrag sex, nämligen att industriländer ska minska sin miljöpåverkan för att ge fattigare
länder större ekologiskt utrymme utan förväntan om vedergällning. Uttalandet att även
utvecklingsländernas utsläpp på sikt måste begränsas kan också anses gå stick i stäv med
särdraget.
I direktivets värdegrund och målsättning återfinns, precis som i fallet KRAV ovan, slutligen
inte det fjärde särdraget. Detta då moderniseringsteorins fokusering på nationella lösningar på
nationella problem, avsaknad av globalt perspektiv gällande samband och omfattning av
miljöproblemen, samt insikt i nödvändigheten av gemensamma åtgärder för detta inte
överrensstämmer med miljöstrategin. Inte heller uppmärksammas betydelsen av sociala
rättviseaspekter mellan länder, något som alltså idén om utsläppsrättshandeln å sin sida
behandlar.
6. Slutsatser
Ovan genomförda analys anser vi bidrar till ackumulerandet av kunskap om hur teoretiska
perspektiv kan användas för att förklara empiriska företeelser. Mer specifikt menar vi också
att studien har illustrerat hur de använda teorierna medverkat till att bringa klarhet i vad
KRAV respektive handeln med utsläppsrätter står för.
Vad har vi då lärt oss under uppsatsarbetet? Initialt fanns hos författarna en föreställning om
att handeln med utsläppsrätter var mest förenlig med moderniseringsteorin och KRAV med
den om medborgarskapet. Under arbetets gång skedde dock en omtolkning av både teori och
empiri, exempelvis såtillvida att de teoretiska förklaringsvariablerna fick förtydligas för att
kunna förklara strategierna. Vi fann även att teorin inte var så enkel att kategorisera i
förhållande till empirin som vi innan trott, bland annat då flera tolkningsmöjligheter ibland
varit möjliga. Vi är medvetna om att vald metod och teoretiska avgränsningar kan ha färgat
resultatet och att vår tolkning dessutom kan vara beroende av vår subjektiva världsbild. Med
detta sagt kommer de slutsatser som undersökningen landat i att presenteras härnäst.
KRAV ger genomgående uttryck för att västvärlden ska minska de avtryck som konsumtionen
ger upphov till i utvecklingsländer genom att köpa föreningens produkter. Ekologisk
konsumtion kräver även ekologisk produktion, vilket även är en av grundidéerna. Vi ska alltså
ta ansvar för en bättre värld och minska våra fotavtryck genom nationsöverskridande
handlingar på samhällets alla nivåer, till nytta för dagens såväl som morgondagens
medborgare. Samtidigt sägs att vi ska konsumera för en bättre miljö och genom miljövänlig
produktion skydda denna genom ett affärsdrivet tillväxttänkande. Ovan har således visats att
KRAV uppvisar stark förenlighet med det ekologiska medborgarskapet men även med
moderniseringsteorin, och då främst gällande de ekonomiska aspekterna samt att det ska
underlättas för konsumenten att göra miljövänliga val etcetera. KRAVs värdegrund utgör
26
emellertid en stark kontrast till vad ekologisk modernisering förordar enligt särdrag fyra.
Detta försvagar därmed möjligheterna att förklara KRAV utifrån denna och stärker istället
kopplingen till det ekologiska medborgarskapet. Slutsatsen blir därför att en viss övervikt
gällande förenligheten med medborgarskapsteorin kan skönjas.
Analysen av utsläppsrättshandeln har också den visat att båda teorierna kan bidra till att
förklara de värden som direktivet ger uttryck för. Undantaget är dock även här särdrag fyra,
något som försvagar förenligheten med moderniseringsteorin och istället stärker
överrensstämmelsen med medborgarskapet. Detta i och med betoningen på rättviseaspekter
länder emellan, vikten av att reducera global miljöpåverkan via internationellt samarbete samt
ett gemensamt ansvar för detta, samhälleligt såväl som privat. Dock överrensstämmer
utsläppsrättdirektivet starkt med ekologisk modernisering i övrigt, främst i och med de
marknadsekonomiska aspekterna samt politiska styrmedlen och ambitionen att förena tillväxt
och miljöskydd. Moderniseringsteorins förklarande funktion kan sålunda inte underskattas.
Av detta kan slutsatsen dras att utsläppsrättshandeln uppvisar en betydande förenlighet med
de båda teoretiska ansatserna men med en skiftning mot teorin om ekologisk modernisering.
Under rubrik 2.1 framgick vidare att denna teori används som ideologi av ”den styrande
politiska eliten” och är influerad av handlingsprogram, policys etcetera från bland annat EU.
Även detta kan vara en bidragande faktor till det EU-sanktionerade utsläppsrättsdirektivets
förenlighet med moderniseringsteorin.
Från flera håll betonas de globala dimensionerna av miljöförstöringen vilket känns igen både
från diverse klimatrapporter och från det inledande stycket om toppmötet i Rio. Även
Langhelle gav ovan uttryck för att det globala sammanhanget för ekologi och social rättvisa
samt jordens begränsningar och våra konsumtionsmönster spelar en avgörande roll. Detta är
något som moderniseringsteorin saknar men i sin tur det ekologiska medborgarskapet betonar.
Avsaknaden av en förståelse för dessa aspekter är även, vilket tydligt visats, en av den
ekologiska moderniseringens mest avgörande skillnader i förhållande till de undersökta
strategierna. Kanske skulle därför teorins empiriska bärkraft och förklaringsförmåga gynnas
av att även dessa perspektiv inkluderas. Å andra sidan är moderniseringsteorins styrka att den
utgör en mer konkret handlingsplan för miljön. Möjligen skulle det även kunna främja
medborgarskapets förklarande funktion i framtida studier av denna karaktär. Hur detta ska gå
till är dock en fråga för framtiden. Kanske är det helt enkelt, i enlighet med vad
medborgarskapet anger, just så att det är här och nu i våra vardagliga handlingar vi måste
börja.
27
7. Referenslista
Litteratur
Barry, J., “Ecological Modernisation”, Debating the earth – The environmental politics
reader 2nd edition, Dryzek, J. S. & Schlosberg, D. (red), Oxford University Press, New York,
2005.
Dobson, A., “Ecological Citizenship”, Debating the earth – The environmental politics reader
2nd edition, Dryzek, J. S. & Schlosberg, D. (red), Oxford University Press, New York, 2005.
Eckersley, R., “Ecocentric Discourses: Problems and Future Prospects for Nature Advocacy”,
Debating the earth – The environmental politics reader 2nd edition, Dryzek, J. S. &
Schlosberg, D. (red), Oxford University Press, New York, 2005.
“From One Earth to One World, An Overview by the World Commission on Environment
and Development”, Debating the earth – The environmental politics reader 2nd edition,
Dryzek, J. S. & Schlosberg, D. (red), Oxford University Press, New York, 2005.
Eriksson, L. T. & Wiedersheim-Paul, F., Att utreda, forska och rapportera, upplaga 5:1, Liber
AB, Malmö, 1997.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L., Metodpraktikan – Konsten att
studera samhälle, individ och marknad, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2005.
Fischer, F. & Hajer M. A. (red), Living with Nature – Environmental Politics as Cultural
Discourse, Oxford University Press, 1999.
Gilje, N. & Grimen, H., Samhällsvetenskapernas förutsättningar, Bokförlaget Daidalos AB,
Göteborg, 1992.
Matti, S., The Imagined Environmental Citizen – Exploring the state, individual relationship
in Swedish environmental policy, Luleå University of Technology, 2006.
Wackernagel, M. & Rees, W., Our Ecological Footprint: Reducing Human Impact on the
Earth, British Columbia, New Society Publishers, 2005.
Tidskrifter
Berglund, C. & Matti, S., ”Citizen and consumer: the dual role of individuals in
environmental policy”, Environmental Politics, Volume 15, Issue 4, August 2006.
Carolan, M. S., “Ecological modernization theory: What about Consumption?”, Society &
Natural Resources, Volume 17, Issue 3, 2004.
Carter, N. & Huby, M., “Ecological Citizenship and Ethical Investment”, Environmental
Politics, Volume 14, Issue 2, April 2005.
Langhelle, O.,”Why ecological modernization and sustainable development should not be
conflated”, Journal of environmental policy & planning, Volume 2, Issue 4, 2000.
28
Seyfang, G., “Shopping for Sustainability” Can Sustainable Consumption Promote Ecological
Citizenship?”, Environmental Politics, Volume 14, Issue 2, April 2005.
Elektroniska dokument
En svensk strategi för hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig, Stockholm den
15 april 2004, Regeringens skrivelse 2003/04:129. Hämtad den 17 maj 2007 från:
www.regeringen.se
Klimatförändringar: Kommissionen lanserar ett europeiskt klimatförändringsprogram och
förespråkar två parallella metoder för att minska utsläppen, Bryssel den 8 mars 2000,
referensnummer IP/00/232. Hämtad den 10 april 2007 från: www.europa.eu
KOM(2001) 581,”Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om
ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgas inom gemenskapen och om ändring av
rådets direktiv 96/61/EG”. Hämtad den 10 april 2007 från: www.europa.eu
Sammanfattning av regeringens proposition 2001/02:55 ”Sveriges klimatstrategi” av
Miljödepartementet, 2001. Hämtad den 12 april 2007 från: www.regeringen.se
Elektroniska tidningsartiklar
”Klimathotet oroar svenskarna”, Dagens Nyheter, Nätupplagan, 7 maj 2007. Besökt den 10
maj 2007 på: www.dn.se
“Wallström föreslår utsläppshandel inom EU”, Naturskyddsföreningens nättidning Hållbart
nr 2-3/00 från år 2000 (Nättidningen är numera nerlagd). Besökt den 5 april 2007 på Svenska
Naturskyddsföreningens hemsida: www.snf.se
Hemsidor
Energimyndighetens hemsida: http://www.energimyndigheten.se:
» Energi- och klimat-politik » Styrmedel » ”Utsläppshandel” Besökt den 12 april 2007.
Eu-upplysningens hemsida: www.eu-upplysningen.se:
» Hitta på webbplatsen » ”Försiktighetsprincipen” Besökt den 17 maj 2007.
KRAVs officiella hemsida: www.krav.se:
» Företaget » ”Allmänna fakta” Besökt den 4 respektive 12 april 2007.
» Företaget » ”Mål och syfte” Besökt den 24 april 2007.
» Företaget » ”Stadgar” Besökt den 25 april 2007.
» Konsument » ”Krav ger dig 8 argument för ekologiskt” Besökt den 12 april 2007.
» Märkningen » Historik » ”Läs mer: KRAV ekonomisk förenings historia” Besökt den 10
april 2007.
» Märkningen » Mervärden » ”Läs om bra miljö” Besökt den 12 april 2007.
29
» Märkningen » Mervärden » ”Läs om God djuromsorg” Besökt den 11 april 2007.
» Märkningen » Mervärden » ”Läs om God hälsa” Besökt den 12 april 2007.
» Märkningen » ”Miljöfördelar” Besökt den 11 april 2007.
» Märkningen » ”Om KRAVs regler” Besökt den 6 maj 2007.
» Trycksaker » Broschyrer » ”Broschyr om ekologisk livsmedelsförädling” Besökt den 20
april 2007.
» Trycksaker » Broschyrer » ”Det här är KRAV” Besökt den 20 april 2007.
» Trycksaker » Broschyrer » ”Värdefulla marker” Besökt den 20 april 2007.
» Trycksaker » Årsredovisningar » ”Årsredovisning 2006” Besökt den 24 april 2007.
Svenska Naturskyddsföreningens hemsida: www.snf.se
» Klimat » ”Köp en utsläppsrätt!” Besökt den 12 april 2007.
» Verksamhet » Klimat » ”Fakta om Kyotoavtalet” Besökt den 12 april 2007.
Sveriges regerings hemsida: www.regeringen.se
» Energi – och Klimat » Klimatpolitik » ”Handel med utsläppsrätter” Besökt den 17 april
2007.
» Samhällsekonomi och Statsbudget » Tema: Tillväxt » ”EU:s tillväxtstrategiLissabonstrategin” Besökt den 5 april 2007.
Övriga referenser
Solweig Wall Ellström, informationsansvarig på KRAV, telefonuppgifter: 018-158900 (växel).
Kontaktad den 10 april 2007.
30