Bovar och hjältar i stormen Pers spår
Villians and Heroes in the Aftermath of the Storm Called ”Per”
En diskursanalys av hur OmRådets aktörer subjektspositionerades i lokala och
nationella medier efter Januaristormen 2007.
A discourse analysis of the subject positioning of OmRådet’s actors in local and
national media after the January Storm 2007.
Jacob Lind
C-uppsats i Statsvetenskap
Vårterminen 2007
Handledare: Maria Alm
Sammanfattning
Denna uppsats svarar på frågan om hur OmRådets aktörer positionerades i Barometern och
Dagens Nyheter efter stormen Per. Jag analyserar ett hundratal tidningsartiklar med hjälp avFaircloughs textanalytiska begrepp för diskursanalys och anknyter till tidigare forskning kring
”responsibility frame”. Men främst analyserar jag hur den diskursiva kampen kring subjektspositioneringen av aktörerna utspelar sig i tidningarna, och om det är någon skillnad mellan
de båda tidningarna i detta avseende. Min analys visar att Barometern drar på en mer lokal
socioteknisk diskurs och Dagens Nyheter på en mer nationell socioekonomisk diskurs. Detta
innebär att Dagens Nyheter framför allt positionerar skogsägarna som de stora offrena och
elbolagen och räddningstjänsten som de stora hjältarna. Barometern positionerar än mer elbolagen och räddningstjänsten som de stora hjältarna, men positionerar dessutom Telia som den
stora boven i återhämtningsarbetet efter stormen Per.
Abstract
This essay answers the question of how OmRådet’s actors were positioned by the Swedish
newspapers Barometern and Dagens Nyheter. Using Fairclough’s tools for textual analysis
within discourse analysis, I analyse about one hundred articles, and connect my work to previous research about ”responsibility frame.” Mainly I analyse how the discursive struggle
about the subject positioning of the actors is played out in the newspapers, and if there is any
diffrence between the newspapers in that respect. My analysis shows that Barometern draws
upon a more local sociotechnological discourse and that Dagens Nyheter draws upon a more
national socioeconomic discourse. This means that Dagens Nyheter mainly positions the forest owners as the big victims and the electric power companies and the fire department as the
big heroes. Barometern positions the electric power companies and the fire department as the
big heroes even more, but moreover it positions Telia as the big villian during the rebuilding
period after the storm called Per.
Innehåll
1 INLEDNING ...............................................................................................................................................................1
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR .........................................................................................................................2
1.2 MATERIAL .............................................................................................................................................................3
1.3 AVGRÄNSNING ......................................................................................................................................................3
1.3.1 OmRådet .......................................................................................................................................................3
1.4 METOD ..................................................................................................................................................................4
1.4.1 Kvalitativa metoder .....................................................................................................................................4
1.4.2 Reliabilitet, validitet och abduktion............................................................................................................4
1.5 DISPOSITION ..........................................................................................................................................................5
2 TEORI .........................................................................................................................................................................6
2.1 TIDIGARE FORSKNING ...........................................................................................................................................6
2.1.1 Tidigare representationsstudier i kriser.....................................................................................................6
2.1.2 Forskning kring stormen Gudrun ...............................................................................................................7
2.2 DISKURSANALYS ..................................................................................................................................................7
2.2.1 Diskurs, hegemoni och dekonstruktion.......................................................................................................8
2.2.2 Subjektspositionering av aktörer som en ”diskursiv kamp”.....................................................................9
2.2.3 Faircloughs textanalytiska verktyg .............................................................................................................9
2.3 KRISKOMMUNIKATION OCH MEDIELOGIK..........................................................................................................10
2.4 ANALYSMODELL .................................................................................................................................................10
3 ANALYS OCH RESULTAT..................................................................................................................................12
3.1 ÖVERSIKTLIG ANALYS ........................................................................................................................................12
3.1.1 Artiklarnas fördelning utifrån ämnen.......................................................................................................12
3.1.2 Artiklarnas spridning över tid...................................................................................................................13
3.1.3 Artiklarnas fördelning utifrån faserna i krishantering............................................................................13
3.1.4 Samhällsinformation dominerar de första dagarna ................................................................................14
3.2 TIDNINGARNAS DISKURSER ................................................................................................................................14
3.2.1 Barometerns lokala sociotekniska diskurs ...............................................................................................14
3.2.2 Dagens Nyheters nationella socioekonomiska diskurs............................................................................15
3.3 AKTÖRSANALYS .................................................................................................................................................16
3.3.1 Aktörernas fördelning på positioner.........................................................................................................16
3.3.2 Skogsägarna ...............................................................................................................................................19
3.3.3 Räddningstjänsten......................................................................................................................................20
3.3.4 Elbolagen....................................................................................................................................................21
3.3.5 Telia ............................................................................................................................................................22
3.4 SAMMANFATTANDE ANALYS .............................................................................................................................24
3.4.1 Hur utspelade sig den diskursiva kampen om subjektspositioneringen av aktörerna?.........................24
3.4.2 Skiljde sig rapporteringen åt mellan nationella och lokala medier? .....................................................24
4 DISKUSSION ...........................................................................................................................................................26
4.1 JÄMFÖRELSER MED TIDIGARE FORSKNING ........................................................................................................26
4.1.1 Jämförelse med tidigare representationsstudier i kriser.........................................................................26
4.1.2 Olika bovar under Gudrun och Per..........................................................................................................26
4.1.3 Mer debatt efter Gudrun än efter Per.......................................................................................................26
4.2 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING................................................................................................................27
REFERENSER ............................................................................................................................................................28
BILAGOR ....................................................................................................................................................................33
BILAGA 1 – A RTIKELÖVERSIKT ...............................................................................................................................33
Barometern – aktörer..........................................................................................................................................33
Barometern – ämne .............................................................................................................................................33
Dagens Nyheter – aktörer...................................................................................................................................34
Dagens Nyheter – ämne ......................................................................................................................................34
Sammanlagt – aktörer.........................................................................................................................................35
Sammanlagt – ämne ............................................................................................................................................35
BILAGA 2 - FRÅGOR INOM FAIRCLOUGHS KRITISKA DISKURSANALYS ..................................................................36
1 Inledning
Varje gång jag cyklar från lägenheten till universitetet blir jag påmind om vad några norska
meteorologer valt att kalla stormen Per. Kullkastade tallar förhindrade under några dagar i
januari 2007 hundratals studenters framfart då tallarna lagt sig tvärs över en av Linköpings
hårdast trafikerade cykelvägar. Numera ligger de i prydliga högar redo att föras bort av kommunens parkförvaltning.
Stormen Per heter i SMHI:s offentliga papper januaristormen 2007, och träffade södra
Sverige natten till söndagen den 14e januari. Det var den svåraste stormen som drabbat Sverige i modern tid, näst efter stormen Gudrun (januaristormen 2005).1 Det är svårt att göra en
rättvisande jämförelse av kostnaderna för stormarna men en uppskattning utifrån elbolagens
kostnader visar att Per kostade ungefär en tredjedel av vad Gudrun gjorde.2
Den småländska landsbygden, knappt återställd efter Gudrun, var ett av de områden som
drabbades hårdast. Medierna rapporterade efter stormen om åtskilliga livsöden, där människor
fått gå utan ström och telefon i veckor. Detta mynnade ut i en diskussion kring olika aktörers
handlande i återuppbyggnadsarbetet efter stormen, där Telia, elbolagen och skogsbolagen
med flera, framställdes på olika sätt.
Inom Kalmar län finns det en samordningsgrupp, OmRådet, som ska förbättra krisberedskapen i länet, där flera av dessa aktörer ingår. De offentliga och privata aktörer som sitter i
OmRådet har till uppgift att upprätthålla livsavgörande samhällsfunktioner under krissituationer, som el-, telefon- och vattenförsörjning. En del av dessa privata aktörer har alltså
uppgifter som historiskt ålagts staten. Det innebär att ett liknande ansvarsutkrävande som det
som läggs på offentliga myndigheter också läggs på dessa privata aktörer, och gränserna mellan vad privata och offentliga aktörer har för skyldigheter blir otydligare.
Medborgarnas förtroende för olika aktörer baseras i mycket på vad de läser och hör om
dem i medierna. Hur dessa aktörers arbete framställs i media är således av intresse för aktörerna eftersom det påverkar det förtroende som deras kunder har för dem. Eftersom det arbete
som dessa aktörer utför är viktigt för samhället i stort, så är det också intressant utifrån ett
statsvetenskapligt perspektiv att analysera hur deras arbete framställs.
Det kan tyckas att det vore mer intressant att utvärdera hur krisberedskapen hos dessa aktörer faktiskt varit, men jag anser att det är lika viktigt att se hur bilden av deras arbete också
framställts. Det analysverktyg jag använder i denna uppsats, diskursanalys, utgår ifrån att det
inte är möjligt att säga hur något faktiskt är. Hur vi talar om och förstår världen, är uttryck för
de diskurser vi drar på, och det är de som också utgör själva verkligheten. Därför blir en analys av mediernas framställning av aktörerna efter stormen Per också en analys av den ”verklighet” som konstrueras i medierna. Det är denna ”verklighet” som relateras till i debatter
kring aktörernas arbete, och som också påverkar det politiska arbetet kring hur man kan förbättra krishanteringen i Sverige i stort.
1
D02. (Jag har numrerat alla tidningsartiklar i kronologisk ordning med ett B eller D framför som anger om det är en
artikel från [B]arometern eller [D]agens Nyheter. De är även sorterade i denna ordning i källhänvisningarna. Detta
system gör det möjligt att se exakt var jag har placerat vilken artikel i den sammanställning som ligger till grund för min
översiktliga beskrivning av materialet – se Bilaga 1.)
2
De samhällsekonomiska merkostnaderna för Gudrun, utöver skogsskador, uppskattades till ungefär 3,2 – 4,0 miljarder
kronor. Liknande uppgifter kring stormen Per finns ännu inte att tillgå. Den enda kostnadsberäkning som går att jämföra mellan de olika stormarna är kostnaderna för elbolagen för röjning, reparation och återuppbyggnad etcetera, med
ersättningar till kunder borträknade. Gudrun kostade i det avseendet 1,850 miljarder, medan Per kostade 650 miljoner,
alltså drygt en tredjedel av kostnaden för Gudrun. Energimyndigheten (2005). Stormen Gudrun – konsekvenser för nätbolag
och samhälle, rapport nr. 16, Lindholm, Kalle (2007). ”Stormen Per kostade 1,4 miljarder, drabbade kunder fick 750 miljoner.” Svenskenergi.nu, nr. 3, och D25.
1
Medierna har makt att påverka hur diskursen kring olika nyheter ”konstrueras” och aktörer
”positioneras”, eftersom diskursen på inget sätt är oföränderlig. Det pågår på så sätt hela tiden
en ”diskursiv kamp” i medierna mellan hur dessa konstruktioner och positioneringar ska utformas. Det är den diskursiva kampen om subjektspositioneringen av aktörerna, efter stormen
Per, som jag analyserar i denna uppsats.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att studera hur de mest omtalade aktörerna under återuppbyggnaden efter stormen Per framställdes i medierna. Denna studie genomförs med hjälp av diskursteori, som har sin grund i socialkonstruktivismen, och utgångspunkten för studien är således
att dessa ”framställningar” inte återspeglar någon given ”verklighet” om hur aktörerna hanterat återuppbyggnaden. Tvärt om så pågår det en kamp om hur aktörerna ska framställas, och
”sanningen” om hur aktörerna agerat konstrueras samtidigt som den definieras, eller talas om,
i medierna.
Jag ska nu specificera syftet ytterligare, men det sker med utgångspunkt i de begrepp jag
förklarar närmare i teoriavsnittet nedan, vilket kan verka förvirrande för läsare som inte är bekanta med min teori på förhand. Men det är ändå nödvändigt, för uppsatsstrukturens tydlighet
skull, att specificera syftet så här direkt i början, och jag återkopplar till frågeställningarna när
jag presenterar min analysmodell i slutet av teorin.
För att kunna säga något om hur aktörerna framställs, eller subjektspositioneras, analyserar jag vilka diskurser som framkommer i de artiklar som mitt material består av. Ofta är det
skillnad mellan hur medierna och aktörerna själva vill framställa aktörernas agerande; de har
olika syn på, eller drar på olika diskurser kring, hur de bör positioneras i förhållande till andra
aktörer. Mediernas och aktörernas olika diskurser hamnar i konflikt med varandra och man
kan säga att det pågår en diskursiv kamp kring hur aktörerna ska subjektspositioneras i medierna efter stormen Per.
Jag har valt att analysera tidningsartiklar från en nationell (Dagens Nyheter) och en lokal
tidning (Barometern/Oskarshamns Tidning) för att få en bred bild av mediernas rapportering
och för att kunna se om det finns eventuella olikheter i tidningarnas diskurser, som i så fall får
konsekvenser för hur tidningarna subjektspositionerar de olika aktörerna. Det innebär att detta
är en representationsstudie och inte en receptionsstudie, då den analyserar hur aktörerna framställs i tidningarna, och inte hur deras läsare tolkar mediernas budskap. De aktörer jag valt att
analysera är de som omskrivs mest i tidningarna, och de har alla koppling till Området. Utifrån dessa avgränsningar kan man därför formulera följande övergripande frågeställning:
Hur positionerade Barometern och Dagens Nyheter OmRådets aktörer efter stormen Per?
Denna frågeställning innehåller ett par underliggande frågeställningar:
Hur utspelade sig den diskursiva kampen kring subjektspositioneringen av aktörerna?
Skiljde sig de olika tidningarna åt i sina positioneringar av aktörerna?
Dessa underliggande frågeställningar är intressanta var för sig men de hänger också samman
då skillnader i tidningarnas positionering kommer av, som jag visar, olikheter i tidningarnas
bredare diskurs. Jag svarar på båda frågorna genom hela analysen, men inleder den med att
försöka identifiera tidningarnas bredare diskurser för att kunna visa hur detta påverkar hur den
diskursiva kampen utspelar sig i respektive tidning. Jag avslutar analyskapitlet med att ge
sammanfattande svar på dessa underliggande frågeställningar.
2
1.2 Material
De artiklar jag har valt att analysera är från Dagens Nyheter och Barometern/Oskarshamns
Tidning. De artiklar som analyseras är samtliga av de artiklar i tidningarna som rapporterar
om stormen Per och dess efterverkningar. Jag sökte artiklar utifrån nyckelordet ”stormen” under tidsperioden 14 januari 2007 till 1 april 2007.3 Min bedömning av en artikels relevans har
utgått ifrån att den främst ska handla om stormen Per ifråga, och inte bara omnämna stormen
Per i förbifarten när artikeln egentligen handlar om ett annat dominerande ämne.
Jag har sökt mitt material i Mediearkivet och på tidningarnas egna hemsidor. Jag har valt
att titta på allt redaktionellt material som förekommit både på Internet och i papperstidningen
utan att ange vilken typ av artikel det är i analysen, eftersom tidningarna idag använder båda
kanalerna på ett aktivt sätt. För att kunna redovisa hur jag kategoriserar artiklarna i bilaga 1
har jag kodat alla artiklar enligt ett enkelt system som beskrivs i fotnot 1, detta system använder jag även när jag refererar till artiklarna.
1.3 Avgränsning
Mitt val av Barometern och DN bör ses som representativt. Jag hade helst velat se om lokala
och nationella medier i stort skiljer sig i sin framställning av stormen Per, och det hade så
klart varit önskvärt att analysera ett så stort material som möjligt för att få en sådan överblick.
Men denna studies omfång tillät inte något annat än att välja en tidning vardera som representant för lokala respektive nationella medier. Barometern utges i ett område som varit särskilt
drabbat både av Per och Gudrun, och den regionala samverkan som finns där i form av OmRådet gör en aktörsstudie extra intressant i det området. DN är i sin tur den nationella tidning
som har störst upplaga av alla.4 Men jag är försiktig med att dra några generella slutsatser om
nationell och lokal medias rapportering, utan begränsar mina slutsatser till att handla om respektive tidningar.
1.3.1 OmRådet
I Kalmar län finns ett regionalt krishanteringsråd, OmRådet. Det huvudsakliga syftet med
OmRådet är att samverka för en effektiv krishantering, så att alla medlemmarna har samma
bild av läget under en kris och ger samma information till allmänheten, och att man inte motverkar varandra, allt för att resurserna ska användas på bästa sätt.5 De flesta av OmRådets
medlemmar återkommer i de tidningsartiklar jag analyserar, och några spelar också huvudroller i den berättelse om stormen Per som medierna målade upp. Det är de sistnämnda vars subjektspositionering är mest omstridd, och det är dem som jag främst kommer att fokusera på.
OmRådets medlemmar beskrivs i bilden nedan.
3
Vid en senare läsning av pappersversionen av några av tidningarna fann jag ett fåtal notiser som också handlade om
stormen Per, men som inte kom fram genom min databassökning. Dessa hade t.ex. kunnat fångats upp genom att utöka sökningen till att också innefatta ordet ”oväder”. Nämnda notiser har dock utelämnats ur min undersökning, då de
inte innehåller något av ytterligare värde för analysen som inte redan framgår av de artiklar jag analyserar. (Se t.ex. Barometern ”Ovädret en dyr affär för SJ och elbolagen” Barometern 15/1 2007, s. 39.)
4
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=602&a=493183
5
http://www.h.lst.se/h/amnen/Krishantering/Krishanteringsplan/regionalt.htm
3
Figur 1. OmRådets medlemmar. 6
1.4 Metod
1.4.1 Kvalitativa metoder
Mitt material består av cirka 100 tidningsartiklar och notiser, och skulle kunna ligga till grund
för en kvantitativ analys eftersom det är ett relativt stort material. Jag redovisar även artiklarna i några diagram, utifrån mina kategoriseringar i bilaga 2, som kan verka vara kvantitativa,
men de ska enbart ses som enkla översikter av materialet och fungerar inte som instrument för
en kvantitativ analys. När jag ska analysera hur olika aktörer framställs i en text så räcker det
inte att räkna antal ord eller citat, eftersom jag måste se till sammanhang och helhet. Därför
lämpar sig min frågeställning bättre för en kvalitativ studie. Esaiasson beskriver det kvalitativa förhållningssättet som att det utgår ifrån antagandet att helheten i en text är större än summan av delarna, och det kvalitativa förhällningssättet förmår på så sätt att många gånger ge en
djupare förståelse av ett problem än kvantitativ analys.7
1.4.2 Reliabilitet, validitet och abduktion
Utifrån Esaiassons8 och Brymans9 definitioner anser jag att min uppsats uppfyller kraven på
reliabilitet, eftersom det är möjligt att upprepa min undersökning, då det material jag analyserar är tillgängligt för alla och är väldokumenterat. (Jag visar dessutom t.ex. exakt hur jag har
gjort vissa indelningar av artiklarna i ämnen och aktörerna utifrån positioner i bilaga 1. Därför
är det fullt möjligt för någon annan att utifrån samma modell göra en egen uppdelning och
jämföra den med min.) Den uppfyller också kraven på validitet som till viss del handlar om
möjligheten att generalisera utifrån ett resultat, och då blir frågan om urval viktigt.10 Jag analyserar artiklar från en lokal och en nationell tidning, och mitt material är relativt stort, 101
artiklar. Därför kommer jag också kunna presentera en relativt övergripande bild av hur
svenska medier, eller åtminstone svenska dagstidningar, gestaltade stormen Per.
I övrigt har jag haft ett abduktivt förhållningssätt, d.v.s. jag har pendlat mellan teorin och
empirin när jag utformat mina frågeställningar och specificerat min analysmodell, vilket är
lämpligt eftersom mitt material är väldigt skiftande i innehåll och väcker många olika frågor
som kräver olika teoretiska modeller för att kunna förklaras.
6
http://www.h.lst.se/h/amnen/Krishantering/Krishanteringsplan/regionalt.htm
7
Esaiasson, P, Giljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud, L (2002). Metodpraktikan, Upplaga 1. Stockholm, Nordstedts
Juridik. s. 233.
8
ibid., s. 61.
9
Bryman, A (2002). Samhällsvetenskapliga metoder, Övers. Björn Nilsson. Malmö, Liber Ekonomi. s. 43.
10
ibid., s. 44.
4
1.5 Disposition
Efter denna inledning ska jag nu, i kapitel två, kort redovisa tidigare forskning kring representationsstudier i kriser och stormen Gudrun, vilket ger en kontext till min egen analys. Sedan
presenterar jag de teoretiska modeller och begrepp som jag utgår ifrån i min analys, och sammanfattar dem i en analysmodell. När allt sedan är förberett ger jag mig i kast med själva analysen, i kapitel tre, som jag avslutar med en sammanfattning där jag ger svar på de frågeställningar jag presenterat ovan. Jag avslutar sedan, i kapitel fyra, med en diskussion som rymmer
jämförelser med tidigare forskning och som blickar framåt mot fortsatta möjligheter till forskning.
5
2 Teori
2.1 Tidigare forskning
Det finns ett antal exempel på representationsstudier i kriser, och forskning kring mediernas
benägenhet att framställa aktörer på olika sätt. Jag ger här endast ett axplock av denna forskning för att kunna ringa in ungefär var på forskningsfältet jag själv rör mig.
2.1.1 Tidigare representationsstudier i kriser
Inom medieteori har Valkenburg med flera konstruerat ett begrepp de kallar ”responsibility
frame”, som handlar om mediernas benägenhet att leta efter aktörer att kunna peka ut som ansvariga i olika situationer.11 Valkenburg beskriver det mer generella begreppet ”framing” som
att det är ”a particular way in which journalists compose a news story to optimize audience
accessibility”.12 (Strömbäck kallar ”framing” för gestaltningsteori.13) Jag ska nu ge två färska
exempel på representationsstudier i kriser som bland annat använder sig av dessa begrepp.
De svenska forskarna Buus och Olsson har genomfört en representationsstudie av media i
samband med SARS-krisen.14 De gör en analys av The Economist, Financial Times och International Herald för att se om de höll någon speciell enhet ansvarig för krisens utbredning utifrån bland annat Valkenburgs ”responsibility frame”. Deras resultat visar att det var ”det kinesiska systemet” som hölls ansvarig snarare än en enskild aktör. Krisen konstruerades mer
utifrån ett tematiskt narrativt mönster än ett episodbaserat, då krisen hela tiden placerades i en
större kontext, så som en produkt av det ”kinesiska systemet” och/eller ”socio-governmental
powers” i Kina.15 Jag själv studerar hur medierna söker olika aktörer som kan pekas ut som
ansvariga för de problem som uppstod efter stormen Per, och utgår på så sätt också, likt Buus
och Olsson, utifrån tanken om ”responsibility frame”, men jag använder mig främst av
diskursanalys för att kunna se hur den ”diskursiva kampen” förs kring hur olika aktörer ska
tillskrivas olika positioner och ansvar i mina artiklar. Jag vill på så sätt försöka förstå djupare
hur själva de underliggande processerna kring tilldelandet av ansvar i medietexterna ser ut.
Littlefield och Quenette har studerat hur medierna porträtterade myndigheterna i samband
med orkanen Katrina i USA.16 De studerade 52 artiklar från New York Times och TimesPicayune från New Orleans i en kvantitativ studie där de sökte efter olika kluster av ord och
begrepp som associerades till olika aktörer inom myndigheterna. De kom fram till att den mer
nationella New York Times riktade ansvaret främst mot den nationella federala myndigheten
medan lokala Times-Picayune riktade ansvaret främst mot lokala myndigheter.17
11
Valkenburg, Patti M, Semetko, Holli A, &. De Vreese, Claes H (1999). “The Effects of News Frames on Readers'
Thoughts and Recall”, Communication Research, Vol. 26, Nr. 5, s. 550-569.
12
ibid., s. 550.
13
Strömbäck, J (2000). Makt och medier. Lund, Studentlitteratur, s. 216.
14
Buus, S & Olsson, E (2006). “The SARS Crisis: Was Anybody Responsible?”, Journal of Contingencies And Crisis
Management, Vol. 14, Nr. 2, s. 71-81.
15
ibid., s. 71.
16
Littlefield, Robert S & Quenette, Andrea M, (2007). “Crisis Leadership and Hurricane Katrina: The Portrayal of
Authority by the Media in Natural Disasters”, Journal of Applied Communication Research, Vol. 35, Nr. 1, s. 26-47.
17
ibid., s. 43.
6
2.1.2 Forskning kring stormen Gudrun
Min studie av några mediers rapportering av stormen Per föregicks av en liknande studie av
stormen Gudrun i Anselm med flera, Samhället, tekniken och säkerheten. Deras rapport är en
förstudie om teknikens och samhällets säkerhet i samband med Gudrun, med fokus på eldistributionen, och har ett bredare syfte än min uppsats. Men en betydande del av rapporten ägnas åt en genomgång av hur stormen diskuterades i olika medier och vilka berättelser som
framkom där. Deras slutsatser är därför en intressant jämförelsepunkt som kan placera mitt
resultat i ett större sammanhang. Jag kommer att jämföra medierapporteringen av de två stormarna i min slutdiskussion för att visa att det finns kopplingar till tidigare forskning, då
forskning är tänkt att vara ackumulativ enligt klassisk vetenskapsteori, och eventuella likheter
i resultat också ger en fingervisning om min uppsats validitet.
Anselms genomgång visar att elbolagen var de stora syndabockarna i medierna efter Gudrun.18 DN och några andra tidningar lade dock över det yttersta ansvaret för krisberedskap och
infrastruktur på staten.19 Anselm visar att fokus i debatten efter Gudrun låg på den dåliga
svenska beredskapen, och att staten hade ansvar för att den tekniska infrastrukturen klarade av
sådana störningar. Många debattörer pekade på att el- och telenäten är integrerade och att de
kritiska beroendena mellan de infrastrukturella systemen var större än vad alla hade trott.20
Debatten kring krisberedskap efter stormen Gudrun förstärktes också av att tsunamikatastrofen hade inträffat bara några veckor tidigare. Jag visar på en rad intressanta olikheter och likheter mellan resultaten i studien av Gudrun, och mina egna resultat kring Per, i den avslutande
diskussionen.
Jag ska nu beskriva vilket diskursbegrepp jag använder och hur det leder fram till min analysmodell, som är det verktyg jag analyserar artiklarna med hjälp av.
2.2 Diskursanalys
Diskursanalys är speciell på det sättet att det inte går att särskilja som antingen en metod eller
en teori. Winther Jørgensen och Phillips kallar diskursanalysen för en ”paketlösning”.21 Det är
dock möjligt att dra in andra perspektiv än de diskursanalytiska i sitt eget paket, men man
måste dock acceptera de grundläggande filosofiska premisserna för att kunna använda
diskursanalysen som metod i en empirisk undersökning.22
Diskursanalys har som grund en socialkonstruktionistisk syn på världen. Socialkonstruktionismen är inget enhetligt perspektiv, men enligt Winther Jørgensen och Phillips finns det
några premisser som binder samman fältet: Den har en ”kritisk inställning till självklar kunskap” och ”diskursivt handlande är en form av socialt handlande som bidrar till att konstruera
den sociala världen”.23 Det innebär att ”vårt sätt att uppfatta världen skapas och upprätthålls i
sociala processer”.24 Utifrån dessa premisser kan man dra slutsatsen att det inte är intressant
för en diskursanalytiker att försöka hitta något bakom diskursen, det egentliga eller den verkliga meningen i det någon säger. Det är diskursen i sig som är föremål för analysen. Vilka
mönster finns och vad får de för sociala konsekvenser?
18
Anshelm, J, Gyberg, P & Hultman, M (2006). ”Samhället, tekniken och säkerheten”, arbetsnotat 292: Tema teknik
och social förändring, s. 14.
19
ibid., s. 16.
20
ibid., s. 10-3.
21
Winther Jørgensen, M & Phillips, L (2000). Diskursanalys som teori och metod. Övers. Sven-Erik Torhell. Lund, Studentlitteratur s. 10.
22
ibid., s. 10.
23
ibid., s. 11.
24
ibid., s. 12.
7
2.2.1 Diskurs, hegemoni och dekonstruktion
Winther Jørgensen och Phillips beskriver diskurs som ”ett bestämt sätt att tala om och förstå
världen”.25 Det är svårt att kortfattat definiera begreppet närmare än så utan att behöva ge sig
in den diskussion som pågår mellan olika teoretikers definitioner (vilket denna uppsats inte
har utrymme till). Laclau och Mouffe beskriver diskursanalysens syfte som att det är att ”kartlägga de processer där vi kämpar om hur tecknens betydelse ska fastställas och där vissa betydelsefixeringar blir så konventionaliserade att vi uppfattar dem som naturliga”.26 I den betydelse jag använder diskursbegreppet så handlar det bland annat om de processer där vad som
är ”normalt” fastställs, och om hur diskursen bestämmer vad som överhuvudtaget är möjligt
att säga om en företeelse inom det sammanhang där en given diskurs råder. Forsberg säger om
diskurser att ”they differ in scale – how much of the world they include, and in stability – they
could be more or less (but never completely) fixed”.27 Diskurser kan således vara sätt att se på
världen som uttrycks genom hur man talar om den, vilket genomsyrar, som i mitt fall, olika
dagstidningar. Men de kan också genomsyra hela samhällen på ett bredare plan, så som till
exempel Fairclough anser att det västerländska samhället genomgått en ”marknadisering”, där
fler och fler områden inom samhället tvingats operera inom, och uttrycka sig utifrån, en
marknadsdiskurs, på ett sätt som fått många att benämna vårt samhälle som ett ”konsumtionssamhälle”.28
Diskurserna ”representerar” världen, och kan göra det på olika sätt och ha olika stark
ställning, vilket kan leda till att de kommer i konflikt. En viss dominerande diskurs har en hegemonisk ställning, vilket innebär att den gör anspråk på universell status men denna status
kan aldrig till fullo upprätthållas, utan andra diskurser försöker ta dess plats, enligt Forsberg.29
Det var Gramsci, en av föregångarna till diskursteorin, som introducerade hegemonibegreppet. Hegemoni förklaras som ”organisering av samtycke”, eller processer som utan våld konstruerar ”underordnade medvetandeformer”.30 Men vilka diskurser som är i hegemonisk ställning är alltså föränderligt, och det pågår en kamp mellan olika diskurser om den hegemoniska
ställningen. Ett exempel på hur diskurser förändras, som Winther Jørgensen och Phillips ger,
är hur det danska sjukvårdssystemet förändrats efter andra världskriget och framåt, från att
bygga på en välfärdsdiskurs till att mer och mer influeras av en marknadsekonomisk diskurs.
En medietext, eller en annan form av text eller tal, bidrar alltid till att antingen reproducera
diskursen eller förändra den, enligt Fairclough.31
De hegemoniska diskurserna har således en ideologisk funktion, som är effektivast när den
inte märks, eftersom den blir en del av vad som tas för givet i det samhället. Diskursanalys är,
enligt Deacon, som bäst när den kan ”dekonstruera” denna ideologiska funktion hos diskurserna.32 Dekonstruktion är Derridas begrepp, och innebär att man visar på obestämbarheten i
diskurserna.33 I diskuranalysen försöker man således hela tiden visa att den givna organiseringen av världen är ett resultat av politiska processer med sociala konsekvenser. För att kunna göra detta som diskursanalytiker är det nödvändigt att så mycket som möjligt främmandegöra sig från sitt material, så att man förmår att se hur diskurserna genomsyrar hela samhället.
25
ibid., s. 7
26
ibid., s. 25.
27
Forsberg, L, (2004). ”’Nourishing a Darwinist’: Discussions about the origins of life in a Swedish Free Church family”, Paper presented at Svenska Antropologförbundets (SANT) annual conference, Lund, March 12-13, s. 3.
28
Fairclough, N (1995). Media Discourse. London, Edward Arnold, s. 11.
29
Forsberg, s. 3.
30
Winther Jørgensen, s. 39.
31
ibid., s. 76.
32
ibid., s. 154, se också Fairclough, s. 106-9.
33
Winther Jørgensen, s. 56.
8
2.2.2 Subjektspositionering av aktörer som en ”diskursiv kamp”
När man talar om ett subjekts egenskaper så är det inte utifrån en på förhand given identitet
som det subjektet ”besitter”, snarare så ”försätts” subjekten i bestämda positioner av diskurserna, enligt Althausser.34 Laclau & Mouffe uttrycker det, enligt Winther Jørgensen och Phillips, som att ”subjekt är det samma som subjektspositioner i en diskursiv struktur”.35 Subjekt
är alltså inte suveräna utan bestäms utifrån diskurserna. I mitt fall betyder det att de aktörer
jag talar om, som Telia, elbolag, skogsbolag med flera, ständigt konstrueras när någon talar
om dem. De ”finns” inte som objektiva subjekt som man kan relatera till, utan vad de är, hur
de positioneras, vilka egenskaper som knyts till dem, konstrueras ständigt åter och åter igen.
Vilka positioner de tilldelas i media bestäms inte av vad de ”verkligen gör” utan snarare av
hur de ”talas om”.
Utifrån Gramscis hegemonibegrepp och diskursbegreppet kan man således formulera positioneringen av olika aktörer i media som en slags ”diskursiv kamp” eller ”diskursiv konflikt”.
Medierna positionerar ofta aktörerna på andra sätt än hur aktörerna ser på sig själva. Som jag
snart ska att visa uppkommer en konflikt i medierna då aktörerna som sysslar med återuppbyggnaden efter stormen Per ska subjektspositioneras. Det är denna diskursiva kamp i medierna som jag främst är intresserad av, och hur de olika aktörerna subjektspositioneras i mitt
material.
2.2.3 Faircloughs textanalytiska verktyg
Den teori som jag huvudsakligen använder mig av för att ställa frågor till mitt material, är
Faircloughs kritiska diskursanalys, som han framställer den i sin bok Media Discourse. Jag
använder mig alltså främst av Faircloughs textanalytiska instrument, och inte hans diskursbegrepp då det, enligt min mening, är onödigt otydligt. (Bland annat använder han sig av två
olika betydelser av diskursbegreppet, samtidigt som han talar om en ”diskursordning”.36)
Hans textanalytiska instrument passar dock väldigt väl ihop med ett diskursanalysiskt förhållningssätt. Det är passande att använda honom på mitt material, då han ämnar ge samhällsvetare redskap för textnära diskursanalys, vilket möjliggör en noggrann analys av hur det som
sägs i medierna konstruerar olika uppfattningar om aktörerna i återuppbyggnaden efter stormen Per.
Fairclough ger på olika ställen i sina böcker förslag på frågor man kan ställa till en text
som tydliggör olika sätt som diskurserna uttrycks i texten.37 En längre sammanställning av
dessa återfinns i bilaga 2. Jag använder dessa ”verktygsfrågor” för att kunna peka på kritiska
punkter i artiklarna, där den diskursiva kampen uttrycks direkt i ord, eller genom större sammanhängande resonemang. Faircloughs verktygslåda är ganska omfattande och en närmare
återgivning av hans modell än nämnda bilaga får inte plats inom denna uppsats omfång, men i
analysen förklarar jag de av hans begrepp som kräver en förklaring för att det ska vara möjligt
för läsaren att ta till sig resonemanget. Dessa ”verktygsfrågor” är av instrumentell karaktär
och syftar enbart till att visa klarare på den diskursiva kamp om subjektspositioneringar som
är uppsatsens huvudsakliga analysämne.
Förutom Faircloughs textanalytiska verktyg så använder jag också vissa begrepp inom
medieteori i min analys, vilka kräver en närmare förklaring.
34
ibid., s. 48.
35
ibid.
36
Se ibid., s. 72, 77, 90.
37
Se Fairclough., s. 68-74, 205-5 och Winther Jørgensen, s. 81-92.
9
2.3 Kriskommunikation och medielogik
Jag ska nu kort förklara ett antal begrepp inom medieteori, och framför allt kriskommunikation, som återkommer i min analys. För att skapa en förståelse för hur en kris vanligtvis hanteras gör Nohrstedt en indelning av katastrofreaktioner i olika faser: förberedelsefasen, varningsfasen, akutfasen och återhämtningsfasen. 38 Förberedelsefasen och varningsfasen pågår
innan krisen uppstått (jag använder mig inte av dessa begrepp i stor utsträckning då min utvalda tidsperiod inte innefattar dessa faser). Akutfasen kommer direkt efter att krisen uppstått,
och medierna fokuserar då ofta på olika panikreaktioner hos människor. Återhämtningsfasen
innehåller olika alternativ att hantera situationen, vilket ofta sker genom spontana eller organiserade satsningar som mobiliserar människor i de drabbade områdena till ömsesidig hjälp.
Nohrstedt säger att en vanlig kritik mot medierna är att de bara intresserar sig för akutfasen, med dess svarta rubriker, och att de sedan har flytt fältet i återhämtningsfasen när utvärderingar görs och slutsatser för den framtida beredskapen ska dras. Detta problem består i vad
han kallar för mediernas korta ”attention span”. Nohrstedt säger dock att graden av fokusering enbart på den akuta fasen beror på mediernas relation till hotet: ”berör det mediets egen
publik eller handlar det om ett avlägset hot som endast berör människor långt borta – kommer
mediebevakningen av allt att döma att se olika ut”.39
Inom massmedieforskningen förekommer uttrycket ”medielogik”.40 Nohrstedt beskriver
det som att det betyder att ”mediernas villkor frammanar vissa typiska framställningsformer
för den förmedlade informationen”.41 Enligt min mening kan ”medielogik” lika gärna kallas
för ”mediediskurs”. Ordet medielogik kan tolkas som att det implicerar att det finns någon
slags på förhand given logik som medierna lyder under, men jag ser det snarare som att medielogiken är ett uttryck för de diskurser inom medierna som är i hegemonisk ställning.
Nohrstedt säger att studier har visat att många medier under akutfasen nästan enbart förlitar sig på myndigheternas information i ett s.k. ”command post”-perspektiv. Det kan förstås
som att ”experters” och myndigheters diskurs ofta får en dominerande ställning under akutfasen. I media reproduceras ofta diskurserna genom hur man översätter officiella idéer till allmänna sanningar, genom att popularisera dem och göra dem förståeliga, enligt Deacon.42 På
så sätt bidrar media ofta till att stärka de hegemoniska diskursernas position. Fairclough ser
också denna tendens vilket enligt honom delvis kan förklaras av att media är en del av och
beroende av att hålla sig väl med det ekonomiska etablissemanget, för sin överlevnad, och
sina politiska nätverk för att få nyheter.43
2.4 Analysmodell
Jag konstruerar nu en analysmodell som sammanfattar och operationaliserar de teorier och
begrepp som jag presenterat ovan. Jag förklarar här hur jag använder dem i analysen, och ger
en sammanfattning av hur jag tänker med den disposition och det upplägg jag använder nedan. Diskursanalys skrivs i prosaisk form och är svår att operationalisera på ett strukturerat sätt,
men jag gör här en enkel sammanställning av hur min analys går till.
Jag använder mig bland annat av de begrepp inom medieteori jag presenterat, som faser,
38
Nohrstedt, SA (2000). “Kommunikationsproblem i samband med katastrofer och allvarliga samhällsstörningar.” i
Lindskog, R, Nohrstedt, SA & Warg, L (2000). Risker, kommunikation och medier. (s. 184-217). Lund, Studentlitteratur, s.
188-90.
39
ibid., s. 188-90, s. 206.
40
ibid., s. 204.
41
ibid., s. 205.
42
Deacon, D, Pickering, M, Golding, P & Murdock, G (1999). Researching Communications. London, Edward Arnold,, s.
153.
43
Fairclough, s. 42-3.
10
attention span, command post och responsibility frame, för att visa på några viktiga processer
som ligger bakom medietexternas produktion. Jag inleder min analys nedan med en mer övergripande presentation av hur artiklarna fördelar sig på olika ämnen och var i tiden de är skrivna, och analyserar detta dels utifrån Nohrstedts faser. Detta skapar en bredare bild av artiklarnas sammanhang och ger en fingervisning om vilka diskurser som genomsyrar artiklarna. Sedan gör jag en övergripande analys av vilka drag jag ser i Barometerns respektive Dagens
Nyheters olika diskurser. Tidningarnas bredare diskurser uttrycks i allt de skriver, inklusive
hur de framställer de olika aktörerna i återuppbyggnaden efter stormen Per. En dekonstruktion
av dessa vidare diskurser ger således en kontext till den närmare analys av hur de olika aktörerna subjektspositioneras som sedan avslutar analyskapitlet.
För att kunna tala om hur aktörerna subjektspositioneras konstruerar jag några enkla positioner, vilka jag benämner som ”bov”, ”hjälte”, ”offer” och ”informant”. Dessa positioner
kretsar kring ansvarsutkrävande, och knyter an till den tidigare forskningen om ”responsibility
frame”, men jag använder mig främst av en analys av den diskursiva kampen som utgångspunkt för att se hur aktörerna framställdes. Med hjälp av Faircloughs textanalytiska verktyg
försöker jag sedan att visa hur den diskursiva kampen kring hur aktörerna ska positioneras
utspelas i artiklarna. Jag frågar mig främst, dels hur aktörerna påverkar hur de positioneras,
och dels hur tidningarnas positionerande uttrycks i deras sätt att tala om aktörerna. Jag använder mig av diagram för att ge övergripande presentationer av hur aktörerna framställts i artiklarna men använder dem inte till att göra några kvantitativa analyser, utan de syftar till att ge
en överblick av mitt material och förtydliga den textnära diskursanalys som jag framför allt
baserar mitt resultat på.
11
3 Analys och resultat
3.1 Översiktlig analys
De allra första dagarna efter stormen, som inträffade en söndag, handlar berättelsen i medierna om stormen Per om ett land i spillror. Under den närmsta veckan berättar artiklarna till
största del om de omedelbara insatser som gjordes för att återställa viktig infrastruktur. Ju
längre tiden gick förflyttades fokus i Barometern mer och mer mot de som ännu inte fått tillbaka ström och telefon, och i DN mot hur man skulle hantera all skog som fallit.
3.1.1 Artiklarnas fördelning utifrån ämnen
Tabell 1. Artiklarnas fördelning utifrån ämnen.
I denna tabell har jag kategoriserat artiklarna utifrån det ämne som de i huvudsak behandlar.
Tabellen ger en grovhuggen bild av artiklarnas innehåll och därför är jag försiktig med vilka
slutsatser jag drar utifrån den, men den tjänar ändock ett syfte som en översiktlig beskrivning
av mitt material. (I bilaga 1 kan man se exakt vilka artiklar jag kategoriserat under vilka ämnen.)
Det man kan se med hjälp av detta diagram är främst hur olika tidningarnas fokus var. DN
skrev om skogsbruket, trafiken och vädret i ungefär dubbelt så stor utsträckning som Barometern (trots färre antal sammanlagda artiklar). Då DN fokuserade på ämnen som berör
många olika människor över hela landet, styrker det antagandet att den tidningen har ett mer
övergripande samhälleligt, nationellt perspektiv, Överhuvudtaget så är fördelningen mellan
olika ämnen jämnare hos DN än Barometern, då den senare dominerades helt av artiklar om
el- och telefonförsörjning (även artiklarna inom kategorin ”Skador, allmänt” handlar till stor
del om båda dessa ämnen). Speciellt mot slutet av perioden handlade nästan alla artiklar i Barometern om missnöje med Telias oförmåga att tillgodose telefonförsörjningen.
12
3.1.2 Artiklarnas spridning över tid
Tabell 2. Artiklarnas spridning över hela tidsperioden.
Denna tabell visar när i tiden de olika artiklarna publicerats. Den visar tydligt hur kort DN:s
”attention-span” är, då tidningen endast publicerade fem artiklar (av 40) efter den första veckan. Barometern har ungefär lika många artiklar under den första veckan som DN, men har ett
betydligt längre ”attention-span” under resten av tidsperioden. Detta förklaras enklast av att
Barometerns läsare har ett större intresse av att få fortsatt information om hur återhämtningen
sker eftersom många är direkt berörda av bristande el- och telefonförsörjning, vilket tyder på
att Barometerns mediediskurs drar till stor del på medborgarskapets och det lokala samhällets
diskurs. Fyra av de fem artiklar som publicerades efter den första veckan i DN handlar om
skogsindustrins problem, vilket tyder på att DN:s mediediskurs har tydligare samhällsekonomiska element. (Jag utvecklar detta resonemang kring tidningarnas diskurser nedan.) Jag ska
nu analysera artiklarna kort utifrån Nohrstedts teori om faser i katastrofreaktioner.
3.1.3 Artiklarnas fördelning utifrån faserna i krishantering
Utifrån iakttagelsen ovan att DN i princip upphör att rapportera om stormen efter den första
veckans slut kan man säga att akutfasen varade under ungefär lika lång tid. Rubrikerna på ett
par artiklar i Barometern från slutet på veckan talar samma språk; ”Läget efter stormen Per
allt bättre” och ”Äntligen kom strömmen”.44
Erfarenheterna från stormen Gudrun talar för att återhämtningsfasen kommer att pågå under en lång tid framöver då man (cyniskt nog) ”precis återhämtat sig”45 från den stormen när
Per slog till. De första enstaka artiklarna som artikulerar någon form av kritik mot aktörerna
kommer under onsdagen och torsdagen för att sedan eskalera i antal under den andra veckan
och framåt.46 Den diskursiva kampen om hur aktörerna ska positioneras, som jag är intresserad av, förekommer i återhämtningsfasen eftersom det är då man börjar utvärdera den omedelbara krishanteringen och tala om hur återställningsarbetet fungerar. Jag kommer därför
44
B32 & B35.
45
B09.
46
Se B28 & B34.
13
främst att analysera artiklar från återhämtningsfasen, men jag ska först ge en kort sammanfattning av vilka generella drag man kan se i tidningarnas rapportering under akutfasen, och
vad det kan säga oss om tidningarnas vidare diskurs, som jag sedan försöker att dekonstruera.
3.1.4 Samhällsinformation dominerar de första dagarna
DN:s nätupplaga rapporterar på söndagen främst om inställda tåg. De har ett reportage från
Göteborgs central där strandsatta resenärer berättar om vilka problem det ställer till för dem,
men det uttrycks ändå ingen stark kritik gentemot SJ av någon.47 Följande citat exemplifierar
innehållet i de flesta av artiklarna om inställda tåg de första dagarna.
- Så risken är väldigt stor, om vi inte ställer in, att våra passagerare hamnar mitt på linjen om det
är strömlöst, säger Catarina Perssson i Ånge, järnvägsknuten, där man på söndagen gick från snöfritt till flera decimeter snö plus väldigt hårda vindar.48
Liknande citat är mycket vanliga i hela mitt material, med informatörer från myndigheter och
företag som uttalar sig om läget, de ”faktiska materiella omständigheterna”. I dessa citat konstrueras de citerade aktörerna enbart som informanter, givare av korrekt information. Dessa
ständigt återkommande informantcitat visar hur ”command post”-diskursen dras på i mitt material då ”experternas” diskurser reproduceras. Väldigt många av artiklarna kommer inte citeras i min analys eftersom de nästan enbart innehåller samhällsinformation likt artikeln ovan,
och varken bidrar till konstruktionen av aktörernas positioner eller går utanför den mediediskurs som respektive tidning befinner sig inom.
Under måndagen och tisdagen publicerades 47 av de sammanlagt 101 artiklarna, alltså i
princip hälften av mitt material. Båda tidningarna dominerades av samhällsinformation under
dessa dagar. DN:s artiklar handlar främst om skador ur ett jämförande nationellt perspektiv
med fokus på de ekonomiska följderna, medan Barometern domineras av artiklar om hur skolor, samhällen och individer direkt drabbades av skadorna efter stormen. Jag ska nu visa på
hur detta uttrycker vilka olika vidare diskurser tidningarna drar på.
3.2 Tidningarnas diskurser
När jag nu analyserar tidningarnas olika diskurser så uppstår lätt en fråga om vad som kom
först; diskursen eller texten? Tidningarnas vidare diskurser blir synlig genom de texter de
publicerar, samtidigt som de texter de publicerar ”konstruerar” deras diskurs. Förklaringen till
detta är att de texter tidningarna publicerar i sig utgör tidningarnas diskurs. Diskursen är inget
utanför texterna och texterna kan aldrig finnas utanför diskursen. Därför kan man inte säga att
diskursen beror på texten eller tvärt om. Om det verkar som att jag först säger att man kan dekonstruera tidningarnas diskurs utifrån att läsa artiklarna, och sedan förklarar artiklarnas innehåll med hjälp av diskursen så är det inte ett cirkelresonemang, utan det beror på att de är
oskiljaktiga och kan därför inte analyseras var för sig.
3.2.1 Barometerns lokala sociotekniska diskurs
Under måndagen består de flesta av artiklarna i Barometern av uppräkningar av de skador
som åstadkommits runt om i länet, och man skulle kunna göra listan över dessa artiklar lång.49
Tisdagens tidning domineras sedan av skildringar av en vardag utan ström.50
47
D06.
48
D05.
49
Se t.ex. B04, B05 & B09.
50
Se t.ex. B13, B20 & B21.
14
Termometern visade på 19 grader när Barometern tittade in på en historielektion. - Kul med lite
omväxling, men jag har lite problem att se texten i böckerna i det svaga ljuset, sade eleven Peter
Kisch i årskurs sex.51
Liknande berättelser återkommer flera gånger, och vanliga ämnen är hur förskola, skola och
äldreomsorg har berörts av stormen. Flera artiklar består av berättelser om hela samhällen där
strömmen är borta. Barometern har flera olika lokaldelar och varje sådan del har sina berättelser från sitt område, varför många artiklar handlar om samma saker men i olika samhällen.
Under resten av akutfasen fortsätter samma mönster med artiklar som ”Här råder varm
gemytlighet” och ”Äntligen kom strömmen”.52 Den översiktliga analysen ovan av artiklarna
utifrån ämnen visar också att den berättelse som Barometern berättar efter stormen Per till
största del handlar om skador på el- och telenäten. Jag anser att man av detta kan dra slutsatsen att Barometern drar på en lokal socioteknisk diskurs som kretsar kring hur människors
vardag påverkas av skadorna på sociotekniska system. Med socioteknisk menar jag de tekniska system som påverkar människors vardag i stor utsträckning, som el- och telenätet. Jag instämmer med Anselm som skriver att ”egentligen är tillägget ’socio’ onödigt då det, enligt
oss, inte kan finnas någon teknik som inte är social”, men de använder det ändå ”för tydlighetens skull”.53 Som jag kommer att visa sker den mesta av kritiken mot enskilda aktörer i Barometern, och den grundar sig då främst i dessa aktörers oförmåga att återställa sociotekniska
system inom rimlig tid efter stormen, och hur detta drabbar enskilda människor inom tidningens utgivningsområde, därför är Barometerns sociotekniska diskurs just lokal.
3.2.2 Dagens Nyheters nationella socioekonomiska diskurs
DN har endast ett par liknande artiklar under akutfasen som talar om konsekvenser för den
enskilda människan. Följande citat är ett exempel på hur en av DN:s journalisters tal om
landsbygden uttrycks.
- Jag tror nog strömmen kommer tillbaka under måndagen, men vi har inte fått något besked från
Sydkraft. Att Sydkraft bytt namn till Eon har inte riktigt slagit rot ute i skogarna. - Vi har kvar
vårt bensindrivna elverk som vi köpte efter "Gudrun" och det står och tickar nu, säger Martina
Kvanstedt.54
Journalistens anmärkning om Sydkrafts namnbyte är inget som den intervjuade kommenterar.
Att tala om hur obildade man är ”ute i skogarna” är ett sätt för journalisten att distansera sig
från det lokala problemet. Detta tillsammans med att den enskilda människan inte framkommer som offer pekar åt att DN inte alls på samma sätt drar på den lokala sociotekniska diskurs
som Barometern gör. DN:s artiklar innehåller istället mer rapporter från hela landet.55
DN har redan på söndagen, alltså samma dag som stormen slog till, en privatekonomisk
artikel om vilka regler som gäller för hemförsäkringar vid stormskador. Journalisten går igenom de regler som gäller för hemförsäkringar och vilka skador som man kan få ersättning för
i samband med ett oväder. Artikeln inleds med ett påstående att:
51
B20.
52
B29 & B35.
53
Anselm, s. 6.
54
D13. Även D27.
55
Se t.ex. D10 & D11.
15
Värst drabbade var skogsägarna, varav många led svår ekonomisk skada då skogen inte var helförsäkrad. Men även många andra kunde konstatera att de drabbats av skador på hus och egendom. 56
Så trots att artikeln handlar om hemförsäkringsvillkor i första hand så väljer journalisten att
omnämna skogsägarna ”varav många led svår ekonomisk skada” och använder stark modalitet
för att beskriva de verkliga ”offrena” i stormen. Det visar att för DN är det de större samhälleliga kostnaderna för stormen som ligger i fokus. I tisdagens tidning finns en utförligare artikel
på samma tema.57 Ungefär en tredjedel av DN:s artiklar under måndagen och tisdagen hade ett
tydligt ekonomiskt fokus.58 Även under onsdagen, torsdagen och fredagen hade DN en artikel
om dagen som berör skogsbruk och dess ekonomiska bekymmer i och med stormen.59 Barometern i sin tur hade bara en enda artikel under hela akutfasen som fokuserar på de ekonomiska följderna av stormen.60
Jag anser att man av detta kan dra slutsatsen att DN drar på en nationell socioekonomisk
diskurs, då de utgår ifrån att läsarnas ekonomiska intressen är högt prioriterade, eftersom det
finns många andra ämnen man kunde valt att skriva om redan samma dag som människor
drabbas. Till skillnad från Barometern framkommer inte lika mycket kritik mot enskilda aktörer utan fokus ligger mer på hur individer och bolag över hela landet drabbats ekonomiskt av
stormens härjningar. Den översiktliga analysen av artiklarnas fördelning på ämnen visade
också hur DN:s fokus främst låg på skogsbruket och trafiksituationen. Nationell infrastruktur
och hur en av de största näringarna i landet drabbats var mest intressant att berätta om efter
stormen Per, utifrån DN:s nationella socioekonomiska diskurs. Jag ska nu analysera hur tidningarna framställt de olika aktörerna utifrån dessa vidare diskurser.
3.3 Aktörsanalys
3.3.1 Aktörernas fördelning på positioner
Min analys av de olika aktörerna kretsar främst kring att identifiera vilka subjektspositioner
de tilldelas i tidningarna. De kategorier jag använder för att benämna dessa positioner är
”bov”, ”hjälte” och ”offer”. I den efterföljande analysen visar jag hur dessa positioner konstrueras i texten. Syftet med kategorierna är att de ska vara enkla och tydliga för översiktens
skull. En aktör klassificeras som en ”informant” om de får utrymme i en artikel utan att tilldelas någon specifik position. De fungerar då främst som delgivare av faktisk information, något
som samtliga aktörer gör någon gång i artiklarna.
En uppsats som denna är naturligtvis inte undantagen från att i sig själv reproducera olika
diskurser. Denna indelning av aktörerna på dessa förenklade positioner konstruerar i sig ett
sätt att tänka kring det material jag analyserar, och reproducerar mediernas förenklande och
tillspetsande diskurs. Min kategorisering gör det dock möjligt att tala om aktörerna på ett begripligt sätt. Den överensstämmer även med Valkenburgs responsibility frame, som på många
sätt är en ännu enklare kategorisering, då den endast har utrymme för en analys av vem som
är ”boven”. Därför ställer jag nu upp några tabeller som ger en översiktlig bild av hur ofta aktörerna framställs i de olika positionerna, med syfte att ge en översiktlig beskrivning av aktörernas subjektspositionering. Jag utvecklar sedan resonemanget i en mer textnära diskursanalys.
56
D03.
57
D22.
58
Se t.ex. D14 & D15.
59
D30, D32 & D35.
60
B30.
16
De aktörer som finns med i tabellerna är de aktörer som förekommit mer än en gång i materialet. Bilaga 1 innehåller en exakt redovisning av i vilka artiklar de olika aktörerna positioneras på vilket sätt. Jag har grupperat alla elbolag som en enda aktör eftersom sättet att positionera dem inte skiljer sig åt mellan bolagen i mitt material. Detsamma gäller skogsägarna,
som är en ännu vidare gruppering av allt från privata skogsägare till stora skogsbolag och deras paraplyorganisation Skogsägarna. En läsning av artiklarna har visat att dessa talar på
samma sätt i mitt material – drar på samma diskurser – och positioneras på samma sätt, och
därför med fördel kan grupperas i en kategori, för uppsatsens tydlighets skull.
Tabell 3a. Aktörernas fördelning på positioner – Barometern.
Tabell 3b. Aktörernas fördelning på positioner – DN.
17
Tabell 3c. Aktörernas fördelning på positioner – sammanlagt.
Tabell 3c visar att Telia målades upp som den stora syndabocken i samband med stormen Per.
Elbolagen drabbades på liknande sätt som Telia men de målades istället upp som hjältar. I
räddningstjänstens yrke ingår det att de spela hjälterollen när stora katastrofer inträffar och så
framställs de även här. De stora förlorarna bland aktörerna är skogsbolagen, som återigen
drabbades hårt bara två år efter Gudrun. Kommunerna fick också utstå viss kritik för bristande
samordning av krishanteringen. I övrigt har de flesta aktörerna främst bidragit som informanter.61
Utifrån Tabell 3a och 3b ser man att Barometerns rapportering är tydligare inriktad på att
identifiera hjältar och bovar, medan DN inte alls gör det i samma grad. DN fokuserar däremot
på skogsbolagen som de stora offren. Barometern har däremot inga aktörer som offer alls,
men istället ett stort antal privatpersoner som framställs som offer för bov-aktörernas orätta
handlande. Detta återspeglar lokaltidningens lokala sociotekniska diskurs, som fokuserar på
de ”nära” ämnena som berör lokalbefolkningen (dess läsekrets), medan DN, med sin nationella socioekonomiska diskurs, framför allt fokuserar på ekonomiska konsekvenser för landet i
stort (dess läsekrets).
Flera av de oftast förekommande aktörerna som återfinns i mitt material är inte med i
OmRådet, men frågan är om inte SMHI och Räddningstjänsten t.ex. skulle kunna tillföra något till det arbetet med tanke på hur involverade de varit i de senaste stormarna. OmRådet i
Kalmar län är uppenbarligen utformat mycket utifrån förmågan att kunna hantera en kärnkraftsincident, men kanske är det troligare att nästa stora kris i regionen återigen utlöses av
kraftigt oväder än orsakas av kärnkraftshaveri? Det tillhör dock inte denna uppsats syfte att
utvärdera OmRådets arbete närmare.
Jag ska nu närmare analysera de aktörer som den översiktliga analysen ovan pekar ut som
de vars positioner den diskursiva kampen främst utspelar sig kring – det vill säga Telia, elbolagen, räddningstjänsten och skogsbolagen. Det innebär att de aktörer som nästan enbart
framställs som informanter, och inte positionerats åt något håll i mitt material, därför inte
längre är intressanta för min analys. Räddningstjänsten är som sagt inte med i OmRådet, men
61
De enstaka staplar som avviker från denna analys kommer bl.a. av artiklar som säger att elbolagen blev offer för dyra
ersättningar som kunde investerats i nedgrävning. Försäkringsbolagen ifrågasätts i en artikel om en enskild person som
inte fått någon ersättning. Länsstyrelsen framställs som bov i en artikel om ett strandområde som sköljs ut i havet. SJ
var det synd om för att de får betala tillbaka många biljetter. Och skogsbolagen, ansåg någon, borde tagit mer ansvar för
träd som förstörde elledningar.
18
utifrån mitt resonemang ovan om att det skulle kunna finnas en poäng i om det var så, och det
faktum att elbolagen och räddningstjänsten talas om på liknande sätt (de är ofta ute och röjer
ledningar tillsammans), gör att jag anser det vara rimligt att även ha med dem i min analys.
3.3.2 Skogsägarna
I DN:s artiklar är det alltså främst skogsägarna som framställs som ”offer” för att de återigen
så snart efter Gudrun blivit av med mycket skog. DN låter skogsägarnas klagande röster tala
för sig själva:
- Vi fick dispens för att anlita utländska åkare [av virkesbilar] efter "Gudrun" för två år sedan.
Dispenser som sedan förlängdes i olika omgångar fram till i höstas. Och vi utgår från att vi får de
dispenser vi behöver nu också, säger Leif Brodén.62
När DN ger skogsägarna möjlighet att i mycket själva beskriva och berätta om sin situation
med sina egna röster ger de dem också möjligheten att själva bestämma hur de ska subjektspositioneras. Skogsägarna får på så sätt möjlighet att framkalla sympati för sin situation och
tar själva på sig en offerposition. När denna position sedan har etablerats blir det lättare för
skogsägarna att argumentera för att de också ska få olika privilegier, som ovan nämnda dispens. Det är, enligt mig, en naturlig del av DN:s nationella socioekonomiska diskurs att den
också ger skogsägarna detta utrymme. Barometern har bara två artiklar om skogsbruket men
där framkommer samma mönster.63 Enda undantaget till tidningarnas konstruktion av skogsägarna som offer är i en insändare i DN där deras ansvar att se till att träd inte kan falla på ledningar alls lyfts fram.64
Tre av de endast fem artiklar DN skriver efter den första veckan, handlar om skogsbolagen, där en artikel berättar att stormfällningen av skog understiger avverkningsmålen för 2007
och att virkespriserna därför inte kommer att påverkas.65 De andra två handlar om det kontroversiella beslutet att tillåta nervgiftet cypermetrin för att förhindra barkborren att förstöra virke.
- Det är enorma värden som står på spel, säger Stefan Wirtén, skogsdirektör på Skogsindustrierna.
Men det är kontroversiellt. Både Svenska naturskyddsföreningen och Skogs- och träfacket är kritiska till att ämnet över huvudtaget används. […] - Under inga omständigheter får det hamna i
vattendrag. Då slås fiskarna ut. Det har hänt olyckor förut, säger professor Bo Långström vid
SLU. Rätt använt är dock riskerna små, enligt honom. - Om man undviker att spruta i närheten av
bäckar och bara sprutar på torra skogsbackar långt ifrån diken och vattendrag så är risken försumbar.66
Av de två aktörer som omnämns i artiklarna som kritiska tillåts bara facket att uttala sig.
Svenska naturskyddsföreningen tillfrågas inte, även om de har starka åsikter om giftet. På deras hemsida omnämns bland annat att ämnet inte bara är farligt om det kommer ut i vattendrag, utan skogens ekosystem kan också rubbas om andra insekter än barkborren påverkas.
Det kan även orsaka allergiska besvär för den som hanterar det.67 DN väljer dock i stor grad
att exkludera den miljödiskurs som finns kring ämnet, och låter den ekonomiska diskursen
kring ämnets nödvändighet helt dominera sin rapportering. I sina artiklar reproducerar DN
62
D35.
63
B09 & B25.
64
D23.
65
D38.
66
D37.
67
http://www.snf.se/nyhet.cfm?CFID=10422524&id=1504
19
skogsägarnas diskurs om nervgiftet som att miljörisken är ”försumbar” och att det är ”enorma
värden som står på spel”, vilket återigen visar på den ekonomiska diskurs som DN drar på i
hela sin berättelse om stormen Per.
SUFOR, ett forskningsprojekt med deltagare från bl.a. Lunds Universitet och Sveriges
lantbruksuniversitet, har kommit fram till att strukturella förändringar i svenskt skogsbruk sedan början på nittonhudratalet har gjort skogen mer stormkänslig.68 Detta kommer inte fram i
debatten efter stormen Per, trots att en debatt om ett förändrat skogsbruk borde kunnat vara
rimlig att ta efter att landet för andra gången på kort tid drabbats av en storm som slagit hårt
mot en av våra största industrier. I stället väljer DN att uteslutande framställa skogsbolagen
som offer.
Både frågan om cypermetrinets användande och den uteblivna diskussionen om skogsbrukets strukturella problem, visar att den diskursiva kampen om hur skogsägarna ska positioneras i samband med stormen Per ”vinns” av skogsägarna själva. Skogsägarnas position som
offer ifrågasätts inte, och det ger också till följd att debatter som skulle vara möjliga att ta exkluderas från mediernas dagordning. Man kan också fråga sig om det var någon annan aktör
som också blev ett offer efter stormen Per, men i mitt material har dessa aktörer effektivt exkluderats av medierna.
3.3.3 Räddningstjänsten
Det förekommer några artiklar i Barometern där medierna skapar ett slags ”manligt hjälteepos” kring räddningstjänstens och även elbolagens röjningsarbete.
Sören Andersson berättar att räddningstjänsten […] röjt undan nedfallna träd för att bana vägen
för hemtjänstens personal […] - Vi var ute på ett larm under söndagskvällen, säger han. Det var
hos en äldre kvinna i en by utanför Virserum. Hissen fungerade inte eftersom strömmen hade gått
och vi fick bära ner kvinnan till undervåningen.69
- På onsdagen blir det en intensiv satsning. Jag räknar med att vi även får hjälp av några av våra
egna gubbar från Skåne som är klara där nere, säger Ulf Ekbland, kundansvarig på Eon.70
Räddningstjänstens är ute och bär ner gamla kvinnor till undervåningen och röjer väg för
hemtjänsten. Elbolagens ”gubbar” är flexibla och hjälper till på nya ställen när de är klara i
sitt eget område. Detta språkbruk reproducerar traditionella diskurser om kön som råder i
samhället. På måndagen, en vecka efter stormen, har Barometern en artikel som berättar hur
journalisten följt med ett elbolagsteam ut när de lagar en bruten ledning.
Efter samling och genomgång av kartor ger sig Stefan Stenberg och Anders Erlandsson, också de
frivilliga från LRF, ut med bilen mot en trasig ledning som finns i Oxhagen, mot Alsjöholm till.
Barometern följer med. Färden går genom stormland, in på ringlande, glashala vägar, kantade av
träd som blåst itu och rotvältor. […] En grävmaskin för en korg med en reparatör upp i luften. Det
halas och vindas. Ledningar ligger kors och tvärs på marken. […] Om det behövs fäller de träd
men inte den här gången. Annars är det spännande, tycker Erlandsson. - Det kan vara dramatiskt,
en adrenalinkick. Man vet inte riktigt vad som ska hända när man tar ner dem.
Det riskfyllda arbetet beskrivs med stor detaljrikedom och entusiasm. Vi rör oss i främmande
”stormland” och får följa det ”dramatiska” arbetet. Dessa uttryck skapar en episk stämning
kring det ”spännande” arbetet med att röja ledningar. Barometern reproducerar med detta berättande diskursen om den hjältemodiga räddningstjänsten och positionerar räddningstjänsten
68
http://www.sufor.nu/Webbsidor/Stormfallning.htm
69
B15.
70
B31.
20
som hjältar. Denna subjektspositionering råder det ingen som helst kamp om i mitt material,
utan alla verkar vara överens om att räddningstjänsten har utfört ett bra arbete.
DN har inte alls några liknande artiklar med ”nära” porträtt av räddnings- och röjningsarbetare i aktion, utan har istället ett par artiklar om hur man flyger med helikoptrar över stora
delar av södra Sverige för att inventera skadorna på elnäten och skogen.71 Detta gestaltar, enligt mig, på ett tydligt sätt hur Barometern och DN skiljer sig åt i sina mer nära kontra mer
övergripande perspektiv, eller med andra ord; lokala respektive nationella diskurs.
3.3.4 Elbolagen
Även elbolagen ingår alltså i flera av de hjältebeskrivningar som återfinns om räddningstjänstens arbete i Barometern, och de flesta av artiklarna där de omnämns, i båda tidningarna, har
en positiv prägel av att de faktiskt gör så gott de kan och att de har lärt sig sin läxa efter Gudrun.
- Men man kan inte vara för kritisk mot elbolagen. När naturkrafterna härjar som värst går det inte
att komma med några garantier. Det går ju heller inte att gräva ner alla ledningar. Då skulle elpriserna skjuta i höjden.72
Detta citat är en del av den förstående diskurs som går igenom artiklarna kring elbolagen. Citatet drar också på en marknadsdiskurs, vilket märks i användandet av det lilla ordet ”ju”, som
förutsätter att det är något självklart att kostnaden är det främsta hindret mot att gräva ner ledningar.
Som med skogsägarna så låter journalisterna ofta elbolagen tala med egen röst:
- Vi har nu satt in 1.500 personer som ska undersöka elnäten. Under natten har vi kunnat fotpatrullera några få elnät. Vi sparar ingenting på våra resurser och letar efter elmontörer även i
Norge och Finland, säger Johan Aspegren, presschef på Eon, till dn.se.73
Här framställer Eon sig själva som att de gör allt som står i deras makt för att så fort som möjligt återställa elnäten. Även här låter man aktörens egna diskurs forma den mediala diskursen
kring ämnet. Elbolagen framställs i artiklarna som att de ”lärt sig läxan” efter Gudrun. I en
artikel om infrastrukturministerns besök i Småland säger journalisten:
Anledningen till att det har gått så pass snabbt för Eon att få i ordning på sitt elnät kan tillskrivas
en lång rad förebyggande insatser som kom till efter stormen Gudrun. Under 2006 grävdes även 3
000 kilometer ledningsdrift ner i jorden vilket har påskyndat arbetet avsevärt.74
När journalisten skriver ”gått så pass snabbt” och ”påskyndat arbetet avsevärt” bidrar den till
att förstärka diskursen kring att elbolagen hanterat lärdomarna från Gudrun bättre än andra
aktörer. Den diskursiva kampen kring subjektspositioneringen av elbolagen uttrycks främst
genom att de jämförs med hur Telia agerat, och även om det framkommer kritik mot elbolagen så hamnar de ändå i en god dager då Telia i det mesta framställs som att de agerat ännu
sämre.
71
D24 & D17.
72
B13.
73
D17.
74
B43.
21
"Många hävdar att byråkratiskt krångel är ett av de största hindren, men stormarna Gudrun och
Per har fått oss att tänka om. Av Telia och Eon är Telia det i särklass största problemet genom att
kombinera brist på intresse och information. Företagets ledning uppvisar i sin policy en obegriplig
arrogans", skriver Misterhultsföretagarna i en skrivelse till regeringen och näringslivsministern
Maud Olofsson.75
Här är det en företagarförening som säger att elförsörjningen är ett problem, men väljer att
poängtera att Telia är den främste boven, vilket visar på hur Telias och elbolagens positioner
konstrueras i förhållande till varandra i medierna efter stormen Per. Den hårdaste diskursiva
kampen i artiklarna, som jag nu ska visa, utspelas kring hur Telia ska subjektspositioneras.
3.3.5 Telia
Telia framställs inte alls i lika positiv dager som elbolagen. Redan under onsdagen första
veckan höjs de första kritiska rösterna emot Telia:
- Jag är mycket besviken på Telia och att vi under två dagar inte har fått någon information, säger
kommunalrådet Ewa Engdahl, Högsby. […] - Jag kan ha förståelse för att stormen ställer till med
problem. Eon har varit med och informerat kontinuerligt och hade en man på plats vid brandstationen i Högsby under både måndagen och tisdagen, men från Telia hörde vi inte ett dyft.
[…]
Kritiken mot Telia ska vi ta upp i högre instanser. I dagens moderna samhälle kan man i alla fall
begära att någon information ska lämnas, men så har tyvärr inte varit fallet. Vi måste i vår beredskapsplanering ta upp Telias brister.
När kommunalrådet använder uttrycket ”i dagens moderna samhälle” i relation till det högteknologiska företaget Telia blir det ett uttryck för skarp kritik, som också sätter tonen för artiklarna om Telia. Redan här sätts företagets insats i kontrast mot elbolagens, vilka man talar
om som att de i alla fall gått att nå för information. På fredagen har Barometern en ledare som
kräver bättring från Telias sida.76 Denna kritik kulminerar sedan till något som närmast kan
beskrivas som en folkstorm (för att använda ett populärt medialt uttryck). Det är framför allt i
Barometern som den diskursiva kampen kring Telia förs, då DN endast har en kritisk artikel
om Telia, men även där sätts Telias och elbolagens ansträngningar i relation till varandra.77 De
subjektspositioneras alltså i relation till varandra, och man kan därför inte tala om hur den ena
positioneras utan att tala om hur den andra positioneras. När medierna målar upp elbolagen
och Telia i relation till varandra, och positionerar dem som hjälte respektive bov, ger de en
förenklad bild av verkligheten för att, som Valkenburg säger, ”optimize audience accessibility”.78 Dessa ”mekanismer” inom mediediskursen förstärker bilden av Telia som bov.
Kritiken mot Telia eskalerar under den andra veckan. Många förstår inte varför det ska ta
så lång tid att åtgärda felen, och den främsta irritationen kommer inte av att telefonen inte
fungerar i sig, utan av att Telias information är så bristfällig. Artiklarna innehåller flera berättelser om hur människor försökt få tag på information men inte fått några besked, eller fått
nya besked hela tiden. Till slut tas frågan upp på ett politiskt plan, med ett par artiklar om lokalpolitiker som ställer frågor till regeringen och kräver att man uppmärksammar detta landsbygdsproblem.
Kommunstyrelsen i Nybro vill nu att regionförbundet uppvaktar Telia Sonera och tar upp en dialog kring hur den fasta telefonin ska fungera i framtiden. Det finns, säger oppositionens kommunalråd Stig Davidson (c), framför allt två saker att lyfta fram: - Det ena är en översyn av Telias
75
B46.
76
B34.
77
D27.
78
Valkenburg, s. 550.
22
organisation. […] Det andra gäller informationsbiten. Om folk inte får veta vad som händer och
när det händer så skapar det bara en massa irritation.79
Då Telia är ett bolag som sysslar med kommunikation så framstår dess brist på information
dessutom som ett större problem än om ett företag inom en annan sektor hade haft samma
problem. Denna faktor tillsammans med att elbolagens arbete står som en tydlig jämförelsepunkt bidrar till att medierna väljer positionera Telia som en bov i sin gestaltning av återuppbyggnaden efter stormen Per.
Men Telia försöker att subjektspositionera sig själva på andra sätt genom några olika uttalanden. Hans G Larsson, informationsansvarig på Telia, ger en förklaring till problemen:
- Redan innan stormen Per drog fram var vi överbelastade, vi hade långt fler fel att hantera än vad
som är normalt. Problemen har funnits där hela hösten, och det beror till allra största delen på väderförhållandena. Höstens fuktiga väder var inte bra för telenäten, vatten trängde in i ledningarna
och orsakade fel. Så kom då stormen och slet av en massa ledningar.80
Här försöker Telia positionera sig själva som offer för extrema väderförhållanden, och förändra diskursen kring hur allvarlig vädersituationen egentligen varit. Problemet är dock att eftersom Telias insats jämförs med elbolagens, så har inte detta försvar någon stark effekt i den
diskursiva kampen. Elbolagen framställs ju som att de lyckats bättre under samma förhållanden. Malin Persson, som är pressansvarig på Telia, säger:
- Det kan vara så att vi skickar ut tekniker som lokaliserar felen, men som inte kan reparera kablar
då på en gång, utan det behövs specialisttekniker och särskilda kabelteam för att ordna det, säger
Malin Persson. Det hörs att hon blivit van att förklara. Att frågorna som når henne angående kabelfel numera är rätt givna och att missförstånden tyvärr också verkar uppstå gång på gång.81
Här säger man att mångas irritation beror på missförstånd kring Telias arbete. Anledningen
till att de ibland blir tvungna att sända ut olika personer vid olika tillfällen till samma plats till
exempel, är för att man vid första tillfället upptäckt fel som kräver specialistkunskap för att
lösa. Även här försöker man positionera sig som offer genom att förändra diskursen kring hur
komplicerat återuppbyggnadsarbetet är och på samma sätt som innan har elbolagens exempel
redan skapat en diskurs kring hur arbetet borde kunna fortlöpa, som är svår för Telia att förändra.
Förutom att komma med olika förklaringar till varför arbetet tar tid så försöker de också
påverka hur man talar om dem, genom att själva använda ord med stark modalitet när de talar
om sin egen arbetsinsats.
- Våra tekniker jobbar för högtryck och det är lika ansträngt i hela landet annars hade vi kunnat
flytta tekniker till drabbade områden.82 Uttrycket ”arbetar för högtryck” används vid tre olika tillfällen av Telia. Genom användandet
av detta uttryck, och andra som har en stark modalitet, försöker man påverka hur man talar
om deras arbete. Men elbolagen och räddningstjänstens röjningsarbete beskrivs i flera artiklar
i nära form där läsaren själv får förstå hur hårt arbetet är, och detta sker inte i någon form
kring Telias arbete. Därför faller Telias egen beskrivning platt jämfört med hur elbolagen
framställs.
79
B51.
80
B51.
81
B53.
82
B48.
23
Samtliga artiklar med kritik mot Telia inleds med några kritiska röster och avslutas med
att Telia får försvara sig med några korta uttalanden. På det sättet positioneras Telia som en
bov som skyller ifrån sig och söker bortförklaringar. Detta framstår också i rubriken till den
enda artikel som är ett undantag från detta mönster, som är en direkt intervju med Telias
pressansvarige; ”Telia skyller på komplicerade lokala kabelfel”. Sammantaget så positioneras
alltså Telia som en bov, vars försök till att positionera sig på ett annat sätt tolkas som att de
skyller ifrån sig på omständigheter som elbolagen verkar kunna ha hanterat bättre. Den rådande diskursen i medierna efter stormen Per, kring hur man kan hantera haverierna i el- och telenäten, grundar sig i hur elbolagens arbete, och det ger inget utrymme för den diskurs Telia
försöker etablera kring hur svårt arbetet är. Telia blir förlorarna i den diskursiva kampen kring
subjektspositioneringen av aktörerna i återuppbyggnadsfasen efter stormen Per, och positioneras som den stora boven.
3.4 Sammanfattande analys
Jag ska nu ge sammanfattande svar på de två underliggande frågeställningar som utgör denna
uppsats huvudsakliga syfte.
3.4.1 Hur utspelade sig den diskursiva kampen om subjektspositioneringen av aktörerna?
De aktörer som positioneras tydligast i mitt material är skogsägarna, räddningstjänsten, elbolagen och Telia. Skogsägarna fick i allmänhet tala med egen röst och tilldela sig själva en position som offer, medan alla andra möjliga offer exkluderades. De debatter kring skogsbrukets
struktur som skulle kunna varit rimliga att ta, till exempel kring skogarnas stormtålighet, utelämnas helt. Räddningstjänsten framställdes enbart som hjältar där rådande diskurser om kön
och manlighet reproduceras i ett slags ”manligt hjälteepos”. Denna subjektspositionering sker
helt utan diskussion. Även elbolagen ingår i flera av hjältebeskrivningarna av modiga ”mannar” som är ute och röjer, och i många artiklar uttrycks förståelse för att deras arbete är svårt.
De anses också ha ”lärt sig läxan” efter stormen Gudrun. Den kritik som framförs mot elbolagen blir dessutom obetydlig i jämförelse med den kritik som riktas mot Telia.
Utifrån Valkenburgs begrepp ”responsibility frame” kan man säga att Telia blev den stora
syndabocken i medierna efter stormen Per. Diskursen om Telia som bov blev för stark för Telia att ta sig ur, och deras försök att positionera sig på annat sätt föll lätt i den diskursiva kampen kring subjektspositioneringen av aktörerna. Därför är elbolagen den stora vinnaren i den
diskursiva kampen kring subjektspositioneringen av aktörerna efter stormen Per, och Telia
den stora förloraren.
3.4.2 Skiljde sig rapporteringen åt mellan nationella och lokala medier?
Den genomgående skillnaden mellan de båda tidningarnas rapportering av stormen Per är att
DN drar mer på en nationell socioekonomisk diskurs, medan Barometern drar mer på en lokal
socioteknisk diskurs. Detta framgår bland annat av tabellerna ovan som visar att DN generellt
behandlar ämnen som berör många människor i hela landet och främst fokuserar på de ekonomiska konsekvenserna för skogsbruket, medan Barometern dominerades helt av artiklar om
el- och telefonförsörjning och inte målade ut några aktörer som offer utan snarare lyfte fram
de enskilda människor som drabbats. DN:s korta ”attention span” bekräftar också dess mer
nationella diskurs då de människoöden som Barometern berättar om under återhämtningsfasen, utelämnas av DN. Barometern i sin tur verkar snarare tagit på sig rollen som lokalbefolkningens beskyddare i kampen mot Telia. Att DN inte söker någon syndabock på samma sätt
som Barometern är utifrån tanken om responsibility frame ett förvånande resultat, men den
24
förklaring jag kan ge är att stormen Per inte var tillräckligt intressant för DN att rapportera om
på ett närmare sätt. Utifrån teorin om attention span kan man anta att problemen på landsbygden under återhämtningsfasen helt enkelt låg för långt bort.
Den mest talande bilden om skillnaden mellan de olika tidningarnas perspektiv är hur Barometern hade flera artiklar där de följde med röjningsarbetare in i skogen, medan DN istället
hade ett flertal artiklar om vilka skador man sett på ledningar och skog i samband med flera
helikopterflygningar över södra Sverige.
25
4 Diskussion
4.1 Jämförelser med tidigare forskning
Mitt resultat skiljer sig från tidigare forskning på ett antal punkter som jag nu ska redovisa.
4.1.1 Jämförelse med tidigare representationsstudier i kriser
Till skillnad från Buus och Olssons forskning kring SARS-krisen, som visade att det ”kinesiska systemet” hölls som ansvarig i medierna utifrån ett mer tematiskt narrativt mönster, så
framstår i min studie en enskild aktör, Telia, som syndabock utifrån ett episodbaserat berättande, då medierna ger exempel efter exempel på hur Telia misslyckats i sitt återuppbyggnadsarbete. Men i likhet med Littlefield och Quenettes studie, om hur lokala och nationella
medier porträtterade myndigheterna i samband med orkanen Katrina, så visar mitt material
också på skillnader i hur de olika medierna porträtterade krisen utifrån deras olika lokala och
nationella diskurser.
4.1.2 Olika bovar under Gudrun och Per
Anselms genomgång visar att de stora bovarna och syndabockarna efter Gudrun var elbolagen. Detta är en intressant iakttagelse då min analys visar att det efter Per var Telia som
framställdes som den stora boven. Det är svårt att säga vad detta beror på utifrån mitt material. Båda aktörerna kritiserades i någon omfattning efter både Gudrun och Per, men bara en
av dem fick vara syndabock åt gången. Valkenburgs förklaring på detta är att medierna har en
benägenhet att söka efter syndabockar, och i en enkel berättelse finns det ofta bara utrymme
för en sådan. Antagligen beror det också på att de olika aktörerna verkligen utförde olika bra
arbeten de båda gångerna. Jag drar dock slutsatsen utifrån detta att det troligtvis alltid kommer
att konstrueras en syndabock varje gång någon storm eller liknande kris händer, även om den
största boven i dramat alltid kommer att vara Gudrun, Per eller någon annan ännu inte namngiven naturkatastrof.
4.1.3 Mer debatt efter Gudrun än efter Per
Gudrun var en svårare naturkatastrof än Per och den skedde som sagt i tät följd på tsunamikatastrofen, vilket satte diskussionen om krisberedskap högt på den politiska agendan. Denna
diskussion förelåg inte alls på samma sätt efter Per, även om dess konsekvenser på många
ställen var likartade Gudruns när det kom till störningar i infrastrukturen. Bland mitt material
så finns det bara enstaka ledar- och debattartiklar medan Anselm för en diskussion om vad
som sades på olika ledarsidor i samband med Gudrun.
Det som närmast kan likna en debatt fördes kring Telias icke-beredskap. Men denna fördes enbart i Barometern och bestod av ett par artiklar som rapporterade hur lokala politiker
och företagare skickade olika skrivelser till regeringen där man påvisade Telias brister, vilket
i sig inte ledde till någon vidare debatt.83 Kritisk diskursanalys används ofta och med fördel i
t.ex. analys av debatter. Där framkommer kanske kampen mellan olika diskurser tydligare än i
material som mitt, som snarare utmärks av frånvaron av debatt. Just detta faktum, anser jag,
ter sig dock vara märkligt, utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv. Borde inte stormen Per
vara ett utmärkt tillfälle att utvärdera de insatser som gjorts efter Gudrun inom krisberedskap?
Varför har denna debatt då inte tagits? Debatten efter Gudrun handlade främst om elbolagens
83
B46 & B50.
26
oförmåga, efter Per var det telefonförbindelserna som var det största problemet. Jag tror inte
att det var denna skillnad som orsakade frånvaron av debatt. Jag tror snarare att svaret kan
finnas i att tsunamin drabbade svenskar från hela landet, inklusive många stockholmare, medan stormen Per främst drabbade folk på landsbygden (de som enligt DN inte ens lärt sig att
Sydkraft bytt namn till Eon) och blev därför inte lika högt prioriterad på den politiska och
mediala dagordningen i huvudstaden. Man kan se det som en del i kampen mellan nationella
och lokala politiska diskurser där DN reproducerar den hegemoniska socioekonomiska
diskurs som råder på det nationella politiska planet, och på det sättet motverkar en vidare debatt kring krisberedskap i stormen Pers kölvatten. Denna frånvaro av debatt ger en liten inblick i vilken makt medierna har i att bestämma över vilka diskussioner som förs i det offentliga rummet.
4.2 Förslag till fortsatt forskning
Vad ger då denna uppsats för möjligheter till fortsatt forskning? Min analys är som en mer
utförlig variant av den första delen av tre i Anselms rapport – den ger en förståelse för hur
några medier hanterat stormen Per och hur aktörerna framställts. En möjlig fortsättning på
detta material vore att göra som de gör i de andra två delarna; Studera vidare hur hanteringen
av tekniska sociala system kan förbättras, eller hur aktörerna och medierna kan göra för att
förbättra krishanteringen. Det senare skulle kunna innefatta en utvärdering av hur samarbetet
inom OmRådet såg ut efter Per. En sådan analys skulle kunna ge värdefulla erfarenheter åt
andra län som vill starta liknande samordningsgrupper. Mina resultat skulle också kunna användas i vidare studier kring hur mediernas diskurser påverkar deras bevakning av större kriser och vad det har för betydelse för det svenska krisarbetet i stort.
27
Referenser
Artiklar
Buus, Stephanie & Olsson, Eva-Karin (2006). “The SARS Crisis: Was Anybody Responsible?” Journal of Contingencies And Crisis Management, Vol. 14, Nr. 2, s. 71-81.
Energimyndigheten (2005), ”Stormen Gudrun – konsekvenser för nätbolag och samhälle”,
rapport nr. 16.
Lindholm, Kalle (2007). Stormen Per kostade 1,4 miljarder, drabbade kunder fick 750 miljoner. Svenskenergi.nu, mars, nr. 3.
Littlefield, Robert S & Quenette, Andrea M, (2007). “Crisis Leadership and Hurricane Katrina: The Portrayal of Authority by the Media in Natural Disasters”, Journal of Applied
Communication Research, Vol. 35, Nr. 1, s. 26-47.
Ottosson, Mikael, Palm, Jenny & Wihlborg, Elin (2006). ”Risk- och krishantering i lokala
tekniska system kring IT och energi”, arbetsnotat 305: Tema teknik och social förändring.
Valkenburg, Patti M, Semetko, Holli A, &. De Vreese, Claes H (1999). “The Effects of News
Frames on Readers' Thoughts and Recall”, Communication Research, Vol. 26, Nr. 5, s.
550-569.
Böcker
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Övers. Björn Nilsson. Malmö, Liber
Ekonomi.
Deacon, David, Pickering, Michael, Golding, Peter & Murdock, Graham (1999). Researching
Communications. London, Edward Arnold.
Esaiasson, Peter, Giljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2002). Metodpraktikan. Upplaga 1. Stockholm, Nordstedts Juridik.
Fairclough, Norman (1995) Media Discourse. London, Edward Arnold.
Nohrstedt, Stig Arne (2000). “Kommunikationsproblem i samband med katastrofer och allvarliga samhällsstörningar.” I Lindskog, Rolf, Nohrstedt, Stig Arne & Warg, Lars-Erik
(2000). Risker, kommunikation och medier. (s. 184-217). Lund, Studentlitteratur.
Strömbäck, Jesper (2000). Makt och medier. Lund, Studentlitteratur.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod.
Övers. Sven-Erik Torhell. Lund, Studentlitteratur.
28
Elektroniska källor (kontrollerade 070605)
Länsstyrelsen i Kalmar län
http://www.h.lst.se/h/amnen/Krishantering/Krishanteringsplan/regionalt.htm
SUFOR (SUstainable FORestry in southern Sweden)
http://www.sufor.nu/Webbsidor/Stormfallning.htm
Svenska Naturskyddsföreningen
http://www.snf.se/nyhet.cfm?CFID=10422524&id=1504
Papers
Anshelm, Jonas, Gyberg, Per & Hultman, Martin (2006). ”Samhället, tekniken och säkerheten”, arbetsnotat 292: Tema teknik och social förändring.
Forsberg, L (2004). ”’Nourishing a Darwinist’: Discussions about the origins of life in a
Swedish Free Church family”, Paper presented at Svenska Antropologförbundets (SANT)
annual conference, Lund, March 12-13, 2004.
Tidningsartiklar - Barometern
(Samtliga hämtade från www.barometern.se den 7:e April 2007.)
Söndag 14 Januari 2007
B01 Barometern, ”Träd över vägar i Hultsfredstrakten”
B02 Lundquist, Bo, ”1 450 utan elström efter nya stormbyar”
B03 Barometern, ”Stormen Per drabbar länet”
Måndag 15 Januari 2007
B04 Swärd, Anette, ”Förödelse följde i stormen Pers spår”
B05 Zenkert, Lotte, ”Inga personskador när Per kom”
B06 Hedman, Sofia ”Stormen slog till med kraft”
B07 Zenkert, Lotte, ”Tre skolor ställer in sin undervisning”
B08 Barometern, ”Vissefjärda värst drabbat i kommunen av stormen”
B09 Stenqvist, Jan, ”Stora mängder stormfällda träd i skogarna”
B10 Barometern, ”Försenade tidningar”
B11 Barometern, ”24 000 fortfarande strömlösa”
Tisdag 16 Januari 2007
B12 Alexis, Peter, ”Blåsta på reparationen”
B13 Nilsson, Tommy, ”Här har man ridit ut stormar förr”
B14 Zenkert, Lotte, ”Norge har monopol på stormarnas namn”
B15 Nilsson, Tommy, ”Hett om öronen för brand- och räddningspersonal”
B16 Barometern ”Elverk stod högt i kurs”
B17 Hellner, Annika, ”Stormen tog ovärderligt fornminne på Öland”
B18 Fels, Stefan, ”Nedblåsta träd trafikfara”
B19 Nilsson, Tommy, ”Tegelvägg vid skola blåste omkull likt ett fallande korthus”
B20 Andersson, Jan, ”Levande ljus lyste upp i skola”
29
B21 Arenius, Emma, ”Byar får vänta på elen”
B22 Ericson, Jesper, ”Många är luttrade och förberedda”
B23 Gunnarsson, Ingvar, ”Bara ett barn på förskola”
B24 Ericsson, Magnus, ”15 000 fortfarande utan ström”
B25 Stenqvist, Jan, ”Skogsägare avråds från att ge sig ut i markerna”
B26 Frank, Annelie, ”Fallande träd vållade problem - inga personskador rapporterade”
B27 Carlsson, Håkan, ”Tre krismöten efter Pers framfart”
Onsdag 17 Januari 2007
B28 Gunnarsson, Ingvar, ”Telia får kraftig kritik”
B29 Blank, Anders, ”Här råder varm gemytlighet”
B30 Zenkert, Lotte, ”Försäkringsbolag väntar på anstormning”
B31 Nyberg, Lotta, ”Eon kallar på hjälp från öst”
Torsdag 18 Januari 2007
B32 Gunnarsson, Ingvar, ”Läget efter stormen Per allt bättre”
B33 Lejon, Peter, ”Oklart när strömlösa kan få elen tillbaka”
B34 Dahl, Per, ”Usel beredskap”
Lördag 20 Januari 2007
B35 Nyberg, Lotta, ”Äntligen kom strömmen”
Söndag 21 Januari 2007
B36 Barometern, ”Fortsatta störningar på Kust till Kust”
B37 Barometern, ”66 är utan fast telefon”
Måndag 22 Januari 2007
B38 Arenius, Emma, ”På jakt efter trasiga ledningar”
Tisdag 23 Januari 2007
B39 Stenqvist, Jan, ”Kopparflyborna utan fast telefoni i åtta dygn”
B40 Fels, Stefan, ”Tyst i luren i hela Hundshyltan”
B41 Barometern, ”Snart rullar tågen som vanligt igen”
B42 Barometern, ”Nya arbetstider problem för räddningstjänsten”
Onsdag 24 Januari 2007
B43 Barometern, ”Telia ifrågasatt efter stormen”
B44 Barometern, ”64 hushåll fortfarande utan el efter stormen”
B45 Barometern, ”Emmabodabor fortfarande telefonlösa”
Torsdag 25 Januari 2007
B46 Ihse, Magnus, ”Företagare rasar mot brutna telefonlinjer”
B47 Danielsson, Jörgen, ”Tågtrafiken Kust till Kust går normalt igen”
Fredag 26 Januari 2007
B48 Swärd, Anette, ”Bybor utan telefon”
B49 Barometern, ”150 000 kubikmeter timmer föll i Dackebygdens skogsbruksområde”
Onsdag 31 Januari 2007
B50 Barometern, ”Fagerström (s) för kritik vidare till regeringen”
30
B51 Stenqvist, Jan, ”Lagningsarbetet tar tid”
Onsdag 7 Februari 2007
B52 Morsing, Maria, "För mig går ilskan riktigt på djupet"
B53 Morsing, Maria, ”Telia skyller på komplicerade lokala kabelfel”
Fredag 16 Februari 2007
B54 Andersson, Jan, ”Servicehus utan reservkraft”
Måndag 26 Februari 2007
B55 Blank, Anders, ”Stormdrabbad nekas ersättning”
Torsdag 8 Mars 2007
B56 Barometern, ”Trädtopp flög 150 meter under stormen - uppför en backe”
Måndag 19 Mars 2007
B57 Messing, Ulrica, ”De borgerliga saknar beredskap för naturkatastrofer”
Tisdag 20 Mars 2007
B58 Barometern, ”Storm stoppade ambulans - man avled”
Torsdag 22 Mars 2007
B59 Barometern, ”Nätbolagens stormnota 1,4 miljarder”
Onsdag 28 Mars 2007
B60 Barometern, ”Staten betalar reparation av stenkors”
Tidningsartiklar – Dagens Nyheter
(Samtliga hämtade från dn.se (*) eller www.mediearkivet.se (**) den 7:e April 2007.)
Söndag 14 Januari 2007
D01 Kihlström, Staffan, ”Stormen stoppar västsvenska tåg i dag” **
D02 Sörbring, Gunnar, ”Norrmän döper stormar - men svenska SMHI vägrar” *
D03 Falk, Jan, ”Stormens effekter lindras av försäkringen” *
D04 Sörbring, Gunnar, ”Tåg fast på spåret utanför Töreboda” *
D05 Sörbring, Gunnar, ”Även tåg från och till Norrland inställda” *
D06 Sandberg, Peter, ”Strandade resenärer på Göteborg Central” *
Måndag 15 Januari 2007
D07 Sandberg, Peter, ”Takpannor flög som projektiler” **
D08 Hamrud, Annika, ”’Per’ tar den skog ’Gudrun’ lämnade” **
D09 DN, ”Stängda skolor i Jönköping i dag” **
D10 Kihlström, Staffan, ”Orkanvindarna var de värsta sedan ’Gudrun’” **
D11 Sörbring, Gunnar, ”Aldrig tidigare så många inställda tåg” **
D12 Bengtson, Eva-Maria & Olsson, Anders, ”Läsarnas egna stormbilder” **
D13 Rothenborg, Ole, ”Familjen utan el – igen” **
D14 DN, ”Dyr nota väntar SJ och elbolag” **
D15 Kihlström, Staffan, ”Mer skog försäkrad denna gång” **
D16 DN, ”Stormen nådde Stockholm” *
D17 Hennéus, Mårten, & Wijnbladh, Olof, ”’Skadorna mindre än efter Gudrun’” *
31
D18 Bolling, Anders, ”Ovädren kan bli kraftigare i framtiden” *
Tisdag 16 Januari 2007
D19 Scherlund, Erik, ”Österskär drabbat av översvämning” **
D20 DN, ”Besvärligt för Finlandsresenärer efter stormen” **
D21 Hamrud, Annika & Kihlström, Staffan, ”Två dog när de röjde efter stormen” **
D22 Langlet, Monika & Smitt, Johan, ”Nätbolag ska ersätta drabbade kunder” **
D23 Melchers, André, ”Skogsägarna har också ett ansvar” **
D24 Wijnbladh, Olof, ”Flygspaning visar få skador jämfört med ’Gudrun’”**
D25 Engman, Thorsten, ”’Per’ trots allt billigare än ’Gudrun’” **
D26 Lucas, Dan, ”Dyrare att försäkra skogen” **
D27 Rothenborg, Ole, ”Grannsämja lyser upp mörklagt Småland” **
D28 Sandberg, Peter, ”Skadorna störst utanför Mariestad” **
D29 Rothenborg, Ole, ”Strandbad försvinner bit för bit ut i havet” *
Onsdag 17 Januari 2007
D30 Rothenborg, Ole, ”’Man får bita ihop’”. **
D31 Andersson, Ellen, ”Kritik efter landningsförsök i orkan” *
Torsdag 18 Januari 2007
D32 DN, ”Södra: Stormvirket tas om hand före sommaren” *
D33 Nilsson, Åsa, ”Fortsatta problem med tågtrafiken” *
D34 Palmkvist, Peter, ”Snö hotar fördröja reparationer efter storm” **
fredag 19 februari 2007
D35 Engman, Thorsten, ”Svenska virkesbilarna räcker inte efter stormen” **
Lördag 20 Januari 2007
D36 Nilsson, Åsa, ”Rekordvåg under stormen ’Per’” *
Onsdag 24 Januari 2007
D37 Wijnbladh, Olof, ”Nervgift kan rädda skogen” **
Onsdag 31 Januari 2007
D38 DN, ”54 miljoner kubikmeter stormfälld skog” *
Lördag 17 Februari 2007
D39 DN, ”Kommunen ber allmänheten kasta mer sten” *
Onsdag 14 Mars 2007
D40 Wijnbladh, Olof, ”Barkborren får bekämpas med nervgift” **
Torsdag 22 Mars 2007
D41 DN, ”Stormen Per kostade 1,4 miljarder” *
32
Bilagor
Bilaga 1 – Artikelöversikt
Barometern – aktörer
Position:
Bov
Aktör:
Banverket
Elbolag
Kommun
B29, B34
Försäkringsbolag
Länsstyrelse
Räddningstjänst
B55
SJ
Skogsbolag/-ägare
Skogsstyrelsen
SMHI
Telia
Hjälte
Informant
B04, B28, B31,
B33, B38, B43
B02, B44, B59
Offer
B08, B18, B19, B21,
B27, B33, B54
B30
B17, B60
B01, B04, B06,
B15, B16
B18, B32, B42
B36, B47
B49
B09, B25
B35
B28, B34, B39, B40, B43, B44,
B45, B46, B48, B50, B51, B52
B37, B53
Barometern – ämne
Äm
ne:
Ane
kdot
Insändare,
Ledare
Kos
tnader
Pri- Skador,
vat- allmänt
ekonom
i
Sko
gsbruk
Elförsörjning
Telefonförsörjning
Trafik
Vä
der
Övrigt
Artikel:
B12,
B17,
B56,
B60
B34,
B57
B59
B30,
B55
B04, B05,
B06, B11,
B19, B21,
B24, B26,
B27, B28,
B32, B58
B02,
B09,
B25,
B49
B37,
B40,
B45,
B48,
B51,
B53,
B01,
B18,
B36,
B41,
B47
B03
B07,
B10,
B14,
B38,
B42
S:a
4
2
1
2
12
4
B08,
B15,
B20,
B23,
B31,
B35,
B54,
13
5
1
5
B13,
B16,
B22,
B29,
B33,
B44,
11
B39,
B43,
B46,
B50,
B52,
33
Dagens Nyheter – aktörer
Position:
Bov
Aktör:
Banverket
Elbolag
Kommun
Försäkringsbolag
Länsstyrelse
Räddningstjänst
SJ
Skogsbolag/-ägare
Hjälte
Informant
Offer
D01, D04, D11, D33, D34
D17, D24, D27
D01, D34
D14, D25
D29, D39
D15, D26
D29
D01
D24
D01, D16, D19
D23
D01, D04, D05, D06, D16, D22
D14
D25, D37, D40
D08,
D28,
D32, D35
D28, D37, D40
Skogsstyrelsen
SMHI
D01, D02, D10, D18, D21, D33,
D34, D36
D22, D34
D27
Telia
Dagens Nyheter – ämne
Ämne:
An
ek
dot
Insändare,
Ledare
Kost
nader
Privatekonomi
Skador
allmän
t
Skogsbruk
Elförsörjning
Telefonförsörj
ning
Trafik
Väder
Övrigt
Artikel:
D0
2,
D1
2,
D3
9
D23
D14,
D25,
D26,
D41
D03,
D22
D21
D13,
D17,
D21,
D24
D27
D09,
D29
3
1
4
2
1
4
1
D04,
D05,
D06,
D11,
D16,
D20,
D21,
D31,
D33
9
D01,
D07,
D10,
D18,
D19,
D36
S:a
D08,
D15,
D28,
D30,
D32,
D35,
D37,
D38,
D40
9
6
2
34
Sammanlagt – aktörer
Position:
Aktör:
Banverket
Elbolag
Kommun
Försäkringsbolag
Länsstyrelse
Räddningstjänst
SJ
Skogsbolag/-ägare
Skogsstyrelsen
SMHI
Telia
Bov
Hjälte
Informant
Offer
0
0
0+5=5
0
0
6+3=9
3+2=5
0+2=2
2+0=2
0
7+2=9
0
1+0=1
0
1+2=3
0
0+1=1
0
2+1=3
0
0
5+1=6
3+3=6
0
0
0
2+6=8
0+1=1
0
0
1+3=4
0+4=4
0
0
2+3=5
0
0
0
1+8=9
0
12+1=13
0
2+2=4
0
Sammanlagt – ämne
Ämne:
An
ekdot
Insändare,
Ledare
Kost
nader
Privat- Skaekodor,
nomi
allmänt
Sko
gsbru
k
Elförsörj
ning
Telefonförsörjning
Tra
fik
Väder
Övrigt
S:a
4+3
=7
2+1=
3
1+4=
5
2+2=4
4+9
=13
13+4
=17
11+1=
12
5+9
=14
1+6=
7
5+2=
7
12+1
=13
35
Bilaga 2 - Frågor inom Faircloughs kritiska diskursanalys
Följande frågor är uppdelade i några olika grupper utifrån Faircloughs modell med de begrepp som han använder, men dessa grupper ska inte ses som exakta specificeringar, och jag
använder inte hans mer komplicerade begrepp i min analys. Snarare använder jag hans frågor som en hjälp att tänka om artiklarna. Fairclough kategoriserar inte sina begrepp så precist som jag här försökt göra. Han tar snarare gärna upp samma begrepp i olika sammanhang, och ställer liknande frågor på olika ställen. Det jag försöker göra nedan är att
sammanställa de viktigaste frågorna som jag burit med mig in i min analys. Men jag är övertygad om att denna sammanställning fungerar utmärkt som en hjälp oberoende av vilken typ
av kommunikativ händelse man ska analysera.
Allmänna frågor
Följande frågor är allmänna till sin natur och bör genomsyra analysen på alla nivåer:
Vad är frånvarnade, respektive närvarande, i texten?
Vilka val har gjorts här? Vilka val hade kunnat gjorts annorlunda?
Frågor om den kommunikativa händelsen
Text
Lingvistisk analys; Metaforer, ordval, grammatik. Transitivitet: passiv och aktiv form används för att koppla subjekt till händelser och processer. Modalitet: hur starkt något sägs
påverkar diskursens konstruktion (medierna använder stark modalitet för att spegla och
främja deras auktoritet).
Semiotisk analys; Hur är bilder konstruerade? Hur relateras bild och text till varandra?
Representation; Vilka deltagartyper finns i texten och hur kategoriseras de? Hur förhåller
man olika påståenden till varandra i texten?
Relation; Vilka relationer har deltagare i texten? Journalister – läsare, läsare – experter/aktörer. Experter/aktörer – journalister? Är relationerna jämlika?
Identifikation; Hur viktiga är personliga kontra professionella identiteter i konstruktionen
av deltagarna?
Diskursiv praktik
Intertextualitet; Vilka genrer och diskurser baseras den här texten på och vilka spår av dem
finns i texten? Vilka genrer och diskurser hänger ihop i texterna? Finns det exempel på uttryck och beskrivningar som återfinns i liknande texter?
Interdiskursivitet; Blandas olika diskurser? (Hög interdiskursivitet hänger ihop med förändring, låg med reproduktion.)
Sociokulturell praktik
Vilken är den bredare social praktik som bildar ramen för diskursanalysen av de konkreta
texterna, diskursens sociala matris?
Institutionell; Hur är myndigheters och medias relation?
Ekonomisk; Hur är tidningarnas sociala omständigheter? Konkurrens? Vilka maktstrukturer kan ha påverkat textens produktion?
Politisk; Upprätthålls eller ifrågasätts officiell information? Reproduceras eller ifrågasätts rådande diskurser kring ett politiskt fenomen? – Ta bort?
36
Frågor om diskursordningen
Indikerar texten på stabila eller instabila relationer, mellan diskursiva praktiker inom
diskursordningen och mellan den mediala diskursordningen och andra diskursordningar?
Genre; Vilken genre tillhör texten? Vilka genrer blandas? Utesluts?
Kedjor; Vilka steg har texten gått igenom, vad för info bygger den på? Hur ser kedjan
ut från ursprungsinformationen till artikeln?
Röst; Är det otydligheter i röst, är det svårt att veta om det är artikelförfattaren eller
källan som säger något? Säger det något om olika genrer som blandas, t.ex. informativt
och argumenterande?
Förändring; Vilka tendenser till förändring i samhället exemplifierar den här texten?
Marknadisering? Konversationalisering?
Frågor om resultat
Hur är förhållandet mellan den diskursiva praktiken och den sociala praktiken?
Reproducerar eller transformerar den diskursiva praktiken diskursordningen?
Vilka är den diskursiva praktikens ideologiska, politiska och sociala konsekvenser?
37