Biogasanläggning i Linköping
Miljöpåverkan och beslutsprocess
Politices kandidatprogram
Linköpings Universitet
Det svenska politiska systemet
GRUPP E
Nima Golpagon
Roger Petersson
Sebastian Palmgren
Oskar Sjöberg
Filip Stojceski
1
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Bakgrund
1.2 Syfte
1.3 Frågeställningar
2. Metod och källkritik
3. Resultat
3.1 Tillverkning av biogas
3.2 Biogasens miljöpåverkan
3.3 Utsläpp till luft och vatten
3.4 Växthuseffekten
3.5 Biogödsel
3.6 Anledningen till biogasens etablering i Linköping
3.7 Beslut från EU-nivå gällande miljöfrågor
3.8 EU-domstolen
3.9 Regeringens tolkning av EU-direktiv
3.10 Miljömålsberedningen
3.11 Nationella myndigheter
3.12 Kommuner
4. Diskussion
4.1 Reflektioner
4.2 Slutsatser
5. Källförteckning
2
1. Inledning
1.1 Bakgrund
I våran samtid har miljöfrågor blivit ett högst aktuellt ämne som diskuteras aktivt av både
politiker, företag och organisationer världen över. Sverige anses som en av de ledande länderna
när det gäller att utmana klimatförändringarna men vi har fortfarande en lång väg att gå för att nå
upp till dels de mål vi har som nation , dels de mål som EU och FN har satt ut och kräver av sina
medlemsstater. För att nå upp till dessa mål krävs stora förändringar inom varje sektor i
samhällslivet, inte minst transportsektorn. Ett av huvudproblemen är användningen av fossila
bränsle som sedan industrialiseringen varit en viktig faktor för tillväxt. Tillväxten i sig som lett till
högre materiell levnadsstandard har tillåtit allt fler människor i världen att bruka olika
transportmetoder, inte minst har biltransporterna ökat. Idag kollar man på alternativa
fossiloberoende drivmedel, exempelvis biogas vilket är vad vi har valt att fokusera på. I Linköping
har biogasen tagit allt mer plats, inte minst när det gäller busstransporterna och kommunala
tjänstebilar i innerstaden. Därför har det varit av intresse att undersöka hur beslutsprocessen
skett från internationell nivå ner till den kommunala nivån i Linköping kring biogasanläggningen
och hur biogas i sin tur kan gynna miljön.
1.2 Syfte
Syftet är att ta reda på anledningen till varför att biogasanläggningen byggdes i Linköping, samt på
vilkas initiativ projektet började och hur internationella beslut påverkar politiken på lokalnivå. Vi
vill även ta reda på hur biogasen påverkar miljön, hur tillverkningen av biogas går till och vilka
regleringar som är tillsatta för detta. Att förstå beslutsprocesser i olika nivåer anser vi vara högst
relevant till vår kurs.
1.3 Frågeställningar
●
●
●
Vad var anledningen till att biogasanläggningen byggdes i Linköping?
Hur påverkar beslutsprocessen i EU miljöpolitiken på lokalnivå?
Vilken påverkan har biogas på miljön och är det ett legitimt alternativ för att uppnå vår
miljövision?
● Hur går tillverkningen av biogas till?
3
2. Metod och källkritik
Vi har främst använt oss utav källor såsom artiklar, kurslitteratur, politiska direktiv och andra
uppsatser för att skriva denna rapport. Vi har även försökt arrangera intervjuer med relevanta
människor i området, dock har dessa försök varit fruktlösa.
För biogasens påverkan på naturen har vi använt oss av en C-uppsats från Luleås Universitet
skrivet av Magnus Livbom och Janne Niemelä för institutionen av tillämpad kemi och
geovetenskap. Uppsatsen behandlar biogasen för en hållbar utveckling, dock kan det finnas
brister i texten då det endast är en uppsats för kandidatexamen vilket sänker källans legitimitet.
Vi har därför endast valt ut delar som vi kunnat bekräfta med andra källor.
Vi har även använt oss av tekniska verkens egna miljörapporter för Linköping och Norrköping som
genomförts av Svensk Biogas i Linköping AB som är ett dotterbolag till Tekniska Verken, vilket i sin
tur ägs av Linköpings kommun. Rapporten innehåller delar med krav från Länsstyrelsen på hur
biogasanläggningarna ska styras. Bland annat finns det direktiv på hur mycket organiskt material
som får användas samt hur anläggningen ska vara inhängnad, och att tillsynsmyndigheterna för
denna är bygg- och miljönämden. Eftersom rapporten görs med tillsyn enligt miljöbalken och av
en koncern som ägs av Linköpings kommun, anser vi att denna fakta erhåller god legitimitet. På
liknande vis tänkte vi när vi använde Lidköping kommuns hemsida för att få information om
biogödsel som likt Linköping satsar mycket på biogasproduktion. Dock ska man vara försiktig med
hur mycket de försöker sälja sina idéer till allmänheten. Det kan finnas anledningar till att de vill
ha samhällets medtyckande för att deras politik ska gå igenom, till exempel rent ekonomiska.
Rapporten från Energigas Sverige har tagits fram genom ett samarbete med flera aktörer som
förespråkar gasanvändning. Rapporten är även finansierad av naturvårdsverket vilket vi anser
höjer legitimiteten för källan. Dock känns det som att rapporten riskerar att vara vinklad för att
glorifiera gasanvändning, särskilt när man kollar på vilka aktörer som sitter bakom rapporten.
Därför har källan använts med lite mer försiktighet än till exempel tekniska verkens egna
rapporter.
För att kunna besvara hur miljödirektiv tolkas i olika politiska instanser har vi använt av oss av
rapporter, direktiv, policytexter utfärdade av EU-kommisionen, Sveriges riksdag och regering,
olika utlåtande från kommisioner samt Linköping kommun. Legitmiteten är hög i och med att det
är primära källor och styrningsdokument som övriga aktörer utgår från.
För att få fram information till hur man producerar biogas har vi använt oss av en broschyr som har
getts ut från Jordbruksverket i Jönköping. Denna broschyr har blivit bekostad av den svenska
staten samt EU vilket vi finner att det är en rättmätig källa. En annan källa vi har använt oss av är
Norrköping kommuns hemsida som även känns legitim. Biogasportalen är också en källa som vi
har använt oss av för hitta information till biogas produktionen. Denna sida verkar vara legitim och
pålitlig då den har finansierats av Energigas som är Sveriges största branschorganisation för
aktörer inom olika gaser, en av de just biogas.
4
3. Resultat
3.1 Tillverkning av biogas
Biogas är en av de modernaste och miljövänligaste energikällorna som används på bred front vi
känner till idag. Jämfört med andra drivmedel är den relativt fri från föroreningar och dessutom är
den förnybar. Biogas bildas när biomassa såsom olika typer av biologisk avfall bryts ned av
mikroorganismer i miljöer som är syrefria. Denna gas består mestadels av metan och koldioxid
men även små delar av svavelväte och ammoniak.
I det första steget blandas avfallet, mals ned och blandas med vatten. Denna blandning värms
sedan upp till ca 70 grader för att eliminera alla skadliga bakterier, sedan tillförs denna blandning
till rötkammaren. Röran som finns i rötningskammaren värms upp till ca 35 grader för att behaga
de mikroorganismer som ska utföra arbetet, 20-25 dagar ska blandningen vara i kammaren.
I rötnings processen minskar man även på den illaluktande doften.
När arbetet i rötningskammaren är avslutat förs allt till en efterrötningstank som är en
gödselbehållare som fångar upp biogasen som producerats. Gasen renas sedan för att kunna
användas till fordonsgas medan det som kallas för biogödsel används för att gödsla åkrar.1
När vi använder biogas minskar de negativt miljöpåverkande utsläppen och människans
användning av olja minskar, vilket är ett måste för att klara av de globala miljökrav som tillsats av
olika miljökommisioner. Då biogasen bildas i en naturlig process av samlat organiskt material så är
den till skillnad från andra energikällor förnyelsebar.2
Vid tillverkning av biogas finns krav som ställs av Länsstyrelsen som anläggningarna måste följa.
Exempelvis finns restriktioner på hur många ton subtrat som får användas vid varje anläggning.
Krav på journalföring av inkommande substrat där de ska klassificieras och vägas finns också.
Journalföringen beror på att biogastillverkningen är kommunalägd. Därför gäller
offentlighetsprincipen som ska vara ett verktyg för att övriga aktörer ska kunna ha insyn. Detta
legimiterar i sin tur verksamheten. Offentlighetsprincipen skall medföra öppenhet och skapa
förtroende för kommunen. Eftersom att kommunen måste sköta verksamheten för invånarnas
bästa så medför det att man inte säljer biogasen billigt till andra områden så länge man inte har
ett överskott.3 I Linköping ligger denna restriktion på 100 ton.4
Biogasen har använts av människan sedan 1800-talet. Ursprunget anses komma ifrån Indien och
Kina, där de använt biogas från gödsel, till belysning och matlagning.
1960 började den första svenska biogasen produceras i landets olika reningsverk. Anledningen till
skapandet av den första anläggningen var för att minska på slamvolymerna. Först på 70-talet
börjades biogas ses som ett miljövänligt alternativ till fossila bränslen. Att man först då började
fokusera på förnybara och alternativa energikällor berodde främst på den svenska energipolitken i
oljekrisens spår 1973, då den svenska oljeimporten fördubblades. Lösningen var att minska
energianvändningen till en maximal ökning på 2% per år, då kärnkraft men även förnybarenergi
1
2
3
4
http://www.biogasmitt.se/sites/default/files/imagearchive/PDF/Gaardsbaserad-biogasproduktion.pdf
http://www.norrkoping.se/bo-miljo/avfallshantering/kallsortering/matavfall/om-biogastillverkning/
Norén, Ylva. Sveriges politiska system. 2010. Sidan 206-207.
http://www.tekniskaverken.se/om-oss/miljoinformation/miljorapporter/2012/Svensk%20Biogas%202012.pdf
5
spelade stor roll.5
3.2 Biogasens miljöpåverkan
Utöver beslutsprocessen kring biogasens etablering i Linköping och hur biogasen produceras fann
vi att biogasens miljöpåverkan var av intresse för denna uppsats. Det är av intresse för att vi vill
veta hur hållbart det är för naturen, och om det i slutändan är värt att satsa på att förankra
biogasen som en nyckelprodukt bland fordonsbränslen i Linköping, och kanske till och med för
hela Sverige för att klara av EU:s miljömål. En ståndpunkt som vi finner viktig är att energin är
förnybar och avger mindre utsläpp i naturen.6 7
3.3 Utsläpp till luft och vatten
Enligt Tekniska verken bidrar biogastillverkningen till visst utsläpp i luft och vatten i både
Linköping och Norrköping. Utsläppen till luft sker inte direkt ifrån anläggningen.
Ventilationsluften passerar först ut genom ett kompostfilter innan den släpps ut. Utsläppen till
vatten bedöms även vara små. Den totala utsläppen ligger dock under tröskeln för
emissionsdeklaration enligt Naturvårdsverkets författningssamling. 8 9 En viss förorening av
naturen verkar enligt Naturvårdsverket vara acceptabel vid tillverkning av biogas. Särskilt då
nivåerna är under kravet för emissionsdeklarationen. Dock fluktuerar det farliga avfallet från
anläggningngarna. På grund av underhållsarbete under 2012 hade det farliga avfallet ökat med
71% till skillnad från 2011 ifrån Linköpingsanläggningen. 10
Hela biogassatsningen i Linköping har bidragit med en total minskning av utsläpp av fossil
koldioxid i atmosfären med ca 37 000 ton per år. Eftersom alla bussar i Linköping använder biogas
som bränsle istället för diesel har även innerstaden fått renare luft då det finns nästintill inget
utsläpp av stoft, kväve- och svavelföreningar. Biogas står numera för 6% av den totala
användningen av bränsle i Linköping, därmed klarar Linköping av det nuvarande nationella målet
att 5.75% av landets fordonsflotta ska drivas av förnyelsbarenergi. 11
3.4 Växthuseffekten
Vid själva produktionen av biogas påverkas inte koldioxidutsläppen varken negativt eller positivt.
Det innebär att biogastillverkningen inte tillför mer koldioxid i atmosfären än vad som redan finns
naturligt. Det är ett så kallat nollsummespel där man kan säga att ekvationens summa hamnar på
noll eftersom det är naturliga restprodukter som används. Kolet som finns i biogasen finns alltså
redan ovanpå jorden. Det betyder att om man låtit gamla matrester och liknande ligga och
5
Möller, Tommy. Svensk politisk historia. 2012. Sida 200-201.
http://www.tekniskaverken.se/om-oss/miljoinformation/miljorapporter/2012/Svensk%20Biogas%20NRPG%202
012.pdf
7
Energigas Sverige. (2012). Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter. Goda svenska exempel.
8
http://www.tekniskaverken.se/om-oss/miljoinformation/miljorapporter/2012/Svensk%20Biogas%202012.pdf
9
http://www.tekniskaverken.se/om-oss/miljoinformation/miljorapporter/2012/Svensk%20Biogas%20NRPG%202
012.pdf
10
http://www.tekniskaverken.se/om-oss/miljoinformation/miljorapporter/2012/Svensk%20Biogas%202012.pdf
11
Energigas Sverige. (2012). Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter. Goda svenska exempel.
6
6
förmultna istället för att producera biogas med dem hade samma kolmängd kommit ut i
atmosfären ändå. 12 13
Biogastillverkningen tillför således inget negativt till växthuseffekten, förutsatt att man ersätter
motorer som använder fossila bränslen med biogas så kan man bidra med positiva effekter till
miljön genom reduktion av koldioxid. För varje kubikmeter förbrukad biogas reduceras fossilt
koldioxid med ungefär 2,3kg i förhållande till fossila bränslen. Användningen av biogödsel istället
för mineralgödsel minskar oljeanvändning med 3,9 liter per ton biogödsel, det vill säga en
besparing på 31,7kg koldioxidutsläpp per ton biogödsel. Den totala reduktionen hamnar således
på 23 700 ton mindre koldioxid i atmosfären, samt en minskning på 328 m3 olja i Linköping vid
användningen av biogödsel. I Norrköping är siffrorna 3 827 ton koldioxid utsläpp och 84m3 olja. 14 15
3.5 Biogödsel
Vid biogastillverkning skapas det rötrester som kan användas som gödsel. Detta kallas biogödsel
och kan användas istället för mineralgödsel (synonymt med handelsgödsel) för att fertilisera åkrar
med. Tillverkningen av mineralgödsel kräver att man använder fossila bränslen, vilket inte behövs
för biogödslet, därav reduktionen av fossil koldioxid i atmosfären. Biogödslet har även
näringsämnena kväve och fosfor, som genom användning stannar kvar i kretsloppet. Detta ger
miljövinster då till exempel fosfor är en ändlig resurs. 16
3.6 Anledningen till biogasens etablering i Linköping
Luftföroreningar har länge varit ett problem i städer. Detta beror dels på utsläpp från industrier,
men en stor del berorockså på utsläpp från fordon. I Linköping har bussarna tidigare gått på diesel.
Detta medförde att miljön tog skada och framför allt att luftkvalitén var dålig i staden. Någonting
var tvunget att göras från politiskt håll, för att på sikt förbättra luftkvalitén i Linköping med
omnejd. Den insåg man i början på 1990-talet då man från kommunstyrelsen sida började planera
för ett mer miljövänligt alternativ. Det var den tidpunkten som blev det egentliga startskottet,
vilket i förlängningen blev avgörande för att en biogasanläggning så småningom byggdes i
Linköping. Alltså beslutade Linköpings kommun innan EU-direktiv styrde, att man skulle bygga ut
en fossiloberoende fordonsflotta i Linköping. Vilket även kännetecknar Sveriges mål att vara i
framkant i miljöfrågor gentemot övriga länder inom europa.
Men biogasen var inte kommunstyrelsens första alternativ. Man studerade bland annat trådbussar
och spårvagnar, innan man bestämde sig för att satsa på gas. Men det var naturgas som gällde före
biogasen. Idén till naturgas berodde på att det planerades att bygga en naturgasledning, som
skulle gå från Göteborg till Stockholm via Linköping. Men när de planerna skrinlades så blev man
tvungen att hitta ett annat alternativ.
Då började man titta på reningsverket i Linköping där det producerades metangas i rötkamrarna.
12
Livbom, M. Niemelä J. (2006). Biogas – för en hållbar utveckling. C-uppsats Luleås tekniska universitet.
Energigas Sverige. (2012). Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter. Goda svenska exempel.
14
http://www.tekniskaverken.se/om-oss/miljoinformation/miljorapporter/2012/Svensk%20Biogas%202012.pdf
15
http://www.tekniskaverken.se/om-oss/miljoinformation/miljorapporter/2012/Svensk%20Biogas%20NRPG%202
012.pdf
16
http://www.lidkoping.se/boendeochmiljo/energi/biogas/faktaombiogodsel.4.d62f0912738006cfc8000505075.ht
ml
13
7
Efter att man anpassat anläggningen för att producera och rena gasen, och byggt ett tankställe i
närheten, möjliggjorde det att bussarna i Linköping kunde drivas av biogas redan 1992, tankat
med biogas producerat från Linköpings reningsverk.
Bertil Carlsson projektledare på tekniska verken berättar att det kommunala bussbolaget LITA,
höll i projektet. De ville göra ett försök med fyra stycken biogasbussar i Linköping. Han poängterar
också att det inte hade gått att genomföra projektet om det inte hade funnits en så bred politiskt
majoritet i Linköpings kommun som ville satsa på biogasen17 .
Pilotförsöket slog väl ut och Linköpings kommun beslöt därmed att alla stadsbussar skulle drivas
av biogas. För att kunna tillgodose bussarna med gas beslöt man att bygga en fullskalig
biogasanläggning. Anläggningen byggdes år 1996 och stod klar för produktionen år 1997. Den är
placerad strax utanför Linköping, i Kallerstadsområdet, intill E4:an.
Ett pressmeddelande från den 26 augusti 1997 löd: Antonia Ax:son Johansson inviger Europas
största biogasanläggning. Den 2/9 inviger Antonia Ax:son Johansson Europas största
biogasanläggning för drivmedel i Linköping. Biogasen ger betydande miljövinster och är det enda
fordonsbränsle som ingår i miljöklass A. Vid framställningen av biogas produceras dessutom ett
högvärdigt ekologiskt jordförbättringsmedel som genom återföring till jordbruket sluter kretsloppet.
18
Tanken är att man så småningom ska köra alla bussar på biogas i Östergötlands län. Flertalet av
taxibilarna i länet går också på biogas, samt några sopbilar. Kommunen har i och med EU:s direktiv
fått påtryckningar av staten att införskaffa tjänstebilar för att klara EU:s miljömål. Det finns även
möjligheter för privatpersoner eller företag att köra miljövänligt. Det har även subventionerats av
regeringen.
3.7 Beslut från EU-nivå gällande miljöfrågor
I och med att Sverige gick med som medlemsstat i den Europeiska unionen 1995 och att
medlemsländerna antog Lissabonföredraget, 1 december 2009, påverkas Sverige direkt av de
regleringar och åtaganden som kommer utifrån EU-direktiven, vilka står över vissa av våra
nationella myndigheter och lagar. 2009 kom ett nytt direktiv angående förespråkandet av
förnybar energi.19 Detta direktiv sätter olika krav på medlemsstaterna inom EU som ska
uppfyllas inom ramen av en viss tid. Sverige som land ligger redan ganska bra till då vi hade
investerat i förnybar energi, såsom biogas, innan det nuvarande direktivet kom ut. Ett
exempel på just detta är Linköpings anläggning som byggdes redan 1996. Men det betyder
inte att vi redan uppfyllde precis alla krav tidigare utan snarare att staten Sverige hade ett
visst försprång gentemot andra medlemsstater. Det är samtidigt viktigt att Sverige
samarbetar och bistår andra länder att uppnå deras mål, eftersom miljön är ett globalt
problem och inte i grunden ett nationellt problem. Ett annat perspektiv att Sverige överlag
17
18
http://www.liu.se/forskning/reportage/bakgrunden-biogasen-loste-problemen?I=sv
http://www.tekniskaverken.linkoping.se/nyhet/press2.html
19
Directive 2009/28/EC of the European Parliament and of the Council of 23 April 2009 on the promotion
of the use of energy from renewable sources and amending and subsequently repealing Directives
2001/77/EC and 2003/30/EC (Text with EEA relevance)
8
klarar klimatmålen bättre än övriga EU-medlemsstater beror på att vi överlag har mindre
tung industri än till exempel Tyskland och Frankrike20 . Vi har valt att fokuserat på EU:s
direktiv angående biobränsle och hur det har tillämpats på en nationellnivå och på
kommunalnivå (Linköpings kommun). Miljöfrågorna i EU är väldigt aktuella och
medlemstaterna samarbetar för att uppnå gemensamma mål för att bekämpa den pågående
klimatförändringen, till exempel fördraget som behandlar Europeiska unionens
funktionssätt tas det upp hur staterna ska bemöta dessa frågor och uppfylla målen,
dessutom förklarar fördraget vad målen är21 . Unionens miljöpolitik ska bidra till att följande
mål uppnås:
●
●
●
●
Att bevara, skydda och förbättra miljön.
Att skydda människors hälsa.
Att utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt.
Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala
miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.
Att använda biogas som alternativt, helst primärt, drivmedel för fordon är då ett i högsta
grad viktigt moment för effektivt kunna uppfylla de målen som EU ställer på nationerna och
kunna dra ner vår påverkan på miljön. Vidare så är också biogas relativt billigt att
implementera gentemot vissa andra förändringar mot en miljövänligare och klimatsmart
stat. Detta är av yttersta vikt då EU även påtvingar medlemsstaterna att bekosta och förvalta
dessa ändringar och förbättringar själva.
EU:s direktiv angående miljöfrågor är bundet till FN:s klimatkonvention (UNFCCC).
Klimatkonventionen ansätter inga bindande krav på minskade utsläpp eller krav på biogas
men klimatkonventionen har lagt grunden till det mer kända Kyotoprotokollet som lagligt
binder de som har undertecknat avtalet. Likaväl som Kyotoprotokollet så är EU:s
miljödirektiv bindande, att man skall sträva efter olika slags förnyelsebarenergi.
3.8 EU-domstolen
Utifall ett land inte uppnår EU:s miljödirektiv har EU-kommissionen möjlighet att
ekonomiskt bestraffa den nation som bryter mot direktiven och EU:s rättsakter. Nationer har
normalt relativt lång period att uppnå miljökraven i och med att processen att få ett land
dömt i EU-domstolen föregås av ett informellt förfarande, formellt underrättande och ett
motiverat yttrande. Det informella förfarandet består av en direkt kontakt med landets
regering där EU diskuterar problem och eventuella lösningar att lösa problemet. Utifall att
landet fortfarande inte uppnår EU:s krav skriver EU-kommissionen en formell underrättelse
där även övriga EU-länder kan ta del av problematiken vilket resulterar att övriga länder
sätter press, i form av kritik, på nationen som inte uppfyller kraven. Nationen som inte klarar
av målen har därefter två månader att formellt besvara hur man skall lösa problematiken.
Att ett land får formell kritik sätter press på att landet måste agera, vilket även har resulterat
i att länder faktiskt tar till åtgärder i steg två för att undgå negativ kritik mot landets
agerande i frågorna. Av 60% av fallen som går vidare från steg ett går enbart 8% vidare till
20
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/Begransadklimatpaverkan/
21
http://europa.eu/pol/pdf/qc3209190svc_002.pdf#nameddest=article191
9
övriga instanser22 . Utifall nationen inte uppnått EU:s krav efter det formella yttrandet
tillämpar EU-kommissionen ett motiverande yttrande som innebär att nationen vanligtvis
måste tillämpa en lösning på problemet för att inte målet hamnar i EU-domstol.
EU-domstolen har i och med Lissabonföredraget 2009 befogenhet att stå över nationella
lagar så länge EU har befogenhet (legalitetsprincipen)23 att styra över specifika frågan.
EU-domstolen har inte möjlighet att döma enskilda personer utan dömer vanligtvis en
nation i form av böter tills nationen nått kraven, i det här fallet miljökraven. Det är dock
vanligt att bötesbeloppen blir lägre än vad nationen förlorar ekonomsikt på att förbättra sina
brister, och istället betalar bötesbelopp. Enbart 8% av samtliga anmälningar, som sker av
EU-kommissionen men även av andra medlemsländer, går till EU-domstolen och ännu färre
fälls 24.
De länder som inte har möjlighet att utveckla sin infrastruktur och inte har möjlighet att nå
EU:s direktiv har då möjlighet att ta del av sammanhållningsfonden25 .
Sammanhållningsfonden bedrivs på regionalnivå och skall främja länder och regioner som
inte klarar av att uppnå målen, industritäta regioner, eller regioner med ett lägre GDI än
genomsnittet i EU:s övriga regioner. Parallelt med att regioner skall uppnå krav från EU är det
primära målet att driva unionens integrationsarbete framåt. Sammanhållningsfonden
tillsammans med ERUF och ESF står för en tredjedel av EU:s budget där främst budgeten
koncentreras till jordbruk- och klimatfrågor26
3.9 Regeringens tolkning av EU-direktiv
Regeringen har i och med ett direktiv utgivet den 5 juli 201227 beslutat att Sverige ska sträva
efter att ha en fossiloberoende fordonsflotta vid 2030 som ett viktigt steg mot deras vision
om Sverige som ett klimatneutralt land 2050. Med det menar man att man vill att Sverige
inte ska ha några som helst nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Idag ses Sverige
redan som ett gott exempel gällande miljörelaterade frågor och vi har jobbat på att sänka
våra utsläpp inom många sektorer men man ser att transportsektorn fortfarande förlitar sig
på fossilabränslen. För att Sverige skall kunna uppnå vår miljövision 2050 som klimatneutralt
land är det alltså viktigt att man kan bidra med ekonomiska investeringar så som minskad
skatt för transporsektorer som förlitar sig på biobränsle till exempel. Liknande gjorde
regeringen 2006 för privatägda bilar och i slutet av 2013 har man även skattebefriat
lättalastbilar och bussar som drivs på biobränsle och liknande drivmedel. Vilka drivmedel
som subventioneras regleras i avgasreningslagen28 .
Regeringen utnämnde då en utredning beträffande detta miljödirektiv, om en
22
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/Om-ett-land-inte-foljer-EUs-regler
/
23
Norén, Ylva. Sveriges politiska system. 2010. Sid, 214.
24
http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolar-i-Europa/EU-domstolen/
25
Norén, Ylva. Sveriges politiska system. 2010. Sid, 221-223.
26
http://europa.eu/pol/financ/index_sv.htm
27
http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/64/33/c2503071.pdf
28
http://www.skatteverket.se/privat/skatter/biltrafik/fordonsskatt.4.18e1b10334ebe8bc80003864.html
10
fossiloberoende fordonsflotta, för att se vad som är rimligt kan uppfyllas och hur man skall
finansiera det hela projektet. Professor Thomas B Johansson leder den nuvarande
utredningen, vilken skall vara klar den 31 oktober 2013. Som utredare kommer han att
behöva kartlägga möjliga alternativ samt identifiera de åtgärder som kan krävas för att
förverkliga visionen. Utredningen är mycket bred och måste ha i åtanke mycket mer än bara
biogas som en ny energikälla, men däremot så kan biogasen komma att spela en stor roll för
att uppfylla drömmen om denna fordonsflotta.
Utredningen bör också följa de strategier som har förslagits av EU angående energi- och
transsportsektorerna.
3.10 Miljömålsberedningen
Miljömålsberedningen inrättades 2010 av vår nuvarande sittande regering och har som
primärt mål att ge regeringen strategier ur ett kostnadseffektivt perspektiv nå
generationsmålen, vägledning hur miljömålen nås i kommande generationer, och
miljökvalitetsmålen, kortsiktiga lösningar för att nå generationsmålen. Det ska ske i
samförstånd med olika nivåer i svensk politik och näringsliv29 . För att nå ett samförsstånd i
de svenska miljömålen ingår representanter från regeringen, riksdagen, kommuner,
myndigheter, lokala företag och större industrier. Myndigheter i Sverige samarbetar för att
få gemensamma lösningar och problematiseringar, för att påverka politikers arbete. Det
resulterar även i att lokala företag får djupare kunskap om miljömål och kan investera i till
exempel biogas som vinstdrivande projekt. Att få lokala företag att inrikta sin verksamhet på
miljöbranscher är en billig och effektiv lösning på regeringens miljömål. Att få privata och
kostnadseffektiva lösningar på statligamål ligger i linje med Sveriges allt mer nyliberala
politik där man överlåter allt mer arbete åt privata aktörer.
3.11 Nationella myndigheter
Flera av de svenska myndigheterna arbetar utifrån regeringens och departementens
riktlinjer samtidigt som man utvärderar och ger regeringen respons hur arbetet fortgår och
hur man effektivast når det satte resultatet. Myndigheterna tillskillnad från departementen
sitter på större expertis medan departementen styr myndigheternas budget. Att
myndigheterna och departementen sitter på olika typer av makt kan myndigheterna
respektive departementen påverka varandra, i den riktning man hävdar är lämpligast.
Myndigheterna är regeringens redskap att förändra sin politik i landet, men även här sitter
myndigheterna på tolkningsmakten vilket kan försvåra arbetet att det ter sig utifrån EU:s
policydokument30 och direktiv.
3.12 Kommuner
Kommuner har som uppgift att tillämpa miljömålen i praktiskt tillämpning på en lokal nivå.
Den lokala kommunen omformulerar de regionalla, nationella och globala målen till lokala
mål, vilket även kan resultera i olika tolkningar mellan olika kommuner, utifrån vilken
expertis eller förutsättningar kommunen har. Kommuner får inte avsevärda bidrag från
29
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/165232
30
Norén, Ylva. Sveriges politiska system. 2010. Sid 91-122.
11
staten vilket har resulterat i att kommuner med sämre ekonomi arbetar mindre än andra
kommuner för att uppnå lokala miljömål31 . Däremot enligt Sveriges kommuner och landsting
har allt fler kommuner börjat arbeta intensivare för att uppnå sina lokala miljömål och
kommunens arbete med miljöfrågor överlag ökat sedan 2006. Kommuner har möjligheten
att implementera miljöarbetet i sina olika verksamheter. Till exempel har flera kommuner
börjat använda biogastjänstebilar, utbildning bland anställda som utgör en stor del av
befolkningen (22% av Sveriges arbetande del av invånare jobbar kommunalt), utbildning i
skolor, infrastrukturplanering och stimulans för företag att öppna till exempel
biogasanläggningar, bensinstationer med alternativ att tanka biogas etcetera. Linköpings
kommun har lagt kraft på utbildning i skolor och bedriver ett projekt, TEMP, för att förmedla
kunskap om hur man strävar och arbetar för ett klimatsmartsamhälle32 .
31
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/tillvaxt_och_samhallsbyggnad/miljo/miljomal
32
http://www.linkoping.se/sv/Miljo-halsa/Hallbar-miljo/TEMP/
12
4. Diskussion
4.1 Reflektioner
Det var svårt att hitta källor som specifikt behandlade statistik kring hur själva
biogasanvändningen har påverkat Linköping, vilket var vår initiala frågeställning som behandlade
miljöperspektivet. Det vi kunde hitta var främst statistik på hur själva Linköpinganläggningen
påverkade miljön, det vill säga statistik på produktionens påverkan på naturen. Därför har vi
istället utgått mycket från anläggningens miljöpåverkan. För att försöka svara på den initiala
frågan så sökte vi också allmänna fakta kring hur biogasen påverkar miljön mindre negativt
gentemot fossila bränslen. Utifrån den fakta vi samlat är slutsatsen att biogas definitivt är
miljövänligare, och av den anledningen är även vår slutsats att biogasanvändningen även påverkat
Linköping positivt. Det finns också andra faktorer att ta i beaktning, såsom transport till och från
anläggningen, hur ekonomisk hållbar biogas är och i vilken omfattning det kan produceras. Utifrån
den informationen vi har, framstår biogas vara ett bra bränsle att ersätta en del av det fossila
bränslet med, men vi tror inte att det nödvändigtvis skulle vara möjligt konvertera alla fordon till
biogas. Man bör kanske kombinera olika miljövänliga bränslen för att minska utsläppen till
miljön, varav biogas kan vara en av nyckelprodukterna i användningen av miljövänliga bränslen.
I vår jämförelse mellan olika politiska nivåer hur man arbetar efter EU:s direktiv var relativt svårt
att överskåda i och med att, främst EU och regeringen, utfärdar väldigt mycket liknande direktiv i
stor mängd till underliggande myndigheter och politiska nivåer. Medan myndigheter och
Linköpings kommun kortare sammanfattat sina politiskaåtgärder på sina hemsidor. Däremot är det
förståligt att politik på policynivå skiljer sig från politik på implementeringsnivå. Det beror på att
lokala förvaltningar har olika kompetens, föreståelese och vilja att arbeta efter direktiv. Vissa
förvaltningar har inte resursmässig eller ekonomisk möjlighet att arbeta efter direktiven. För att
motverka att olika regioner i Sverige arbetar åt olika riktningar eller i olik mängd har Sverige ökat
sitt utvärderings och kontrollarbete ökat. Att behovet av kontrollorgan ökat beror på att Sverige
överlåtit stor av sin offentliga verksamhet till privata aktörer men även en ökad decentralisering.
Det kan diskuteras om det resulterat i en effektivare statsapparatur eller tvärtom, men självklart
har det resulterat i positiva effekter så som att man kan applicera lösningar på lokala
miljöproblem istället för att den centrala styrningen skall granska varje kommun. Dock kan det
resultera i att varje kommun arbetar i lika stor utsträckning med miljöarbete. Det finns även en
risk med för stor grad av kontroll över lokala myndigheter, så som misstro och kompetensflykt.
4.2 Slutsatser
●
Biogas har goda framtidsutsikter men kräver regleringar av myndigheter för att det ska
vara hållbart.
● Biogas kan viktig faktor för att uppnå den miljövision vi har.
● Eftersom kollektivtrafiken i innerstaden går på biogas så har Linköpings luft blivit renare
gentemot om bussarna hade använt diesel.
● Institutioner på olika nivåer tolkar direktiv på olika sätt på grund kompetensmöjligheter
och tolkningsproblem.
13
5. Källförteckning
Tryckta källor
Möller, Tommy (2011). Svensk politisk historia. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Norén, Ylva. (2010). Sveriges politiska system. 3uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Internbaserade källor
Livbom, M. Niemelä J. (2006). Biogas – för en hållbar utveckling. C-uppsats Luleås tekniska universitet.
http://epubl.ltu.se/1402-1773/2006/222/LTU-CUPP-06222-SE.pdf
Tekniska verken. (2012a) Miljörapport: Svensk Biogas Norrköping.
http://www.tekniskaverken.se/om-oss/miljoinformation/miljorapporter/2012/Svensk%20Biogas%20NRPG%2020
12.pdf
Tekniska verken. (2012b) Miljörapport: Svensk Biogas Linköping.
http://www.tekniskaverken.se/om-oss/miljoinformation/miljorapporter/2012/Svensk%20Biogas%202012.pdf
Lidköpings kommun. (2012) Fakta om biogödsel.
http://www.lidkoping.se/boendeochmiljo/energi/biogas/faktaombiogodsel.4.d62f0912738006cfc8000505075.ht
ml
Information hämtat
2013-10-11
Energigas Sverige. (2012). Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter. Goda svenska exempel.
http://www.biogasportalen.se/BiogasISverigeOchVarlden/GodaExempel/samrotning/Linkoping
Nytt steg mot klimatneutralt Sverige: Regeringen tillsätter utredning för hur fordonsflottan ska bli
fossiloberoende
http://www.regeringen.se/sb/d/16324/a/196401
Europarlamentets och rådets direktiv (2009). Inre marknaden för gas.
http://europa.eu/legislation_summaries/energy/internal_energy_market/l27077_sv.htm
Directive of the euro parliament and the council. (2011). Motor vehicles: use of biofuels.
http://europa.eu/legislation_summaries/energy/renewable_energy/l21061_en.htm
Linköpings kommun. (2013). Temp - Transport, energi, miljö, projekt.
http://www.linkoping.se/sv/Miljo-halsa/Hallbar-miljo/TEMP/
Sveriges Kommuner och Landsting. (2013). Miljömål i kommunerna.
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/tillvaxt_och_samhallsbyggnad/miljo/miljomal
SOU. (2011). Etappmål i miljömålssystemet
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/165232
Skatteverket. (2006). Fordonskatt.
http://www.skatteverket.se/privat/skatter/biltrafik/fordonsskatt.4.18e1b10334ebe8bc80003864.html
Näringsdepartementet. (2012). Komittédirektiv.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/64/33/c2503071.pdf
14
Europeiska unionen. (2013). Förodningen om den fleåriga budgetramen.
http://europa.eu/pol/financ/index_sv.htm
Sveriges domstolar. (2013). Eu-domstolen.
http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolar-i-Europa/EU-domstolen/
EU-upplysningen. (2013). Om ett land inte följer EUs regler.
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/Om-ett-land-inte-foljer-EUs-regler
Europeiska unionen (2010) Konsoliderade fördrag, stadgan om de grundläggande rättigheter
http://europa.eu/pol/pdf/qc3209190svc_002.pdf#nameddest=article191
Naturvårdsverket (2013) Begränsad klimatpåverkan.
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/Begransad-kl
imatpaverkan/
Directive 2009/28/EC of the European Parliament and of the Council of 23 April 2009 on the promotion of the use
of energy from renewable sources and amending and subsequently repealing Directives 2001/77/EC and
2003/30/EC (Text with EEA relevance)
Tekniska verken (2010)
http://www.tekniskaverken.linkoping.se/nyhet/press2.html
Linköpings universitet (2013) Biogasen löste problemen.
http://www.liu.se/forskning/reportage/bakgrunden-biogasen-loste-problemen?I=sv
Anna Hansson & Kjell Christensson, Jordbruksverket Jönköping (2005) ‘‘Gårdsbaserad biogasproduktion’’
http://www.biogasmitt.se/sites/default/files/imagearchive/PDF/Gaardsbaserad-biogasproduktion.pdf
Norrköpings kommun (2013) ‘’Matavfallet blir till biogas’’
http://www.norrkoping.se/bo-miljo/avfallshantering/kallsortering/matavfall/om-biogastillverkning/
Energigas Sverige (2013) ‘’Biogasens historia’’
http://www.biogasportalen.se/FranRavaraTillAnvandning/VadArBiogas/Biogasenshistoria
15