Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
Linköpings Kommun:
Ensamkommande flyktingbarn
AV: Erik Bruno, Diana Lugero, Linnea Nielsen Seminariegrupp B
1
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
Innehållsförteckning
1. Inledning.....................................................................................................3
2. Bakgrund....................................................................................................3
3. Syftefrågeställning.....................................................................................4
4. Metod.........................................................................................................5
5. Källkritik....................................................................................................5
6. Resultat......................................................................................................6
7. Analys.......................................................................................................12
8. Referenslista..............................................................................................17
2
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
1. Inledning
Förra året sökte närmare 3500 ensamkommande barn asyl i Sverige. Ett ensamkommande
barn har många gånger gjort en lång resa från ett land långt borta i en helt annan del av
världen. Många gånger sker detta på grund av oroligheter i hemlandet och rädslan för krig
och död är överhängande. De flesta barnen gör den långa resan helt på egen hand. När
barnet har nått sin nya destination så landstiger de i en ny stad, ett nytt land, en ny kultur
och måste i många fall möta alla de kommande svårigheterna på egen hand, utan sin
familj, utan nära och kära. Det är inga lätta uppgifter som väntar ett nyanlänt barn, men
för att göra allt nytt så lätthanterligt som möjligt för barnen hjälper staten och kommunen
dessa barn så gott de kan.
På grund av ökade oroligheter runt om i världen stiger årligen antalet flyktingbarn som
kommer till Sverige. Detta gör att trycket på kommunerna blir större, då de gör vad de kan
för att kunna hjälpa dessa barn. År 2012 valde Linköping att utöka sitt antal platser
reserverade för ensamkommande flyktingbarn från 15-27 platser. I vår rapport vill vi
undersöka kring hur denna förändring kunde bli möjlig och orsakerna bakom beslutet.
Bakgrund
Niklas borg blev ordförande i Socialnämnden år 2006 och då hade Linköpings kommun ett avtal
med Migrationsverket om att ta emot 8 ensamkommande flyktingbarn per år. Men redan 2010
beslutades det om att stifta ett nytt platsavtal med Migrationsverket om att öka antalet platser från
8 till 15. redan 2010 ville staten i form av länsstyrelsen i Östergötland öka platserna i
Linköpingskommun från 8 till 20 platser men kommunen sa nej och ville utreda mer. Linköpings
kommun gick över till ett platsavtal och det ledde till påtryckningar från staten som vill att det
ska bli fler platsen. Staten i from av länsstyrelsen träffas alla berörda kommuner i Östergötland en
gång varje år och redogör för varje kommun hur behovet av antal platser och hur många
ensamkommande flyktingbarn som befinner sig i Sverige. Dem vill framförallt öka antalet
asylplatser och minst var 5 plats ska vara en asylplats. Linköpingskommun hade även ett tryck
från grannkommunen Norrköping som tog emot 26 flyktingbarn 20101.
2010 tecknade socialkontoret i Linköpingskommun ett avtal med Migrationsverket om att
tillhandahålla 8 platser för ensamkommande flyktingbarn för att senare under 2011 öka till 15
1
Borg, Niklas, socialnämndens ordförande vid Linköpings kommun. 2013. Intervju 7 oktober 2013
3
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
platser. Under hösten 2011 1ämnade Linköpings kommun en revidering över förslaget till en ny
regionalöverenskommelse. När de inkomna synpunkterna kom in så framtogs en ny version som
presenterades för landshövdingens integrationsråd den 13 mars 2012. Efter det så togs ett
beslutades om en ny avsiktsförklaring som skulle omfatta samtliga kommuner i Östergötland,
Regionförbundet Östsam och Landstinget i Östergötland2. Den nya avsiktsförklaringen sågs som
en utveckling av det arbete som visat att det behövs ett särskilt behov av ökat antal platser och att
mottagandet skulle ha god kvalité. Allt det här ledde till att kommundirektören fick i uppgift att
tillsammans med socialkontoret utreda ett eventuellt ökande av mottagandet och se över hur
organiseringen skulle ta form.
I rapporten ”Mottagande av ensamkommande barn, omfattning och organisation” som är
utfärdad av Avdelningschef för Utredningsavdelningen Jens Samuelsson från socialkontoret så
framgick det att det blev betydligt fler ungdomar i praktiken än de avtalade 15 platserna som
kommunen då hade.
I Augusti 2012 hade Linköpings kommun ansvar över 64 ensamkommande ungdomarna och av
dem ungdomarna så bodde 27 av dem på något av Linköpings platsboende eller annat hem för
vård/boende. 27 av barnen bodde i familjehem och slutligen 10 på öppna vårdinsatser.
Anledningen till att det blev fler ungdomar än 15 berodde på att socialnämnden hade ett avtal som
innebar att kommunen alltid skulle ha minst 15 platser varav minst 3 asylsökande. Eftersom att
det inte handlade om årsplatser så kunde en ny asylsökande ungdom tilldelas en plats så fort en
annan hade fått permanent uppehållstillstånd Linköpingskommun började därför att utreda om
möjligheter för att kunna utöka platserna3 .
Syfte/Frågeställning
Vi ville ta reda på mer om hur Linköpings kommun hanterar mottagandet av
ensamkommande flyktingbarn och hur kommunen kom fram till att ta emot fler barn.Vi ville
även lära oss vilka faktorer det var som ledde till att linköpings kommun tog ett beslut om att
öka antalet platser. En förståelse för hur ansvaret är fördelat och hur det ser ut i praktiken. Vi
vill få en bild av hur den svenska kommunpolitiken bedrivs i praktiken och inte bara i teorin.
Vår frågeställning för denna undersökning ser ut som följer.
2
Tjänsteskrivelse, regionalöverrenskommelse kring nyanländas etablering-svar till Länsstyrelssen
07/05 2012
3
Borg, Niklas, socialnämndens ordförande vid Linköpings kommun. 2013. Intervju 7 oktober 2013
4
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
· Vad hade Linköpings kommun för syfte med att ta emot fler ensamkommande flyktingbarn?
Varför behövdes det?
· Hur togs beslutet att Linköpingskommun ska ta emot 27 st ensamkommande flyktingbarn
istället för 15?
För att undvika att undersökningen skulle bli alldeles för omfattande valde vi att fokusera på
ett specifikt beslut, vilket även ger oss en djupare förståelse för hur beslutsfattande fungerar i
allmänhet.
Metod
Vi har valt att rikta in oss på intervjuer, litteraturstudier samt studerat Socialnämnden,
Kommunstyrelsen och länsstyrelsens protokoll. Vi anser att vårat tillvägagångssätt ska kunna
ge oss bästa möjliga underlag för att kunna besvara våra frågeställningar. För att inte låta
rapporten bli alldeles för stor och med tanken på den tidsbegränsning vi har så bestämde vi
oss för att fokusera på två intervjuer och två litteratur.
Därför har vi bestämt oss för att intervjua en verksamhetschef på socialkontoret samt
socialnämndens ordförande eftersom vi anser att dem kan ge oss den informationen vi
behövde för att besvara våra frågeställningar. Vi anser att det är bättre att ha primära källor
som utgångspunkt och sedan använda oss av sekundära källor. Vi har även valt att använda
oss av två litteraturer som vi anser kan ge oss en överblick över kommunens skyldigheter och
rättigheter för att hantera ett ensamkommande flyktingbarn. Slutligen så har vi bestämt oss för
att ta del av Migrationsverkets rapporter samt läst igenom de olika protokoll som
socialkontoret, socialnämnden,kommunstyrelsen och länsstyrelsen har använt för att fattat ett
beslut.
Källkritik
Vi valde att i första hand utgå ifrån intervjuer med Jens Samuelsson avdelningschef för
utredningsavdelningen på socialkontoret och Niklas Borg ordförande i socialnämnden och
ledamot i kommunstyrelsen. Vi anser att detta är trovärdiga källor då dessa två till stor del
medverkat i beslutsfattandet om utökningen av platser. Vi vet med oss att då Niklas Borg
är förtroendevald för moderaterna och kanske då vill vinkla intervjun för att framstå i god
dager. Men vi valde ändå att genomföra denna intervju då han haft en stor del i
5
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
beslutsfattandet och vår frågeställning inte vidrör den politiska delen i beslutsfattandet så
djupt, utan endast hur beslutsfattandet gick till.
Den litteraturen vi använt oss av har vi använt som sekundära källor för att få en bättre
förståelse för hur en kommun ska agera kring beslutsfattandet av dessa frågor. Då dessa är
mer allmänt inriktade och mer grundläggande, anser vi dessa vara pålitliga då de inte
gäller specifika fall som kan vinklas. De vidrör mer kring lagar och regler man ska ta
hänsyn till när ett beslut som detta fattas.
Migrationsverkets rapporter och socialkontorets handlingar anser vi är pålitliga då det
är dessa fakta som ligger bakom kommunens beslut om att utöka.
6
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
Resultat
Allmänt om ensamkommande flyktingbarn
En person som är under 18 år och som kommer till Sverige utan någon av sina föräldrar eller
någon annan vuxen person som anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller en person som är
under 18år som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. 4
De flesta ensamkommande flyktingbarnen är pojkar i åldern 16-17 år. 5 Många kommer hit
på grund av att de flyr konflikter i hemlandet, och många pojkar vill slippa värvas till
stridande grupper. Flyktingbarnen kommer hit genom att familjen anlitar en smugglare som
hjälper barnet.6
Sverige är ett av de länderna i Europa som tar emot flest asylsökande ensamkommande
barn och sedan 2009 har Sverige fått in fler och fler asylärenden. De flesta asylsökande
ensamkommande barn i Sverige kommer från Afghanistan, somalia och Marocko, i den
ordningen. Men har nu även börjat komma flera ensamkommande barn från Syrien, under
perioden januari - mars under 2012 kom det 2st från Syrien, samma period under 2013 kom
det 38st asylsökande ensamkommande barn. 7
4
1 § Lag (1994:137)
5
migrationsverket.se/info/2694.html
6
Dn.se/nyheter/sverige/fragor-svar-om-ensamkommande-flyktingbarn/
http://www.migrationsverket.se/download/18.13e94e3313da80a3b62c47/Aktuellt+om+april
+2013.pdf
7
7
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
Hur en kommun ska agera för att ta emot ensamkommande flyktingbarn
Den kommunala verksamheten regleras av regeringsformen, kommunallagen samt ett antal
speciallagar. I regeringsformen så står det att representativ och parlamentariskt statsskick samt
det kommunala självstyret förverkliga det svenska folkstyret. Det kommunala självstyret är
inte absolut och ska bygga på ett samspel mellan den centrala staten och dem lokala
kommunerna.
Läser man den moderna beskrivningen från kommittén om den kommunala självstyrelsens
grundlagsskydd ( SOU 1961:129) står det ” den kommunala självstyrelsen är en
grundläggande och allomfattande princip för relationen mellan stat och kommun. Den säger
att kommunen respektive landstinget själva ska styra, d.v.s. besluta inom sitt område
beträffande de kommunala angelägenheterna. Vilka dessa angelägenheter är bestäms genom
lag. Några av dem är specialreglerade i särskild lag och här föreligger i allmänhet skyldighet
för kommunen eller landstiget att ombesörja dem. En förutsättning för den kommunala
självstyrelsen är den kommunala beskattningsrätten. ”8
8
Sveriges Politiska system, Norén Bretzer Ylva kapitel 7
8
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
Länsstyrelsen har också ett viktigt uppdrag genom att ”verka för nationella mål får
genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och
förutsättningar” ( Ur länstyrelsensinstruktionen 2007:825)9
Enligt lag så är myndigheter i Sverige skyldiga att meddela socialnämnden om de får
kännedom om något som kan innebära att nämnden behöver ingripa till ett barns skydd.
Eftersom att ett ensamkommande barn befinner sig i en sådan situation ska därför en anmälan
göras till den kommun där barnet befinner sig i. Migrationsverkets anvisningar av ett
asylsökande barn är att betrakta som en anmälan enligt kap 14. 1§2 st SoL.
( socialtjänstlagen)
Ankommstkommun:
En ankomstkommun är den kommun som barnet först har gett sig till känna för svensk
myndighet och erbjuds enligt socialtjänstlagen ett tillfälligt boende i den kommunen. Det
innebär att alla kommuner kan bli en ankomstkommun men det sker oftast till de
kommunerna där Migrationsverket har sitt kontor där ensamkommande barn kan ansöka om
asyl. En kommun blir en ankomstkommun när Migrationsverket anmäler enligt 2 kap 2 §
SoL. kommunen ansvarar för boende och att barnet får det stöd och den hjälp som föreskrivs
i SoL.
Anvisningskommun:
Migrationsverket anvisar efter ett tag barnet till en kommun med överenskommelse om
mottagande av ensamkommande barn. Dessa kommuner har en överenskommelse med
Migrationsverket om att ordna långvariga boenden och mottagande för ensamkommande
barn. Platserna är både avsedda för barn som är asylsökande samt för barn som redan har ett
uppehållstillstånd. Det är kommunen som ska ansvara för att barnet får stöd och hjälp, utreda
barnets behov, fata beslit om insatser, placera i lämpligt boende och se till att barnet får
tillgång till skolundervisning. Ibland kan ett barn anvisas till en kommun som inte har någon
överenskomelse men Migrationsverket. Det kan ske när barnet har önskemol om att bo
tillsammans med en släkting eller nära anhörig. Socialtjänsten har även då samma ansvar att
utreda barnets behov.10
9 9
10
Sveriges Politiska system, Norén Bretzer Ylva kapitel 8
http://ensamkommandebarn.skl.se/kommunensansvarensamkommande
9
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
Olika ansvarsområden i en kommun.
Överförmyndarnämnden
Det är överförmyndarnämnden som ansvarar över att ordna en god man till ett
ensamkommande flyktingbarn. Nämnden ansvarar även över tillsynen av den gode mannen
samt fattar beslut om den gode mannens arvode. Dem som sitter i nämnden är
förtroendevalda och ska följa bestämmelserna i kommunallagen,förvaltningslagen samt
föräldrabalken. Det är Migrationsverket och socialnämnden i den kommun där flyktingbarnet
befinner sig i som kan ansöka om en god man hos överförmyndarnämnden.
Överförmyndarnämnden är skyldig att informera om en gode mans uppdrag samt dennes
redovisningsskyldighet och gällande lagstiftningen.
Socialnämnden
Nämnden ansvar för de ensamkommande barnen är i förstahand boendet/
familjehemsutredningar, skola samt instanser och bistånd enligt socialtjänstlagen, t.ex.
kontaktperson. Nämnden har enligt gällande bestämmelser skyldighet att utreda barnets
behov och besluta om lämpligt boende. Boendet kan både vara ett familjehem eller ett HVBhem som står för Hem för Vård och Boende.
Nämnden ska även tillsammans med den Gode mannen på alla sätt försöka hjälpa barnet
att få kontakt med sin familj och släktingar eftersom det är avgörande betydelse för barnets
hälsa och välbefinnande.11
Gode man
En god man är en person som kan företräda en ensamkommande asylsökande barn i sverige.
Ansökan om gode man görs av Migrationsverket eller socialnämnden hos
överförmyndarnämnden i kommunen. Överförmyndarnämnden kan även självmant ta upp
frågan. Målet är att inget barn sak behöva stå utan ställföreträdare under sin tid i Sverige.
Gode mannen ska träda in i både vårdnadshavarens och förmyndarens ställe och ska ansvara
för barnets personliga förhållanden och sköta dennes angelägenheter. Den gode mannen sak
inte sköta den dagliga områden och tillsynen av barnet och har heller ingen försörjningsplikt
gentemot barnet. Den gode mannen ska inte heller företräda barnet i en rättslig prövning
eftersom det sköts av det offentliga biträdet. Den gode mannen har både rättigheter och
skyldigheter att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter som t.ex. ha
inflytandet över frågan om barnets boende, bestämma hur barnets tillgångar ska användas,
Ensamkommande barns rätt – en vägledning för den gode mannen. Kommunen
m.fl Von Schéele Eva, Strandberg Ingemar. Kapitel 2-5
11
10
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
vilken skola barnets ska gå i osv. När barnet fyllt 18 år och blir myndig så upphör
godmanskapet.
Länsstyrelserna ska:
• Förhandla med kommunerna om mot- tagande av ensamkommande barn och ungdomar
• Utveckla samverkan mellan kommuner och myndigheter
• Samordna arbetet med uppdraget
Överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn
Kommuner blir erbjudna av Migrationsverket att teckna överenskommelser om mottagande
av ensamkommande barn. Kommuner som har tecknat en sådan överenskommelse kan också
teckna en överenskommelse om att tillhandahållande av ett visst antal platser i till exempel ett
gruppboende för asylsökande ensamkommande barn. I praktiken så innebär det en
genomströmning av barn där fler barn kan anvisas till en kommun med asylplatser efter att
tidigare barn fått uppehållstillstånd eller lämnat platsen efter ett avslag. Kommuner kan
därför komma att få fler barn i sitt omhändertagande än man har antal platser i
överenskommelse eftersom att barn som erhållit uppehållstillstånd fortfarande är kommunens
ansvar. Kommuner kan även teckna ett särskilt avtal om att tillhandahålla ett visst antal
boendeplatser för ensamkommande barn som har erhållit uppehållstillstånd. Kommunerna får
även ersättningar från staten för att ta emot asylbarn och de som redan har uppehållstillstånd i
form av bidrag som man kan eftersöka samt få i förväg efteråt. 12
Hur gör Linköping?
Av de 27 platser som Linköping idag har avsedda för ensamkommande flyktingbarn är 6 av
dessa asylplatser, dvs. avsedda för barn som inte ännu fått beviljat uppehållstillstånd. Ett barn
som söker asyl måste få ett svar på sin asylansökan senast 3 månader efter att ansökan
lämnats in. Under dessa 3 månader ansvarar kommunen för barnets välbefinnande och ser
efter barnets grundläggande behov såsom boende, mat och även utbildning. Detta barn upptar
då en av dessa sex asylplatser tills dess att ansökan har behandlats. Om barnet får rätt att
stanna kvar i landet och har haft sin asylperiod här får barnet stanna kvar i kommunen.
När barnet först kommer hit gör kommunens handläggare en utredning av barnet och ser
efter vilka behov barnet har av hjälp. Är det bäst att barnet får bo på ett av stadens två hem för
http://www.migrationsverket.se/download/18.43648b4513b902d4269b03a/
Rapport_ensamkommande+barn_februari+2013.pdf
12
11
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
ensamkommande flyktingbarn eller har barnet släkt i området som kan ta hand om barnet,
behöver barnet något extra stöd i någon form? Denna utrednings följs sedan upp skriftligt var
tredje månad och minst ett fysiskt möte var sjätte månad. Detta varierar dock mycket utefter
vilka behov barnet har, ibland kanske det måste hållas ett fysisk möte varje vecka.
I Linköping finns två hemför ensamkommande flyktingbarn, dessa är Aktiv omsorg och
Olivia omsorg. Dessa hem måste ha fått ett HVB (hem för vård och boende) godkännande för
att bedriva sin verksamhet. Olivia omsorg har uppemot 20 platser på sitt hem och Aktiv kan
vara flexibla med hur många de kan ta emot. Det är på dessa hem som har de officiella
platserna för Linköping, det är här Linköpings 27 platser återfinns. Kommunen anser dock att
det är bra att inte blanda människor av olika ålder och kön på dessa hem, så i regel är det
endast pojkar mellan 16-18 år som bor här. Dessa uppgifter blir då lite missvisande då det kan
se ut som att Linköping endast tar emot 27 pojkar i åldern 16-18 år. Detta eftersom de
personer som bor i en familj inte räknas som en av de 27 och eftersom kommunen helst finner
ett hem till flickor och pojkar i yngre åldrar finns dessa inte med i ovanstående uppgifter. Idag
har Linköping uppemot 60 barn i kommunen däribland även yngre pojkar och flickor13.
Dessa hem fungerar som en förälder för barnen i praktisk mening, de ska se efter barnens
behov, ge dem mat och husrum, fickpengar och även se till att barnen går till skolan. Vid
behov ser de även efter vad som behövs, om ett barn behöver någon form av psykisk hjälp
eller liknande.
I Linköping delar omsorgs och socialnämnden på uppgifterna kring de ensamkommande
barnen. Omsorgsnämnden ansvarar för kontrakten med hemmen och undersöker så att allt går
rätt till och att kraven på hemmen efterlevs. Missköter sig något av hemmen är det
omsorgsnämndens uppgift att se till att standarden höjs eller att hemmet byts ut.
Socialnämnden ansvarar för att barnen får den personliga hjälp de behöver och att de får leva
under de förhållanden som passar barnet bäst, om de behöver bo i en familj eller om de passar
bra in på ett hem.
För att de ensamkommande barnen inte ska kosta kommunerna för mycket får de stöd från
staten som ska täcka alla utgifter som rör barnen. Kommunen får ett bidrag på 1600 kr för
varje plats per dygn och ytterligare ett bidrag på 300 kr för varje plats som är belagd. Utöver
de så tillkommer ett årligt tillskott på en halv miljon kr som finns för att underlätta
mottagandet och öka kvaliteten på mottagandet 14.
13
Borg, Niklas, socialnämndens ordförande vid Linköpings kommun. 2013. Intervju 7 oktober 2013
14
http://www.migrationsverket.se/download/18.43648b4513b902d4269b03a/
Rapport_ensamkommande+barn_februari+2013.pdf
12
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
Hur togs beslutet
Beslutet att ta emot 27 istället för 15 ensamkommande flyktingbarn i Linköpings kommun
fattades i novembersammandraget av kommunstyrelsen år 2012, och började gälla 1 januari
2013. Denna ändring grundades i statens och Östergötlands länsstyrelses önskemål om
utökning av platserna då behovet ökat senaste åren. Önskemålet gäller främst utökning av
antalet asylplatser. Då Linköping är en av Östergötlands största kommuner kände de ett ökat
ansvar att ta emot fler.
Socialkontoret får i uppdrag att undersöka kring möjligheterna för Linköping att utöka sitt
platsantal, utan att kvalitén på omhändertagandet får en negativ påverkan. Niklas Borg,
socialnämndens ordförande, och Jens Samuelsson, avdelningschef för utredningsavdelningen
på socialkontoret, höll samråd över hur många Linköping skulle kunna klara av att ta in. De
kommer först fram till att Linköping skulle klara av att utöka med åtminstone 10 platser till
och de första förlaget som skickades till socialnämnden var att Linköping skulle öka antalet
platser från 15-25. När socialnämnden sedan tog del av detta förslag insåg dem att de kunde
öka antalet platser till 27 utan att behöva lägga till en ytterligare asylplats. Detta skulle även
göra att Linköping nu tog emot fler flyktingbarn än Norrköping som länge klagat på
Linköping då de ansett att dem inte tar sitt ansvar. Att det slutligen blev precis 27 platser beror
helt enkelt på grund av detta.15
Finansiering
Att ta emot ensamkommande barn ska inte kunna ses som någon vinstaffär, ej heller en
förlustaffär, det är därav viktigt att årsbudgeten ska sluta upp på plusminus noll.
Socialnämnden ansvarar för att se över kostnaderna som lagts ut och eftersöker pengarna från
staten. Kostnader för personalen ingår dock inte i den budget staten står för. Detta gör att
kommunen även själv måste se över sina ekonomiska möjligheter till utvidgning av platser
osv. När Linköping nu utvidgade från 15-27 platser krävdes de att det tillsattes två nya
handläggare, dessas löner måste då kommunen själva stå för 16.
I rapporten kan man läsa att en ökning från 15 till 25 platser även skulle innebära en
ökning till 6 asylplatser eftersom att 25% ska vara asylplatser. Det innebär att det blir en
dubbel omsättning för ensamkommande barn. Socialkontoret kommer fram till att utökningen
15
Borg, Niklas, socialnämndens ordförande vid Linköpings kommun. 2013. Intervju 7 oktober 2013
16Borg,
Niklas, socialnämndens ordförande vid Linköpings kommun. 2013. Intervju 7 oktober 2013
13
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
kan tecknas med bidrag från Migrationsverket men att man även måste öka med en yttligare
handläggare.
Socialkontoret gjorde bedömningen att man var tvungen att öka till minst 5
socialsekreterare eftersom att en socialsekreterare kan handlägga ca 15-20 ärenden per
handläggare. 2012 hade kontoret ungefär 60 aktuella barn och en utredningen kom fram till
att en ökning från 15 platser till 25 skulle leda till ungefär 100 aktuella barn.
Total kostnad
•
2 socialsekreterare finansieras av Migrationsverket 1 200 000 kr
•
•
3 socialsekreterare finansieras av kommunen 1 800 000kr
•
•
0,2 gruppchef, finansieras av Migrationsverket 135 000kr
•
•
0,3 adm assistent finansieras av Migrationsverket 135 000kr
Summa 3 270 000 kr
Övriga verksamhetskostnader:
Migrationsverket ersätter normalt platsboende, familjehem och övriga institutionskostnader
samt öppenvård. Linköpings kommun får även ett engångsbelopp om 30 tkr per barn som
skall täcka kostnaden för gode män och särskilda kostnader inom socialtjänsten för
ensamkommande barn.17
17
Sammanträdesprotokoll, Dnr Sn 2012-138 Socialnämnden 31/10 2012
14
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
Analys
Vad hade Linköpings kommun för syfte med att ta emot fler ensamkommande
flyktingbarn? Varför behövdes det?
· Hur togs beslutet att Linköpingskommun ska ta emot 27 st ensamkommande
flyktingbarn istället för 15?
Enligt statistiken från Migrationsverket är andelen av ensamkommande flyktingbarn som
kommer till Sverige ständigt ökande. Det man kan se är att när en konflikt i ett annat land
uppstår så ökar oftast flyktingströmmarna från det landet till Sverige. Ett exempel är då bland
annat Syrien där flyktingströmmarna har ökat nu på senare tid till följd av oroligheterna som
härjar i landet. En fråga man då kan ställa sig är kommer dessa oroligheter att lugna ner sig
eller att eskalera runt om i världen? Om det lugnar ner sig så kommer antagligen
flyktingströmmarna att minska och om oroligheterna fortsätter öka runt om i världen kommer
flyktingströmmarna till Sverige troligen att öka.
Till följd av de ökande antalet flyktingbarn som kommer till Sverige valde staten i form av
länsstyrelsen att de ville att fler kommuner skulle ta sitt ansvar att ta emot fler
ensamkommande flyktingbarn. Linköping var en av dem kommunerna som genom det
kommunala självstyret valde att ta ett större ansvar eftersom det är en stor kommun med bra
ekonomi och de ansåg att de var moraliskt rätt att ta sitt politiska ansvar och hjälpa behövande
människor. Det kan diskuteras om det hade tagits samma beslut om det var ett annat
ideologiskt lagt parti vid makten. Eftersom att kommuner ska använda sig av
lokaliseringsprincipen kan man anta att Linköpings kommuns invånare också känner att man
som stor kommun ska ta sitt moraliska ansvar, då de har indirekt tagit detta beslut när de
röstat fram dessa representanter. Det är endast genom platsantalet som kommunen tar detta
moraliska ansvar, då de redan har ett ansvar i form av socialtjänstlagen som säger att en
kommun måste ingripa om ett barn är i behov av skydd. Linköping har ett avtal med
Migrationsverket om ett platsantal, men då de har dessa skyldigheter i form av
socialtjänstlagen finns det alltid mer barn i kommunen än det officiellt finns platser. Det var
inte bara viktigt för Linköpings kommun att ta emot så många som möjligt utan de vill även
ha en god kvalité på verksamheten. De var viktigt att kvalitén inte skulle drabbas på grund av
ett för stort ökat antal som leder till ett större ansvar för kommunen. Socialkontorets
15
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
undersökning visade på att en ökning till 25 platser var möjlig utan att påverka kvalitén i
negativ riktning. När förslaget sedan hamnade hos socialnämnden insåg kommunen att de
kunde utöka med ytterligare två platser utan att behöva öka antalet asylplatser, med denna
ökning hade man nu fler platser än Norrköping. Konkurrensen mellan Linköping och
Norrköping hade vuxit på senare år då Norrköping länge sagt att Linköping inte tar sitt ansvar.
Att siffran tillslut landade på 27 istället för 25 beror då helt enkelt på detta. Vi kan anta att de
kunde göras eftersom även om den officiella siffran är 27 så finns det ett stort mörkertal och
den officiella siffran egentligen inte är så viktig.
Genom den nya avsiktsförklaringen valde Östergötland att ta ett gemensamt ansvar för de
ensamkommande barn som kommer till länet. Som de beskrivs i Norén Bretzers bok om olika
kommuners olika förutsättningar på grund av storlek och ekonomi, kunde man tillsammans
hjälpas åt att ta det ansvaret som behövdes och tillsammans utöka sitt plats antal. Detta kan
indirekt gjort att vissa kommuner känt sig tvingade att ta emot ensamkommande barn, även
om de egentligen inte hade resurserna till de. Men det kan även vara bra då ansvaret delas
över länet istället för att de stora kommunerna får ta de fulla ansvaret.
Socialnämnden med hjälp av socialkontoret fick i uppdrag att undersöka kring
möjligheterna att utöka platsantalet. Där efter lämnade Socialkontoret vidare ett förslag på 25
platser till socialnämnden som sedan valde att utöka platserna till 27 då det fanns möjlighet
för detta. Slutligen skickades förslaget vidare till kommunstyrelsen för ett beslut.
Det man kan se är att i Linköpings kommun så fördelas ansvaret av ensamkommande
flyktingbarn på olika nämnder. Det i sin tur leder till att det blir mycket krångligare när man
ska utkräva ansvar vid ett missnöjde. Socialnämnden måste gå genom
överförmyndarnämnden när en gode man har missköt sig. Och när det gäller upphandlingen
av boende för ensamkommande barn så tas det beslutet av omsorgsnämnden. Att ha så många
olika instanser krävs enligt Svensk lag. Det positiva med detta är att hela beslutsfattandet och
ansvaret inte samlas på samma plats då ett för stort ansvar kan leda till att alla punkter inte
blir lika uppmärksammade. Det negativa med detta är att det tar tid att genomföra en
förändring. Detta utmärker sig till exempel då socialnämnden ser efter att hemmen sköter sitt
arbete på rätt sätt, men det är omsorgsnämnden som ansvarar för kontrakten med hemmen i
Linköping.
Ett exempel på kommunalt självstyre visade Linköpings kommun genom att 2010 inte fullt
möta statens önskemål på att ta emot 20 flyktingbarn. Man valde att stanna på 15 och sedan
utreda vidare kring möjligheter att utöka ytterligare, vilket man gjorde två år senare. Detta är
bra eftersom kommunen vet oftast bättre själv om hur mycket de kan klara av och inte.
16
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
Genom att undersöka kring detta beslut har vi sett prov på hur central den kommunala
självstyrelsen är i den svenska politiken, hur kommunen har haft det sista ordet. Men även hur
utbrett samarbetet är mellan kommuner i Östergötland, hur de tillsammans slutit upp för att
möta problemen i regionen och tillsammans arbetat för att uppnå de gemensamma målen.
17
Det svenska Politiska systemet Linköpings universitet
733G16
2013-10-21
Referenslista
Litteratur:
Strandberg Ingemar,Von Schéele Eva. (2010)Ensamkommande barns rätt.
Stockholm:Norstedts Jurdik AB.
Norén Bertzer Ylva.(2010) Det Svenska Politiska Systemet. Lund:Studentlitteratur AB.
Handlingar
Linköpings Kommun, Tjänsteskrivelse : regionalöverenskommelse kring nyanländas
etablering- svar till länstyrelsen 07/05-2012
( hämtad 7/10-13)
Sammanträdesprotokoll 2012-10-31, Socialnämnden, Linköpingskommun Dnr Sn 2012-138
§158
( Hämtad 7/10-13)
Elektronisk:
” Frågor och svar om ensamkommande flyktingbarn” DN 2009 http://www.dn.se/nyheter/
sverige/fragor-svar-om-ensamkommande-flyktingbarn/
(Hämtat 10/10-12)
Migrationsverket, ”Aktuellt om ensamkommande barn och ungdommar” April 2013 http://
www.migrationsverket.se/download/18.13e94e3313da80a3b62c47/Aktuellt+om+april
+2013.pdf ( Hämtad 8/10-12)
Sveriges Kommuner och Landsting. ”För ett bättre mottagande av ensamkommande barn och
ungdommar.” 2010. http://ensamkommandebarn.skl.se/kommunensansvarensamkommande
( Hämtad 8/10-12)
Intervju:
Borg, Niklas. Socialnämndens ordförande från 2006.
Intervju i Linköpings stadshus 7/10-13
Samuelsson, Jens. Avdelningschef för utredningsavdelningen på socialkontoret.
18