Linköpings universitet
Politices kandidatprogrammet
Det svenska politiska systemet, 733G16
2013-10-21
Integrering av romer i Linköpings kommun
Av: Linnea Elebring, Helena Grimler, Josefine Larsson och Jakob Malmsten
Seminariegrupp D, grupp 1.
Innehållsförteckning
1. Inledning ........................................................................................................................................ 3 1.1 Syfte ..................................................................................................................................................... 3 1.2 Frågeställning .................................................................................................................................. 3 1.3 Metod och material ........................................................................................................................ 3 1.4 Avgränsning ...................................................................................................................................... 3 1.5 Källkritik ............................................................................................................................................ 4 2. Bakgrund ....................................................................................................................................... 4 3. Resultat .......................................................................................................................................... 5 3.1 Pilotprojektet i Linköpings kommun .......................................................................................... 5 3.2 Arbetet som brobyggare i Linköpings kommun ...................................................................... 6 3.3 Integrering av romer på arbetsmarknaden .............................................................................. 7 3.4 Integrering av romer i skolorna .................................................................................................... 8 4. Diskussion ..................................................................................................................................... 9 5. Källförteckning ......................................................................................................................... 13 6. Bilagor ......................................................................................................................................... 14 6.1 Frågor vid intervju med Carina Boberg ................................................................................... 14 6.2 Frågor vid intervju med Junuz Ramadani ............................................................................... 14 2
1. Inledning
Nyligen hamnade polisen i blåsväder efter avslöjandet av registrering av romer. Då väcktes
intresset att studera och göra en fördjupning kring romernas minoritet och deras utsatta
situation i dagens samhälle. Eftersom Linköping är en pilotkommun för integrering av romer i
samhället passade det mycket bra att studera just denna kommuns arbete.
1.1 Syfte
Syftet med detta arbete är att få förståelse för hur en kommuns arbete fungerar i teorin och
jämföra med hur det utförs i praktiken. Arbetets fokus ligger på Linköpings kommuns
integrationspolitik när det gäller frågan att bidra till att romernas väg in i det svenska
samhället förenklas.
1.2 Frågeställning
-
Hur arbetar kommunen med integrering av romer?
Hur kommer det sig att just romer blivit registrerade?
Vad bör förändras efter registreringen och hur ska förtroendet åter byggas upp för
kommunen?
1.3 Metod och material
Vi har studerat kommunallagen för att skapa oss en helhet av hur kommuner är uppbyggda,
hur arbetet är konstruerat och hur det är avsett att fungera. En intervju med politikern Carina
Boberg har gjorts för att få mer information kring Linköpings integrationspolitik. För att få
information om romernas situation i kommunen har en intervju genomförts med Junuz
Ramadani. Han är brobyggare i stadsdelen Skäggetorp och arbetar för att underlätta romers
integration i Linköping.
1.4 Avgränsning
Arbetet behandlar just romers integrering i Linköpings kommun och hur arbetet fungerar.
Fokus ligger på hur kommunen kan förbättra romernas situation i Linköping, hur romerna
upplever sin position samt vad de önskar ska förbättras i framtiden. Eftersom kommunens
huvudarbete sker i stadsdelen Skäggetorp är delar av arbetet inriktat på just det området i
Linköpings kommun.
3
1.5 Källkritik
En stor del av arbetet baseras på intervjuer. Det är då extra viktigt för oss att vara kritiska till
det som framförs eftersom ingen person kan vara helt objektiv. Carina är exempelvis politiker
och hon kan vilja övertyga oss om sin politik och inte framlägga brister. Junuz vill givetvis
också framställa sitt arbete som positivt och erkänner inte gärna problem. Våra källor från
internet är vi noga med är seriösa och förbehåller oss kritiska till det vi läser, då vem som
helst kan lägga upp information på internet.
2. Bakgrund
Romer är ett folkslag som genom historien blivit utsatta för både folkmord och förföljelse.1
Även i Sverige har de blivit utsatta för både utvisning, dödsstraff och speciella lagar som
förbjöd dem att exempelvis fast bosätta sig. Under 1900-talet ökade intresset för rasbiologin
vilket 1934 ledde till införandet av den så kallade steriliseringslagen. Med syfte att rena den
svenska folkstammen steriliserades människor som helt enkelt inte var önskvärda. Många
romer tvingades mot sin vilja att genomgå sterilisering och tvingades även att registrera sig i
olika register.2 Deras barn blev ofta omhändertagna av svenska myndigheter och de tvingades
även till tvångsassimilation.3
Under 1950-talet var det fortfarande förbjudet för romer att rösta, gå i skola och många led
även fysiskt av det hårda livet i dåliga bostäder. Många kände sig föraktade av svenskarna och
det rådde en rasdiskriminering av folkgruppen. Det gjordes en utredning 1954 där dessa
missförhållanden framkom, vilket resulterade i att romernas situation förändrades till det
bättre. Barnen fick gå i skola, bostäder skulle erbjudas och med tiden erkändes minoriteten
som svensk. Idag har barn rätt till undervisning på sitt modersmål romani och den svenska
skolan har som skyldighet att undervisa barn om minoriteten.4
Idag är minoriteten erkänd och accepterad men vissa menar fortfarande att det råder en viss
diskriminering av romer. Fortfarande har romer svårt att få arbete och tvingas bo på ”sämre”
platser. I butiker och bensinstationer kan romer fortfarande diskrimineras genom överdriven
bevakning och blir nekade att handla. Diskrimineringen ligger alltså i att människor behandlar
romer annorlunda på grund av deras ursprung och fördomar om dem.5
Den 23 september 2013 avslöjade tidningen Dagens Nyheter att tusentals personer med
romskt ursprung blivit registrerade av skånepolisen. I mappen fanns över 1000 barn och
ostraffade personer som trots sin oskuld ansågs vara värdefull för polisen i deras arbete. Detta
trots att registrering av etnicitet är olagligt.6 Detta har skakat ett enormt antal romer som ser
1
http://sv.wikipedia.org/wiki/Romer
http://www.ne.se/lang/romer
3
http://sv.wikipedia.org/wiki/Romer 4
http://www.ne.se/lang/romer
5
http://www.rufs.org/romernashistoria/
6
http://www.dn.se/nyheter/sverige/over-tusen-barn-med-i-olaglig-kartlaggning/
2
4
det som en upprepning av Hitlers utrotning, där romer kartlagdes och senare förintades i
koncentrationsläger. Förtroendet för svenska myndigheter är nu litet och många romer kräver
nu en nationell ursäkt.7
Registreringen skapade en enorm reaktion och mycket på grund av mediernas roll. Det talas
ofta om att media idag är den fjärde största statsmakten i samhället. Media har stor inverkan
på nyhetsflöde och vinkeln som nyheten presenteras ur har en stor omedveten påverkan på oss
människor. I och med den tekniska utvecklingen har ett nytt sätt att uttrycka sig tillkommit
vilket har resulterat i att makten att sprida nyheter har utvidgats till allmänheten. Framförallt
genom internet då bloggar, forum och e-post vuxit sig allt större och det bidrar till att
människor lättare kan uttrycka sina personliga åsikter och det är mycket lätt att få andra
människor att sedan dela samma åsikt. Internets samma spridning av nyheter gör att de inte
granskas på samma sätt som tidigare, vilket gör att det krävs ett mer kritiskt synsätt av media.
8
3. Resultat
3.1 Pilotprojektet i Linköpings kommun
I Sverige finns ungefär 50 000 romer. Vissa av dem har en betydligt sämre levnadsstandard än
majoriteten av befolkningen. Boende, hälsa och utbildning är i huvudsak de stora problemen
som råder i dagens samhälle. Detta leder till ett utanförskap och därför bestämde sig
regeringen i februari 2012 för att åstadkomma en strategi för romsk inkludering. Syftet är att
motarbeta den ekonomiska och det sociala utanförskap som en stor mängd romer befinner sig
i.
För att få processen att fortskrida snabbare har regeringen valt ut fem pilotkommuner, som
ska få extra ekonomiskt stöd på cirka 700 000 kr/år.9 Linköping blev vald till en av de fem
pilotkommunerna eftersom kommunen tidigare satsat mycket på integreringen med goda
resultat.
Enligt regeringen, är målet med pilotprojektet att den person med romskt ursprung som fyller
20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter som alla andra personer ur skilda folkgrupper.
Linköpings kommun har valt att placera verksamheten i Skäggetorp, där många människor
med olika etnisk bakgrunder bor. Carina Boberg, politiker i staden, anser projektet är viktigt
för att romerna ska känna tillit och förtroende för de som arbetar med projektet.10 Detta följer
även EU:s subsidiaritetsprincip, som innebär att verksamheter och insatser bör läggas på en så
7
http://www.svtplay.se/video/1485956/romer-i-linkoping-demonstrerar
Norén Bretzer Y. Sveriges politiska system, 2010, Studentlitteratur, Lund, sid 205.
9
Dokument: ”Ansökan om att ingå i en fyraårig pilotverksamhet inom ramen för en samordnad, långsiktig och
människorättsbaserad strategi för romsk inkludering 2012-2032”.
10
Intervju med Carina Boberg
8
5
låg förvaltningsnivå som möjligt. Detta är till fördel då de lokala politikerna har en större
inblick i hur de lokala förutsättningarna ser ut. 11
De fem pilotkommunerna lägger upp sitt arbete på olika sätt. Linköpings kommun har valt att
satsa på ”Vårt Nygård” som ligger i Skäggetorp. Genom att finnas i närmiljön blir det lättare
att motivera familjerna att bo kvar på samma ställe. Det underlättar framförallt barnens
situation då de kan gå kvar i samma skola och få en utbildning som i sin tur genererar arbete.
De flesta av Linköpings romer bor i, eller i närheten av Skäggetorp och det ter sig därför
naturligt att arbetet är förlagt där.
I Linköping beräknar man att det finns ungefär 1800-2000 romer med svenskt medborgarskap
eller med giltigt uppehållstillstånd. Låg utbildningsnivå, höga ohälsotal, stor arbetslöshet och
språksvårigheter är något som anses vara utmärkande för många romer. Ett annat problem är
det växande antalet papperslösa romer. De som redan har ett svenskt medborgarskap öppnar
upp sina hem åt dem som inte har uppehållstillstånd som i sin tur leder till en försämring i
levnadsstandard hos de redan bosatta romerna med överfyllda bostäder.
Linköping satsar också mycket på att stärka de romska kvinnorna och deras barns situation.
Därför har man bildat en speciell tjejgrupp, där en kvinnlig brobyggare arbetar tillsammans
med en familjepedagog för att anordna olika aktiviteter och föra dialoger med de behövande.
Kommunen har även fått statliga bidrag till att arbeta med “hälsokommunikatörer”. Man
samarbetar också med Landstinget i Östergötland och Flyktingmedicinskt Centrum för att
förbättra den allmänna hälsan hos framförallt papperslösa romer. Linköpings kommun har
även valt att lägga en del av pilotbudgeten på att investera i en utbildning i föreningskunskap
för romer. Detta hoppas man ska leda till att fler romer ska bli mer aktiva och mer säkra när
det gäller att starta och driva föreningar. 12
3.2 Arbetet som brobyggare i Linköpings kommun
Junuz Ramadani arbetar som brobyggare i stadsdelen Skäggetorp. Det var i och med
pilotprojektet som kommunen valde att satsa på Vårt Nygård och att anställa personer som
brobyggare. För sex år sedan började Junuz arbeta som brobyggare och han var den första
personen i kommunen med detta yrke. Efter två år blev det en permanent verksamhet som
idag drivs och finansieras kommunalt av omsorgsnämnden. Det genomgående syftet är att
integrera romer i samhället.
Junuz arbetar mest med barnen i Skäggetorp och spenderar tre dagar i veckan i skolan där han
är i klassrummet och finns till som stöd för de romska barnen. Han deltar på
utvecklingssamtal och förenklar kommunikationen mellan föräldrar och lärare. Eftersom få
romska föräldrar har gått i skola saknar de kunskap om skolkulturen. De som har gått i skolan
Norén Bretzer Y, 2010, sid 214. Dokument: ”Rapportering för år 2012 avseende en samordnad och långsiktig stategi för romsk inkludering,
2012-2032”.
11
12
6
har ofta mindre positiva erfarenheter av skolans värld. Det är därför viktigt att stödja dessa
barn till att få en bra utbildning och att deras generation får en mer positiv uppfattning om det
svenska samhället än vad de föregående generationerna hade. Junuz hjälper även till genom
att prata med familjer och förklarar att det finns goda möjligheter för barnen i skolan och att
man ska ta vara på chansen. Han fungerar således som en länk mellan familjen och skolan,
vilket är en mycket viktigt del i integrationsprocessen.
Det finns även mycket aktiviteter för barnen i Skäggetorp. Junuz driver exempelvis en
fotbollsgrupp för barnen. Kommunen har även satsat på att lägga en del av budgeten på
utbildning för romer inom föreningslivet. Anledningen till det är att föreningskulturen i
Sverige inte är lik den som finns i deras hemländer. För svenskar är det självklart att man som
förälder ger sina barn matsäck, pengar och stöd vid exempelvis en turnering, medan detta är
helt främmande för många romer. Detta är också en viktig del för inkluderingen i samhället.
Många familjer kommer till Vårt Nygård och behöver hjälp med många olika saker.
Brobyggarna hjälper romerna med kontakten till det svenska samhället, det kan vara ett brev
eller blankett som de inte förstår och behöver hjälp med att fyllas i exempelvis. Ibland följer
Junuz och hans kollegor även med till stadens centrum och visar var olika platser ligger.
Dessa uppgifter var något han ägnade sig mycket åt vid starten av Vårt Nygård, men idag har
människor blivit allt mer självständiga, vilket är målet med verksamhet.13
3.3 Integrering av romer på arbetsmarknaden
Bland romer är arbetslöshet ett stort bekymmer och minoriteten är överrepresenterad i
statistiken. För att motverka diskriminering samt lättare integrera gruppen är det viktigt att
förändra situationen. Arbetsförmedlingen har därför satsat på ett projekt som ska skapa
jämlikhet för romer gentemot den övriga majoritetsbefolkningen på arbetsmarknaden.
Projektet har en rad olika mål som överlag handlar om att ändra människors uppfattningar om
romer. Man ska se romer som en resurs och tillgång i samhället, snarare än en belastning.
Genom att få in romer på olika företag och arbetsplatser kommer förståelsen för varandra
växa. Romer kommer enligt projektets mål få ett större förtroende gentemot myndigheter och
får själva en starkare vilja att faktiskt integreras i Sverige då de känner sig välkomna.
Fördomarna kommer att minska och det leder i sin tur till minskad diskriminering. Målet är
även att romerna själva ska våga ta plats och kunna stå för sin bakgrund och inte vara rädda
för att bli diskriminerade. Idag finns det framgångsrika romer på stora företag som inte är
öppna med sin bakgrund eftersom de tror att det kommer leda till att folk har förutfattade
meningar om dem.
Olika workshops har hållits där både romer samt människor som arbetar med minoriteten har
bjudits in för att delta och aktivt komma med idéer om hur arbetet främst bör utformas för
bästa resultat. Resultatet blev att romer bör synas och ta plats som förebilder samt att det ska
finnas vissa åtgärder som gör att arbetsgivare ska uppmuntras till att anställa romer.
13
Intervju med Junuz Ramadani.
7
Grupperna var eniga om att det krävs långsiktiga planer för att inkludera in minoriteten på
arbetsmarknaden och att det är viktigt att satsa på barnen, de kommande generationerna. Det
gäller att reagera direkt när romska barn inte deltar i undervisningen. Det gäller att man
välkomnar romerna och skapar ett förtroende samt betonar allas lika värde.14
Junuz har jobbat sen han var 13 år och har slitit hårt för att komma dit han är idag. Han
berättar dock att hans föräldrar inte jobbar. De kan varken läsa eller skriva, då de aldrig fick
möjlighet att lära sig det i sitt hemland. Hur man fångar upp den äldre generationen och
integrerar dessa på arbetsmarknaden är därför svårt. Många känner en ilska gentemot staten
och förstår inte varför de ska bidra till ett samhälle som kränkt dem så mycket tidigare. Det
finns även många romer som har fått fysiska men efter sitt hårda liv, speciellt ifrån länder runt
Balkan. Junuz hyser dock ett enormt hopp mot de kommande generationerna.15
3.4 Integrering av romer i skolorna
Många romer har en stark misstro till kommunen och staten. Denna misstro leder i sin tur till
en hög frånvaro i skolorna. Redan i tidig ålder kan utanförskap därför bli tydligt och det är
viktigt att man lär barnen att alla är lika mycket värda, oavsett ursprung eller utseende. Skolan
har en policy som innebär att även minoriteter räknas.16
Brobyggarna vill utveckla läromedlen eftersom det i ett mångkulturellt samhälle bör finnas
läroböcker som leder till en större förståelse för minoriteter. Även kommunen har satsat på
detta. Tillsammans med ett bokförlag har de skapat tre barnböcker som kommer att handla om
just romsk kultur. Det är barnboksförlaget ”Olika Förlag” som blivit allmänt kända för just
sitt arbete och engagemang kring genustänk och mångfald. Dessa tre böcker ska finnas på
svenska och romani.17
Det har länge varit ett problem att romska familjer väljer att flytta ofta och detta drabbar
särskilt barnen. Det går ut över de sociala relationerna i samhället och det bidrar till en
försvårad integrationsprocess. Brobyggarnas uppdrag är att få familjerna att inse att skolan är
viktig och betydelsefull, samt att en kontinuerlig skolgång är väsentlig. I och med samarbetet
mellan den romska personalen i skolan och föräldrar har en positiv förändring skett när det
gäller frånvaron.
Kommunen gör även en särskild satsning i form av ett projekt med en grupp flickor i årskurs
7-9. Projektetes syfte är att flickorna genom samhällsinformation samt gemensamma
aktiviteter, ska stärka sin självkänsla och motiveras till fortsatt skolgång. Förhoppningsvis kan
goda lärdomar från detta arbete resultera i nya projekt i kommunen.
14
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.3485b9a713b6ad32ce1afbe/Tillsammans_för_romsk_inkluderi
ng1.pdf 7/10 15
Intervju med Junuz Ramadani.
16
Ibid
17
http://www.linkopingsposten.se/romerna-fortfarande-inte-inkluderade/ 8
Många romska familjer har en utsatt socioekonomisk ställning, vilket påverkar barnens
utbildningsresultat. Många av dessa föräldrar har även ett bristande intresse för utbildningens
betydelse, då de själva många gånger saknar utbildning. Därför är det otroligt viktigt att
skolan tillsammans med familjerna hittar vägar ur den förödande situation som kan uppstå.
Skolverkets tidigare studie rörande romer i skolan visar att satsningar bör vara kontinuerliga
och ha långsiktig karaktär.
Skolarbetet i pilotkommunerna fokuserar på att alla barn ska bemötas på samma sätt, men att
ett särskilt stöd för de individuella behoven kan erbjudas. Majoriteten av de romska barnen
deltar i den ordinarie undervisningen tillsammans med andra eleverna, men de får extra stöd
om de riskerar att få underkänt i något ämne. Det är de romska brobyggarna som med hjälp av
studiehandledning som står för dessa särskilda insatser som endast riktas till de romska
eleverna. 18
4. Diskussion
Integrationen av romer i Linköpings kommun fungerar förhållandevis bra och alla är överens
om det är något man bör satsa på. Kommunen är stolt över att få delta i pilotprojektet och att
få möjlighet att förbättra romernas situation i Linköping. De är övertygade om att romer är en
resurs för samhället. Detta leder till en stor ekonomisk satsning som det inte finns några
planer att dra ner på. Kommunen är även en förebild för andra kommuner som inte arbetar
lika mycket med romers integrering.
Linköpings huvudsakliga satsning finns idag i Skäggetorp eftersom det är där problemen och
segregationen till största del finns. Vi anser att det finns bakomliggande problem till detta
också som bör utredas. Linköpings romer bor nästan uteslutande i Skäggetorp. Det är ett
område med mindre gott rykte än andra delar i staden. Invånarna i Skäggetorp har det
generellt sämre ställt, med exempelvis sämre ekonomi och språksvårigheter. Dessa typer av
områden leder till en större segregation eftersom invånarna inte kommer in i samhället och
tillhör den svenska kulturen. Om en större spridning av kulturer i kommunen fanns skulle det
bidra till att människor med utländsk härkomst lättare skulle lära sig svenska och förstå det
svenska samhället. Det är felaktigt att tvinga både svenskar och invandrare att bo i specifika
områden och det optimala vore om människor oavsett etnicitet bosatte sig lite blandat. En
anledning till denna segregation i Skäggetorp är att bostäder är billigare eftersom området
håller en sämre standard både bostadsmässigt och lägesmässigt. Skäggetorp har under de
senaste åren fått ett dåligt rykte mycket beroende på den stora segregationen som råder, som
har lett till att det har blivit ett mindre attraktivt område och många etniska svenskar väljer ett
annat område att bo i. Mycket av detta skulle kunna lösas genom en omfattande ombyggnad
av stadsdelen, med upprustning, bättre kulturutbud och olika bostadsalternativ.
18
Dokument: ”Delredovisning av regeringsuppdrag inom regeringens strategi för romsk inkludering”.
9
Vi tror även att media har en stor påverkan till att dagens situation ser som den gör. Media har
en tendens att förstora de negativa händelser som inträffar i samhället och då far områden som
Skäggetorp illa, eftersom stadsdelen framställs som problemfylld. Människor är ofta idag
okritiska till det man hör och läser och är inte uppmärksamma på mediernas vinkling av
nyheter och det gör att fördomarna växer och människor inte skapar sig en egen uppfattning
av situationen.
Pilotprojektets största fokus ligger på skola och arbete för romer i unga åldrar. Det är två
viktiga fokusområden i människors liv, att få en ordentlig utbildning och sedan kunna få ett
bra arbete för att försörja sig själv och sin familj. Brobyggares fokus ligger även på att vara i
skolan och finnas som stöd för barnen, samt att få föräldrarna att förstå att skolan är viktig för
deras barn. Många föräldrar har en annan uppfattning om skolan på grund av egna
erfarenheter från deras hemländer. Brobyggarna hjälper även hela familjer med blanketter och
kontakt med myndigheter, för att gynna dess integrering. Vi tycker att det är bra att största
fokus ligger på dessa två viktiga delar, men vi ser även ett problem i detta. Väldigt lite
satsningar görs på människor som inte kan arbeta och äldre människor som inte är
integrerade. Det är minst lika viktigt att fånga upp denna grupp människor som annars bara
leder till samhällskostnader. För att lösa detta problem borde samhället erbjuda dem
utbildning och arbete för alla och att de själva verkligen tar sitt eget ansvar att delta och
kämpa för att underlätta integreringsprocessen. Det är dock viktigt att visa att i det svenska
samhället måste alla människor bidra och ”dra sitt strå till stacken”. Verktygen finns där men
det är upp till var och en att verkligen använda dem och göra något bra av dem.
Däremot ska inte heller någon speciell folkgrupp prioriteras, utan alla ska ha samma rätt till
utbildning och arbete. Trots romernas mörka historia kan de inte gynnas framför andra
människor, men det är ändå oerhört viktigt att ha kunskap och förståelse för deras bakgrund
och kultur. Romer har alltid haft ett sorts ”underläge” i samhället och förhoppningarna med
pilotprojektet är att sudda ut dessa. Vi anser att det är viktigt för alla människor att känns sig
behövda och delaktiga i samhället.
Mediernas uppmärksammande av den romska registreringen har lett till enorma reaktioner.
Denna typ av registrering strider mot en rad lagar men kanske är det inte brottet i sig som är
det allvarliga, utan att det händer igen. Junuz berättade om Hitlers registrering av romer under
andra världskriget och hur polisen i hans hemland Kosovo förde släktkontroller över familjer.
Trots denna historia och vetskap verkar ingen lärdom ha tagits. Då polisen i Sverige, i ett av
världens mest demokratiska länder, gör samma sak igen och genomförde en registrering av en
minoritet som antas vara kriminella bara på grund av deras etnicitet. Genom historien har
registrering likt denna lett till mycket allvarliga konsekvenser, så som folkmord och försök till
utrotning. Många romer blev oerhört kränkta, rädda och besvikna över behandlingen och nu
finns en svårighet hos minoriteten att finna förtroende gentemot staten igen. Vi anser att
registreringen är ett tydligt bevis på att fördomarna mot gruppen fortfarande finns. Allting
handlar om att människor bör resonera kring deras egen uppfattning gentemot romer. Ska alla
dras över en kam, bara för att en rom någonsin stulit? Vill man leva i ett samhälle där vissa
uppenbart inte är lika mycket värda än andra? Fördomar är något som alltid har funnit och lär
10
finnas i vårt samhälle i fortsättningen också. Det viktiga är att förstå och uppmärksamma
dessa fördomar för att kunna motverka dem och inte låta de styra över vår människosyn. När
fördomarna inte längre är något man lägger fokus på kommer det underlätta för romers
integrering i samhället.
Som vi tidigare nämnt är det viktigt för staten att återfå förtroendet av romerna, därför anser
vi att det är viktigt att satsa pengar på specifika projekt och eventuellt skadestånd till de
drabbade. För att få tillbaka förtroende är det viktigt att det läggs vikt på att denna typ av
handling är oacceptabel och de som genomförde registreringen bör även straffas rättsligt.
Pilotprojektet startades mycket lägligt och vi tror att många romer kommer att bli stöttade
genom detta.
Vi tror att lösningen på problemet är att integrera människor från tidig ålder. Om barnen
integreras tror vi att de kan komma att fungera som en länk mellan samhället och föräldrarna,
vilket i sin tur kan leda till att föräldrarna integreras lättare. Därför anser vi att skolan har en
otroligt viktig roll inte endast i utbildningssyfte, utan även i integrationsprocessen. Integration
handlar om att få människor att bidra till samhället, få dem att känna sig behövda och att man
har möjlighet till en personlig utveckling. Det är därför integrationen är viktig, eftersom den
på sikt leder till en förbättring av samhället. Vår människosyn är god och vi tror därför att alla
människor är lika mycket värda oavsett etnicitet, bakgrund eller kultur. Därför bör romer
precis som vilket annat folkslag som helst få möjlighet att få vara med i det svenska
samhället, få arbeta och ta del av alla resurser som finns.
Subsidiaritetsprincipen som Linköpings kommun arbetar efter anser vi är ett effektivt sätt att
nå resultat. I och med att arbetet utgår ifrån det mest utsatta området bidrar det till att romerna
själva känner sig mer delaktiga och att de får chansen att påverka sin egen livssituation. Vi
tror även att arbete på lokal nivå resulterar i att romerna kan bygga upp ett viktigt förtroende
gentemot kommuner och myndigheter, vilket är en viktig del i en lyckad integrationsprocess.
Vad har då romer själva för ansvar? Det måste finnas en vilja till att integrera och på eget
initiativ försöka. Kommunen kan ge verktyg för integration genom skola, språkundervisning
och socialt stöd. Men det handlar mycket om individens egen drivkraft till att lyckas. Vi är
övertygade om att romers framtid i Sverige är mycket ljus. Under de senaste åren har en stor
förbättring skett och nu när staten har valt att satsa mycket på romers integrering i och med
pilotprojektet kommer deras förutsättningar i samhället förbättras ytterligare. Vi anser att
satsningarna i skolan är det som huvudsakligen ger resultat och det gäller att satsa på de
yngre. Om integrationen sker redan från start så är det en självklarhet för barnen att de är del
det svenska samhället. Romer kommer alltid ha kvar sin historia och i framtiden kommer den
få mindre och mindre betydelse för deras ställning i samhället och särbehandlingen kommer
förhoppningsvis att upphöra. I och med mediernas stora uppmärksammande om registreringen
så får allmänheten information om deras egentliga situation och detta är ett bevis för den
genomslagskraft media har i vårt samhälle. I just detta fall blev det en positiv reaktion för
romerna och om medierna vinklar nyheter ur ”rätt” perspektiv för romerna kan det bidra till
hjälp i deras integrationsprocess.
11
Integreringsprocessen är komplex och måste få ta den tid den behöver eftersom det även
handlar om att ändra människors fördomar. Vi kan inte förneka att romerna har blivit otroligt
kränkta i och med den förskräckliga händelsen, men ur allt detta negativa tror vi ändå att
romernas framtid kan gynnas i och med att många svenskar har fått insikt i deras situation. Vi
är övertygande om att år 2032 kommer en 20-årig rom ha samma förutsättningar som vilken
annan 20-åring som helst.
12
5. Källförteckning
Tryckta källor:
Länsstyrelsen i Stockholms län, Avdelningen för tillväxt, ”Rapportering för år 2012 avseende
en samordnad och långsiktig stategi för romsk inkludering, 2012-2032”, 2013-04-09.
Norén Bretzer Ylva, Sveriges politiska system, 2010, Studentlitteratur, Lund, (ISBN 978-9144-02173-7).
Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet, Enheten för diskrimineringsfrågor,
”Ansökan om att ingå i en fyraårig pilotverksamhet inom ramen för en samordnad, långsiktig
och människorättsbaserad strategi för romsk inkludering 2012-2032”, 2011-12-20.
Skolverket, Länsstyrlsen i Stockholms län, Redovisning av regeringsuppdrag, Delredovisning
av regeringsuppdrag inom regeringens strategi för romsk inkludering, 2013-04-26.
Otrycka källor:
Internet:
Arbetsförmedlingen, Tillsammans för romsk inkludering, Rapport 2012,
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.3485b9a713b6ad32ce1afbe/Tillsammans_för
_romsk_inkludering1.pdf , 2013-10-07.
Dagens nyheter, Över tusen barn med i olaglig kartläggning,
http://www.dn.se/nyheter/sverige/over-tusen-barn-med-i-olaglig-kartlaggning/ , 2013-10-02.
Linköpingsposten, Romer fortfarande inte inkluderade,
http://www.linkopingsposten.se/romerna-fortfarande-inte-inkluderade/ , 2013-10-10.
Nationalencyklopedin, Romer, http://www.ne.se/lang/romer , 2013-10-02.
Romska ungdomsförbundets hemsida, http://www.rufs.org/romernashistoria/ , 2013-10-02.
Wikipedia, Romer, http://sv.wikipedia.org/wiki/Romer , 2013-10-02.
TV-program:
SVT-play, Romer i Linköping demonstrerar, http://www.svtplay.se/video/1485956/romer-ilinkoping-demonstrerar , 2013-10-02.
Intervjuer:
Carina Boberg, Kommunalråd och ordförande i bildningsnämnden i Linköpings kommun,
2013-09-30.
Junuz Ramadani, Brobyggare vid Vårt Nygård i Skäggetorp, Linköping, 2013-10-03.
13
6. Bilagor
6.1 Frågor vid intervju med Carina Boberg
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur många nyanlända invandrare tar Linköping in per år? Och hur ser det ut om man
jämför med jämnstora kommuner?
( - Hur arbetar ni för att få in minoriteter i samhället, exempelvis inom arbetslivet, skolan
och sociala verksamheter? Hur arbetar ni för att motverka minoriteters utanförskap? )
Varför bor alla minoriteter på samma ställen i kommunen? Beror det på var de blir
placerade eller är det självmant? Är detta bra eller dåligt? Hur kan man i sådana fall
motverka detta?
Hur arbetar ni för att få in minoriteter i arbetslivet? (Samarbete med arbetsförmedlingen?)
Det är ett faktum att svenskar söker sig bort från skolor där det generella utanförskapet är
större. Hur ser ni på detta? Och hur kan man motverka fördomarna och detta fenomen?
Hur satsar ni på de sociala aktiviteter främst för ungdomar och då motverka exempelvis
kriminalitet?
Hur skiljer sig integrationspolitiken för 10 år sedan jämfört med idag?
Vad har ni för mål med integrationspolitiken? Hur kommer det se ut om 10 år?
Hur upplever minoriteter sin situation i samhälle idag? Och vad har de för önskemål om
vad som skulle kunna förbättras?
Vad anser du att de har för ansvar själva för att integrationsprocessen lättare?
Hur mycket kan politiska beslut påverka integrationen?
Hur tänker ni angående andra politiska beslut som indirekt kan diskriminera minoriteter?
Hur mycket kan Linköpings kommun själva påverka integrationen och arbetet med
minoritet jämfört med de direktiv och regler som staten ger?
Vad gör ni för att motverka främlingsfientlighet?
Hur hanterar ni människor som fastnar i utanförskap?
I Skäggetorp är det ca. 9% som röstade på SD i senaste valet, hur kan det komma sig och
vad har ni för åsikter kring detta?
6.2 Frågor vid intervju med Junuz Ramadani
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vem är du? Och vad jobbar du med idag?
Beskriv ert arbete? Hur jobbar ni?
När och varför bildades ni?
Är det endast romer som får hjälp?
På vilket sätt hjälper ni dem?
Vad gör en brobyggare?
Hur stöttar Linköpings kommun ert arbete?
Känner ni att ni får tillräckligt med stöd ur ett politiskt perspektiv?
Hur ser romer på sin situation i Linköping? Vad kan förbättras?
Hur påverkar politiska beslut ert arbete?
Har pilotprojektet påverkar ert arbete?
Upplever du att det fortfarande råder en främlingsfientlighet mot romer?
Vad gör skolorna?
Vad kan romerna själva göra?
14