Bostadsbristen i Östergötlands
tvillingstäder
Ett jämförande perspektiv för studenters bostadssituation i Linköpings och
Norrköpings kommuner
Grupp F-2
Henrik Castwall, Jenny Matsson, Eric Olofsson, Rufat Safarli
Linköpings Universitet
1
Innehåll
Innehåll ................................................................................................................................................. 2
1.
2.
Inledning ..................................................................................................................................... 4
1.1
Syfte ..................................................................................................................................... 4
1.2
Frågeställningar ................................................................................................................ 4
Metod ........................................................................................................................................... 4
2.1
Tillvägagångssätt .............................................................................................................. 4
2.2
Avgränsning ....................................................................................................................... 4
2.3
Material och källkritik .................................................................................................... 5
3.
Bakgrund..................................................................................................................................... 6
4.
Resultat ........................................................................................................................................ 6
4.1
Kommunens befogenheter inom byggnation ........................................................... 6
4.2
Bostadssituationen och bostadsförsörjningen i Linköpings kommun ............... 7
4.2.1 Kommunala styret i Linköping .................................................................................. 7
4.2.2 Bostadssituationen i Linköping ................................................................................. 7
4.2.3 Bostadsförsörjningen i Linköping ............................................................................ 8
4.2.4 Studenters bostadssituation i Linköping .............................................................. 10
4.3 Bostadssituationen och bostadsförsörjningen i Norrköping kommun ................. 11
4.3.1 Kommunala styret i Norrköping ............................................................................ 11
4.3.2 Kommunalt Bolag ...................................................................................................... 11
4.3.3 Bostadsförsörjningen ................................................................................................. 12
4.3.4 En inkomst fråga ......................................................................................................... 13
4.3.5 Sammarbete Norrköping/ Linköping .................................................................... 13
4.3.6 Studenters bostadssituation i Norrköping ............................................................ 14
5.
Analys och slutsats................................................................................................................ 15
5.1 Ideologins roll i bostadsfrågan ........................................................................................ 15
5.2 Bostadssituationen i dagsläget ........................................................................................ 16
6
5.3
Bostadssituationens påverkan på studenter............................................................ 17
5.4
Slutsats.............................................................................................................................. 18
Referenser ................................................................................................................................ 19
6.1 Litteratur:............................................................................................................................... 19
6.2 Kommun och länsstyrelse: ............................................................................................... 19
6.3 Kommunala Bolag samt byggnation företag: ............................................................. 19
6.4 Sveriges förenade studentkårer:...................................................................................... 19
6.5 Intervjuer samt föreläsningar: ......................................................................................... 20
2
6.6 Media: .................................................................................................................................... 20
7
Bilagor ...................................................................................................................................... 21
7.1 Intervju med Bengt Cete ................................................................................................... 21
7.2 Intervju med Kristina Edlund .......................................................................................... 23
3
1. Inledning
1.1 Syfte
Att empiriskt ta reda på hur bostadssituationen sköts och påverkas av olika politiska
ideologier i Linköpings kommun och Norrköpings kommun genom intervjuer med
politiker, ta del av rapporter från myndigheter, organisationer och litteratur med
kopplingar till bostadsfrågan. Utifrån detta även se hur bostadsmarknaden ser ut idag
samt hur gruppen studenter och unga vuxna påverkas.
1.2 Frågeställningar

Hur påverkas bostadspolitiken av de olika partiers inflytande i Linköping och
Norrköping kommun?

Hur ser bostadsmarknaden i dagsläget ut i dessa två kommuner?

Hur påverkas gruppen studenter av situationen som råder?
2. Metod
2.1 Tillvägagångssätt
Under arbetet med rapporten har vi först och främst utgått från diskussioner om ämnet
och utifrån det kommit fram till den slutgiltiga frågeställningen. Därefter har vi samlat
mycket information om ämnet från kurslitteraturen, samt rapporter från organisationer
och myndigheter. Stor vikt har även lagts på att träffa och ställa frågor till
makthavande personer inom det aktuella området. Utöver detta har även kursens
föreläsningar varit till en stor hjälp.
2.2 Avgränsning
För att inte överskrida tid, samt uppsatta gränser för rapporten, har vi valt att lägga
fokus på hur bostadssituationen berör gruppen studenter och unga vuxna. Vi kunde ha
valt att avgränsa oss ytterligare genom att enbart fokusera på en kommun, men i hopp
om att få en mer komparativ bild av hur olika politiskt orienterade kommuner
eventuellt påverkar bostadsmarknaden och samhällsgruppen vi valt att fokusera på,
valde vi att lägga fokus på två kommuner.
4
2.3 Material och källkritik
Material vi använt oss av kommer främst ifrån kurslitteraturen, Sveriges politiska
system av Ylva Norén Bretzer. I och med att boken används som kurslitteratur inom
universitet, anser vi att det är en pålitlig källa. Däremot är det viktigt att nämna att
boken är en sekundärkälla, där Ylva Norén Bretzer bland annat använder sig av
referenser i form av lagar och förordningar, propositioner och skrivelser, motioner
och betänkanden, departementsserien, statens offentliga utredningar och övriga
referenser.
Även länsstyrelsen Östergötlands rapport, bostadsmarknadsanalys 2012, har varit en
viktig byggsten i rapporten och dess uppbyggnad. Dess pålitlighet beror på det faktum
att det är en primär källa i form av undersökningar och utfrågningar utförda av
länsstyrelsen.
Personerna vi intervjuade, Bengt Cete (MP) kommunalråd och ordförande i
stadsplaneringsnämnden och Kristina Edlund (S) kommunalråd och vice ordförande i
samhällsbyggnadsnämnden har bidragit med mycket information kring hur
kommunerna arbetar med bostadsfrågor. Dem kan ses som både primära- och
sekundära källor, då dem båda angav information rörande deras eget arbete samt
information uttaget från länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys och kommunernas
gemensamma översiktsplan. Tyvärr fick vi aldrig möjlighet att intervjua Linköpings
ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Muharrem Demirok (FP). Med sin åtskilda
politiska orientering, gav Kristina Edlund informationen i en abstrakt och neutral
nivå. Vi anser ändå att detta eventuellt kan resultera i en något vriden bild av
Linköpings bostadspolitik, men för att motverka detta har vi tagit del av en
interpellation, där Muharrem kortfattat förklarar varför han anser att det inte råder
någon bostadsbrist i kommunen, samt varför den borgliga majoriteten vidtagit
åtgärder.
Sveriges förenade studentkårer, SFS, bostadsrapport 2013 som vi använt oss av i den
här rapporten är en primär källa eftersom att det är en organisation som självständigt
granskar bostadssituationen för studenter i hela Sverige.
5
Hemsidor vi använt som källor till rapporten är kommunernas, länsstyrelsens samt
organisationer och företag aktiva inom byggnationsbranschen. Vi anser att dessa
hemsidor är primära källor med hög tillförlitlighet.
3. Bakgrund
Vi är själva studenter och har upplevt problemen med att hitta bostäder med bra hyror
i de städer vi säljer att studera i. Bostadsbristen är ett resultat av en
bostadsbyggnadsprocess som avtrappades i början av 90-talet när ekonomin
försämrades. Det minskade antalet byggnationer som gjorts och den stora årskullen av
15-30 åringar har bidragit till ett större bostadsbehov. Det som intresserar oss är hur
kommunerna hanterar bostadsbristen med tanke på att det påverkar hela kommunens
framtid och tillväxt. Det måste finnas bostäder för att skapa tillväxt samt fylla och
skapa arbetstillfällen i kommunerna.
4. Resultat
4.1 Kommunens befogenheter inom byggnation
Kommuner regleras av regeringsformen (RF), kommunallagen (KL) och ett antal
speciallagar. Utifrån dessa har kommuner vissa obligatoriska och frivilliga åtaganden.
Obligatoriska uppgifter för kommuner som rör bostäder är stadsplanering, byggande
samt plan- och bygglagen. Med andra ord måste kommunen ansvara för
stadsplaneringen inom kommunens gränser, samt allt som sedan bebyggs enligt dessa
planer. Ett verktyg för detta är planmonopol, regleras av plan- och bygglagen, som
möjliggör det för kommunen att bestämma hur mark ska användas och bebyggas
inom kommunens gränser. Däremot har kommunen inte någon total ensamrätt över
planeringen även om deras inflytande är mycket stor. Länsstyrelsen och andra
myndigheter har också ett visst inflytande över planeringsprocessen. Frivilliga
åtaganden som kommuner kan välja att fokusera på är bostadsförsörjningen, i form av
kommunala bolag. Rent generellt brukar vänster orienterade kommuner större fokus
på att kontrollera bostadsförsörjningen genom kommunala bolag, medan höger
6
orienterade kommuner låter bostadsmarknaden få större utrymme att styra
bostadsförsörjningen. 1
4.2 Bostadssituationen och bostadsförsörjningen i Linköpings kommun
4.2.1 Kommunala styret i Linköping
Linköpings kommun har sedan 2006 styrts av centerpartiet, folkpartiet,
kristdemokraterna och moderaterna som tillsammans har utgjort samarbetet Allians
för Linköping.2 Ansvaret för detaljplanering, byggandedrift, underhåll och skötsel
samt förvaltning av offentlig mark och naturreservat ligger hos
samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden har därmed övergripande
ansvar för hur byggnation och markfördelning ska skötas.3
Linköping har idag ett stort kommunaltbolag, AB Stångåstaden, som förvaltar 18 600
lägenheter, varav 4 200 av dessa är studentbostäder som förvaltas av dotterbolaget
Studentbostäder i Linköping AB. Tillsammans motsvarar det ungefär 26 procent av
alla bostäder i kommunen.4 Utöver det kommunala bolaget, Stångåstaden, finns ett
sort antal privata fastighetsägare och byggherrar varav Botrygg Bygg AB, Byggvesta,
Peab Sverige AB och Graflunds erbjuder studentboende eller särskilda
studenterbjudanden.5
4.2.2 Bostadssituationen i Linköping
Kristina Edlund, kommunalråd i Linköpings kommun samt vice ordförande i
samhällsbyggnadsnämnden, konstaterar att Linköping tillhör dagens
tillväxtkommuner vilket hon anser vara oerhört positivt. "Det är väldigt få kommuner
idag som är tillväxtkommuner, men vi är en utav dem." I Linköpings fall innebär detta
att invånarantalet växer med 1500 varje år vilket också innebär att kommunen bör
ligga mellan ungefär 800 till 1000 antal bostäder byggda varje år för att upprätthålla
1
Ylva Norén Bretzer, Sveriges politiska system, 2010, studentlitteratur AB, Lund, sid: 166-173
2http://www.linkoping.se/Global/Demokrati%20och%20politik/Politisk%20majoritet/Visionsochsamv
erkansprogram2011_2014.pdf?epslanguage=sv
3 http://www.linkoping.se/Demokratipolitik/Namnder/Samhallsbyggnadsnamnden/
4 https://www.stangastaden.se/omoss/omstangastaden/Pages/default.aspx
5 http://www.linkoping.se/sv/Bygga-bo/Hitta-bostad/Studentbostader/
7
ett tillfredsställt bostadsbehov bland invånarna.6 Det finns i dagsläget totalt 70 000
lägenheter i kommunen varav 55 000 i Linköpings tätort. I kommunen är ca 50 %
hyresrätt, 16 % bostadsrätt och 34 % äganderätt I tätorten Linköping är ca 65 %
hyresrätt, 20 % bostadsrätt och 15 % äganderätt.7 Kristina blickar tillbaka 7 år och
poängterar att kommunen hade en ganska bra bostadsbyggnation 2006, då det
byggdes cirka 700 bostäder varje år samtidigt som hon jämför det med antal byggda
bostäder 2013, som ligger på 370 bostäder. Byggandet av bostäder har alltså kraftigt
sjunkit trots att bostadsbristen växer.8 Kristina visar klart och tydligt sitt missnöje med
hur kommunen samt nämnden arbetar med bostadsförsörjningen då hon anser att
problemet inte har bemötts vilket Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys också tydligt
visar. Enligt rapporten har byggnationen av nya bostäder drastiskt sjunkit sedan 2008,
då färdigställandet av nya bostäder då låg på 717 lägenheter. Under 2011 låg
färdigställandet av lägenheter på 388 lägenheter. Enligt samma rapport beräknas
bostadsbyggandet att öka för första gången sedan 2012 då nivån på färdigbyggda
lägenheter var som lägst. Det uppskattas att antal färdigställda lägenheter kommer
ligga mellan 300 till 500 lägenheter under 2013.9
4.2.3 Bostadsförsörjningen i Linköping
Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys visar tydligt att samtliga kommuner i
Östergötland har bristfälliga riktlinjer och mål för hur bostadsförsörjningen ska
skötas. Detta bekräftar även Kristinas ståndpunkt i frågan. "De flesta kommunerna i
Sverige har någonting som heter bostadsförsörjningsplan där man som allians eller
majoritet faktiskt bestämmer vad man vill ska hända inom bostadsmarknaden. Det
finns ingen sådan i Linköpings kommun och det har heller inte funnits en sådan plan
under Muharrem Demiroks, ordförande i samhällsbyggnadsnämnen, ämbetsperiod.
Det är det jag pratar om, nämligen mål och strategi och fråga sig vad vi vill göra med
Linköping kommun."10 I en interpellation ställde socialdemokraterna och ledamöterna
Mari Hultgren och Jonatan Hermansson, som båda sitter i samhällsbyggnadsnämnden,
6
Intervjun med Kristina Edlund, kommunalråd & vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden [201310-10]
7 Bill Eriksson Teknik- och samhälls- byggnadskontoret
8 Intervjun med Kristina Edlund [2013-10-10]
9
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/boende/ANALYS_OSTERGOTLAND_slutgiltig.pdf
10
Intervjun med Kristina Edlund [2013-10-10]
8
frågor till Muharrem Demirok om han anser att det råder bostadsbrist i Linköping
samt om han anser att den borgliga majoriteten tagit tillräckligt stort ansvar och
vidtagit ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen. Muharrem Demirok
svarade att han inte anser att det råder en bostadsbrist i Linköping. Han syftar på att
personer som ställer sig i allmännyttans bostadskö kan räkna med att få ett erbjudande
om en bostad inom några månader, samt att den som vill bygga eget och står i
kommunala tomtkön kan behöva vänta så lite som enbart en månad. Om den borgliga
majoriteten i Linköping tagit tillräckligt stort ansvar och vidtagit åtgärder för
bostadsförsörjningen hänvisar han till de senaste årens detaljplaner. ”Det första som
då bör granskas är om antalet färdigställda och påbörjade detaljplaner är hindret. Där
kan vi se att det under de senaste åren antagits och påbörjats detaljplaner för att
tillgodose minst 4-5 års bostadsbehov. Bara i planreserv fanns vid årsskiftet antagna
planer för c:a 3 300 bostäder. Det är en planreserv som Linköpings kommun aldrig
tidigare har kunnat uppvisa. När det gäller påbörjade detaljplaner visar fakta återigen
att vår beredskap är mycket god. Vi kommer under 2012 färdigställa planer för c:a
1600 bostäder.”11 Med detta menar han att den borgliga majoriteten faktiskt har
vidtagit ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen i Linköping.
Saknaden av riktlinjer och mål för hur bostadsförsörjningen ska skötas har gjort att
dyrare bostadstäder i mer attraktiva lägen med dyrare produktionskostnad har
prioriteras framför billigare alternativ, som studentbostäder och billiga hyresrätter.
Detta påpekar även Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys, där det i Linköpings
bostadsmarknad som helhet råder balans, men att det inom delområden är brist på
bostäder.12 Även Länsstyrelsens Östergötlands stabsdirektör, Sten Olsson, bekräftar
deras rapport och obalansen som råder inom enskilda delområden i Linköpings
bostadsmarknad ”… Brist på studentbostäder. Den är oerhört påtaglig och det är
precis det de handlar om. Men ser man till kommunen som helhet råder det balans.
Det finns lediga lägenheter, men utbudet matchar inte efterfrågan… Och dem
bostäder som byggs är svindyra, så väldigt få har ju råd med dem.”13 Detta menar
11http://www.linkoping.se/Global/Demokrati%20och%20politik/Kommunfullm%C3%A4ktige/Motion
er_interpellationer/Interpellationssvar%202012/2012-0127%20Bostadsbristen%20svar%20p%C3%A5%20interpellation%20%28S%29.pdf
12 http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/boende/ANALYS_OSTERGOTLAND_slutgiltig.pdf
13 Föreläsning Sten Olsson, chef för verksledningens stab Länsstyrelsen [2013-10-09]
9
också Muharrem Demirok förekommer som i interpellationen erkände att det, trots
balansen i bostadsmarknaden som helhet, finns bostadsbrist inom vissa stadsdelar ”
Däremot kan det se annorlunda ut om vi kliver ned på stadsdelsnivå. Där vet vi att det
finns områden där det under ett antal år varit en större efterfrågan än vad det kunnat
erbjudas utbud.” 14
4.2.4 Studenters bostadssituation i Linköping
Sveriges förenade studentkårer, SFS, arbetar med att granska bostadssituationen i
landets studentstäder samt bidra till att skapa en tryggare situation för alla Sveriges
studenter. I SFS bostadsrapport 2013 framkommer Linköpings kommun som
rödlistad, vilket innebär att Linköping är oförmögen att erbjuda studerande ett
studentboende under höstterminen, då majoriteten av alla utbildningar startar. Enligt
SFS bostadsrapport finns det i Linköping ingen bostadsgaranti och kötiderna, dem är
förgäves eftersom att de är orimligt långa. För de som är utan bostad när terminen har
startat finns det en tillfällig lösning. Kårernas hyresgästförening KOMBO ordnar
nödboenden i form av lägenheter med flera övernattningsplatser vilket kan ses som en
preliminär lösning.15 Kristina Edlund är medveten om bostadsproblemet för studenter
och anser att kommunen kan göra mer. "... vi har starka kommunala bolag, dvs.
Stångåstaden och studentbostäder. Och det är en sådan grej som jag sa tidigare, det är
klara direktiv, vi ska bygga bostäder. Studentbostäder, 30 % utav er som är studenter
bor i deras bostäder. Det tycker jag man kan öka, upp till 40-50%, för att få en
flyttkedja. För ni bor i andra lägenheter också, och det är inte bara studenter som
behöver bostäder utan andra ungdomar och andra grupper också. Men sen är det ju
framför allt Stångåstaden som är mitt starka verktyg."16
Utöver de höga produktionskostnaderna, finns det enligt länsstyrelsens
bostadsmarknadsanalys, även andra faktorer som utgör ett potentiellt hinder för
bostadsbyggandet. Hårda lånevillkor och den svaga inkomstutvecklingen för
hushållen är ytterligare ekonomiska faktorer som har hindrat bostadsbyggandet i
kommunen. Linköping kommuns framtida infrastruktursatsningar utgör också ett
14http://www.linkoping.se/Global/Demokrati%20och%20politik/Kommunfullm%C3%A4ktige/Motion
er_interpellationer/Interpellationssvar%202012/2012-0127%20Bostadsbristen%20svar%20p%C3%A5%20interpellation%20%28S%29.pdf
15 http://sfs.se/sites/default/files/sfs_bostadsrapport_2013.pdf
16
Intervjun med Kristina Edlund [2013-10-10]
10
betydande hinder för bostadsbyggandet då det ger upphov till bullerproblem i
staden.17 Kristina Edlund erkänner att bullerproblemet är en faktor som i dagsläget
hindrar byggnationen, men hon poängterar också att detta problem inte är den största
boven bakom hindrandet av bostadsbyggandet "Buller är ett problem, men inte ett lika
stort problem som man gärna vill framhäva."18
4.3 Bostadssituationen och bostadsförsörjningen i Norrköping
kommun
4.3.1 Kommunala styret i Norrköping
Bostadbristen på hyreslägenheter är omfattande i även norrköpingskommun 19
Norrköping kommun styrs av en rödgrön majoritets styrning. Det innebär att
socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har det stora ansvaret över
stadsplanering och bostadsbygge. I boken Sveriges politiska system av Forskaren och
läraren Ylva Noren Bretzer beskriver hon hur olika politiska styrningar i ett samhälle
har olika prioriteringar ”Mer vänster inriktade kommuner lägger oftare större fokus på
att kommunen bör ha kontroll över bostadsförsörjning och kommunala bolag. Medan
borgerliga partier lägger mer fokus på egenfinansierad verksamhet, bostäder ägs av
privatpersoner och kommunala bolag privatiseras.20 Norrköping har en stort
kommunalt kapital hyresbolag som heter Hyresbostäder.
4.3.2 Kommunalt Bolag
Hyresbostäder är ett kommun ägt aktiebolag som hyr ut hyreslägenheter. Hyresrätter
äger ca 10 674 hyreslägenheter i Norrköping. 21I en intervju med Bengt Cete (MP) 22
Så berättar han att byggnaden av flera bostäder har ökat på grund av att bostadsbristen
i kommunen nu börjar bli påtaglig. Bostadsbristen är en följd av en stark årskull 90
talister som nu har kommit upp i åldrarna. Många i kommunen är mellan åldrarna 1817
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/boende/ANALYS_OSTERGOTLAND_slutgiltig.pdf
18
Intervjun med Kristina Edlund [2013-10-10]
19
http://www.ncc.se/pressrelease/sv/761D33AF6566EEB3/4679/72+hyresrätter+byggs+av+priv
at+aktör+i+Norrköping
20
Sveriges politiska system, S. 171. Ylva noren Bretzer (2010) Studentlitteratur.
21
http://www.hyresbostader.se/CM/Templates/Article/general.aspx?cmguid=f82951b9-2a3b47d0-bbf8-300eb3747286
22
Intervju med Bengt Cete ordförande i statsplaneringsnämnden Norrköping. 11/10-2013
http://pub2.norrkoping.se/TroInt/TroInt/detail_namndstyrelse.asp?namnd=spn
11
23 och söker sig ut på bostadsmarknaden. Men efter att marknaden har haft ett
överskott av lägenheter med förlust bringande låga hyror till följd så avtog bygget ett
tag men är nu enligt Bengt Cete på uppgång igen.
Norrköping har gett klartecken för en del företag att skapa nya hyresrätter det har
genom åren växt fram ett nytt bostadsområde i Norrköping där det har byggts villor
och mataffärer. Där kommer det även byggas hyresbostäder på grund av ett
sammarbete mellan Norrköpingskommun och svenska hyreshus NCC Construction 23
. Det som kan ses som negativt är dock att de billigaste lägenheterna kommer ligga på
runt 4600 kr/mån vilket är en ganska dyr hyra för en ung vuxen som möjligtvis precis
kommit ut i arbetslivet.
Enligt en bostadsmarknads enkät från 2012 som publiceras i stadsplanerings
dokument på länsstyrelsens hemsida så jobbar Norrköpingskommun bland annat extra
mycket med bostadsfrågan om att få igång byggandet av hyresrätter med rimliga
hyror och att även kunna erbjuda bostäder med attraktiva lägen. 24
4.3.3 Bostadsförsörjningen
Bostadsbygget är inte bara viktigt för att ungdomar ska ha någonstans och bo utan det
är viktigt för hela samhället och för att kommunen ska ha en bra infrastruktur i
kommunen. Det ska finnas en möjlighet att studera och jobba i kommunen.
I en Intervju med Bengt Cete (MP) 25som är statsplanering och bygg ansvarig i
Norrköpingskommun så berättar han att kommunen sköter bostadsförsörjningen
genom ett så kallt boförsörjningsprogram. Där görs planer upp om hur man ska bygga
och var man ska bygga bostäder hur vatten el och sådana praktiska saker alltså att se
till att det är möjligt att bygga bostäder i kommunen men att det sedan är upp till
byggföretagen att bygga bostäder. Bengt berättar också att kommunen även har ett
inflyttande över vilka bostäder som ska byggas vid marktilldelning kan kommunen
pekar ut vilka bolag som ska få köpa och vilka villkor som finns i detaljplanen på
detta kvarter. Även där har kommunen en makt att säga hur många hyresbostäder
som ska byggas och vilka bolag som ska få bygga lägenheterna. Kommunen har en
plan på att möjliggöra 400 bostäder per år och ca 100 av dessa bostäder ska vara
23
http://www.norrkoping.se/bo-miljo/stadsutveckling/nyheter/2013/norrkoping-vaxer-nyalage/index.xml
24
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplaneringoch-kulturmiljo/boende/ANALYS_OSTERGOTLAND_slutgiltig.pdf
25
Intervjun med Bengt Cete 11/10-2013
12
hyresrätter. Anledningen till att endast 100 hyresbostäder planeras per år enligt
detaljplanen är på grund av det finns 33000 hyresrätter i kommunen vilket motsvarar
halva bostadsmarknaden i Norrköpings kommun dessa hyresrätter ägs och drivs av
både kommunala och privata hyresbolag.26
Kommunen äger en del av kommunens mark och kan som tidigare nämnt styra bland
annat vilka bolag som ska få bebygga marken och hur huset ska se ut. Vad företagen
sen gör med själva bostads- eller hyresrätten brukar vara relativt fritt så länge
kommunen inte presenterar specifika riktlinjer på företagen. Samtidigt ska inte, och
kan inte kommunen styra marknaden efter sina önskemål, utan försöker påverka den
med det tidigare nämnda verktygen planmonopolet och det kommunala bolaget. 27
4.3.4 En inkomst fråga
Bengt Cete28 säger i intervjun att kommunen vill värna hyresbostäder på grund av att
många invånare i kommunen inte har det kapitalet eller möjligheten att köpa en
bostadsrätt. Det är inte bara unga vuxna utan även andra grupper människor i
samhället som inte har möjlighet att äga en bostad.
Att ha en bostad är en rättighet för människor och därför poängterar Bengt 29att det är
väldigt viktigt att det ska det finnas hyresalternativ i bra och fint skick. För att hyran
på hyresrätter ska hållas relativt låga så är även byggandet av lägenheterna viktigt.
Tyvärr så kostar det ganska mycket att bygga nya lägenheter och därmed kan
kostnaden för en 1:a ligga uppemot 4000-5000 kronor i månaden. Bengt nämner även
en flyttkedja och där kommer bostadsrätterna in en person eller ett par som har bott i
en liten lägenhet kanske flyttar till en nybyggd eller en större lägenhet och då blir den
äldre bostaden ledig.
4.3.5 Sammarbete Norrköping/ Linköping
Kommunerna Norrköping och Linköping är två stora kommuner som ligger så nära
varandra och det är viktigt att även de små kommunerna mellan Linköping och
26 http://www.norrkoping.se/bo-miljo/stadsutveckling/nyheter/2013/norrkoping-vaxer-nyalage/index.xml
27 Intervju med Bengt Cete 11/10-2013
28 Intervju med Bengt Cete 11/10-2013
29 Intervju med Bengt Cete 11/10-2013
13
Norrköping har bra kommunikationer service och bostäder, Invånarna i
småkommuner rör sig också en del mellan kommunerna till exempel jobb i en
Linköping och fritidsaktiviteter i Norrköping. Därför är det viktigt med ett
sammarbete mellan dessa två tvillingkommuner som Bengt kallar dessa.
Detta samarbete finns i en gemensamöversiktsplan mellan kommunerna det kan
handla om bland annat kommunikationsmöjligheter och service i de mindre orterna
till exempel dagis, affärer, grönområden. Översiktsplaneringen är gemensam men det
är den enskilda kommunens eget ansvar att uppfylla dessa planer. Byggandet är inte
ett sammarbete men planeringen är det.
Norrköpingskommun är en inflyttningsstad och en tillväxt kommun med många nya
inflyttningar och hyresrätterna är en betydlig del. Bengt poängterar även att inte bara
ekonomin för ett bostadsrätt eller hus avgör valet mellan hyres- eller bostadsrätt utan
även att bekvämligheten att ha en hyresrätt där inte samma ansvar läggs på ägaren
tilltalar många individer även fast man har kapitalet har man kanske inte orken eller
lusten att ha en äganderätt. Så det är inte bara unga och studenter som påverkas av
bostadsbristen utan den är snarare ett övergripande problem för medborgarna i
kommunen.30
4.3.6 Studenters bostadssituation i Norrköping
Situationen i Norrköping är, än så länge, hållbar för studenterna men frågan är hur
länge till…
Enligt SFS bostadsrapport 2013 så belönas staden med färgen gul, detta innebär att
Norrköping inte riktigt håller måttet för bostadsgarantin men att de någon gång under
höstterminen kan garantera ett boende.31 Det kommunala bolaget Hyresbostäder har
genom sitt dotterbolag, Studentbo, totalt sett cirka 900 studentbostäder som de hyr ut,
utav dessa så äger Studentbo cirka 650 stycken, resterande bostäder erbjuder de
genom ett samarbete med flera andra privata och kooperativa fastighetsägare med
studentbostäder. ”I dessa fastigheter hyr vi ut och sköter all administration samtidigt
som fastighetsägaren själv sköter hela den tekniska fastighetsdriften.”32 Norrköping
30Intervju med Bengt Cete 11/10-2013
31
http://sfs.se/sites/default/files/sfs_bostadsrapport_2013.pdf sid. 12
32
http://www.hyresbostader.se/CM/Templates/Article/general.aspx?cmguid=97
34b002-3672-4077-9577-fb7942b07303
14
blev också utsedd till årets studentstad av SFS 2013/14, detta motiverades bland annat
med att ”Norrköping är en stad som värnar om sina studenter och som låter
studenterna och lärosätet sätta en tydlig prägel på staden.”33 Kommunalrådet Lars
Stjernqvist (S), menar även att detta möjliggör en höjning av ambitionsnivå och en
rimlig och nödvändig målsättning är att antalet studenter i Norrköping ska dubblas
från 5,000 till 10,000 och att antalet professorer ska tredubblas inom de närmaste 12
åren.34 Det byggs just nu cirka 130-150 nya studentbostäder i centrala Norrköping
men hyresbostäder planerar även att riva bollen, ett äldre 60-tals hus med totalt 149
stycken studentbostäder. Anledningen till att de river huset bollen är att huset är av
låg standard och de studenter som flyttar in, flyttar snabbt ut igen men det var
annorlunda när utomeuropeiska studenter inte behövde betala för sina studier, då
dessa vanligtvis fyllde upp studentbostäderna i bollen men sedan ändringen kring
gratis studier så har ju även inströmningen av utländska studenter avtagit och som
resultat står ofta studentbostäder tomma där. 3536
5. Analys och slutsats
5.1 Ideologins roll i bostadsfrågan
Enligt kurslitteraturen har de olika politiska ideologierna en tydlig åtskiljning i frågan
kring bostadspolitiken kommunerna bedriver, där borgliga kommuner låter
marknaden forma bostadsbyggandet och bostadsförsörjningen i större utsträckning.
Till skillnad från borgligt styrda kommuner, har vänster orienterade kommuner i
målsättning att ha större ansvar och kontroll över bostadsbyggnationen och
bostadsförsörjningen. Resultatet av fördjupningen i frågan kring ideologins roll i
bostadsfrågan, så är inte riktigt fallet för dessa två kommuner. Linköping som är
borgligt styrt har ett förvånansvärt högt antal hyresrätter än bilden kurslitteraturen
målat upp för oss. Hälften av kommunens bostadsinnehav består av hyresrätter och
dessutom ett stort och starkt kommunalt bolag som underhåller en stor del av dessa
http://www.norrkoping.se/barn-utbildning/liu/
http://www.tv4play.se/program/nyheternanorrk%C3%B6ping?video_id=2400678
35 Intervju med Bengt Cete, ordförande i stadsplaneringsnämnden [2013-10-11]
33
34
36
http://www.hyresbostader.se/HSO/Area/area_info_cm.aspx?cmguid=2e96cdfcf483-4e8c-b3c4-74034e9fc187
15
hyresrätter. Även Norrköping skiljer sig från de tydliga ideologiska skillnaderna
litteraturen målar upp. Där har marknaden också en central roll i utformningen av
bostadspolitiken och kommunen som en aktör inom den marknaden. Även
Norrköpings relativt låga målsättning på bebyggandet av nya hyresrätter pekar på att
kommunen skiljer sig från de tydliga ideologiska ramar som litteraturen skildrar. Vad
detta beror på kan vara att dem ligger så pass nära varandra geografiskt och på så sätt
påverkas lätt av varandra. Det råder en ständig konkurrens mellan dessa tvillingstäder
vilket Bengt Cete konstaterade under intervjun. En annan orsak vi spekulerar i kan
vara att det politiska klimatet i Sverige har förändrats och att de flesta partier rör sig
mot mitten och överger sina gamla ideologiska ståndpunkter.
5.2 Bostadssituationen i dagsläget
Att det råder brist på bostäder i båda dessa kommuner, var ganska uppenbart när vi
påbörjade vår fördjupning i denna fråga. Detta styrker länsstyrelsens
bostadsmarknadsanalys samt intervjuerna med politiker i Linköping och Norrköping.
Däremot väntade vi oss inte att det i Linköpings bostadsmarknad som helhet råder
balans. Dock i vissa delområden råder det trots allt brist på bostäder. En anledning till
att bostadsbristen i dessa delområden inte motverkats effektivt kan bero på att
bostadsmarknaden som helhet är i balans och att problemen då lätt utesluts och
nedprioriteras. Samtidigt kan bristen på tydliga riktlinjer och mål för hur kommunen
ska möta obalansen inom dessa påverkade delområden inom marknaden också vara en
av orsakerna. Det som framgår tydligt är att det inom samhällsbyggnadsnämnden i
Linköping råder stor splittring mellan politikerna om vad som görs och bör göras
inom bostadsmarknaden. Kristina Edlund (S), kommunalråd och vice ordförande i
samhällsbyggnadsnämnden, är tydlig med att hon anser att det under Muharrem
Demirok (FP), kommunalråd och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden,
ämbetsperiod har gjorts allt för lite för att stimulera byggnationen i kommunen.
Samtidigt menar Muharrem i interpellationen att han och den borgliga majoriteten
faktiskt vidtagit tillräckliga åtgärder.
Norrköpings kommun har under tidigare år haft ett bostadsöverskott men på grund av
den drastiska befolkningstillväxten har antalet lediga bostäder minskat och resulterat
bostadsbrist. Kommunen och bostadsmarknaden har haft svårt att upprätthålla jämna
16
steg med den ständigt växande befolkningen. För att åtgärda problemen har
kommunen lagt fram tydliga riktlinjer och har till skillnad från Linköping en
bostadsplan.
5.3 Bostadssituationens påverkan på studenter
I dagsläget har endast 30 % av alla Linköpings studenter möjligheten att bo i
studentbostäder medan de resterande tvingas söka andra boendeformer. Det låga
antalet studentbostäder som är tillgängliga framförallt i början av höstterminen, har
resulterat i att Linköping har rödlistats av Sveriges förenade studentkårer, SFS.
Bristen på tydliga riktlinjer och mål av Linköpings kommun i den här frågan har
resulterat i att studentföreningen KOMBO blivit en oerhört viktig aktör för de
studenter som i början av terminen inte lyckats säkra en bostad, då KOMBO erbjuder
hjälp i form av nödboende. Linköpings ordförande i samhällsbyggnadsnämnden,
Muharrem Demirok, har inte gett några tydliga besked om vad kommunen ska vidta
för åtgärder för att lösa problemet kring bostadsfrågan för studenter. Kristina Edlund,
vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, ser gärna att antal studenter bosatta i
studentbostäder ökar från 30 % till 40-50 %. Frågan är om det är tillräckligt med
tanke på hur situationen ser ut idag. Vi anser att det vore att gå åt rätt håll, men tror att
det kan behövas mer, i form av större satsningar och tydligare riktlinjer i frågan.
Norrköping är till skillnad från Linköpings kommun grönlistade, vilket innebär att de
kan erbjuda bostadsgaranti till nyblivna studenter. Norrköpings generösa
bostadspolitik gentemot studenter kan i stora drag bero på att antalet studenter i
kommunen ligger på en betydligt lägre nivå än vad den gör i Linköping, där antalet
elever beräknas till att vara cirka 5 gånger så många som i Norrköping. Norrköpings
bostadsbrist i överlag är en tydlig indikation på att bostadsgarantin inte bör tas för
givet. Som tidigare nämnts har Norrköpings kommun gått från ett bostadsöverskott
till numera ett närmare kritiskt underskott trots tydliga riktlinjer och mål uppsatta av
kommunen. Därför kan det i framtiden krävas krafttag av kommunen i frågan om
byggnationen av studentbostäder för att behålla sin gröna stämpel av SFS.
17
5.4 Slutsats
Vi anser att ideologin spelar en betydligt mindre roll än vad vi förväntat oss. Båda
kommuner med olika politiskt orienterade styrande har oavsett politiskt ideologi insett
att marknaden i slutändan till stor del styr bebyggandet av bostäder. Däremot inser
båda kommunerna vikten av att ha ett starkt kommunalt bolag som verktyg för att
kunna påverka marknaden. Det kritiska läget inom framför allt Norrköping men till
viss del även i Linköping, på bostadsmarknaden, samt den ökande
befolkningsmängden, visar att det är dags för kommunerna att agera i frågan.
Bostäder är grundpelaren i fungerande samhälle och för människor en essentiell
trygghet och nödvändighet. Studenter är den grupp människor som har blivit bestulen
på denna essentiella trygghet. Kommuner utifrån de föresättningar dem innehar måste
ta sitt ansvar, oavsett politisk orientering, och värna om den grupp människor som i
slutendan kommer vara det här landets framtid. Vi studenter vill uppmuntras till att
studera och inte tvärtom. Där spelar bostadsfrågan en oerhört viktig roll för studenters
studieresultat.
18
6 Referenser
6.1 Litteratur:
Ylva Norén Bretzer, Sveriges politiska system, 2010, studentlitteratur AB, Lund
6.2 Kommun och länsstyrelse:
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/boende/ANALYS_OSTERGOTLAND_slutgiltig.pdf
http://www.norrkoping.se/bo-miljo/stadsutveckling/nyheter/2013/norrkoping-vaxer-nya-lage/index.xml
http://www.norrkoping.se/barn-utbildning/liu/
http://www.linkoping.se/Global/Demokrati%20och%20politik/Politisk%20majoritet/Visionsochsamver
kansprogram2011_2014.pdf?epslanguage=sv
http://www.linkoping.se/Demokratipolitik/Namnder/Samhallsbyggnadsnamnden/
http://www.linkoping.se/sv/Bygga-bo/Hitta-bostad/Studentbostader/
http://www.linkoping.se/Global/Demokrati%20och%20politik/Kommunfullm%C3%A4ktige/Motioner
_interpellationer/Interpellationssvar%202012/2012-0127%20Bostadsbristen%20svar%20p%C3%A5%20interpellation%20%28S%29.pdf
6.3 Kommunala Bolag samt byggnation företag:
https://www.stangastaden.se/omoss/omstangastaden/Pages/default.aspx
http://www.hyresbostader.se/CM/Templates/Article/general.aspx?cmguid=9734b002-3672-4077-9577fb7942b07303
http://www.hyresbostader.se/HSO/Area/area_info_cm.aspx?cmguid=2e96cdfc-f483-4e8c-b3c474034e9fc187
http://www.hyresbostader.se/CM/Templates/Article/general.aspx?cmguid=f82951b9-2a3b-47d0-bbf8300eb3747286
http://www.ncc.se/pressrelease/sv/761D33AF6566EEB3/4679/72+hyresrätter+byggs+av+privat+aktör
+i+Norrköping
6.4 Sveriges förenade studentkårer:
http://sfs.se/sites/default/files/sfs_bostadsrapport_2013.pdf
19
6.5 Intervjuer samt föreläsningar:
Intervjun med Kristina Edlund, kommunalråd & vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden [201310-10]
Intervju med Bengt Cete ordförande i statsplaneringsnämnden Norrköping. [2013-10-11]
Bill Eriksson Teknik- och samhälls- byggnadskontoret
Föreläsning Sten Olsson, chef för verksledningens stab Länsstyrelsen [2013-10-09]
6.6 Media:
http://www.tv4play.se/program/nyheterna-norrk%C3%B6ping?video_id=2400678
20
7 Bilagor
7.1 Intervju med Bengt Cete
Eric; Fråga 1
Hur sköter ni bostadsförsörjningen i Norrköpings kommun?
Bengt Cete, Miljöpartiet;
Vi har då ett bostadsförsörjningsprogram, där vi, så långt som vår förmåga sträcker
sig, möjliggör att det kan byggas bostäder. Det är därför vi då har planer, vi får bygga
upp detaljplaner, ritar in på kartan var bostäderna ska få finnas och definiera hur dem
ska se ut, hur dem ska vara och sådana saker, hur det ska vara med anslutningar med
gator, gångbanor, vatten och värme och allt det här. Men sen är det inte vi som
bygger, utan det är marknaden, fastighetsmarknaden, byggherrarna som till slut avgör
om de ska bygga eller inte, enligt dem villkor och definitioner som vi har satt. Så vår
uppgift är att se till att det är möjligt att bygga, och det gör vi.
Henrik; Fråga 2
Min uppfattning när vi har läst vår litteratur om hur olika kommuner sköter
bostadsförsörjningen så får man intrycket av att de röd/gröna kommunerna brukar
tillförlita sig på kommunala bolag medan borgerliga kommuner vänder sig till privata
aktörer och även marknaden som du själv nämner.
Är detta en aktuell och giltig syn på saken eller är den förlegad?
Bengt Cete, MP;
Vi har i runda tal, mellan 60,000 – 70,000 bostäder i Norrköping.
33,000 av dem bostäderna är hyresrätter, av dem så äger vårt kommunala bolag,
hyresbostäder ca 10,000. Så där kommer vi som kommun in i bostadsmarknaden men
det ligger i ett bolag, hyresbostäder ligger under aktiebolagslagen och inte under
kommunallagen så att hyresbostäder är kommunägt men det arbetar ju på marknadens
villkor.
När vi nu ser att vi efter en lång tid, ja, årtionden med bostadsöverskott är på väg in i
bostadsbrist, det är stor efterfrågan på bostäder nu och vi har kraftig inflyttning, höga
födelsetal. Vi har ca 6-7-800 personer som flyttar in, som ska ha bostäder och detta
har gjort att vi har gått från bostadsöverskott till en brinnande bostadsbrist och det gör
också att NU, efter några år så börjar marknaden också att reagera, så
bostadsproduktionen har tagit lite fart igen. Och det har ni sett om ni går här i
Norrköping, i alla fall ni som bor här, att det byggs bostäder centralt, spinnrocken 112
stycken och även i Norrtull, plankgatan, 70 nya lägenheter i första steget och det
kommer upp till 130 stycken när det är utbyggt. Och fler projekt är på gång inklusive
hyresbostäder, de kommer att bygga i Kneippen framförallt.
Så att både den privata marknaden och det kommunala bolaget agerar nu, satt igång
med bostadsproduktionen, vilket är jätte välkommet men hyresbostäder jobbar som
alla andra företag på marknadens villkor. Det är inte så att vi i fullmäktige sitter och
21
säger att ”nu ska hyresbostäder bygga där och där”, däremot kan vi när vi har så
kallad marktilldelning, kommunerna äger ju en del mark och när den ska bebyggas så
har vi marktilldelning det vill säga att vi pekar ut vilket bolag som ska få köpa marken
och på vilka villkor. Då kan vi i marktilldelningen också styra vilken typ av bostäder
det ska vara, detaljplanen talar ju om, om det ska vara villor, radhus eller om det ska
vara flerbostadshus men vi kan också då när vi gör marktilldelningen säga att på det
är kvarteret så ska det vara bostadsrätter, hyresrätter eller kanske blandat så där har vi
ett politiskt styrinstrument på mark som vi avyttrar och säljer till ett privat bolag.
Jenny; Fråga 3
Vi undrar lite över hyresrätter, vi inriktar oss speciellt på studenter och unga vuxna,
har ni någon plan på hur många små hyresrätter som ska byggas per år?
Bengt Cete, MP;
Vi har en plan som säger att vi ska möjliggöra byggandet av minst 400 lägenheter per
år, varav minst 100 ska vara hyresrätter och det är hyresrätter generellt (stora som
små). Sedan har vi även inom hyresbostäder ett dotterbolag som heter studentbo, de
har till speciell uppgift att bygga och förvalta studentbostäder, de har två nya byggen
på gång i centrala delarna av staden. Det blir ungefär 130-150 nya studentbostäder när
de byggena är klara men samtidigt vill hyresbostäder riva ”bollen” som ligger vid
idrottsparken, det är låg standard där och det är svårt att hyra ut det faktiskt.
Som ni vet skärpte ju regeringen det här med studenter utanför EU, att de inte längre
fick fria studieplatser utan skulle betala och då minskade ju inströmningen med
utomeuropeiska studenter, för dem utomeuropeiska studenterna tyckte att det var jätte
bra att bo i ”bollen” men svenska studenter tycker inte att det är bra så nu har vi svårt
att fylla platserna där, dem som flyttar in flyttar ganska snart ut igen.
Vi hoppas från vårt håll att studentbo ska bygga ett nytt studentboende där bollen
ligger idag för vi tycker det är jätte viktigt med god tillgång till studentbostäder, för
som ni själva säkert upplevt har man som student sällan varken inkomst eller kapital
och då hävdar man sig inte på marknaden och då är det jätte viktigt att det finns
billiga bostäder som är lämpliga för ändamålet, för utan en bra bostad får man inga
bra studieresultat. Studentbo förmedlar även boende.
Men för oss som kommun är det här viktigt, därför att vi vill vara en bra studentstad
och vill gärna bli en större studentstad, i vår långsiktiga plan ligger det att producera
fler studentbostäder.
Fråga 4;
Hur fungerar samarbete mellan kommunerna med tanke på de två olika ideologierna?
22
Bengt Cete, MP;
Mitt perspektiv är inte så långt, jag har haft det här uppdraget sedan augusti förra året
så jag har inte så lång erfarenhet av detta, den gemensamma översiktsplanen togs
fram under förra mandatperioden. Översiktsplanen är gemensam men den är inte
juridiskt bindande, den är ett planeringsunderlag och var kommun tar ansvar för sitt
planeringsarbete utifrån översiktsplanen och om inte Linköping inte har ett aktivt
arbete så är det ju beklagligt men det är deras ansvar.
Fråga 5;
Länsstyrelsen har ju en årlig rapport för hela Östergötland, och den hävdar då att
samtliga kommuner har bristfälliga riktlinjer/planeringar när det kommer till grupper
med svag ekonomi, t.ex. studenter.
Vad anser du om deras slutsats?
Bengt Cete;
Jag tycker att vi i Norrköpings kommun är medvetna om detta, det har jag redan
redogjort för er, jag tycker att det är viktigt att hålla på hyresrätten för det är oftast
första steget in i bostadsmarknaden. Hyresrätt är också viktigt när man som
Norrköping är en inflyttningskommun, som ni vet har vi en tung arbetslöshet i
Norrköping men vi har också en befolkningstillväxt och inflyttning. Tyvärr står då
dem som står utanför arbetsmarknaden och tittar på medan andra människor flyttar hit
och får jobb. Det jag vill säga är att vi som inflyttningskommun är det viktigt med
hyresrätter för när man flyttar hit söker man i första hand hyresrätt för man känner
inte staden och vet inte vilket område man ska bo.
7.2 Intervju med Kristina Edlund
Frågor inför intervjun med Kristina Edlund
1. Hur sköter Linköpings kommun bostadsförsörjningen?
2. Finns det något samarbete med Norrköpings kommun i bostadsfrågan?
3. Enligt Östergötlands länsstyrelses rapport Regional bostadsmarknadsanalys för
2012 är det i Linköping brist i bostadsmarknadens delområden. Vad innebär det och
hur påverkar det ekonomiskt svaga grupper som ungdomar och studenter?
23
4. Finns det riktlinjer för hur Linköping ska möta den stora gruppen 90-talister som är
på väg att söka sig ut på bostadsmarknaden?
5. Anser du att Muharrem Demirok, kommunalråd samt ordförande i
samhällsbyggnadsnämnden inte bemöter problematiken kring bostadsbristen? I
sådana fall varför?
6. Hur upplever du att Alliansen arbetar med bostadspolitiken i Linköping kommun?
7. Hur vill Socialdemokraterna och du som vice ordförande i
samhällsbyggnadsnämnden arbeta med bostadspolitiken samt åtgärda bostadsbristen?
1. Jag kan bara konstatera, med tanke på hur det ser ut nu statistiskt så är det så att
Linköpings kommun är en kommun som växer vilket är jätte positivt. Det är få
kommuner som är tillväxtkommuner men vi är en utav dem. Detta innebär i sin tur att
vi i kommunen ökar med 1500 invånare per år. Det resulterar i att vi måste ligga
ungefär mellan 800 till 1000 bostäder för att hålla genomsnittet. Om vi kollar tillbaka
till 2006 hade Linköpings kommun en ganska bra bostadsbyggnation, då vi låg på
ungefär 700 bostäder per år vilket är bra men vi kunde ha behövt ligga ännu högre.
Om vi ser på 2013 har byggandet av bostäder kraftigt sjunkit. Förra året låg vi på 370
lägenheter vilket visar att det är en stor brist som uppstår i Linköpings kommun. Så
svaret är väl nej på den frågan.
2. Jag har enbart jobbat 3 år med denna fråga. Det Linköpings kommun och
Norrköping kommun gjorde för cirka 4-5 år sedan var att de inrättade en gemensam
översiktsplan. Det är en grej rörande samarbetet mellan kommunerna. Sen tycker jag
att det är dags att påbörja förverkligandet av planen som faktiskt idag är satt, vilket
tyvärr inte har skett då ambitionen har saknats ganska mycket. Tjänstemannanivå
kanske mer än vad det är på politikernivå. Infrastrukturfrågor så som Ostlänken,
järnvägssatsningen som är något vi på Linköpings kommun samarbetar mycket med
Norrköpings kommun. Infrastrukturen är väldigt viktig för bostadssituationen, för det
är inte bara bostäder det handlar om. Men jag kan inte säga att vi träffar dem så här
som jag gör med er. Vi har alla möjligheter för att kunna arbeta mer kring denna
fråga. Linköping har en god framtid.
3. Jo, det är väl också en av kritiken vi framför då vi anser att det inte finns någon
strategi att arbeta utifrån. Vi har i kommunen gjort en jättestor undersökning på just
studenter där vi har en bra bild över hur studenter tycker och tänker, men vad händer
där sen? Jo, vi behöver en strategi på hur vi ska jobba för studenterna och hur vi ska
jobba med bostadspolitiken utifrån dem förutsättningar ni har och hur mycket ni är
beredda på att lägga på bostaden. Jag har inte läst länsstyrelsens rapport om
bostadsmarknadsanalys men jag har skummat igenom den utifrån era frågor. En orsak
är att Linköping är en tillväxtkommun som jag sa tidigare och det behövs mycket
hyreslägenheter då hyresrätter är jättepopulärt just nu men det är dessvärre något som
inte har byggts här i Linköping till den utsträckning det behövs. Det är inte bara ni
studenter som behöver hyreslägenheter utan även andra människor. Åker man till
Mjärdevi och pratar med företagsledare så har dem rekryteringsbehov och som ung
vill man inte köpa en bostadsrätt eller en villa direkt utan man gärna testa staden och
24
fråga sig själv "Trivs jag och min familj här? Hur fungerar skolan?" och för att göra
det behövs hyresrätter framförallt.
Följdfråga Varför är bostäder så dyra på marknaden?
Det är marknaden som sätter priserna. Vi i kommunen kan påverka prissättningen
utifrån hur vi sätter mark- och tomtpriserna. Jag försöker att kolla på en kedja och
utifrån det se var det är man kan minska kostnaden för att man ska få en så billig hyra
som möjligt. Det är byggherrarna byggkostnader som är den största boven. Men visst
kan vi som kommun styra genom det priser vi sätter på mark och tomt. Vi kan
givetvis göra mer. Vi ser gärna till att det finns fler hyresrätter i kommunen vilket vi
är ense om i styrelsen, oavsett om man är sosse eller moderat. Men givetvis skiljer det
oss ideologiskt, då vi har värnat om hyresrätter under lång tid medan de borgerliga
partierna vill att marknaden ska styra. Även här styr ideologierna.
5. Jag tror att han är den enda politikern som nekar att det finns en bostadsbrist som
råder i Linköpings kommun. Det är där vi försöker att pressa honom. Pratar du med
Paul Lindwall som är Linköpings kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande
kommer han att säga att det byggs för lite bostäder... så vi är en bit på vägen. Jag
känner att det är så statistiskt allting. Antalet mambos ökar, man bor hemma längre.
Den här åldersgruppen som vi tycker är intressant ur Linköpings perspektiv, 25 upp
till 65 väljer att flytta ut ur staden. Dem väljer Mjölby, Motala, andra kommuner runt
omkring. Och så är det som jag sa tidigare, vi bör ligga mellan 800 och 1000 bostäder
och idag ligger vi dessvärre på 300. Det är det här när du även träffar mäklare eller
näringslivsfolk och deras problem när de ska rekrytera folk eftersom att folk väljer att
inte bosätta sig i kommunen på grund av de rådande bostadsförutsättningarna i
kommunen. Det är tyvärr många som tackar nej till jobb eftersom att de inte hittar en
bostad, främst i form av en hyresrätt. Jag tycker att det är ett allvarligt problem att
man som kommunalråd inte kan erkänna att bostadsbristen finns, för vad har man då
för mål och strategi i bostadsfrågor.
Känner du att ni i samhällsbyggnadsnämnden inte bemöter problemet med
bostadsbrist?
De flesta kommunerna i Sverige har någonting som heter bostadsförsörjningsplan där
man som allians eller majoritet faktiskt bestämmer vad man vill ska hända inom
bostadsmarknaden. Det finns ingen sådan i Linköpings kommun och det har heller
inte funnits en sådan plan under Muharrem Demiroks ämbetsperiod. Det är det jag
pratar om, nämligen mål och strategi och fråga sig vad vi vill göra med Linköping
kommun.
6. Dem har inte mål och strategi uppsatta och det har också med ideologin att göra.
De borgerliga partierna vill att marknaden ska styra mycket och marknaden styr inte
just nu för vi är beroende att kommunala bolag samt andra går in i tider som denna då
bostadsbristen råder. Omvärlden har en betydelse för Linköpings kommun. Vi har ett
jättestarkt kommunalt bolag som jag vet har planer som man gärna vill börja bygga på
medan man vill från alliansen att marknadens aktörer ska gå fram och göra arbetet.
Men dem går inte fram. Muharrem Demirok jämför Linköpings kommun, Sveriges
femte största kommun, men små kommuner som Kinda, Mjölby och Ydre när han
egentligen borde jämföra Linköping med större städer som Örebro, Västerås.
Bostadsfrågan är viktig utifrån att man ska ha en bostad, flytta hemifrån och ha ett liv
25
men för mig har det också mycket och göra med jobben att göra. Det är också några
som ska bygga bostäderna åt oss och eftersom att det krävs mycket människor till
själva byggandet skapar också det jobb, vilket ökar antalet skattebetalare.
7. Hur vill Socialdemokraterna och du som vice ordförande i
samhällsbyggnadsnämnden arbeta med bostadspolitiken samt åtgärda bostadsbristen?
För ett och ett halvt år sedan presenterade vi tre konkreta förslag. Men jag är också
inne nu och jobbar med en ”byggare Bob” grupp som jag kallare det, så det kommer
komma mer grejer efter jul. Men det vi såg då, och det har jag sagt tidigare är att vi
har starka kommunala bolag, dvs. stångostaden och studentbostäder. Och det är en
sådan grej som jag sa tidigare, det är klara direktiv, vi ska bygga bostäder.
Studentbostäder, 30 % utav er som är studenter bor i deras bostäder. Det tycker jag
man kan öka, upp till 40-50%, för att få en flyttkedja. För ni bor i andra lägenheter
också, och det är inte bara studenter som behöver bostäder utan andra ungdomar och
andra grupper också. Men sen är det ju framför allt Stångånstaden som är mitt starka
verktyg.
Du vill satsa på Stångånstaden och ge dem verktygen för att bygga bostäder?
K: Stångåstaden har pengar, så det sjunger om det. Ok inte så dem sjunger om det
men de har starkt kapital bakom sig. Och jag vet att dem har kraften att göra det, och
sitter på ett antal lister, men det är som jag sa tidigare. Det handlar om politik och
ideologi att göra, vill man att marknaden ska styra eller vill man att kommunen går in
i sådana här tider. Sen har vi också lanserat något som heter kval som villan. Och det
är för att få igång en flyttkedja. Vi ser när vi pratar med många som är i den åldern
som jag är, mellan 30 och 40, att man gärna vill flytta ifrån sin lägenhet när man
skaffar sin familj t.ex. Och då har vi hittat ett koncept som vi vill jobba utifrån som
gör att man får en ny bostad på 100 kvadrat med en liten trädgårdsplätt för ungefär 1,8
miljoner och det är ganska stor skillnad mot dem här 3-3 och ½ som nu en bostad
kostar i Linköping. Så kvalsomvillan är den andra och sen den tredje vi pratat väldigt
mycket om, bygg gemenskapen, det är något man fått väldigt framgångsrikt i Europa
just. Där man jobbar väldigt mycket med det i framför allt Tyskland och Frankrike,
och det innebär att vi fyra här kanske vill gå tillsammans och bygga en lägenhet. Du
vill ha en trea, du vill ha en etta, jag vill ha en tvåa och du kanske vill ha en femma.
Då jobbar man och man får hjälp av förvaltningen, dvs. kommunen, som jobbar med
att man har bankkontakterna, arkitektkontakterna, man hjälper till att göra detaljplaner
och annat. Och det är något som varit väldigt framgångsrikt, framför allt i Tyskland.
R: Spännande!
K: Sen har jag massa andra smågrejer, men det kommer i januari. Hahaha
R: Men det jag tänkte på, kommunen som har markmonopol. Erbjuder dem mark till
dessa företag för att bygga. Är kommunen generösa med den mark som man erbjuder
företag att bygga på?
K: Vi har ju detaljplaner som vi presenterar och vart man ska kunna bygga. Sen
släpper vi dem sakta men säkert, beroende på vart vi tycker det ska byggas.
26
R: För det har ju kommit mycket kritik för att buller hindrar ny byggnation.
K: Buller är ett problem, men inte ett lika stort problem som man gärna vill framhäva.
Visst det finns faktiskt planer som är överklagade, men om du kollar hur många
bostäder som ligger i dem, så kan jag ju säga att det är ungefär ett års eller ett och ett
halvt års bostäder som behöver byggas. Men vad händer sen då, du har ett behov som
är betydligt större än så. Så visst buller är problematiskt, men det är inte lösningen på
det vi har. Det krävs mycket mer. Men jag tror att vi, som kommun, vi är ju ganska
starka, vi äger mycket mark som du säger. Men jag tror att vi kan ha en bättre dialog.
Utifrån att vi kanske många gånger gör klart hela detaljplanen, vi bestämmer oss
ganska snabbt för vilka boendeformer vi ska ha, istället för att kanske sätta oss med
ett antal byggare och säga, här är ett vitt papper, vad ser du att du behöver för att få
intressenter för den här bostadsformen. Och sen kanske man har med sig mäklare som
säger att vi har tryck nu, jag vet att vi behöver ettor, tvåor och treor. Det ska inte
byggas några femmor eller bostadsrätter istället för hyresrätter som gäller nu. Man
jobbar tillsammans för att faktiskt hitta lösningen och kanske också gå ut och kolla på
tomterna. Vad vill du bygga, vart vill du bygga och vilken nivå kan du lägga dig på,
hyr mycket kan ditt hus kosta? Jo det kan kosta två och en halv miljon, ja då går man
tillbaks. Du jag har tio intressenter som har en bostad för två och en halv miljoner,
vad kan du som byggherre leverera till dem? Att man har ett annat tänk än vad man
har haft tidigare.
R: Hur kommer det sig att man inte har en dialog med byggherrarna?
K: Ja du, det får du fråga Demirok om tänkte jag säga.
H: Vi har inte fått tag i honom.
R: Nä jag fick tag i honom över Twitter, men han frågade vad det gällde och när jag
berätta vad det gällde svara han inte. Han var inte så villig. Han har fått mycket kritik
också, så han kanske har mycket press på sig.
K: Ja det blir, ja så är det.
R: Det är kul att ställa upp också
K: Det måste man!
R: Det tycker jag.
Men det tror jag nog att man behöver testa olika vägar, för att hitta lösningar. Och det
behöver säkert kommunen också, vi är inte stort bäst och vackrast. Vi har inte alla
lösningar, det finna så många kompetenta människor. När du träffar mäklare,
byggerrar och allting. De har tankar och idéer, kreativiteten. Hur kommer vi hit, hur
jobbar vi tillsammans? Det är ju för Linköping och linköpingsborna vi ska sätta upp
det här.
R: Nu har det gått 20 minuter så om du har bråttom.
K: Nä men det är lugnt jag ser din klocka så det är lugnt.
27
H: Har ni något sammarbete med Universitet? Nu riktar jag frågorna för studenterna
för det är det vi kommer inrikta oss på för att avgränsa oss lite. Finns det då något
sammarbete eller dialog med universitetet. Elevantalet ökar ju varje år, då det framför
allt är 90-talister som kommer ut nu, babyboomen 18-24 åringar. Finns det någon
dialog för hur man kan komma att lösa bostadsbristen.
K: När man sitter i kommunalrådet som jag gör, sitter man då i något som heter
planeringsutskottet som träffas varje måndag. Där sitter alla kommunalråd, oavsett
majoritet och opposition. Där har vi, jag kan inte svara på om det är en eller två
gånger per termin, då vi träffar ledningen för universitetet. Så där har vi en diskussion
och får en ganska bra insyn över hur universitetet tänker och vart dem ska. Sen är det
ju studentbostäder som jag har kontakt med, utifrån mitt kommunalrådsuppdrag. Men
det är ju väldigt sällan vi är nere och sätter oss och grottar ner, det här är problemen.
Hur jobbar vi med det här tillsammans, det kan jag inte säga att det finna på
politikernivå. Däremot finns det kanske mer på tjänstemannivå. Men något som
Linköpings kommun gjort bra som man inte har gjort någonsin tidigare, det är att
förra året har vi gjort en enkät för er studenter, som nästan fyra tusen av er svarade på.
Där vi har fått en jättebra bild av hur ni upplever Linköping. Om vilka bekymmer, vad
som är attraktivt och inte attraktivt. Och då är det ju bostadssituationen som är ett
problem. Så något som jag driver är att vi borde ha ett råd, som faktiskt jobbar mot
studenter. Alltså ett studentpacket, hur ska vi få studenter att bo kvar i Linköping. För
tyvärr är det ju så när man ser den här undersökningen, att många utav er som flyttar
in i Linköping väljer också att flyttar ut ur Linköping. Vi har ju en jätterekryterings
behov, hela Saab och Eriksson och andra, så vi slåss om konkurrans. Så där tror jag
att vi har mycket att lära och kanske marknadsföra studentstaden Linköping. Vi ser ju
också att det är många utav er som inte har varit inne i centrum ens och sätt hur
Linköping ser ut. Jag vet ju själv hur det är när man studerar, och eftersom
universitetet ligger lite avskilt också så blir det ju ännu mer.
R: Det sägs ju också att de flesta kurser börjar på höstterminen. Och att det är då
bostadsbristen kommer. Men det finns ju många utländska studentet och läser en
termin och då blir det ju väldigt tryck på bostäder under höstterminen och att
lägenheter sen står tomma på vårterminen.
K: Fast det stämmer inte längre, för en kanske fyra-fem år sen kan du se att det
stämde. Men vi är ju rödlistade på kårernas undersökning och det är inte positivt. Det
innebär att vi inte kan leverera en bostad till er studenter den första terminen.
J: För Norrköping är ju inte rödlistade.
K: Nä men det är ju också konkurrans, men det är ju svårt det här. Jag menar
bostadsbristerna är ju ett så pass allvarligt problem, både för universitetet och för
Linköping som kommun, näringslivsperspektiv och arbetsgivarperspektiv. Det är ju
svårt hur mycket man ska gå ut och ta debatten också. För universitetet vill ju absolut
inte ha en stämpel där det säger att det är svårt att hitta bostäder. Det är ju dålig
marknadsföring tänker jag, så det är en fråga dem jobbar hela tiden men inte ofta det
blir öppna diskussioner om det. Men det drabbar ju framför allt unga, men inte bara
unga utan också socialt hårt utsatta från början.
28
J: Det blir lite som med bristen på studentbostäder också. För då är det kanske många
studenter som tar hyresrätter som kanske någon annan ungvuxen som jobbar behöver.
K: Ja och sen är det många studenter som blir tvungna att hitta bostadsrätter och alla
studenter och unga har inte den möjligheten och föräldrar som vill lägga fem
hundratusen. Det finns inte och det skapar ju klyftor i samhället, som segregation,
som inte kanske ska behövas. Framför allt inte i en kommun som Linköping som är
en så rik kommun. Vi är ändå Sveriges femtestörsta kommun och har jättestarka
kommunala bolag. Så att man kan jobba med frågan på ett helt annat sätt.
H: Jag tycker vi fick med allt där.
R: Tack för att du ställde upp!
29