Hemsjukvårdsreformen
­ Från Landsting till kommun
Anna Hentzer, Simone Nilssson, Emil Oskarsson, Tom Tuvhag
Seminariegrupp: D2
Statsvetenskap 1, Det svenska politiska systemet ­ Ht 2013
1
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Syfte
2. Tillvägagångssätt (material och metod)
3. Bakgrundsbeskrivning
4. Resultat
4.1 Historik
4.2 Det administrativa arbetet
4.3 Ekonomi
4.4 Brukarna
4.5 Personalen
5. Diskussion
6. Referenslista
6.1 Litteratur
6.2 Elektroniska källor
6.3 Övrig källhänvisning
6.4 Bilagor
3
3
3
4
5
5
6
8
9
10
11
14
14
14
15
16
2
1. Inledning
Hemsjukvården ska inom kort bli kommunal och i januari nästa år ska den träda i kraft. Först sker en
skatteväxling och några dagar senare kommer det nya projektet med alla rutiner att vara i rullning.
Ansvarsfördelningen inom hemsjukvården har varit på tal i många år i Östergötland, som är näst sist i
hela Sverige med att genomföra reformen.
Men vägen till beslut har varit lång och det är många som arbetat med att sätta planen i verket.
1.1 Syfte
Syftet med arbetet är att belysa inverkan av den stundande hemsjukvårdsreformen på Linköpings
kommun och dess invånare. Detta arbete kommer även påvisa hur hemsjukvården sett ut tidigare och
hur den kommer att förändras.
Målet med rapporten och arbetet blir att se positiva respektive negativa konsekvenser med reformen för
ekonomi, personal, brukare och det administrativa arbetet i Linköpings kommun. Således har rapporten
utgått från följande frågeställning, vilken ska ligga till grunden för resultat och diskussion:
­ Är hemsjukvårdsreformen positiv eller negativ för Linköping?
2. Tillvägagångssätt (material och metod)
Vi har använt oss av rapporter samt utredningar från socialstyrelsen, staten, landstinget, kommunen
gällande hemsjukvårdsreformen i hela landet och främst Östergötland och Linköpings kommun. Vi har
också genomfört en intervju med projektledaren för hemsjukvårdsreformen i Linköpings kommun, Anita
Göth. Inför intervjun förberedde vi ett antal frågor som utgjorde grunden för intervjun och vilka vi ville få
svar på. Tanken var att frågorna och svaren från dem skulle leda till en ökad förståelse samt ett underlag
till rapporten och arbetet med främst fokus på att ge svar till vår frågeställning som vi har presenterat i
resultat­ och diskussionsdelarna. Hela intervjun finns inspelad och frågorna har vi sammanställt i en
bilaga som återfinns längst bak i arbetet.
Huruvida materialet kan ses som pålitligt eller inte anser vi att det innehar uteslutande hög trovärdighet.
Anledningen är främst att vårt material är hämtat från rapporter och utredningar upprättade av
institutioner, som är kommunala och statliga. Vilka vi har tillförlitelse för att de på laga grund bedriver sin
verksamhet på ett korrekt sätt. Rörande intervjun med Anita Göth kan hon ses som partisk till
kommunen då hon just arbetar för Linköpings kommun och att det kan påverka resultatet från hennes
intervju men vi anser det som icke troligt då hennes befattning är projektledare för
hemsjukvårdsreformen. Därmed är hon tillsatt med största förtroende inte bara från kommunen utan
3
även landstinget i Östergötland. Gällande litteraturen, skriven av Ylva Norén Bretzér är den framtagen
som underlag för våra studier av Linköpings Universitet och ska utgöra kurslitteratur i vår utbildning.
Något som tyder på dess trovärdighet och inte kan ses som något påhitt, vilket skulle motsätta
utbildningen.
3. Bakgrundsbeskrivning
Följande mål ska vara vägledande för den framtida hemsjukvården i Östergötland:
1. Bättre sammanhållen och effektivare hemsjukvård ska uppnås.
2. En tydlig och robust lokalt baserad plattform för framtidens vård i hemmet skapas.
3. Kommunerna ska ha ett omfattande och sammanhållet ansvar för vård och omsorg i hemmet.
4. Samverkan och vårdkedjor ska fungera mycket väl ur ett patientperspektiv.
5. Målen ska ha uppnåtts 2019.1
Målet med reformen är att förbättra för patienterna och brukarna av hemsjukvården. Det upplevs som
tryggare för patienten om ett färre antal personer som man tycker om kommer och hjälper en i hemmet
istället för att det är som idag att personer från flera olika avdelningar inom landstinget arbetar med
hemsjukvården för samma patient. Tanken är att kommunen kommer närmare patienterna och att det
ska vara samma huvudman runt en patient som behöver omvårdnad och vård av kommunen.
Sammantaget ska reformen skapa en sammanhållen och mer trygg hemsjukvård för patienten.
Östergötland är näst sist i landet att införa kommunal hemsjukvård och man har gjort en statlig utredning
som visar att det är fördelaktigt för medborgaren och ha det sammanhållet på en kommunal nivå. Vilket
också har lett till beslutet att införa kommunal hemsjukvård. Sedan finns det inga ekonomiska orsaker till
reformen med besparing eller liknande utan reformen ska enbart gynna patienten och brukaren, vilkas
behov också är utgångspunkten.2
Det förberedande arbetet inför denna reform har pågått i över två år och en viktigt aspekt av detta har
varit att föra dialog med intressegrupper och hörsamma deras synpunkter angående reformen. Dessa
intressegrupper har bland annat bestått av föreningar och organisationer som företräder grupper som
berörs av reformen, exempelvis handikappade och äldre. 3
Kommunen har enligt lagstiftningen inte befogenhet att ta över hemsjukvården. De sluter istället ett
samverkansavtal med landstinget om att förflytta ansvarsfördelningen till kommunen och kommunen kan
inte utan detta avtal ansvara för hemsjukvården. Det nya ansvaret för hemsjukvården blir en del av
1
http://www.linkoping.se/Stod­omsorg/Hemsjukvard/
Intervju med Anita Göth
Huvudavtal hemsjukvård
3
Intervju med Anita Göth
2
4
kommunens specialreglerade kompetens. Kommunens specialreglerade kompetens är det som
kommunen måste göra , det som är beordrat av staten att de ska göra. Eftersom staten har beordrat
landstinget att utföra hemsjukvården så förflyttas endast detta ansvaret vidare till kommunen med
samverkansavtalet.
4. Resultat
4.1 Historik
– Hur har hemsjuksvårdsreformen kommit fram?
Under de senaste 20 åren har det skett stora förändringar inom hälso­ och sjukvården. Vi har gått
igenom flera reformer för att förbättra vården. I många av reformerna har det skett förändringar med
ansvarsfördelningen mellan kommunen och landstinget. Det börjar med ädelreformen och leder fram till
hemsjukvårdsreformen idag.
Äldreformen som genomfördes 1992 gav kommunerna ett ökat ansvar för vården av äldre, hälso­ och
sjukvården för personer i särskilt boende upp till och med sjuksköterskas nivå, hälso­ och sjukvårds
ansvar i dagsverksamheten. Kommunerna gavs också befogenhet att bedriva hemsjukvården i ordinärt
boende efter en överenskommelse med landstinget och en rad regioner genomförde detta då bl.a.
Skåne förutom Kristianstads län, Göteborg, Halland, Uppsala, Örebro och flera.4
”En utgångspunkt är att den uppgiftsfördelning mellan sociala och medicinska insatser som nu
tillämpas inte är ändamålsenligt. Människors behov av service och vård är sammansatta och
skiftar över tiden. Hjälpbehoven låter sig inte enkelt delas in i medicinska och sociala insatser.
Enligt min mening bör social och medicinsk kompetens integreras genom att yrkesroller och
arbetsorganisation inom socialtjänsten och delar av hälso­ och sjukvården samordnas. Enligt
min mening måste kommunerna ges ett visst hälso­ och sjukvårdsansvar för att syftet med denna
reform skall förverkligas”.5
Bengt Lindqvist, departementschef
Under mitten av 1900­talet förändrades en hel del inom hälso­ och sjukvården bl.a. övertog
kommunerna ansvaret för omsorgen av funktionshindrade, husläkarreformen m.m.6
2004 gjorde staten en utredning av hur det hade gått med ädelreformen och kom fram till att mycket av
det som skulle förbättras med reformen inte hade kommit till stånd. Främst så fanns där fortfarande
4
www.slako.se bilaga 7
www.skl.se
6
www.slako.se bilaga 7
5
5
otydliga ansvarsgränser vilket ledde till konflikter mellan olika aktörer och brist på kompetens. Efter
utredningen så föreslog man att kommunerna skulle ta över ansvaret för hemsjukvårdsinsatser m.m. för
patienter i ordinärt boende. Socialstyrelsen tog fram en ny rapport 2008 ”hemsjukvården i förändring”.
I rapporten framkom det att de kommuner som redan hade övertagit hemsjukvården gav patienterna en
mer organiserad och bättre vård när den samordnades under kommunen. Rapporterna som lades fram
under 2004 och 2008 av SOU och socialstyrelsen visade på att allt fler äldre människor får vård och
omsorg i sina egna hem. Antalet vårdplatser i slutenvården har minskat nästan till hälften under perioden
1992 till 2008 vilket har lett till att vårdinsatser har flyttas till hemsjukvården i ordinärt och särskilt
boende.7
2011 lade SOU fram en utredning av kommunaliseringen av hemsjukvården. Där redovisades de brister
i hemsjukvården som tidigare tagits upp i tidigare rapporter från SOU och socialstyrelsen. Man lade
fram de positiva effekter med en kommunalisering av hemsjukvården och gav exempel på hur andra
kommuner som redan övertagit hemsjukvården gjort framsteg. Idag har alla län i Sverige genomgått
hemsjukvårdsreformen förutom Östergötlands län som gör det 2014 och Stockholm vilka kommer
tidigast att börja 2015. 8
4.2 Det administrativa arbetet
Den 13 juni 2011 träffades tolv representanter från kommunerna och landstingen för att enas om
utredning. Här pratade man om utredningsfasen där frågor som bland andra, ” Vad kan vi
åstadkomma med en samlad hemsjukvård i kommunal regi?” och ”Vad gynnar den enskilde patienten?”
ställdes.9
Sven­Inge Arnell, som då var huvudprojektledare, beskrev för alla deltagande att nu startar ett
utredningsuppdrag, där de slutligen ska sammanställa vad som är bra respektive mindre bra med denna
reform. De ska klargöra frågeställningar, peka på vägval och ge förslag till lösningar som sen ska
genomföras under nästkommande steg, genomförandefasen.
Under mötets gång skedde det en överenskommelse om att det alltid ska föras anteckningar på vilka
ställningstaganden som görs och på vilka skäl som beslut fattas. Alla mötesanteckningar kommer att
granskas på nästkommande möte och därefter kommer de att diarieföras och bli offentliga handlingar.
Då sattes fyra projektgrupper igång för att utreda. Dessa projektgrupper är uppdelade i olika
ansvarsområden att fokusera på: Gränssnitt och samverkan, Ekonomi/skatteväxling, HR,
Information och kommunikation.10
7
www.regeringen.se samanhållen hemvård, www.socialstyrelsen.se hemsjukvård i förändring
www.regeringen.se kommunaliserad hemsjukvård del 1 och 2
9
www.lio.se mötesanteckningar
10
www.lio.se mötesanteckningar
8
6
Efter det första mötet började de olika projektgrupperna sina arbeten med Sven­Inge Arnell som
samordnare. Alla som deltog i de olika projektgrupperna arbetade med projketet under sin ordinarie
arbetstid.
Den 1 november 2011 skrevs sista dokumentet i utredningsfasen och den 11:e samma månad hölls en
temakonferens i ämnet, där projektgrupperna fick lägga upp sina slutsatser av utredningen.
Målgrupperna var i huvudsak politiker, tjänstemän och verksamhetsföreträdare inklusive privata
utförare.
Genomförandefasen startade hösten 2012 och då sattes hela arbetet runt omkring reformen igång och
beslut ska börja tas. Camilla Salomonsson, som är hälso­ och sjukvårdsstrateg, blev regional
projektledare och hon leder den regionala projektledningsgruppen, som i sin tur består av en kommun­
och en landstingsrepresentant från varje länsdel. Projektledningsgruppen har haft möten ungefär två
gånger i månaden mellan 1 januari och 13 juni i år. Dessa möten finns att läsa som minnesanteckningar
och dokument på Landstingest hemsida.11
På mötena har det bland annat arbetats med och diskuterats kring skatteväxlingen,
verksamhetsövergångar, arbetsformer och hjälpmedel. Detta är övergripande utifrån de
dokument/minnesanteckningar som finns att tillgå. En projektplan skrevs och arbetet har fortskridit.
I projektledningsgruppen kommer Anita in och hon är representant för Linköpings kommun. Hon har
också sidledsansvar för de övriga kommuner i den centrala länsdelen, det vill säga Åtvidaberg och Kisa.
Anita leder även ett nätverk av personer som är projektledare för hemsjukvården inom sin kommun.
Varje kommun har 1 representant och dem träffar hon en gång i månaden. Dessa projektledare har inte
rätten att ta några beslut i övergripande frågor.
Styrgrupp för hela projektet är Strategisk Ledningsgrupp som består av socialchefer och
närsjukvårdschefer i Östergötland. Det är dem som tar besluten efter att de som sitter i den regionala
projektledningsgruppen förberett olika frågor som beslutsunderlag.
I och med att denna reform äger rum så finns ett nytt journalsystem tillgängligt för alla medarbetare. Det
är ett så kallat mittemellan system där både kommunen och landstinget snabbt kan få inblick i
patientjournaler, lägga till och göra journalanteckningar.
Det sker även många andra administrativa förändringar i samband med reformen. Landstinget får något
färre arbetsuppgifter och kan fokusera på sjukvården som de har på plats medan kommunen har
ytterligare ansvar och arbete att se över. Kommunens arbete kommer nu även bestå av
löneadministration för de nya medarbetarna, planering och schemaläggning, fler telefonkontakter –
exempelvis med vårdtagare, närstående och andra vårdgivare. De lägger även ner mycket arbete på att
utforma nya arbetsrutiner.
Hemsjukvårdsreformen skapar uppenbart mycket mer arbete för de inblandade. Det är därför inte
11
www.lio.se aktuella dokument
7
ovanligt att de får överlåta en del av sina ordinarie arbetsuppgifter till en kollega.
Enligt Anita så är det stimulerande att få utveckla nya saker och inte ett hinder eller något som skapar
problem. De personer som arbetar med projektet är dem som känner liksom Anita, att arbetet är en ny
och rolig utmaning.12
4.3 Ekonomi
För att finansiera det ökade ansvaret från hemsjukvården så kommer det att ske en skatteväxling mellan
kommunen och landstinget. Den 1 januari 2014 kommer kommunen att höja sin skatt med 25 öre
samtidigt som landstinget sänker sin skatt med samma summa.13 Verksamhetsövergången sker dock inte
förrän den 20 januari och kommunen kommer därför att betala en summa på 19/365 av den totala
kostnaden för hemsjukvården 2011 till landstinget.14
Linköping har idag en liten andel äldre i befolkningen och förändringen ser ut att vara stabil de
kommande tio åren. 15 Detta betyder att Linköping inte kommer att stå inför några väldigt förhöjda
kostnader för hemsjukvården inom de kommande åren men man räknar fortfarande med en ökning i
kostand pga. skiftet från landstinget till kommunen och sedan pga. den framtida utvecklingen av
teknologin inom sjuk­ och hälsovården.16
Om de högre skatteintäkterna från skatteväxlingen inte räcker till så har idag Sverige infört system för att
jämna ut skillnaderna mellan kommuner och landsting. De kallas de kommunalekonomiska systemen.
Den kommunalekonomiska utjämningen syftar till att utjämna kostnadsskillnader orsakade av struktur
och behovsskillnader mellan kommuner och landsting. Detta så att alla kommuner och landsting kan
erbjuda en likvärdig service. De kommunalekonomiska systemen består av två delar.
Kostandsutjämning och inkomstutjämning. Inkomstutjämningen fungerar så att alla kommuner får ett
visst belopp av staten per invånare oavsett kommunen egen skattekraft. Staten garanterar ett
skatteunderlag på 115 % av medelskattekraften vilket är den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten
per invånare i riket. De kommuner som har ett högre skatteunderlag än 115 % får betala en
utjämningsavgift medan de som har lägre skatteunderlag får ett bidrag av staten. Kostnadsutjämningen
syftar till att utjämna kostnadsskillnader som kommunerna inte råder över. Utjämningen sker till en
genomsnittlig nivå med avseende på service, kvalitet, avgifter och effektivitet. Om en kommun eller
landsting har högre kostnader pga. att de erbjuder en högre servicenivå än genomsnittet kommer de att
få finansiera detta själva. Kommuner med gynnsamma strukturer får betala en avgift medan kommuner
med ogynnsamma strukturer får bidrag. Efter utjämningen ska kostnadsskillnader enbart spegla
12
Intervju och mailkontakt – Anita Göth
intervju
14
www.lio.se bilaga ekonomi
15
www.lio.se antalet äldre idag och imorgon
16
intervju , www.slako.se bilaga 7, www.lio.se
13
8
skillnader i servicenivå, avgifter och effektivitet17
Kommunerna i Östergötland har också gått med på att de ska förhandla om en
mellankommunutjämning. Eftersom skatteväxlingen endast sker på hela ören så leder detta till att vissa
kommuner kommer att få högre skatteintäkter och vissa kommuner lägre skatteintäkter än de
beräknade kostnaderna för hemsjukvården. Därför är kommunerna överens om att skapa ett system
där de kommuner som får mer i skatteintäkter betalar till de kommuner som får lägre för att jämna ut
skillnaderna. Detta system föreslås och kommer antagligen att bara vara aktivt i ett par år då de verkliga
kostnaderna för hemsjukvården kommer att förändras och se annorlunda ut år 2015, 2016 än 2011
vilket är det årtalets kostnader som systemet kommer att bygga på.18
4.4 Brukare
I och med hemsjukvårdens överföring från landstinget till kommunernas regi väntas flertalet förbättringar
av vårdens kvalité för brukaren (patienten) uppnås. Det främsta målet med reformen är att söka
eliminera problem som har uppstått kring den tidigare hemsjukvården. För brukaren fanns det tidigare
problem med en oklar uppdelning av vad som utgör primärvård och specialiserad vård. Tidigare har
kommunen enbart kunnat erbjuda brukare av hemsjukvården vård i hemmet som hör till primärvården.
Detta har skapat problem. Dels därför att det ej finns någon enhetlig definition av begreppet primärvård
dels på grund utav den medicinska utvecklingen. Den medicinska utvecklingen har gjort att vård som
tidigare endast kunde bedrivas på sjukhus numera kan bedrivas i hemmet, dock så faller det under
specialistvård i tidigare definitioner från början av 90­talet. Detta har gjort att sådan vård endast får
bedrivas av landstinget medan annan kan bedrivas av kommuner. Detta gör att omsättningen av vårdare
från olika instanser kring en brukare blir hög och risken för parallella instanser som verkar kring en
brukare blir hög.19
Således blir en huvuduppgift för reformen att minska antalet vårdare kring en brukare så att en högre
grad av kontinuitet av vården kan upplevas för brukaren och därigenom möjliggöra en tryggare och mer
kontaktbar vård för individen och samhället. Istället för att kommun och landsting uppfyller olika delar
av vården i hemmet så tar kommunen över den övergripande vården.20
Undersökningar påvisar att brukare av hemsjukvård som faller under en huvudman (istället för flera
vilket är fallet när landsting och kommun delar ansvaret) har bättre tillgång till olika former av
undersökningar och behandlingar. Vidare underlättar också en huvudman koordinering med exempelvis
17
www.slako.se bilaga 4
www.slako.se bilaga 4
19
Statlig undersökning
20
Informationshäfte;Om verksamhetsövergången i hemsjukvårdsreformen,
Informationshäfte;Hemsjukvårdsreformen i Östergötland
18
9
hemtjänsten. Det har även framkommit att när landstinget allena anordnar hemsjukvården så gör dem
det på dagtid under deras arbetsdagar för att sedan överlåta den till andra aktörer, exempelvis
kommuner under nätter, helger och högtidsdagar.
En kommun som har eget regi över hemsjukvården bedriver den efter behov dygnet runt, således blir
tillgängligheten av vård högre i de fall då det anordnas av en huvudman som i fallet när den anordnas av
en kommun. En fördel för kommunerna är att de kan samordna sina resurser för att kunna tillhandahålla
exempelvis specifik behandling under obekväm arbetstid i koncentration på den begränsade
befolkningsgruppen de ansvarar för. Detta skiljer sig från ett landsting som måste fördela sina resurser
över en större befolkning och ett större område. 21
4.5 Personal
Personalen som berörs av hemsjukvårdsreformen och vilkas övergång från landsting till kommun
hanteras enligt Lagen Om Anställningsskydd, (LAS), 6 b §. Personalens rättigheter och skyldigheter
förs således med i övergången, vilket inkluderar:
­ Arbetstagaren har rätt att behålla sin grundlön och ta med sig den från landsting till kommun.
­ Arbetstagaren behåller kollektivavtalet som är upprättat med landstinget i 1år. Kommunen kan sedan
efter överenskommelse med arbetstagares fackförbund ändra anställningsvilkoren och korta ner
kollektivavtalet till mindre än 1år.
­ Arbetstagaren bär med sig tidigare intjänad anställningstid från landstinget över till den kommunen
enligt 25 § LAS.
­ Arbetstagaren har rätt att ta med sig innestående semesterdagar.
­ Intjänad kompensationstid/flextid får inte tas med utan slutregleras ekonomiskt av landstinget.
­ Tillsvidareanställda arbetstagare som är sjukskrivna, föräldrarlediga, tjänstlediga har samma rätt till
anställningserbjudande vid verksamsamhetsövergången som en för stunden arbetande
tillsviadareanställd.
­ Visstidsanställda, vilkas anställning pågår in på 2014 omfattas också av verksamhetsövergången.
­ Landstingets praxis medger ej rätt till tjänstledighet i samband med verksamhetsövergång. 22
I maj månad 2013 skulle kommunerna i Östergötland lämna anställningserbjudanden om
verksamhetsövergång till sin personal. Verksamhetsövergången gäller från landsting till kommun och
arbetstagaren erbjuds arbete i samma kommun som de idag arbetar i. Resultatet från denna förfrågan
blev att 50 % av den anställda personalen inom hemsjukvården i landstinget valde att ingå
verksamhetsövergången och flytta över till kommunen. I Linköpings kommun specifikt var resultatet
något högre med 57 % arbetstagare som valde att flytta över till kommunen i och med reformen. Som
21
22
Artikel, Socialstyrelsen
Huvudavtal hemsjukvård ­ Bilaga 2
10
arbetstagare kunde man välja att tacka ja eller nej till verksamhetsövergången. Tackade en anställd nej
till verksamhetsövergången stannar denne kvar i tjänst hos landstinget vilket var en garanti. Med
anledning att det återfinns en brist på vårdpersonal, däremot utlovas inte samma arbetsuppgifter som
tidigare för den arbetstagare som tackade nej till verksamhetsövergången. För att ersätta förlorad
personal inom hemsjukvården pågår en rekrytering av Linköpings kommun. Enligt lag får inte kommuner
anställa läkare, läkare måste finnas inom landstinget. För att lösa denna situation efter reformen ska
läkare finnas tillgänglig i kommunerna, genom att kommun och landsting har ett samverkanavtal.23
Ansvaret som förs över från landstinget till kommunerna omfattar hemsjukvård upp till och med
sköterskenivå. Samtlig personal som är verksam inom hemsjukvården i Linköpings kommun kommer
utgå från olika lokala servicehus efter reformen. I servicehusen återfinns personalen, utrustning etc. De
olika yrkesgrupperna som påverkas och följer med reformen till kommunerna är följande:
­ Distriktssköterska
­ Sjuksköterska
­ Sjukgymnast
­ Arbetsterapeut
­ Undersköterskor
­ Skötare
Då sköterskor flyttas över till kommunen medans läkarna blir kvar hos landstinget bryts kontakten dem
emellan upp något. Dialogen kan bli försämrad då parterna inte finns på samma plats längre och inte kan
kontakta varandra och bistå med hjälp på samma sätt som innan reformen. Däremot kommer en
utbildning och introduktion erhållas för den personal som genomgår verksamhetsövergången. Detta inför
nämnda verksamhetsövergång, vars kostnad fördelas mellan landsting och kommun.24
5. Diskussion
Vi anser att reformen är positiv för Linköpings kommun. Vi kan se det hela utifrån olika perspektiv men
framförallt vad gäller kontakten mellan brukare och personal, något som tas upp senare.
Administrativt ser det ut som att det kommer att bli en ökad belastning på kommunen och de kommer
antingen att få anställa mer personal eller förändra arbetsfördelningen inom kommunens nuvarande
anställda. Kommunen kommer att ha ett ökat samarbete med landstinget eftersom kommunen inte har
rättigheter att anställa läkare och därför kommer kommunen vid behov att kräva kontakt med läkare.
Den lokala administrativa verksamheten kommer dock att vara mer lokalt baserad än den tidigare har
23
24
Intervju Anita Göth
Intervju Anita Göth, Huvudavtal hemsjukvård ­ Bilaga 2
11
varit inom landstinget. Det blir därför mer effektiviserat och lättare för personalen att få tillgång till
patientjournaler och annat material för just deras område.Samtidigt kan man tänka att ett problem kan
komma att uppstå i och med journalsystemet. Eftersom lanstinget och kommunen idag inte har samma
datasystem gällande sina patientjournaler utan istället ska införa ett nytt system som bägge parter ska
kunna ta del av. I införandet av detta system finns risken att komplikationer uppstår, något som definitivt
kan resultera i problem för verksamheten. För administrationen kommer reformen att vara både positiv
och negativ. I början kommer säkerligen komplikationer och problem att uppstå. Efter ett par år när
läget har stabiliserats tror vi dock att det kommer att fungera bra och den lokala administrativa
effektiviteten kommer att vara till stor nytta för hemsjukvården.
För att finansiera hemsjukvårdsreformen så sker det en skatteväxling mellan landstinget och kommunen
på 25 öre. Man räknar dock med att dessa pengar möjligtvis inte kommer att räcka till för att finansiera
den nya verksamheten. Kommunen får förutom den högre skatteintäkten också ett bidrag per invånare
för att de ska kunna erbjuda likvärdig service i hela landet. Kommunerna i Östergötlands län har även
bestämt att de ska ha en mellankommunutjämning, vilket betyder att om Linköpings kommun får mindre
eller mer pengar från skatteväxlingen så kommer de att få pengar från de andra kommunerna eller
behöva betala till de andra kommunerna. Detta kan bli både positiv eller negativt för kommunen men
mellankommunutjämningen kommer bara att pågå under ett par år så om Linköpings kommun får mer
intäkter för skatteväxlingen än tidigare tänkt kommer de att ha dessa kvar till godo att spendera när
mellanutjämningen är över. Även om skatteväxlingen inte kommer att fullt ut finansiera den nya
verksamheten så är det troligt att kommunen kommer att klara de större utgifterna med hjälp av de
statliga bidragen och mellankommunutjämningen.
För brukarna av hemsjukvården är de positiva aspekterna av reformen att de får en mer nära och
kontinuerlig vård. Med detta menas att brukaren inte omfattas av olika vårdare från olika instanser utan
mottar vården från en och samma instans i närområdet. Brukaren kan därmed känna en ökad grad av
trygghet. Även en ökad tillgång till olika former av undersökningar och behandlingar anser vi vara
positivt för brukaren då det effektiviserar vården. Detta tror vi kan innebära mindre påfrestningar för
brukaren till följd av väntetider etc. Dock innebär verksamhetsövergången att en del av brukarna
kommer vårdas av helt ny personal vilket kan leda till just den otryggheten reformen söker förebygga.
Värt att nämna är att hela poängen med reformen är att förbättra brukarnas situation, det är alltså en
reform som görs utan att den ekonomiska situationen är prioritet. Därav kommer kommunen att
eftersträva att lösa eventuella problem för brukarna så snabbt och effektivt som möjligt.
På samma grunder som det upplevs tryggare för brukarna av hemsjukvården kan man tänka sig att
reformen även innebär en ökad trygghet för personalen. Personalen besitter inte längre samma stora
ansvar för flera patienter utan får ett mera lokalt ansvar och således en mindre patientomkrets att arbeta
med. Kontakten blir närmare och personalen lär på ett annat sätt kanske att känna sina patienter och
kan skapa en kontakt som underlättar arbetet. Arbetsförhållandena och anställningsvilkoren ska enligt
12
reformen bli de samma som hos landstinget, det menas att som arbetstagare har man samma rättigheter
och skyldigheter som tidigare. Således ska inga stora förändringar ske för personlen utan dessa saker
ska bli desamma under det första året innan nya anställningsvilkor beslutas av kommunen. Något som
kan ses som en trygghet för personalen då inga drastiska förändringar gällande vilkor och förhållanden i
arbetsklimatet kommer ske, vilket annars kan vara oroande och skapa negativa känslor för personalen.
Dessutom lämnades anställningserbjudandet om verksamhetsövergången till samtlig personal som idag
arbetar med hemsjukvården inom landstinget och har en tillsvidareanställning och även de
visstidsanställda med arbete in i 2014. Därmed har alla samma förutsättningar till fortsatt arbete och inga
diskrimineras. När det gäller verksamhetsövergången ska det också sägas att det är en helt frivillig
övergång som den anställde både kan tacka ja eller nej till. Väljer man att tacka nej så påverkar detta
inte ens anställning utan man är fortfaranade garanterad ett arbete inom landstinget, däremot kan
landstinget inte i alla fall erbjuda samma tjänst utan ens arbetsuppgifter kan komma att förändras.
Reflekterar vi utifrån resultatet från verksamhetsövergången var det 57 % av personalen i Linköpings
kommun som valde att följa med reformen. Vilket är en högre andel mot i övriga länet i Östergötland.
Men konsekvenserna fastblir trots allt att samtliga tjänster som idag finns inom hemsjukvården är långt
ifrån fyllda, detta kan man se från två olika perspektiv. Det positiva perspektivet är att arbetstillfällen
skapas och att arbetslösa idag enklare kan få ett arbete. Det betyder mycket men samtidigt ska man ha i
åtanke att det är en brist på sjuksköterskor och vårdpersonal i dagens samhälle, vilket för oss till det
negativa perspektivet. Om det inte finns tillräckligt mycket personal att anställa så fylls inte de tomma
luckorna utan en underbemanning uppstår. En eventuell underbemanning är negativ för alla sidor,
brukarna får inte den vård de behöver utan tvingas vänta. Personalen får mer att göra och klarar inte av
alla sina arbetsuppgifter, något som påverkar arbetsmiljön och psykiska hälsan. Något a en ond cirkel
kan därmed uppstå.
Överlag anser vi att den här reformen är en positiv utveckling då den ser till att gynna brukarna, vilket
bör vara prioriterat inom vården. De administrativa och ekonomiska aspekterna är av mindre betydelse
eftersom reformen är av allmännyttig karaktär. Vilket vi också tycks se i vår utredning och underlag av
reformen. Till sist vill vi passa på och tacka Anita Göth.
13
6. Referenslista
6.1 Litteratur
Ylva Norén Bretzer, Sveriges politiska system, sidor 165­189, Lund, Studentlitteratur AB, 2013
6.2 Elektroniska källor
1
Linköping kommun, Hemsjukvårdsreformen, http://www.linkoping.se/Stod­omsorg/Hemsjukvard/ ,
(Hämtat 2013­10­13)
2
Östergötlands landsting, Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Östergötlands län om överlåtelse
av skyldighet att erbjuda hälso­ och sjukvård i ordinärt boende,
http://www.lio.se/pages/184765/Huvudavtal_hemsjukvard_130117.pdf , (Hämtat 2013­10­13)
4,6,16
LÄNS­ Slako, Hemsjukvårdsreformen i Östergötland
http://www.slako.se/pdf/Bilaga7%20Studiematerialnovember2011.pdf, (Hämtat 2013­10­13)
5
Ansvaret för hemsjukvården,
http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=4a2e0a6a­98e9­4c31­ba77­f0eec8
d98da9&MediaArchive_ForceDownload=true , (Hämtat 2013­10­13)
7,8
Ulla Åhs,Annelie Hollo,Bengt Johansson, SOU 2004, Sammanhållen hemvård del 1,
http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/65/84/87780bb5.pdf , (Hämtat 2013­10­13)
7,8
Ulla Åhs,Annelie Hollo,Bengt Johansson, SOU 2004, Sammanhållen hemvård del 2,
http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/65/84/ce9c18bf.pdf , (Hämtat 2013­10­13)
7,21
Lars­Erik Holm, Socialstyrelsen, Hemsjukvården i förändring 2008,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8800/2008­126­59_200812659.pdf ,
(Hämtat 2013­10­13)
9,10
Camilla Salomonsson, Östergötlands landsting,Mötesanteckning, uppstartsmöte för projektgruppen
gränssnitt och samverkan, 13 juni 2011,
http://www.lio.se/pages/184818/delproj%20ansvarsfordeln%20och%20samverkan/Motesanteckning_2
0110613.pdf , (Hämtat 2013­10­16)
11
Camilla Salomonsson, Östergötlands landsting, Aktuella dokument,
http://www.lio.se/Verksamheter/Landstingsdirektor/Ledningsstaben/Hemsjukvardsreformen/Avtal­rapp
orter­och­projektdokument/ , (Hämtat 2013­10­16)
14
14
Camilla Salomonsson, Östergötlands landsting, Bilaga 3 Ekonomi
http://www.lio.se/pages/184765/Bilaga%203%20Ekonomi%20130117.pdf , (Hämtat 2013­10­13)
15 Mikael Sonesson, Regionförbundet Östsam, Antalet äldre ­ idag och imorgon,
http://www.lio.se/pages/184765/antalet_aldre_idag_och_imorgon.pdf , (Hämtat 2013­10­13)
16 Camilla Salomonsson, LÄNS­ Slako Östergötland, Hemsjukvårdsreformen i Östergötland
2012­04­16,
http://www.lio.se/pages/184765/hemsjukvardsreformen_Utredning_forutsattningar_forslag_ny_ansvarsf
ordelning.pdf , (Hämtat 2013­10­13)
17,18 Sven‐Inge Arnell, LÄNS­Slako Östergötland, Hemsjukvårdsreformen 2012‐08‐31
http://www.slako.se/pdf/Bilaga4underlagskattevaxlingbeskrivningochforklaringar.pdf , (Hämtat
2013­10­13)
19
Statens offentliga utredningar, SOU 2011 Kommunaliserad hemsjukvård,
http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/11/33/9d9c777c.pdf , (Hämtat 2013­10­13)
22,24
Camilla Salomonsson, Östergötlands landsting, Bilaga 2 Personal
http://www.lio.se/pages/184765/Bilaga%202%20Personal%20130108.pdf , (Hämtat 2013­10­15)
6.3 Övrig källhänvisning:
Mailkontakt med Anita Göth 2013­10­10 t.o.m 2013­10­16 ([email protected])
Linköpings Kommun, Informationshäfte; Hemsjukvårdsreformen i Östergötland bakgrund och process,
December 2012, (Hämtat 2013­10­10)
Linköpings Kommun, Informationshäfte; Om verksamhetsövergången i hemsjukvårdsreformen frågor
och svar, December 2012, (Hämtat 2013­10­10)
15
6.4 Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide Anita Göth 2013­10­ 08
1. Hur ser arbetet med reformen och processen ut idag (går allt enligt planen)?
2. Hur ska de (kommunerna) säkerställa kompetens, läkare etc.?
3. Hur förändras hemsjukvården specifikt i Linköping jämförelse med idag?
4. Vad ser ni för fördelar och eventuella nackdelar med reformen?
5. Till vilken grad har ni sett till andra kommuner som genomfört reformen och hur mycket har ni
påverkats av dem?
6. Vad händer med landstingets utrustning?
7. Den personal som inte följer med över, hur ska de ersättas?
8. Hur sker anställningen av personal?
9. Vad är målet med reformen?
10. Hur ser skatteväxlingen ut i de olika kommunerna?
11. Spelar LOV (lagen om valfrihet) någon roll för reformen?
12. Har ni några privata aktörer i åtanke i och med reformen?
Bilaga 2
Korrespondensmail:
1. Hur har administrationen har gått till?
2. Har det fungerat? När skrevs det sista dokumentet?
3. Har alla inblandade fått mer administrativt arbete i och med detta?
4. Påverkar det övrig verksamhet?
16