Linköpings kommuns miljöarbete
- Projektet ”gröna påsen”
Linköpings universitet
Det svenska politiska systemet
Linköpings kommun
HT 2013-10-14
Grupp 1
Amalia Brandt Hjertstedt
Hana Cetina
Sofia Olsson
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ............................................................................................................................ 3 1.1 SYFTE ......................................................................................................................................... 3 1.2 FRÅGESTÄLLNING ...................................................................................................................... 3 1.3 AVGRÄNSNING ........................................................................................................................... 3 1.4 METOD ....................................................................................................................................... 4 1.5 LITTERATURSÖKNING ................................................................................................................ 4 1.6 LITTERATUR ............................................................................................................................... 4 1.7 KÄLLKRITIK ............................................................................................................................... 4 2 BAKGRUND ............................................................................................................................ 6 2.1 HÅLLBAR MILJÖ ......................................................................................................................... 6 3 RESULTAT ............................................................................................................................. 8 3.1 LINKÖPINGS KOMMUNS MILJÖARBETE PÅ INDIVIDNIVÅ. ........................................................... 8 3.2 VAD HAR ”GRÖNA PÅSEN” HAFT FÖR KONSEKVENSER INOM LINKÖPINGS KOMMUN? ............ 10 4 DISKUSSION ......................................................................................................................... 12 5 KÄLLFÖRTECKNING ......................................................................................................... 14 BILAGOR .................................................................................................................................... 15 2 1
Inledning
Mängden hushållsavfall har under de senaste decennierna vuxit, framförallt under 2000-talet.
Mängden avfall per person fördubblades under nittiotalet i Sverige, under perioden 19852000 ökade mängden hushållsavfall med 2,4 % per år. Dock visar undersökningar på att den
svenska befolkningen är väl medveten om olika miljöproblem och anser att det är viktiga
politiska frågor. I en undersökning 2002, menade 78 % av befolkningen att växthuseffekten är
ett allvarligt problem. Forskare är idag oeniga om vad den globala uppvärmningen beror på,
vissa menar att det är en naturlig klimatförändring som pågår medan andra menar att de
ökande koldioxidutsläppen från fordon och den alltmer ökande konsumtionen bidrar till
växthuseffekten. De svenska hushållens matavfall per år uppgår till 900 000 ton, detta
motsvarar 20- 25 % av växthusgaseffekten. Idag finns det flera globala samt nationella mål
uppställda för att reducera avfallsmängden. Sedan 1998 gäller en samordning mellan EU:s
medlemsländer om avfallshantering, som har påverkat svensk lagstiftning och bidragit till
utvecklingen av flera nationella mål inom bland annat återvinning och källsortering. Den
lokala självstyrelsen styrs utav flera olika nationella mål men utvecklar även egna uppgifter
efter sin egen förutsättning. Linköpings kommun har bland annat tre stora
återvinningscentraler samt 45 stycken mindre återvinningsstationer runt om i Linköping. Den
senaste insatsen för att reducera matavfallet och öka källsorteringen är projektet ”gröna
påsen” som är en grön påse där hushållen slänger matrester i. Detta gör att den biologiska
energin tas till vara och omvandlas till, bland annat biogas eller biogödsel. Detta bidrar på så
sätt till ett biologiskt återvinningssystem, vilket denna rapport kommer att behandla, slutligen;
vad har den gröna påsen haft för konsekvenser inom Linköpings kommun?1
1.1 Syfte
Syftet med rapporten är att få ökad kunskap om Linköpings kommuns arbete för miljön på
individnivå. Begreppet hållbar utveckling har under de senaste åren utvecklats och blivit
allmänt känt, där arbetet för ett hållbart och ekologiskt miljökretslopp drivs på både globala
och regional nivå. Detta ställer även frågan hur miljöarbetet ser ut på lokal nivå, med andra
ord inom kommunerna. Syftet är även att redogöra och reflektera kring empiriska och
principiella synsätt av svensk politik och förvaltning, i detta fall inom den kommunala
kompetensen.
1.2 Frågeställning
För att forma en uppfattning om Linköpings kommuns miljöarbete och komma fram till ett
resultat kommer rapporten att bestå av dessa frågeställningar.
• Hur underlättar Linköpings kommun miljöarbetet på individnivå?
• Vad har ”gröna påsen” haft för konsekvenser inom Linköpings kommun?
• Vad anser invånarna i Linköpings kommun om ”gröna påsen”?
1.3 Avgränsning
Rapporten avgränsas genom att enbart fokusera på Linköpings kommun och Linköpings stad
och deras arbete som utövas på lokalnivå. Hur andra kommuner runt om i Sverige arbetar för
att förbättra miljön kommer därmed att förbises, detta resulterar i att rapporten går miste om
jämförelser mellan olika kommuner. Linköpings kommun utövar flera olika uppgifter inom
olika områden, därför kommer rapporten fokusera på miljöarbetet i Linköpings kommun och
1
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledning-amnesvis/Avfall/Lagar-och-regler-om-avfall/
(2013-10-04 11:24) 3 kommunens projekt ”gröna påsen”. Därmed kommer inte allt arbete, som kommunen gör för
att förbättra miljön vara inkluderat.
Rapporten kommer inte bygga på en större undersökning eller studie på grund av tidsramen,
istället kommer intervjuer med anställda inom Linköpings kommun, Tekniska verken samt
lokalinvånare i Linköpings stad att ligga till grund för rapporten. Genom detta bildas en
uppfattning om ”gröna påsen” från två olika perspektiv, både från politikerna och invånarna.
1.4 Metod
För att besvara frågeställningarna, kommer arbetet att börja med ett allmänt studerande av
ämnet miljö och avfallets påverkan på miljön, för att sedan samla in relevant fakta och
avgränsa till ”gröna påsen”. Sedan kommer olika perspektiv att kopplas in, till exempel synen
på ”gröna påsen” från enskild individ till kommunen. Rapporten består även utav kvalitativa
intervjuer med slumpmässigt valda personer i Linköpings stad. För att fånga in flera olika
åldersgrupper samt både kvinnor och män, består studien utav intervjuer med både ungdomar
och medelålders kvinnor och män. Det är även lika antal kvinnor och män tillfrågade, för att i
så stor grad som möjligt undvika missanvisningar. Frågorna i intervjuerna är även få, korta
och koncisa, för att de tillfrågade ska orka svara och inte bli fördröjda alldeles för länge.
Rapporten består också utav intervjuer med kommunpolitiker och anställda vid Tekniska
Verken i Linköping, dessa intervjuer har skett över mejl och telefon. Detta för att få fram rätt
fakta och statistik. Syftet med intervjuerna med lokalinvånarna i Linköpings stad är att se
invånarnas egna åsikter om ”gröna påsen”. Rapporten bygger även på litteraturstudier.
1.5 Litteratursökning
För att försäkra att informationen bygger på så äkta fakta som möjligt kommer både litteratur,
intervjuer och internet ligga till grund för rapporten. Genom användandet av olika typer av
källor, bidrar detta till en bredare faktabas, som gör det möjligt att jämföra fakta och sortera ut
vad som är relevant.
1.6 Litteratur
Miljömedvetna medborgare och grön politik skriven av Anna- Lisa Lindén, 2004.
Svensk politisk historia skriven av Tommy Möller, 2011.
Sveriges politiska system skriven av Ylva Norén Bretzer, 2010.
1.7 Källkritik
Denna rapport består främst av hemsidor från internet och böcker men även intervjuer med
anställda från Tekniska verken som arbetar med ”gröna påsen” samt intervjuer med
lokalinvånare i Linköping stad. Syftet med intervjuerna är att få en djupare inblick i hur
”gröna påsen” bemöts av invånarna. Men även för att undersöka hur politikernas vision om
hur ”gröna påsen” används och målet med projektet överensstämmer med lokalinvånarnas
åsikter och tankar om ”gröna påsen”. Dock bygger inte rapporten på någon undersökning eller
studie, vilket gör att resultatet av intervjuerna kan vara något missvisande då svaren inte
inkluderar en större publik.
Fortsättningsvis har intervjuer med informatör Johan Gustafsson, vid företaget Tekniska
verken, som är en regional koncern inom energiområdet som ägs av Linköpings kommun, en
stor del i rapporten. Det är även från denna källa majoriteten av informationen om hur
projektet ”gröna påsen” är uppbyggt och fungerar kommer ifrån. Detta är också en mycket
pålitlig källa, då informationen är faktabaserad. Dock är det viktigt att ha i åtanke att
informatören arbetar för Tekniska verken och kan därför enbart framhålla de positiva och bra
4 sidorna med ”gröna påsen”, därför är det viktigt att vara kritisk och undersöka olika
konsekvenser och sidor av ”gröna påsen” för att få in flera perspektiv och se om det finns
något som kan förbättras. Av denna anledning spelar intervjuerna med lokalinvånarna i
Linköping en stor roll, eftersom det ger en mer verklighetsbaserad bild av ”gröna påsen”, där
föreställningen av projektet inte förvrids för att marknadsföra projektet på bästa sätt.
Vidare är andra fakta hämtade från olika hemsidor och artiklar, dessa är kritiskt granskade och
jämförda med annan information för att fastlägga att upplysningen är korrekt och objektiv.
Dock är en del av informationen tagen från hemsidor av företag som också säljer en produkt
eller tjänst, exempelvis Tekniska verken, som är en leverantör av bland annat el, vatten,
fjärrvärme och bredband i Linköping, vilket gör att fakta kan vara förvriden och anpassad till
just deras produkt eller tjänst. Å andra sidan är informationen granskad och jämförd med
andra produkter och tjänster för att vara objektiv.
En tryck källa som står för en stor del av fakta och informationen till denna rapport är AnnaLisa Lindéns bok Medvetna medborgare och grön politik. Boken innehåller en väl formulerad
litteraturlista, där olika källor är namngivna. Fakta i boken är även refererade till dessa källor,
vilket underlättar arbetet att kolla upp om källan är trovärdig samt vem det är som har skrivit
den. Författaren är sociolog vid Lunds universitet och boken är även skriven
tvärvetenskapligt, i samarbete med olika forskare, ekonomer, tekniker, ekologer med flera.
Detta gör att boken inkluderar miljöfrågan från olika perspektiv. Boken är även opartisk och
informationen oberoende, analys och diskussion bygger på olika studier och undersökningar
som tagits fram genom forskningsprojekt som finns redovisade i boken. Dock är boken tryck
år 2004, vilket gör att den inte är lika uppdaterad som andra källor inom området miljö. Detta
gör att fakta måste granskas kritiskt samt jämföras med andra fakta, för att siffror och
information ska vara så aktuell som möjlig. Dock ger boken en bra bakgrundsfakta om miljö
och olika miljöproblem, samt begrepp som inte påverkas i lika stor utsträckning av tidsskedet.
Det är även av betydelse att titta på de refererade källornas aktualitet, för att se hur gammal en
studie är och om den går att sätta i praktiken med dagens information och studier.
5 2 Bakgrund
Vid 1990-talets början låg dieseldimmorna i Linköpings centrum tunga och både
allmänhälsan och miljön påverkades negativt av bland annat utsläppet från kollektivtrafiken.
Linköpings kommun bestämde sig för att satsa på att förbättra miljön och lade fram ett förslag
på att ändra drivmedel, som inte påverkar miljön på samma negativa sätt. Kommunen tittade
på förslag som till exempel; trådbussar eller spårvagnar, men kom tillslut fram till att bussar
som drivs på gas var den bästa idén. Däremot var det naturgas, som bussarna skulle ha som
bränsle. Kommunen skulle då använda sig av den naturgasledningen som skulle dras mellan
Stockholm och Göteborg, men denna ledning lades ned precis när kommunstyrelsen bestämt
för att satsa på gasbussarna. Istället för att använda sig av naturgasledningen, så började
politikerna kolla upp vad för resurser som Linköpings kommun själv hade att tillfoga. Det
kommunala reningsverket blev svaret, där metangas producerades.
Fyra bussar ingick i testförsöket, för att se om detta var en hållbar plan. LITA, det kommunala
bussföretaget höll i projektet. Gasen togs från reningsverkets rötkamrar och reningsverket
utvecklades med utrustning, där bland annat gasen skulle renas och en tankstation inställas där
bussarna kunde ta upp det nya bränslet. Dessa fyra "testbussar" sattes i trafik 1992 i
Linköpings stad (dessa var troligtvis de första biogasbussarna i världen). Testförsöket gick
över förväntan och Linköpings kommun beslutade om att alla bussarna inom kommunen
skulle gå på biogas.
Efterfrågan på biogas har alltefter eskalerat och Tekniska verken har från 2005 till 2010
fördubblat produktionen av gas, från 5 miljoner kubik till 11 miljoner kubik fordons gas.
Därmed behövs mer organiskt material till reaktorn för att tillgodose den ökade efterfrågan.
Produktionen av biogasen täckte endast en tredjedel av bussarna i början av projektet.
Lösningen på problemet blev restprodukter från Farmek's slakteri i Linköping. Detta kan ses
som starten på sorteringen av matavfall, (och föregångaren på ”gröna påsen”), där den
organiska energin separeras från övrigt avfall och tas till vara. Produktionen av biogas sattes
igång 1997, antalet bussar ökade då till 45 stycken. Idag är det 150 bussar som drivs av biogas
i Linköpings kommun. Dock är biogas inte enbart bra för miljön utan i det långa loppet
gynnar det även ekonomin, då produktionen tar till vara på det som finns.2
2.1 Hållbar miljö
Sverige har som mål att lämna över ett Sverige till nästa generation, där de största miljöhoten
ska vara lösta3. Detta ska landet uppnå genom att samarbeta på både nationell och lokalnivå. I
miljöbalken har riksdagen satt upp mål och olika tillämpningar över hur Sverige som land kan
arbeta för att främja en hållbar utveckling. I kapitel 1 i miljöbalken står det bland annat att:
”återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi
främjas så att ett kretslopp uppnås”.4 Hur man sedan på lokalnivå arbetar med detta varierar
från kommun till kommun, då varje kommun har olika förutsättningar och olika prioriteringar.
Varje kommun har dock en skyldighet att följa de lagar, riktlinjer och regler som regeringen
och riksdagen har satt upp. Eftersom Sverige är ett land där individen ska arbeta för att främja
och förbättra miljön, har kommunerna en skyldighet att arbeta utifrån detta och de
bestämmelser som finns, så som miljöbalken5.
2
http://www.liu.se/forskning/reportage/bakgrunden-biogasen-loste-problemen?l=sv
3http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/
4http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM
5Ylva Norén Bretzer, Sveriges politiska system (2010). s.166ff
6 Vidare har Sverige även antagit den så kallade avfallstrappan, grundad på EU-direktiv. Syftet
med ”trappan” är att minimera mängden avfall, för att därmed kunna uppnå Sveriges och
EU:s miljömål. ”Trappan” är uppdelad i fem steg beskriver i vilken ordning och olika
metoder avfallet ska användas till. Steg ett är att minimera mängden avfall, detta är mest
eftersträvsamt, eftersom jordens resurser används på ett miljövänligt sätt, då inget onödigt går
till spillo. Steg fem, deponering, är det minst gynnsamma av de fem stegen, det innebär
användning av resurser som ej går att återvinna. ”Trappans” övriga steg berör återanvändning,
återvinning och energiutvinning.6
6http://www.linkoping.se/sv/Miljo-halsa/Avfall-och-atervinning/
7 3 Resultat
3.1 Linköpings kommuns miljöarbete på individnivå.
Linköpings kommun har som mål att vara en koldioxidneutral kommun år 2025, samt stärka
sin miljöprofil genom att till exempel ”stärka skyddet för den biologiska mångfalden och
tillvaratagandet av värdefulla naturmiljöer”, vilket är ett av syftena till ”gröna påsen”.7
Miljöåtagandet i olika kommuner ser mycket olika ut, och det är upp till varje kommun hur
mycket investeringar som görs utefter deras egna förutsättningar. Den kommunala
kompetensen, vad kommunen kan, får och måste göra, kan delas in i två olika delar, den
allmänna kompetensen och den speciallagsreglerade kompetensen. Varav den första utgör att
”vårda gemensamma ordnings- och hushållsangelägenheter” och den andra att kommunen
måste fullgöra de uppgifter som staten tilldelar dem genom speciallagar. Dessa är på ett sätt
lexikalisk ordnade där uppgifter som berör den allmänna kompetensen hamnar i det
beslutsområde som kvarstår efter att de obligatoriska uppgifterna har tillgodosetts. Miljö- och
hälsoskydd, samt renhållning och avfall, är obligatoriska uppgifter som kommunerna är
skyldiga att följa genom speciallagar som staten har utvecklat.
Enligt Linköpings kommuns miljöpolicy av kommunfullmäktige i februari 2001, ska
Linköpings kommuns verksamhet ”bidra till att främja en hållbar utveckling ur ett ekologiskt,
socialt och ekonomiskt perspektiv”. För att uppfylla miljöpolicyn har Linköpings kommun
tilltagit flera olika åtgärder bland annat; minska användningen av naturresurser och verka för
ett miljöanpassat byggande i kommunen.8 Dessa åtgärder tar olika form i praktiken, till
exempel att kollektivtrafiken i Linköpings kommun drivs på biogas, som är en förnybar
energikälla. Men även ett projekt som introducerades 2011 på initiativ av Linköpings
kommun; ”gröna påsen”. Detta projekt kan kopplas ihop med kommunens arbete för en
ekologiskt hållbar utveckling, genom att projektet minskar användningen av naturresurser,
förebygger föroreningar, minskar energianvändningen och ökar andelen förnyelsebar energi
samt informerar kommuninvånarna om det ekologiska förhållandet. Dock är målet om ökad
resurshushållning i livsmedelskedjan inte enbart ett mål på lokal nivå i kommunen, utan på
nationell nivå, där regeringen den 26 april 2012 antog 13 stycken etappmål. Dessa 13
etappmål ska fungera som riktlinjer mot de samhällsförändringar som erfordras för att uppnå
miljökvalitets- och generationsmål. Ett av etappmålen lyder ”Etappmål om ökad
resurshushållning i livsmedelskedjan” och syftar till att insatser skall vidtas i avsikt att
resurshållningen i livsmedelskedjan ökar och att minst 50 % av matavfallet från olika faktorer
behandlas biologiskt, där minst 40 % av näringen tas tillvara, senast 2018.910 Detta nationella
mål är något som ”gröna påsen” uppfyller då matrester från hushållen i Linköpings kommun
återvinns biologiskt.
Vad är ”gröna påsen”? ”Gröna påsen” är ”ett verktyg för att sortera ut matrester för
hushållen. Ur bredare synvinkel är det också en budskapsbärare angående kommunikationen
inom miljöfrågor” enligt Johan Gustafsson, informatör på Tekniska verken. Det är en
biologisk källsortering, där det biologiska avfallet till exempel matrester, sorteras separat,
med andra ord, ett biologiskt återvinningssystem. ”Gröna påsen” fungerar på det sätt att alla
7
http://linkoping.se/Global/Start/Nyheter/StrategiskplanNY.pdf (2013-09-29 13:34)
http://www.linkoping.se/Global/Miljö%20och%20hälsa/Gemensamt/Policyer%20och%20riktlinjer/Miljopolicy.
pdf (2013-09-28 18:52)
9
http://www.regeringen.se/sb/d/2055/a/191671 (2013-09-28 19:23)
10
Regeringskansliet. Miljödepartementet. Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första
uppsättning etappmål. Ds 2012:23. Elanders Sverige AB: Stockholm 2012. ISBN 978-91-38-23762-5. (2013-0928 19:26)
8
8 matrester från hushåll slängs i en grön påse som sedan slängs i den vanliga soptunnan bland
de andra soppåsarna. Sopbilen tömmer sedan soptunnan och sopporna förs till
sopsorteringsanläggningen. Där sorteras påsarna automatiskt ut med hjälp av en kamera i
anläggningen som känner av den gröna färgen. Matresterna omvandlas sedan till biogas eller
biogödsel hos svensk Biogas. Biogas är en förnybar energikälla, som innebär att energikällan
inte sinar ut eller kan återställas i god takt med konsumtionen. Biogas bildas i en syrefri miljö
av små organismer som bryter ned matresterna. Biogasen kan sedan användas som
fordonsbränsle eller konstgödsel. Kollektivtrafiken, Östgötatrafikens bussar är ett resultat av
denna process, då de drivs på biogas.
Enligt en undersökning av Linköpings kommun använder 84 % av invånarna i Linköpings
kommun ”gröna påsen”. Enligt Johan Gustafsson på Linköpings kommun får Tekniska verken
in cirka 4500 ton matavfall från hushållen i Linköpings kommun. För att undersöka vad
”gröna påsen” har haft för påverkan på hushållen i Linköpings kommun bygger rapporten på
en mindre studie som har stödjs av intervjuer med kommuninvånarna. Intervjuerna är utförd i
Linköpings centrum, där fem slumpvis valda män och kvinnor har fått besvara tre frågor. För
att fånga in olika åldersklasser, är två ungdomar och tre medelåldersmän och kvinnor i
respektive grupp tillfrågade. De tre frågorna är:
1. Vet du vad den ”gröna påsen” är?
2. Vad anser du om den ”gröna påsen”?
3. Använder du den ”gröna påsen”?
På frågan; Vet Linköpingsborna vad den ”gröna påsen” är? svarade alla att de var medvetna
om den gröna påsen. Dock var de unga killarna mer tveksamma eller visste inte vad det var.
På frågan; Vad anser Linköpingsborna om den gröna påsen? svarade alla inom de fyra olika
grupperna att den ”gröna påsen” är bra. Männen nämnde att allt som gynnar miljön är bra
medan kvinnorna även påpekade nackdelar, till exempel, att det luktar illa. Flera av de
tillfrågade menade även att ”gröna påsen” är lämpligast i hushåll med flera
familjemedlemmar, då det är svårt att samla mycket matrester om man bor ensam. De som
bor själva tycker att det är en fördel att påsarna är små medan de som bor tillsammans med en
stor familj hellre hade velat ha större påsar.
På frågan; Använder linköpingsborna den ”gröna påsen”? svarade alla kvinnor att de
använder den ”gröna påsen”. Bland de äldre männen var svaren; ”inte så ofta” på grund av att
de antingen bor ensam eller är två stycken i hushållet. De yngre killarna använde inte själva
den ”gröna påsen” utan det var ett ansvar som räknades till föräldrarna.
Enligt en undersökning av CMR Research använder 3 av 4 Linköpingsbor ”gröna påsen” i
Linköpings kommun.11 Linköpingsborna ska även ha blivit bättre på att sortera sitt matavfall,
dock slängs det mindre mat och därmed blir det totala matavfallet mindre.12 Siffror visar även
att villaområdena slänger 72 % av sitt matavfall i den ”gröna påsen” medan siffran hos
flerbostadshusen är något lägre. Dock är siffrorna mycket positiva, då de ligger högt över det
nationella miljömålet om att 50 % av allt matavfall från hushåll ska återvinnas biologiskt.
11
12
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/succ-for-grona-pasen-6057350-artikel.aspx (2013-10-03)
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/gron-pase-anvands-ratt-6560651-artikel.aspx. (2013-10-02) 9 3.2 Vad har ”gröna påsen” haft för konsekvenser inom Linköpings kommun?
Ett konkret exempel på gröna påsen är slutresultatet i form av biogas, som kan användas i
olika processer, som värme i hushåll eller förnybart fordonsbränsle. ”Gröna påsen” bidrar till
en ökad mängd biogas som i sin tur kan ersätta fossila drivmedel, till exempel diesel eller
bensin. Den ökade mängden biogas och den ökade efterfrågan har lett till en utvidgning av
biogasen, där tillgången till biogastankställen har ökat samt att behovet av att inkludera
naturgas i gasen har eliminerats på grund av högre tillgänglighet.
Dock finns det även flera psykologiska och själsliga konsekvenser med ”gröna påsen”. Dels
informeras kommuninvånarna om den ekologiska processen och konsumtionens effekter på
miljön, vilket bidrar till en ökad förståelse för det ekologiska kretsloppet. Men även
kännedom och insikten om den egna konsumtionen i hushållet ökar, då till exempel vetandet
om hur mycket matrester som slängs kan resultera i minskad konsumtion. Lars Peterson på
Linköpings kommun säger ”vi tror att gröna påsen har ökat medvetenheten om vad som
slängs och även ökat annan källsortering, till exempel plast och tidningar”. Detta kan i sin tur
leda till en smartare planering av användningen och förbrukningen av mat som kan bidra till
mindre avfall. Dock påpekar Gösta Gustavsson, tidigare kommunalråd i Linköpings kommun
och idag ordförande i Tekniska verkens styrelse, att ”vi odlar inte biomassa och konkurrerar
inte med matproduktion. Vi tar hand om sådant ingen annan vill ha”. En undersökning gjord
av CMA Research 2012 visade att tre av fyra sorterade matresterna i ”gröna påsen”, resultatet
visade även att majoriteten är positiva till att matresterna sorteras som organiskt avfall för att
sedan återvinnas till biogas och biogödsel.13
En annan konsekvens av ”gröna påsen” är den form av informationskampanj som pågår,
denna är i sin tur vänd mot en avgränsad målgrupp, i detta fall, företagare inom
livsmedelsbranschen samt hushållen i Linköpings kommun. Målgruppens kunskap, samt
sättet att uppta information genom till exempel uppmärksamhet, läsa och överväga
information varierar kraftigt mellan olika människor. Det är sedan sändarens uppgift att
säkerställa att informationen når fram till mottagaren och inte förvrids eller misstolkas i
slutändan. I projketet ”gröna påsen” kan detta ses som en framgång, då användningen av
”gröna påsen” är ett bevis på att budskapet har nått fram. Syftet med en informationsprocess
är att slutresultatet ska resultera i att mottagaren inte endast ökar sin kunskap och ändrar
attityd mot ämnet, utan också ändrar sitt beteende. Detta är en svår och långsam process, där
budskapet måste upprepas kontinuerligt för att beteendet ska ändras. En av de större
uppgifterna staten respektive kommuner har är att precisera olika åtgärder som i sin tur leder
till ett förändrat beteende och handlingsmönster, i detta fall i en mer miljöanpassad inriktning.
För att ändra individers vanor kan staten tillämpa olika åtgärder som bidrar till en ökad
motivation och hjälpande strukturer, som kallas för styrmedel, bland dessa är till exempel;
Administrativa-, ekonomiska-, informations- och fysiska åtgärder. Dessa är externa
motiverande faktorer som i sin tur generar i inre motiverande faktorer, till exempel attityder,
preferenser och livsstil. ”Gröna påsen” kan ses som både en informerande åtgärd samt en
fysisk åtgärd. Den informerande åtgärden generar i beteendepreferenser, där informationen
argumenteras för att invånarna ska ha miljötanken i åtanke under sitt handlande. Den
motiverande faktorn är att övertyga mottagaren, och inspirera till ett mer miljövänligt
handlande och få acceptans för det egna avfallet. Dock har sändaren ingen kontroll över
mottagaren, på grund av detta blir informationen frivillig, och det är upp till individen hur
mycket och vad för slags information som anses som viktig, därför kan denna process bli
mycket långdragen. Dock spelar marknadsföring, aktivitet och effektivitet en stor roll.
13
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/succ-for-grona-pasen-6057350-artikel.aspx (2013-09-29 14:39)
10 Åtgärder i den fysiska miljön är själva produkten ”gröna påsen”, dessa åtgärder syftar till att
underlätta en beteendeförändring för människor genom att finna praktiska lösningar. I detta
fall underlättar ”gröna påsen” källsorteringen i och med att det är sopsorteringscentralerna
som tar hand om avfallet och omvandlar den till förnybar energi. ”Gröna påsen” kan ses som
en kombination av dessa två åtgärder. Enligt svenska studier14 anses tillgänglighet och en
fräsch omgivning vara två motiverande faktorer, medan dålig lukt och smuts verkar negativt
på människors motivation. Detta är intressant med tanke på de intervjuer med lokalborna i
Linköping som en del av rapporten bygger, på samt olika tidningsartiklar, där en majoritet av
de tillfrågande anser att lukten från matavfallet är ett stort problem och vill se olika alternativa
lösningar. Detta kan vara en central och betydelsefull faktor som kommunen måste
undersöka, eftersom det kan leda till ett minskande användande av ”gröna påsen” då den
verkar icke motiverande.15
Slutligen är en annan konsekvens av ”gröna påsen” en ökad miljömedvetenhet bland
kommuninvånarna i Linköpings kommun. Dock måste det finnas en grundläggande kunskap
om, i detta fall, miljöpåverkan av konsumtion och avfall för att kunna utveckla en
miljömedvetenhet bland invånarna. Förutsättningar för denna kunskap är att människor redan
har existerande värderingar om miljö, för att ha en grund att utveckla åsikter och attityder på.
Detta förutsätter att kommunen driver ett allmänt kontinuerligt informerande arbete som
underrättar människorna om olika faktorers miljöpåverkan i samhället. Även ”gröna påsen”
måste samordnas tillsammans med informerande åtgärder i form av marknadsföring genom
till exempel broschyrer och olika kampanjer för att få så stor slageffekt som möjligt. Den
”gröna påsen” skulle även kunna underbygga på en ekonomisk åtgärd i form av till exempel
subventionering. En del av den negativa kritiken som har framförts av hushållen är
kommunen drar nytta av hushållens avfall och att hushållen inte får någon utdelning för det.16
I andra delar av landet, till exempel Stockholm, får invånarna rabatt på årsavgiften för
sophämtningen.17 Detta visar även på den politiska visionen och grundtanken som projektet
bygger på, ska projektet ha en ekonomisk motiverande effekt hos människorna eller en mer
miljömotiverande effekt? där tanken om att gynna miljön är den drivande kraften. Enligt
Johan Gustafsson, informatör på Tekniska verken, har ekonomiska motiverande åtgärder för
invånarna inte diskuterats, dels på grund av att verksamheten kring ”gröna påsen” har varit ett
stort projekt med stort kapitalbehov och dyra investeringar. Gustafsson hänvisar även till
tekniska verken som ett monopol och en ”plus-minus-noll” verksamhet, där verksamheten
inte får gå med vinst, där kapital som blir över, återinvesteras i den kommunala
verksamheten. Anledningen till att de inte har inrättat någon subvention för hushållen enligt
Gustafsson är att tekniska verken ser ”gröna påsen” som en miljövinst, där till exempel fler
bussar och landskapsbussar kan gå på biogas, istället för fossila bränslen. Samt att alla
invånare är ”ansvariga att ge upphov till sitt eget avfall”. Det, hushållen får tillbaka är
service, i form av att tekniska verken tar hand om hushållens avfall, förvandlar och förädlar
det till, bland annat till värme och biogas. Gustafsson påpekar även att det kommunala
kapitalet alltid går tillbaka till hushållen, genom andra verksamheter, till exempel genom
dagis – och förskoleverksamhet. Avslutningsvis menar Gustafsson att det allra billigaste är att
slänga allt avfall på hög, men ur miljömässig synvinkel är det förkastligt.
14
Klintman M, Från ”trivalt” till globalt – att härleda miljöpåverkan från motiv och handlingar i urbana sfärer.
1996. Sociologiska institutionen: Lund.
15
Lindén, Anna- Lisa. Miljömedvetna medborgare och grön politik. 2004. Formas: Stockholm.
16
http://www.corren.se/chatt/default.aspx?chatID=6004434 (2013-10-04 17:36)
17
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/risk-for-hojd-soptaxa-6101271-artikel.aspx (2013-10-04 17:41)
11 4 Diskussion
En slutsats av kommunens arbete inom miljön, till exempel projektet ”gröna påsen” är att
gränsen mellan vad kommunen är skyldig att göra och vad som är av intresse är svag. Enligt
resultatet av rapporten är majoriteten av de tillfrågade positivt inställda till ”gröna påsen” och
menar att det är ett bra initiativ av Linköpings kommun att uppmuntra och underlätta
källsorteringen av avfall och organiskt material. Detta kan understödjas av
lokaliseringsprincipen. Där kommunens åtagande bör komma till nytta eller vara till intresse
för kommuninvånarna. Resultatet av detta blir en ständig dialog mellan kommun och
kommuninvånarna. Många människor upplever även en stor hjälplöshet och passivitet, där
den egna hjälpinsatsen inte upplevs som en förändrande faktor, gällande större problem med
konsekvenser på lång sikt. I detta avseende har den lokala självstyrelsen haft en stor roll, där
närheten mellan politiker och invånare har förstärkts och bidragit till en uppmuntring inom
reducerandet av avfallsmängden, med andra ord arbete för en beteendeförändring inom synen
på miljöåtgärder.
En konsekvens av ”gröna påsen” är att det fungerar som en informationskampanj, där syftet är
att öka i detta fall hushållens kunskap om olika miljöfrågor och mana till att ändra attityden
mot ämnet, som i slutändan kan resultera i en ändring i sitt beteende. Å andra sidan är denna
process mycket långsam, där budskapet måste upprepas kontinuerligt. Johan Gustafsson,
informatör på Tekniska verken menar att i det stora hela har ”gröna påsen” fungerat som en
”budskapsbärare angående kommunikationen inom miljöfrågor”. Informationskampanjen
knyten till ”gröna påsen” kan ses som en framgång då, 84 % av invånarna i Linköpings
kommun använder ”gröna påsen” samt att tekniska verken rapporterar att de får in stora
mängder matavfall. Johan Gustafsson anser att Tekniska verken har fått in ”mer matrester,
men att den totala mängden avfall har minskat, mer har återvunnits och den ”gröna delen”
av avfallet har minskat, då mindre matrester slängs.” Även om detta ur tekniska verkens
synpunkt kan ses som en negativ faktor då det blir mindre organiskt avfall till
biogasanläggningen säger Johan Gustafsson att de ändå ser det som något positiv. Deras mål
är att minimera allt onödigt avfall. Det är endast det ”oavsiktliga avfallet” som de vill åt till
exempel potatisskal. Gustafsson påpekar även att det oavsiktliga avfallet är något
oundvikligt, då det alltid kommer att finnas rester av olika livsmedel som slängs, det är detta
som tekniska verken vill åt, och förhindra att det slängs på hög. Gustafsson påpekar även att
invånarna i Linköpings kommun har blivit mer medvetna om vad de slänger, då stickprov har
visat att det mesta av avfallet är ”oundvikligt avfall” och han binder detta till att personerna
som använder ”gröna påsen” har ändrat sitt sätt att konsumera och planerar sin
livsmedelshantering på ett annat sätt, till exempel kanske använder matlådor. Detta kan ses
som ett bevis på att informationskampanjen kring ”gröna påsen” samt projektet ”gröna påsen”
har varit mycket framgångsrik.
Dock är behandlingen av organiskt material starkt bunden till efterfrågan av bland annat
biogas, då själva syftet med ”gröna påsen” inte enbart är att reducera avfallet och skilja det
från det organiska materialet, men också att förse bland annat kollektivtrafiken i Linköpings
kommun med biogas. Om till exempel efterfrågan av biogas upphör, genom att till exempel
en ny energikälla introduceras, minskar efterfrågan på biogas. På detta sätt är kommunen
beroende av hushållens avfall.
Enligt resultatet är flera av invånarna i Linköpings kommun mycket miljömedvetna och anser
att de åtgärder som går att sätta i praktiken som gynnar miljön är bra. Dock är fler unga
omedvetna om ”gröna påsen” än den äldre generationen. Detta kan dels påpeka på att
12 kommunen har misslyckat i en del av sin marknadsföring, och missat olika områden och
därmed särskilda målgrupper. För att förbättra marknadsföringen med ”gröna påsen” kan
användningen av sociala medier, som till exempel facebook och andra communities underlätta
för att nå ut till den yngre generationen. Det är även viktigt att ha en ständig kommunikation
med ungdomar då det är dem som i framtiden ska leda och fortsätta miljöarbetet framåt.
Det är även intressant att jämföra den politiska visionen och grundtanken som projektet
”gröna påsen” bygger på och hur det har mottagits av invånarna i Linköpings kommun.
Linköpings kommun har till exempel frångått olika ekonomiska motiverande effekter som
subventioner som kan ta uttryck genom bland annat rabatter för de som slänger sitt matavfall i
”gröna påsen”. Istället ligger en mer miljömotiverande effekt bakom projektet, där tanken om
att gynna miljön är den drivande kraften. Detta ter sig i att människor frivilligt utefter sina
egna förutsättningar och förnuft ska källsortera sitt matavfall. Detta motsäger sig dock
invånarnas åsikter om ”gröna påsen” där flera anser att politikerna gör ”vinster” på deras
hushållsavfall, men får inget tillbaka. Kritiska röster har varit att till exempel få reducerade
priser på till exempel bussbiljetter eller avfallet, detta är ett klart exempel på hur politikerna
och invånarnas syn på varför ”gröna påsen” ska användas. Detta kan i sin tur leda till en
konflikt, där invånarna kräver att de får något i gengäld. I praktiken skulle det resultera i en
minskad användning av ”gröna påsen” då de inte motiveras till att använda ”gröna påsen”.
Det är även viktigt att titta på andra faktorer som verkar icke- motiverande till exempel menar
flera som använder ”gröna påsen” att lukten från påsen är ett stort problem och att det inte
finns något lock. I detta avseende är det viktigt att politikerna har en dialog med
kommuninvånarna och inte ignorerar deras åsikter, vilket kan leda till att allt färre källsorterar
sitt matavfall.
13 5 Källförteckning
Otryckta källor
Internet
Avfall Sverige. http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/
(2013-09-28 17:53)
Corren. http://www.corren.se/chatt/default.aspx?chatID=6004434 (2013-10-04 17:36)
Linköpingskommun.http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Gemensamt/Planer
%20och%20program/PoP%C3%96vergripande/Strategisk%20plan%20med%20%C3%B6ver
gripande%20m%C3%A5l%20.pdf (2013-09-28 17:56)
Linköpings kommun. http://linkoping.se/Global/Start/Nyheter/StrategiskplanNY.pdf
(2013-09-29 13:34)
Linköpingskommun.http://www.linkoping.se/Global/Miljö%20och%20hälsa/Gemensamt/Poli
cyer%20och%20riktlinjer/Miljopolicy.pdf
(2013-09-28 18:52)
Linköpings kommun. http://www.linkoping.se/sv/Miljo-halsa/Avfall-och-atervinning/ (201310-01 11:23)
Liu. http://www.liu.se/forskning/reportage/bakgrunden-biogasen-loste-problemen?l=sv (201309-29 14:03)
Miljödepartementet. http://www.regeringen.se/sb/d/2055/a/191671 (2013-09-28 19:23)
Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningamnesvis/Avfall/Lagar-och-regler-om-avfall/ (2013-10-04 11:24)
Regeringen. http://www.regeringen.se/sb/d/2055/a/191671 (2013-09-28 19:23)
Tekniska verken. http://www.tekniskaverken.se/avfallatervinning/hushall/matavfall/GronaPasen_broschyr.pdf (2013-09-28 19:02)
Intervju
Johan Gustafsson, Kundkoordinator, 2013-10-11.
Tryckta källor
Litteratur
Klintman M, Från ”trivalt” till globalt – att härleda miljöpåverkan från motiv och
handlingar i urbana sfärer. 1996. Sociologiska institutionen: Lund.
Lindén, Anna- Lisa (2004), Miljömedvetna medborgare och grön politik, Stockholm: Formas,
(91-540-5933-X)
Möller, Tommy (2011), Svensk politisk historia, Lund: Studentlitteratur AB, (978-91-4406827-5)
Norén Bretzer, Ylva (2010), Sveriges politiska system, Lund: Studentlitteratur AB, (978-9144-02173-7)
Regeringskansliet. Miljödepartementet. Svenska miljömål – preciseringar av
miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål. Ds 2012:23. Elanders Sverige AB:
Stockholm 2012. ISBN 978-91-38-23762-5. (2013-09-28 19:26)
Tidningar och tidskrifter
Barajas, Héctro, Succé för gröna påsen. Corren, Linköping 2012-06-11.
Olsson, Per, Risk för höjd soptaxa. Corren, Linköping 2012-07-26.
Rita Furbring, Grön påse används rätt. Corren, Linköping 2013-09- 30.
14 Bilagor
Intervju med Johan Gustafsson, Kundkoordinator, 2013-10-11.
Vad är ”gröna påsen”?
”Gröna påsen” är ett verktyg för att sortera ut matrester för hushållen. Ur bredare synvinkel är
det också en budskapsbärare angående kommunikationen inom miljöfrågor.
Vad var syftet/mål med ”gröna påsen” i början?
Syftet med ”gröna påsen var att få hushållen i Linköpings kommun att börja källsortera.
Hur mycket har ni investerat i ”gröna påsen”?
Det vet vi inte. Det har varit en stor verksamhet med flera faktorer involverade. Det är ett
monopol och vi (tekniska verken) får därmed inte gå med vinst. Vi är en plus-minus-noll
verksamhet, där pengar som blir över återinvesteras i den kommunala verksamheten.
Vad har ”gröna påsen” gett för resultat?
Mer matrester, men den totala mängden avfall har minskat, mer har återvunnits, den ”gröna
delen” av avfallet har minskat enligt stickprov av övrigt avfall, då mindre matrester slängs.
Vårt mål är att minimera allt onödigt avfall, det kommer alltid finns avfall som vi kallar för
”oavsiktliga avfallet” som till exempel potatisskal, det är avfall som är oundvikligt. Det
kommer alltid att finnas rester av olika livsmedel som slängs, det är detta som vi vill åt, och
förhindra att det slängs på hög. Vi har även sett att invånarna har blivit mer medvetna om vad
de slänger, våra stickprov har visat att det mesta av avfallet är just ”oundvikligt avfall” och vi
har sett en förändring i människors konsumering och sättet människor planerar sina måltider.
Har resultatet stämt överens med ert mål av ”gröna påsen”?
Nej, över förväntan, vi anser att vi har överträffat målen. Det är mycket bättre resultat än vad
vi förutspådde.
Ser ni möjligheter att utveckla ”gröna påsen” i framtiden? I så fall hur då?
Annan form av påse, en som går att röta, som kan följa med i nedbrytningsprocessen hela
vägen. Dock är detta enbart möjligheter, olika förslag som vi tittar på och försöker utveckla.
Många påpekar att de vill ha ”något” tillbaka för avfallet, till exempel olika rabatter,
vad anser ni om detta?
Detta är något som vi inte har diskuterat mycket. ”Gröna påsen” har varit ett mycket
omfattande projekt med dyra investeringar. Tekniska verken är även en ”plus-minus-noll”
verksamhet, där vinsten på projektet går tillbaka till invånarna på olika sätt, till exempel i
dagis – och förskole verksamheter. Vi ser ”gröna påsen” som en miljövinst, där fler bussar
kan gå på biogas och ersätta fossila bränslen, och där fler landsvägsbussar kan köra på biogas.
Alla är också ansvariga att ge upphov för sitt eget avfall, och vi gör det åt människor, en slags
service, och tar hand om det och gör bland annat värme och gas på det. Det är en service som
många andra länder inte har, genom det så undviks även risken att allt avfall slängs på en hög.
Det vore det allra billigaste, mer ur miljömässig synvinkel är det förkastligt, därför tar vi
hellre hand om avfallet.
15