LinköpingsBo2016 - grupp D4 Anna Backman, Magnus Claesson, Cecilia Sols, Amanda Söderberg.pdf

2016
Ett stadsutvecklingsprojekt i Linköpings kommun
________________________________________________________
Grupp D4: Anna Backman, Magnus Claesson, Cecilia Sols, Amanda Söderberg
A-uppsats
Statsvetenskap 1 HT2013 - Det svenska politiska systemet
Kursansvarig: Bo Persson
1
Innehållsförteckning
1. Inledning........................................................................................................................................... 3
1.1 Bakgrund .................................................................................................................................... 3
1.2 Syfte ......................................................................................................................................... 3
1.3 Frågeställning........................................................................................................................ 3
1.4 Avgränsning .......................................................................................................................... 4
2. Metod................................................................................................................................................ 4
3. Källkritik.............................................................................................................................................. 4
4. Resultat ............................................................................................................................................. 5
4.1 Kommunens självstyrelse i byggnadsperspektiv ............................................................. 5
4.1.2 Finansiering......................................................................................................................... 6
4.1.3 Lagar och regler ............................................................................................................... 7
4.1.4 Länsstyrelsen påverkan i byggprojekt ........................................................................ 7
4.2 Kommunens uppbyggnad ................................................................................................... 7
4.3 Processen från idé till idag .................................................................................................... 8
4.4 Politikernas ansvar i projektet ............................................................................................. 10
4.4.1 Samhällsbyggnadsnämnden...................................................................................... 11
4.4.2 OkiDoki arkitektbyrå ...................................................................................................... 12
5. Avslutning ....................................................................................................................................... 13
5.1 Slutsats....................................................................................................................................... 13
5.2 Diskussion.................................................................................................................................. 14
5.3 Referenser ....................................................................................................................................... 14
5.3.1 Tryckta ............................................................................................................................... 14
5.3.2 Otryckta ............................................................................................................................ 15
5.3.3 Intervjuer ........................................................................................................................... 17
2
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Linköpings kommun och Linköping är en växande framtidsstad, mellan perioden 2000-2012
har befolkningen ökat med hela 15,325 i kommunen och då har vi inte räknat med antalet som
varje år har flyttat in och ut från kommunen och staden.1 Linköping har både ett bra
geografiskit läge, attraktiva jobb som lockar tusentals människor att byta hemort samt ett av
Sveriges största universitet som också bidrar till en befolkningsökning. Denna
befolkningstillväxt sätter en stor press på bostadsmarknaden. Samtidigt sätter dagens
nybyggen stränga krav, både för att bli attraktiva boenden och för att vara i framkant
miljömässigt.
Det tar oss till Linköpingsbo2016 som är ett samhällsbyggnadsprojekt inom Linköpings
kommun som tog form 2011. Målet är att bygga en levande stadsdel där fokus ska ligga på
social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Stadsdelen ska fungera som en förebild för övriga
landets kommuner och vara föremål för en bomässa som ska hållas i Linköping år 2016.2
Kärnan i projektet är byggnationen av en ny stadsdel i västra Valla, kallad Vallastaden.
Stadsdelen ska komma att binda ihop universitetet med Linköpings stad och bidra till en mer
sammanhållen stadsbild.3
Som vid alla stora beslut råder det delade meningar kring hur utformningen kring Vallastaden
ska komma att se ut. Olika politiska partier i kommunen ser olika på budgeten och tidsplanens
rimlighet. Kommer pengarna räcka hela vägen och kommer man fram till år 2016 ha hunnit
tillräckligt långt i processen för att kunna arrangera en inspirerande bomässa?4
1.2 Syfte
Syftet med vår uppsats är att undersöka hur processen ser ut i ett kommunalt
statsutvecklingsprojekt samt studera ansvarsfördelningen mellan projektets olika parter. Målet
är att få en ökad förståelse för hur beslutsfattandet går till i enighet med det politiska systemet
på kommunal nivå i både beslut och ansvar.
1.3 Frågeställning
1. Hur går processen till i ett stadsutvecklingsprojekt som LinköpingsBo2016?
2. Hur leder projektet till en ansvarfördelning och hur ser den ut?
1
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Fakta%20om%20Link%C3%B6ping/Statistiska%2
0fakta%20om%20Link%C3%B6ping/Rapporter%20och%20utv%C3%A4rderingar/Prognoser/1Befolkni
ngsprognos_Linkoping.pdf
2
http://linkopingsvisioner.blogspot.se/2011/08/linkopingsbo2016.html 30/9-13
3
http://kfsandning.linkoping.se/kf20130924/_files/p_09d_Detaljplan%20f%C3%B6r%20Intellektet%201%20(Val
lastaden%20%C3%B6stra%20delen)%20rev%20antagandehandling.pdf
4
http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/kr%C3%A4ver-att-link%C3%B6pings-bo-2016-st%C3%A4lls-in-2449767
30/9-13
3
1.4 Avgränsning
I vår uppsats kommer vi att rikta in oss på hur ansvarsfördelningen ser ut mellan olika aktörer
i projektet, det vill säga vem eller vilka som ser till så att planen efterföljs. För att förstå och
kunna undersöka beslutsprocessen i det svenska politiska systemet har vi valt att lägga relativt
stort vikt på teorin för att sedan jämföra det med empirin, det vill säga LinköpingsBo2016.
2. Metod
För att göra en fullständig analys av projektet LinköpingsBo2016 har vi valt att utgå från tre
olika referensdelar:
Skriftliga
Internet
Interjuver
källor
Genom att gå igenom
läroböcker och lagar får
vi en överblickande
genomgång över hur en
kommun är uppbyggd,
vilka rättigheter,
skyldigheter och ansvar
en kommun har i
byggnadsprojekt.
Via tidningar får vi
information om projektets
gång och processen kring
den. Via kommunens och
myndigheters hemsidor får vi
information om
ansvarsfördelning, process,
roller och statistik i ett
jämförande perspektiv.
Vi kommer att genomföra
intervjuer med både politiker,
tjänstemän och byggherrar
för att sedan jämföra teorin
med empirin. På köpet får vi
då även en bredare bild av
åsikter, den verkliga
processen och
tillvägagångssätt.
3. Källkritik
Vi har främst använt oss av källor inom offentlig verksamhet. Dessa är Linköpings kommun,
Boverket, Riksdagen och Länsstyrelsen. Dessa källor jobbar tätt ihop med regeringen och är
uppdaterade inom lagar och regler. De måste hålla sig opartiska och formella och kan därför
anses vara mycket trovärdiga källor.
SKL, Sveriges kommun och landsting har vi använt för att få fram statistik för skattesats.
Denna statistik är uppdaterad och eftersom det är en intresseorganisation som jobbar för bättre
villkor kan den därför ses som trovärdig.
Vi har även utgått direkt ifrån LinköpingBo2016s egen hemsida, som givetvis är
sanningsenlig och saklig men bör ändå ses med en viss källkritik eftersom de inte är kritiska
till sitt eget arbete. Det vi använt oss från dem är dock mest hur processen gått till och är inte
något som behöver ifrågasättas särskilt.
4
Utifrån Corren, Linköpings lokaltidning, har vi läst aktuella artiklar om problematiken kring
olika delar av projektet. Detta gäller bl.a. den ekonomiska situationen, politiska turbulensen
samt processen i allmänhet. Eftersom journalistisk bör vara granskande och opartisk, kan vi
till stor del tillförlita oss på denna information. Dock bör man ha lite skeptisk till olika åsikter
från exempelvis föreståndare för olika partier som givetvis vill vinkla informationen till sin
fördel.
Från Svenska politiska systemet, skriven av Ylva Norén Bretzer, har vi använt oss av det
kommunala arbetet i teorin. Bretzer är både forskare och lärare i förvaltningshögskolan i
Göteborg samt har arbetat vid centrum för forskning om offentlig sektor. Av dessa
anledningar kan hon ses som mycket trovärdig.
Vid alla intervjuer vi genomfört är det viktigt att ha i åtanke att de personer vi intervjuat kan
vara partiska. Johan Lundgren(C), vikarierande ordförande i samhällsbyggnadsnämnden och
Gunnar Gustafsson (Mp), ledamot i bygg- och miljönämnden tillhör olika politiska partier och
har därmed delade uppfattningar om projektet. Övriga personer, Tommy Hultin, VD
Linköpingsexpo AB, Martin Nordahl, OkiDoki arkitektbyrå och Mikael Åberg,
byggherresamordnare är alla involverade i projektet och har ett ansvar för att allt ska gå enligt
planerna. Detta bör vi ha i åtanke när vi bearbetar informationen.
4. Resultat
4.1 Kommunens självstyrelse i byggnadsperspektiv
I regeringsformen och kommunallagen står det att den svenska demokratiska styrningen
förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statskick vilket även innebär en
kommunal självstyrelse. Efter att de obligatoriska uppgifterna som riksdagen beslutat om har
genomförts får kommunen själv stifta lokala ordningsregler, inrätta kultur i staden och mycket
mera5. En uppgift kommunen har är samhällsbyggnad med fokus på planering som enligt lag
går inom plan- och bygglagen 6, detta kan vara vägar, kommunala hus eller som i detta fall en
hel stadsdel. Att kommunen arbetar med projektet LinköpingsBo2016 rättfärdigas genom
denna kommunallag i 2 kap:
"1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt
intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras
medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat
landsting eller någon annan".7
Detta innebär konkret att kommunen får planera ett byggnadsprojekt om det finns ett intresse
bland medborgarna vilket innebär att den totala samhällsnyttan och glädjen blir större än den
negativa. Detta är en stor del av kommunens självstyrelse del, att utifrån medborgarna planera
sin stad utifrån behovet som finns, utan statligt ingripande som säger vad saker och ting skall
5
Norén Bretzer, Sveriges politiska system, 166-167
Norén Bretzer, Sveriges politiska system, 168
7
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.HTM
6
5
byggas, göras eller hur pengarna skall fördelas. Detta så länge man följer plan och bygglagen,
där det bland annat står att kommunen skall samråda med länsstyrelsen och alla inblandande
organ/medlemmar i kommunen som berörs innan en översiktsplan får inrättas8. En
översiktsplan är en planering som tydligt redovisar intresset kring bygget, innebörden för
omgivningen i både miljö och hälsosynpunkt samt att det skall motiveras varför en ändring/ny
plan skall inrättas.9 Utifrån denna kan man arbeta fram en detaljplan vilket innebär en
bebyggelseplan för ett specifikt område.
I Linköpings kommunfullmäktiges styrelse finns det ett extratillsatt utskott som heter
planeringsutskottet. Att tillsätta nya utskott efter behov är något som får göras enligt den
kommunala självstyrelsen. Planeringsutskottet ansvarar för att LinköpingsBo2016 kommer bli
av, de kringgående samtalen med byggherrar, att infrastrukturen byggs upp etc. Medan
samhällsbyggnadsnämnden enbart ansvarar för översiktsplanen och detaljplanen. 10
Men vart skall pengarna komma ifrån? Varje kommun får faktiskt upprätta en egen budget
för varje kalander år, enligt kap. 8 och 5 § i kommunal lagen står det:
5 § "Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I
planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur
verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid
budgetårets slut... [Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre
år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år..
Detta innebär att kommunen själv får ansvara för hur mycket pengar som skall läggas på vad,
förutsatt att de obligatoriska uppgifterna fyller sin funktion. Så om kommunen vill bygga en
ny stadsdel som kommunen inte har råd med kan detta finansieras via att minska anslagen till
andra områden som kommunen ansvarar för, att öka avgifterna för kommunala tjänster eller
att höja den totala skatten från 30,25 % som det är i Linköping idag11 till 31 % exempelvis.
Budgeten är alltså den största och viktigaste delen i en kommun, den avgör vad som är möjligt
att göra, både ekonomiskt och för hållbarheten i framtida budget. Detta är alltså ett viktigt
verktyg som är kommunens främsta del i den kommunala självstyrelsen, att ansvara för vad
för nyttigheter pengarna skall gå till.
4.1.2 Finansiering
Det är kommunstyrelsen som har uppdraget att ta fram underlag till budgeten för en kommun,
men det är kommunfullmäktige som har det sista ordet om budgeten skall verkställas eller ej.
I LinköpingsBo2016 har stora inventeringar lagts i årets budget till bostadsprojektet. Enligt
budgeten för 2013-2014 har 2 miljoner kronor lagts på år 2013 i nettoavgift, medan summan
för 2014 ligger på 20 miljoner kronor, för 2015 på 32 miljoner kronor och för 2016 på 5
miljoner kronor. Detta innebär att budgeten är planerad efter detaljplanen kring bygget och
det är planeringsutskottet som ansvarar för att pengarna förvaltas rätt. Totalt sett är hela
projektet planerat att kosta 59 miljoner kronor. Pengarna ska räcka till den administrativa
8
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Plan--och-bygglag2010900_sfs-2010-900/#K2, 3 kap, §9
9
http://www.boverket.se/Planera/Kommunal-planering/Oversiktsplanering/, kap 2
10
Interljuv med David Idebro
11
http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/fakta_om_kommuner/ostergotlands_lan
6
planeringen, att kommunikationerna byggs samt vägar och parker.12
Dock har noggrannare räkning visat att projektet kommer att dra iväg med 40 miljoner kronor
till vilket innebär att den totala budgeten blir 100 miljoner kronor. Anledningen är att
kostnaden av parker, torg och gator underskattades i första budgeten för att göra stadsdelen
redo för de externa byggherrarna. Detta kommer att visa sig på nästa års budget då man har
möjlighet att investera mer pengar från budgeten i projektet. Dock är det en stor missräkning
från kommunstyrelsens sida och detta kan leda till andra delar i kommunen får mindre pengar,
då mer pengar måste läggas till projektet eller alternativt en ökning av inkomsterna via skatter
heller höjda avgifter. 13
4.1.3 Lagar och regler
En stor del av ansvaret vid projektet ligger i att ta hänsyn till de lagar som finns kring
samhällsbyggnad. Dessa innefattar bland annat plan- och bygglagen, miljöbalken och
kulturminneslagen. Utöver dessa lagar finns det naturligtvis en mängd andra behov som ska
tillgodoses. Det handlar bland annat om tillgänglighet, barnperspektiv, hälsoperspektiv och
hållbarhetsperspektiv. På samhällsbyggnadskontoret finns en så kallad
tjänstemannaorganisation där olika tjänstemän/kvinnor och stadsplanerare fram underlag för
de beslut som sedan ska fattas politiskt.14
4.1.4 Länsstyrelsen påverkan i byggprojekt
Landstinget är regeringens högra hand som i detta fall skall se till att bostadsplaneringen som
helhet inte krockar med regeringens och riksdagens riktlinjer, lagar och regler. Där med har
länsstyrelsen ett ansvar gentemot kommunen att överblicka översikts och detaljplanerna så att
dessa inte krockar med någon lag eller intresse som finns inom rikets lagar. Riksintressen kan
vara gamla slogar, vattendrag, gravplatser, fornlämningar etc.
Därmed är länsstyrelsen skyldig att bedriva rådgivning med kommunen samt bistå med
planeringsunderlag för kommunens planering med bland annat områdesbestämmelser så att
inte exempelvis djurlivet skadas. Vidare skall länsstyrelsen upplysa kommunen om de olika
delar som är viktiga att tänka på vid samhällsplanering, vilket innebär underlag för
riksintressen och nationella mål som regeringen har satt upp. Nationella mål kan vara natur
och miljömål. När kommunen väl har lämnat in planerna till länsstyrelsen skall dessa granska
planen med hänvisning till det som nämnts samt i ett perspektiv för människans hälsa,
säkerhet och miljö.15 Detta skall i sin tur leda till att kommunen inte åsidosätter de mål och
det regelverk som finns vid planering av nybygge.
4.2 Kommunens uppbyggnad
I varje kommun finns det en så kallad kommunfullmäktige, det vill säga en folkvald
församling som beslutar om kommunens egna frågor. Kommunfullmäktige utser sedan en
12
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Ekonomi%20och%20administration/Ekonomi/Budget/2
013-2014/Budget%202013_2014.pdf
13
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/ny-politisk-strid-om-linkopings-bo-2016-6402626-artikel.aspx
14
15
Intervju, Marie Hultgren (S), ledamot i Linköpings samhällsbyggnadsnämnd, 8/10-13
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/planfragor/Pages/default.aspx
7
kommunstyrelse som har i uppgift att genomföra och verkställa besluten som fattas i
kommunfullmäktige samt de obligatoriska uppgifterna som staten har ålagt kommunen.
Kommunstyrelsen verkställer sedan fattade beslut genom så kallade nämnder och
förvaltningar.
Huvuddelen av det politiska arbetet sker i de kommunala nämnderna. De ansvarar för att
bereda ärenden som fullmäktige sedan kan fatta beslut om, och sedan även för själva
verkställandet. Till sitt förfogande har varje nämnd en förvaltning, ett kontor, som består utav
sakkunniga tjänstemän och som utför själva analysarbetet. De gör det arbete som nämnden
bestämmer. Det vill säga, förvaltningspersonalen tar fram information, fakta och statistik,
jämför med andra kommuner samt kostnadsberäknar vad olika tänkbara satsningar skulle
kunna innebära. Utifrån detta fattar sedan nämnden beslut om vilket åtgärd som verkar mest
befogad.16
4.3 Processen från idé till idag
Idén till den nya stadsdelen Vallastaden kom upp från ett gemensamt intresse hos Linköpings
universitet och kommunen. Man vill bygga samman staden med Campus Valla. Detta bedöms
viktigt för universitetets långsiktiga attraktion och därmed är det även av stor vikt för
kommunens framtid.
Planprocessen i LinköpingsBo2016 går till enligt ett normalt planförfarande i olika steg17:
Startskede: Den 24 januari 2012 fattade Kommunstyrelsen beslut om att genomföra projektet
Linköpingsbo2016 utifrån ett framtaget idéprogram där kunskap, social hållbarhet och
kreativitet är de tre grundstenar som ska forma innehållet i projektet.18
Samhällsbyggnadsnämnden gav i uppdrag till detaljplaneavdelningen att påbörja ett
planarbete. Detaljplaner anger vad mark- och vattenområden får användas till: bostäder,
arbetsplatser, gator, parker mm. Detaljplanen avgör också hur stora hus som får byggas och
hur marken skall ordnas. Det är samhällsbyggnadsnämnden i Linköping som ansvarar för all
detaljplaneläggning i kommunen.
Program: Detaljplanen grundades på ett planprogram som anger utgångspunkter och mål för
planen. Syftet med det är att i ett tidigt skede bredda kommunens beslutsunderlag med
synpunkter och erfarenheter från berörda parter. När programmet utarbetas genomförs
ett programsamråd.
Plansamråd: En första detaljplaneversion utarbetades och skickades ut till sakägare (bl.a.
fastighetsägare) och andra berörda (kommunala och statliga organ och olika organisationer).
Allmänheten bjöds in till informationsmöte genom annonsering. Efter samrådet bearbetade
detaljplaneavdelningen samrådsförslaget med bland annat utgångspunkt i inkomna synpunkter
och kompletterande utredningar. Allt sammanställdes sedan i en samrådsredogörelse. Samråd
om planförslaget pågick 2 oktober - 9 november 2012.
16
Norén Bretzer, Ylva (2010) Sveriges politiska system
(http://www.linkoping.se/sv/Bygga-bo/Planer-och-projekt/Detaljplanering/En-detaljplan-blir-till/)
18
Antagandehandling och detaljplan för Vallastaden. Linköpings kommun, 2013-06-05
17
8
Granskning: En detaljplan föreslås och ska granskas under minst tre veckor. Om den som har
synpunkter på förslaget inte framför dem under den tiden kan de enligt Plan- och bygglagens
13 kapitel förlora rätten att överklaga beslutet. Granskning pågick 29 april - 29 maj 2013.
Antagande: Samhällsbyggnadsnämnden beslutade om samtycke till ett antagande den 19 juni
2013. Kommunfullmäktige beslutade 24 september 2013 att anta detaljplanen. Ingen
överklagan av detaljplanen mottogs och den 17 oktober 2013 vann den laga kraft. En
majoritet av alliansen och socialdemokraterna ställde sig bakom förslaget. Därmed kan arbetet
börja ordentligt, infrastruktur och offentliga miljöer är först ut och utgör stommen i det
fortsatta arbetet.
Fortsatta planer: Byggnationer är planerad att starta under första delen av 2014. Inflyttning
kommer att inledas under hösten 2015 och 2016 ska Vallastaden vara redo för invigning och
bomässan.
4.3.1 Huvudmannaskap
Huvudmannaskapet varierar inom de olika delarna i ansvarsområdet. Linköpings kommun är
huvudman för detaljplanen. Det är kommunen som säljer marken och ansvarar för
infrastrukturutbyggnad. Fastighetsägarna/byggherrarna är huvudman för kvartersmarken och
fastigheterna och ansvarar därmed för utbyggnad och skötsel av kvartersmarken i enlighet
med detaljplanen. I Vallastaden ingår ett ansvar hos byggherrarna för samfälligheter i
stadsdelen i enighet med det stora fokus som ligger på social hållbarhet. Tekniska Verken
ansvarar för de tekniska försörjningssystemen (el, vatten, avlopp, värme). LinköpingsExpo
AB är huvudman för att själva mässan ska hålla rätt kvalitet och utföras i rätt tid enligt
detaljplanen.
4.3.2 Avtal
I de köpeavtal som tecknas finns förbehåll mellan byggherrarna och kommunen som reglerar
tiden för genomförandet. I slutändan innebär det att om en byggherre väljer att hoppa av så
förlorar han en del av markköpspriset samt vissa andra incitament som finns inbakade i
avtalet. 19
4.3.3 Medborgarnas ansvar och inflytande
Temat för projektet lyder ”Människan bygger staden” och är en vision för en socialt hållbar
stadsdel.20 Det som ska byggas ska byggas för människor, utifrån förutsättningar för möten
och kunskapsutbyte. Det syftar också på det arbetssätt som används, dialog och samverkan
med medborgarna. Under hela processen pågår undersökningar, kreativa workshops och
seminarier, för att låta projektet bygga på delaktighet och dialog. Inledningsvis öppnades en
tävling där alla fick komma med namnförslag till den nya stadsdelen och ”Vallastaden” blev
det vinnande förslaget. Ett idéforum upprättades även på hemsidan med möjlighet för
allmänheten att tycka till.
4.3.4 Byggherrarna och dess ansvar
19
Frågor ang. byggherrar, avtal och huvudmannaskap via mail till Mikael Åberg, byggherresamordnare för
LinköpingsBo2016, 10/10-13
20
http://wp.linkopingsbo2016.se/
9
De byggherrar som i skrivandes stund står klara är följande:











Gotec
Omniplan
Byggfast
Hemgården
Byggnadsaktiebolag
HSB Östergötland
Hökerum Bygg AB
Myresjöhus Mark AB
AB Stångåstaden
Bostaden Projektutveckling Linköping AB
SEFA Byggnads AB
Byggherrarnas ansvar ligger i enlighet med detaljplanen som de måste följa. Detta
kontrolleras genom bygglovsprocessen, först genom en förebyggande granskning och sedan
som ett godkännande av denna. Det finns ett avtalsmässigt ansvar att förhålla sig till den
sociala hållbarheten via det kvalitetsprogram som har tagits fram. I och med sitt deltagande i
projektet har de också ett ansvar som bärare av visionen för Vallastaden och allt vad det
innebär.
4.3.5 Budget
En hög grad av samordning krävs mellan de olika parterna för budgethanteringen. Respektive
huvudman svarar för att hålla sin budget. För att veta vilket pris någon är beredd att bygga för
måste det först testas på marknaden. Då har man en kostnadskontroll och sedan krävs det
kontinuerliga avstämningar, mot bygghandling och eventuella ändringar och tillägg, för att
säkerställa detta. 21
4.4 Politikernas ansvar i projektet
I Linköpings kommunfullmäktige sitter de ledamöter som valts in genom Linköpings
kommunval. Valet av de 79 ledamöterna sker vart fjärde år i samband med valet till landsting
och riksdag. I Linköpings kommun har de borgerliga partierna majoritet. De olika politikerna
i kommunfullmäktige delas in i nämnder som tilldelas olika ansvarsområden.22
I projektet LinköpingsBo2016 är kommunfullmäktige ytterst ansvarig för att fattade
strategiska beslut efterföljs. Under kommunfullmäktige arbetar kommunstyrelsen och dess
planeringsutskott. Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och planeringsutskottet är
tillsammans ägare till Linköpingsexpo AB, ett bolag som bildats i syfte att arbeta med
projektet LinköpingsBo2016. Som högst ansvariga får kommunfullmäktige fortlöpande
information från kommunstyrelsen och planeringsutskottet som i sin tur får information från
samhällsbyggnadsnämnden och Linköpingsexpo AB.
21
22
Mikael Åberg, byggherresamordnare för LinköpingsBo2016, 10/10-13
http://www.linkoping.se/Demokrati-politik/Kommunfullmaktige/ 3/10-13
10
4.4.1 Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden är den förvaltning som har till uppgift att följa de beslut som
ägarna fattat och har därmed ett omfattande ansvar vid genomförandet av projektet
LinköpingsBo2016. De är bland annat ansvariga för den fysiska handläggningen av
Vallastaden, såsom tomtförsäljning, bygglov etc. 23 Samhällsbyggnadsnämnden har i sin
verksamhetsplan satt upp ett antal mål som nämnden ska uppnå mellan åren 2011-2014.
De övergripande målen har bland annat handlat om ett tryggare, grönare Linköping och en
satsning på utveckling av Linköpings kommuns identitet och utvecklingen av en tillgängligare
stadskärna. Man vill även utveckla samarbetet med universitet och högskolor för att skapa en
attraktivare studentstad. 24 Nämnden är det organ i kommunen som ansvarar för Linköpings
samhällsbyggnad och det är därför av stor betydelse att man följer de mål som fastställts.
LinköpingsBo2016 är en del i uppfyllandet av dessa mål.25
Högst ansvarig i projektet bland Linköpings kommunpolitiker är Muharrem Demirok. (C)
Demirok är ordförande för samhällsbyggnadsnämnden och i styrelsen för Linköpingsexpo
AB.26 Under månaderna 1 juli och 30 september gick Demirok på föräldraledighet och
ersattes tillfälligt av Johan Lundgren (C) som vanligtvis arbetar som ordförande i Linköpings
kultur- och fritidsnämnd.27 Vi träffade Johan Lundgren i Linköpings stadshus torsdagen den
26 september för en intervju angående projektet LinköpingsBo2016.
Lundgren ansvarar i sin nuvarande roll för samhällsbyggnads- och miljöfrågor i kommunen,
där han ser till så att målen om bland annat god stadsmiljö och bostadsförsörjning efterföljs.
Samhällsbyggnadsnämnden jobbar främst med markpriser och har liten påverkan vad det
gäller lån för byggherrarna. För att få ner hyrorna så mycket som möjligt har man därför satsat
på att hålla nere markpriserna. Planen är att bygga tätt, mindre fastigheter och att satsa på
byggemenskaper. Lundgren påpekar dock att något man alltid måste ta hänsyn till vid
nybygge är att det finns vissa lagar och stadgar med krav på vad som ska ingå i en lägenhet
och hur den ska byggas.
Lundgren medger att projektet Linköpingsbo2016 har en smal tidsplan men tror att det fullt
rimligt att det trots det resulterar i en bra samhällsbyggnadsmässa. Man har enligt Lundgren
haft mycket kontakt med Linköpings befolkning under arbetets gång. Grunden för hur
byggnationen ska se ut ligger i en arkitekttävling, där det vinnande bidraget, från OkiDoki
arkitektbyrå även vann en utmärkelse från Sweden green building award.28
23
Intervju Tommy Hultin, VD Linköpingsexpo AB, 10/10-13
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Organisation/Milj%c3%b6%20och%20samh%c3%a4llsbyggnadsf%c3%b6rvaltningen/Verksamhetsplaner/vp_sbn.pdf?epslanguage=sv
3/10-13
25
http://wp.linkopingsbo2016.se/var-vision-2/ 3/10-13
26
http://app.linkoping.se/fmannaregister/personer_namnd.asp?NamndID=139 3/10-13
27
http://www.linkoping.se/Global/Press/pressmeddelanden/Kommunstyrelsen/Pressmeddelanden%202013/2
013-06-28%20Kommunalr%C3%A5d%20.pdf 3/30-13
24
28
Intervju, Johan Lundgren (C), Biträdande ordförande för samhällsbyggnadsnämnden, 26/9-13.
11
4.4.2 OkiDoki arkitektbyrå
Tävlingen arrangerades av Linköpings kommun i samarbete med Linköpings universitet,
Akademiska hus och Sveriges Arkitekter. I tävlingsprogrammet fanns tydliga instruktioner
om vad bidraget skulle innehålla och vilka mål som skulle uppfyllas.29 Arkitekt Martin
Nordahl menar att OkiDoki arkitekter trodde på idén bakom Vallastaden. De ansåg att
tävlingsprogrammet med mål och förutsättningar var bra, ambitiösa och de delade målbilden.
Detta var en anledning till varför de valde att ställa upp i tävlingen.30
4.4.3 Linköpingsexpo AB
I kommunstyrelsen har man tagit beslut om idéprogram, finansiering och organisationsform
bland annat. När dessa beslut tagits går man vidare i processen med planering och
projektering som så småningom leder till bygge och resulterar i ett bo- och samhällsexpo.31
För att fördela ansvaret ytterligare har ett bolag som går under namnet Linköpingsexpo AB
bildats. Bolaget har till ansvar att planera, administrera och marknadsföra projektet samt att
genomföra bo- och samhällsexpo. De ska samverka med Linköpings kommun, kommunägda
bolag, näringsliv och organisationer och arbeta för att engagera dessa aktörer tillsammans
med Linköpings befolkning i projektet. 32
Tommy Hultin är VD för Linköpingsexpo AB. Han menar att bolaget sammanfattningsvis är
ansvariga för marknadsföringen av projektet, byggsamordning med exploatörerna samt att booch samhällsmässan blir av hög kvalité. De har även ansvar för själva genomförandet av
mässan samt att under processens gång skapa ytterligare intresse för bo- och samhällsfrågor
bland olika aktörer och hos befolkningen. Detta genom att ge utrymme för seminarier och
konferenser.33
Innan man inom bolaget fattar beslut som är av större vikt måste Linköpings
kommunfullmäktige informeras och få möjlighet att ta ställning till besluten. Kommunen har
rätt att inspektera bolaget och dess verksamhet samt ta del av bolagets handlingar. Det är även
bolagets skyldighet att hålla kommunfullmäktige informerad om dess verksamhet samt
överlämna rapporter och de protokoll som förts. Bolaget ska medverka i genomförandet av
bl.a. kommunens miljöpolitik och följa kommunens budget.34
Oenigheter i styrelsen för Linköpingsexpo har uppstått under projektets gång. Före detta vice
ordförande Kristina Edlund (S) valde den 24 september i år att avgå från sin roll i styrelsen.
Edlund menar att tidsramen är för snäv och att det inte kommer gå att genomföra en bra
bomässa år 2016. Vidare anser hon att hon inte fått gehör för de synpunkter och förslag hon
29
http://www.arkitekt.se/s74200/f14952 8/10-13
Intervju, Martin Nordahl, Okidoki arkitekter, 8/10-13
31
http://www.linkoping.se/Global/Bygga%20och%20bo/Planer%20och%20byggprojekt/Stadsutvecklingsprojekt/Link%C3%B
6pingsBo2016/linkopingsbo2016_20111121.pdf?epslanguage=sv, 8/10-13
32
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Kommunens%20f%c3%b6retag/Bolagsordning/Dotterbolag/Bolagsor
dning%20link%c3%b6pingsexpo%20AB%20(2).pdf?epslanguage=sv, 8/10-13
33
Intervju Tommy Hultin, VD Linköpingsexpo AB, 10/10-13
34
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Kommunens%20f%c3%b6retag/%c3%84gardirektiv/S%c3%a4rskilt%
20%c3%a4gardirektiv%20link%c3%b6pingsexpo%20(2).pdf?epslanguage=sv, 8/10-13
30
12
fört fram och menar att information gällande budgeten har undanhållits.35
5. Avslutning
5.1 Slutsats
Den kommunala processen i ett byggnadsprojekt är ett väldigt komplex skede där många
faktorer spelar in. Självstyrelsen i kommunen gör att kommunen själv får ta hand om
stadsplaneringen och sköta om sin budget för finansiering av olika verksamheter. Detta
möjliggör byggen och planering i en kommun. I detta fall var att kommunstyrelsen fattade ett
beslut om att genomföra projektet. Projektet ska verka för framtiden och vara modern
samtidigt som medborgarna ska få vara med i största möjliga grad. Därför har
Linköpingsbo2016 haft seminarium och mässor samt att en arkitekttävlings höll där Okidoki
vann. Ärandet gick till samhällsbyggnadsnämnden som gjorde en översiktsplan vart bygget är
möjligt att genomföra och sedan detaljplan utifrån bidraget från arkitektfirman efter samtycke
med kommunfullmäktige och medborgarnas åsikter (debatt). Länsstyrelsen övervakar så att
planerna inte krockar med riksdagens riksintressen. Detaljplanen är tillgänglig för
allmänheten, sedan granskas den i tre veckor och efter denna tid fattas ett beslut i
kommunfullmäktige om den ska antas eller ej. Just nu pågår en dialog mellan byggherrar som
är intresserad av att köpa marken för att bygga den nya stadsdelen med planeringsutskottet
som även ansvarar för att infrastrukturen byggs. Ett problem som har blivit är att pengarna
inte räcker till för att bygga infrastrukturen vilket har gjort att mer pengar måste läggas till.
Detta är så långt processen har gått idag. När det gäller ansvarsfördelningen är detta uppdelat
på olika områden.







Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för de beslut de har fattat, såsom budget
och genomförande av projektet.
Samhällsbyggnadsnämnden har ansvar över att detaljplanerna och översiktsplanerna
genomförs.
Länsstyrelsen ansvarar för att samhällsbyggnadsnämndens planer inte krockar med
riksintressen och att fungera som en rådgivning mot kommunen om vart det är tillåtet
att bygga.
Planeringsutskottet ansvarar för att infrastrukturen byggs och att budgeten hålls. Samt
att marken blir såld.
Kommunstyrelsen ansvarar för att verkställa de beslut kommunfullmäktige har
beslutat om och verkställer dessa i olika nämnder och utskott. I detta fall även idén om
projektet utifrån sin stadsplan.
Byggherrarna ansvar i slutändan att projektet byggs utifrån kommunens önskemål.
Linköpingsexpo har till ansvar att planera, administrera och marknadsföra projektet
samt att genomföra bo- och samhällsexpo.
35
http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/kristina-edlund-s-avgaar-som-vice-ordfoerande-i-linkoepingsexpoab-909006, 11/10-13
13
5.2 Diskussion
Vi har under arbetets gång försökt att sätta oss in i hur processen går till i ett
stadsutvecklingsprojekt som LinköpingsBo2016, samt hur ansvarsfördelningen ser ut. Detta
har vi fått en tydligare bild av men vi kan fortfarande konstatera att det är ett väldigt komplext
system som består av många interagerande delar.
Ansvarsfördelningen är splittrad över många aktörer. Nackdelen med detta är att det är svårt
för utomstående att få en tydlig överblick för vem som faktiskt sitter på ansvaret i olika
frågor. Detta märkte vi framförallt av när vi försökte få kontakt via mail med ansvariga och
hela tiden blev hänvisade till andra inblandade. En viss tröghet uppstår till följd av en lång
process och med många inblandade aktörer vilket kan ses som både positivt och negativt. Dels
gör det att inga förhastade beslut fattas men det kan också leda till att projektet rinner ut i
sanden. Byggherrarna kan känna att de inte vill vara med i ett projekt som tar lång tid och får
dålig publicitet då de styrs av effektivitet och har ett ekonomiskt intresse som går förlorat. Det
är svårt att peka ut vem eller vilka som bär huvudansvaret, kan det vara så att det är först om
projektet stupar som man faktiskt kan se att det inte går att peka ut någon direkt
huvudansvarig.
En fördel med splittrat ansvar och många inblandade aktörer kan vara att det blir många olika
synpunkter i processen vilket i slutändan borde leda till förbättringar i projektets gång. Genom
att man är många som sitter på olika åsikter och kunskaper bidrar det till att projektet ständigt
utvecklas till det bättre. Trots att beslutsprocessen kan bli utdragen så är det nödvändigt med
många aktörer för att portionera ut ansvaret och aktörerna blir mer specialiserade på sitt
område. Detta kräver att alla sköter sin egen del i arbetet.
Det har varit ganska svårt att hitta den information vi sökt, vilket visar att trots att det ska vara
tillgängligt för allmänheten så finns det brister i systemet. Hemsidan som är uppbyggd för
medborgarna om projektet är relativt grundläggande och ger ingen inblick i det
bakomliggande arbetet som sker hos kommunen. Det är denna information som varit svår att
få tag i. Dock har medborgarna haft stort inflytande i projektet vilket kan ses som unikt för det
här projektet.
Om vi skulle göra en fortsättning av vårt arbete skulle vi kunna jämföra med andra
byggnadsprojekt i Sverige och se vad som gått bra eller dåligt med dessa och sätta det i
perspektiv till LinköpingsBo2016. Vid en fortsatt utredning i det här ämnet skulle det hinna
hända mer praktiskt i byggandet av stadsdelen vilket vore intressant att undersöka.
Avslutningsvis kan vi konstatera att vi fått grundläggande svar på vår frågeställning. Det är
lätt att läsa i teorin hur ett byggnadsprojekt ska gå till men när man kommer till verkligheten
är det betydligt mer komplext och svårt att överblicka. Det finns många konflikter i processen
som pekar på en problematisk process men det ska bli intressant att se om
ansvarsfördelningen blir tydligare ju längre projektet fortgår.
5.3 Referenser
5.3.1 Tryckta
Norén Bretzer, Sveriges politiska system, studentlitteratur, 2010, Lund.
14
5.3.2 Otryckta
Kommunallagen. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.HTM, hämtad 2013-10-04.
Samhällsplanering. http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/planfragor/Pages/default.aspx, hämtad 2013-10-09.
Budget.http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Ekonomi%20och%20administrat
ion/Ekonomi/Budget/2013-2014/Budget%202013_2014.pdf, hämtad 2013-10-08.
Kommuner.
http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/fakta_om_kommuner/ostergotlands_lan, hämtad
2013-10-08
Corren. http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/ny-politisk-strid-om-linkopings-bo2016-6402626-artikel.aspx hämtad 2013-10-08
Plan-bygg lag. http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900/#K2,
hämtad 2013-10-08.
Översiktsplanering. http://www.boverket.se/Planera/Kommunalplanering/Oversiktsplanering/, hämtad 2013-10-08.
Kommunfullmäktige, http://www.linkoping.se/Demokrati-politik/Kommunfullmaktige/,
2013-10-13.
Verksamhetsplan 2013, Samhällsbyggnadsnämnden,
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Organisation/Milj%c3%b6%20och%20samh%c3%a4llsbyggnadsf%c3%b6rvaltningen/Verksamhetsplaner/vp_sbn.pdf?e
pslanguage=sv, 2013-10-3
Vår vision, http://wp.linkopingsbo2016.se/var-vision-, 2013-10-2
Kommunala uppdrag, politiker,
http://app.linkoping.se/fmannaregister/personer_namnd.asp?NamndID=139 2013-10-3
Johan Lundgren, vikarierande kommunalråd,
http://www.linkoping.se/Global/Press/pressmeddelanden/Kommunstyrelsen/Pressmeddelande
n%202013/2013-06-28%20Kommunalr%C3%A5d%20.pdf, 2013-3-30 .
Platsen är beslutad för Linköpingsbo2016,
http://www.linkoping.se/Global/Bygga%20och%20bo/Planer%20och%20byggprojekt/Stadsut
vecklingsprojekt/Link%C3%B6pingsBo2016/linkopingsbo2016_20111121.pdf?epslanguage=
sv, 2013-10-08
Bolagsordning för Linköpingsexpo AB,
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Kommunens%20f%c3%b6retag/Bolagso
15
rdning/Dotterbolag/Bolagsordning%20link%c3%b6pingsexpo%20AB%20(2).pdf?epslanguag
e=sv, 2013-10-08
Ägardirektiv för Linköpingsexpo AB,
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Kommunens%20f%c3%b6retag/%c3%8
4gardirektiv/S%c3%a4rskilt%20%c3%a4gardirektiv%20link%c3%b6pingsexpo%20(2).pdf?e
pslanguage=sv, 2013-10/08.
Kristina Edlund (S) avgår som vice ordförande i Linköpingsexpo AB,
http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/kristina-edlund-s-avgaar-som-viceordfoerande-i-linkoepingsexpo-ab-909006, 2013-09-24.
Kommunfullmäktige, http://www.linkoping.se/Demokrati-politik/Kommunfullmaktige/,
2013-10-3
Verksamhetsplan 2013, Samhällsbyggnadsnämnden,
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Organisation/Milj%c3%b6%20och%20samh%c3%a4llsbyggnadsf%c3%b6rvaltningen/Verksamhetsplaner/vp_sbn.pdf?e
pslanguage=sv, 2013-10-3
Vår vision, http://wp.linkopingsbo2016.se/var-vision-2/, 2013-10-3
Kommunala uppdrag, politiker,
http://app.linkoping.se/fmannaregister/personer_namnd.asp?NamndID=139, 2013-10-3
Johan Lundgren, vikarierande kommunalråd,
http://www.linkoping.se/Global/Press/pressmeddelanden/Kommunstyrelsen/Pressmeddelande
n%202013/2013-06-28%20Kommunalr%C3%A5d%20.pdf, 2013-03-30
Intervju, Johan Lundgren (C), Biträdande ordförande för samhällsbyggnadsnämnden, 201309-26
Tävlingsprogram, http://www.arkitekt.se/s74200/f14952 2013-08-10
Platsen är beslutad för Linköpingsbo2016,
http://www.linkoping.se/Global/Bygga%20och%20bo/Planer%20och%20byggprojekt/Stadsut
vecklingsprojekt/Link%C3%B6pingsBo2016/linkopingsbo2016_20111121.pdf?epslanguage=
sv, 2013-08-10
Bolagsordning för Linköpingsexpo AB,
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Kommunens%20f%c3%b6retag/Bolagso
rdning/Dotterbolag/Bolagsordning%20link%c3%b6pingsexpo%20AB%20(2).pdf?epslanguag
e=sv 2013-10-08
Ägardirektiv för Linköpingsexpo AB,
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Kommunens%20f%c3%b6retag/%c3%8
4gardirektiv/S%c3%a4rskilt%20%c3%a4gardirektiv%20link%c3%b6pingsexpo%20(2).pdf?e
pslanguage=sv, 2013-10-08
16
Kristina Edlund (S) avgår som vice ordförande i Linköpingsexpo AB,
http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/kristina-edlund-s-avgaar-som-viceordfoerande-i-linkoepingsexpo-ab-909006, 2013-09-24
Detaljplanens skeden, http://www.linkoping.se/sv/Bygga-bo/Planer-ochprojekt/Detaljplanering/En-detaljplan-blir-till/, 2013-08-16
Antagandehandling och detaljplan för Vallastaden,
http://www.linkoping.se/Global/Bygga%20och%20bo/Planer%20och%20byggprojekt/Detaljp
laner/Vallastaden%20Intellektet%201%20bo2016/2012_54_DpIntellektet1_Vallastaden_ostra
_delen_antagandehandling_planbeskr.pdf?epslanguage=sv , 2013-05-06
5.3.3 Intervjuer
Intervju Tommy Hultin, VD Linköpingsexpo AB, 2013-10-10
Intervju, Marie Hultgren (S), ledamot i Linköpings samhällsbyggnadsnämnd. 8/10-13
Intervju, Johan Lundgren (C), Biträdande ordförande för samhällsbyggnadsnämnden, 201309-26
Tävlingsprogram, http://www.arkitekt.se/s74200/f14952, 2013-10-08
Intervju, Mikael Åberg byggherresamordnare, 2013-10-13
17
Bilaga 1
Intervjufrågor
Johan Lundgren (C) biträdande ordförande i samhällsbyggnadsnämnden:
1. Hur har processen sett ut hittills från idé till idag?
2. Anser du att medborgarna har tillräckligt stort inflytande i processen?
3. På vilket sätt är projektet hållbart?
4. Vad tänker ni er för målgrupp för framtida boende i stadsdelen?
5. Går allt enligt planerna hittills? Har ni stött på några motgångar?
Tommy Hultin, VD Linköpingsexpo AB:
1. Vilket ansvar har kommunfullmäktige respektive samhällsbyggnadsnämnden och
Linköpingsexpo AB i att se till så att målen(ekonomiska, sociala, miljömässiga osv.)
för Linköpingsbo2016 efterföljs?
2. Hur säkerställer man för folket att resultatet avspeglar den politiska ambition man
hade i projektets inledning? (vad gäller hållbarhet osv.)
Martin Nordahl, OkiDoki arkitktbyrå:
1. Vilka krav och mål behövde ni ta hänsyn till när ni ritade ert bidrag till
arkitekttävlingen i LinköpingsBo2016?
Mari Hultgren (S) ledamot i samhällsbyggnadsnämnden:
1. Vilka lagar och regler behöver man förhålla sig till vid planeringen av bygget?
Mikael Åberg, byggherresamordnare:
1. Vad har byggherrarna för ansvar när det gäller uppföljning av detaljplanen?
2. Vem är huvudman för den praktiska utbyggnaden av Vallastaden?
3. Hur säkerställs det att budget hålls vid själva uppförandet/byggandet av stadsdelen?
4. Det socialt hållbara ska vara viktigt genom hela processen är det bestämt, hur ser
byggherrarnas relation ut till det? Finns något ansvar för social hållbarhet hos dem?
5. Har avtal slutits mellan byggherrar och kommun som garanterar ett genomförande av
stadsdelen?
18