2013-10-21
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Statsvetenskap 1, 30 hp – Det svenska politiska systemet, 7,5 hp
Kursansvarig: Bo Persson
Koalitionen mellan Socialdemokraterna och
Moderaterna i Åtvidabergs kommun
Samarbetet gällande nedläggningen av Långbrottsskolan
Seminariegrupp B5
Tina Asp
Vaileth Givik Sylvan
Anton Lindström
Per Nässén
0
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
Inledning.......................................................................................................................................... 2
1.1.
Syfte och problemformulering ................................................................................................ 2
1.2.
Metod och material .................................................................................................................. 2
1.3.
Källkritik ................................................................................................................................. 3
Bakgrund ......................................................................................................................................... 3
2.1.
Koalitionssamarbetet i Åtvidabergs kommun ......................................................................... 3
2.2.
Nedläggningen av Långbrottskolan och frågan om folkomröstning ....................................... 4
Teoretiska referenser ....................................................................................................................... 4
3.1.
4.
Om kommunalt självstyre och folkomröstningar .................................................................... 5
Resultat ............................................................................................................................................ 6
4.1.
Varför gick Socialdemokraterna och Moderaterna samman i en koalition? ........................... 6
4.2.
Hur fungerar samarbetet mellan de båda partierna? ................................................................ 7
4.3. Hur väcktes frågan om nedläggningen av Långbrottskolan och hur fungerade samarbetet i
den frågan? Vilka skälv och argument fanns för samt emot nedläggning av skolan? ......................... 8
4.4. Hur ser det fortsatta politiska arbetet ut, kommer Socialdemokraterna och Moderaterna fortsätta
sitt samarbete i Åtvidabergs kommun? ............................................................................................... 9
5.
Diskussion ..................................................................................................................................... 10
6.
Slutsatser ....................................................................................................................................... 12
Källförteckning...................................................................................................................................... 13
Elektroniska källor ............................................................................................................................ 13
Bilagor
1
1. Inledning
1.1.
Syfte och problemformulering
Denna rapport presenterar ett grupparbete som genomförts med syfte att få en inblick i hur det
svenska lokala politiska systemet fungerar i praktiken. Detta realiseras genom att beskriva och
analysera ett fall ur ett praktiskt perspektiv, vilket innebär att utgångspunkten för rapportens
praktiska perspektiv är en fråga, ett så kallat ”forskningsproblem”, som äger rum på lokal nivå
samt beskriva hur frågan hanterats av det politiska systemet. Vi har valt att lägga det lokala
fokuset på Åtvidabergs kommun, där vi vill fördjupa oss i det politiska samarbetet mellan
Socialdemokraterna och Moderaterna som tillsammans styr i kommunen i en så kallad (stor)
koalition. Den praktiska fråga som vi tänker koncentrera och främst inrikta oss på är
nedläggningen av Långbrottskolan i Åtvidaberg. För att kunna göra det har vi avgränsat och
problematiserat denna fråga med avsikt att tydligt uppnå det syfte som framlagts för
rapportens tema. Vi har formulerat fem principiella frågeställningar som besvaras i denna
rapport: Varför gick Socialdemokraterna och Moderaterna samman i en koalition? Hur
fungerar samarbetet mellan dessa båda partier? Hur väcktes frågan om nedläggningen av
Långbrottskolan och hur fungerade samarbetet i den frågan? Vilka skäl och argument fanns
för samt emot nedläggning av skolan? Hur ser det fortsatta politiska arbetet ut, kommer
Socialdemokraterna och Moderaterna fortsätta sitt samarbete i Åtvidabergs kommun? Dessa
frågeställningar är vad som ligger till grund för rapportens resultat, diskussion samt
tillhörande slutsatser.
1.2.
Metod och material
För att möjliggöra arbetet med vårt valda så kallade forskningsproblem har vi valt att
genomföra intervjuer med kommunpolitiker i Åtvidabergs kommun. Två muntliga intervjuer
har strukturerats samt genomförts med Lennart Haraldsson (S) och Sverre Moum (M), då de
har fått representera sina partier i
koalitionssamarbetet.
Utöver intervjuer som
tillvägagångssätt har vi även samlat in en del skriftligt material, från vilka vi har använt oss av
information som vi hämtat från en del facklitteratur, bland annat från kurslitteraturen, Ylva
Norén Bretzers bok Sveriges Politiska system samt Tommy Möllers Svensk politisk historia.
Men vi har även använt oss utav annan facklitteratur, Kommunen och lagen av Ulla Björkman
och Olle Lundin. Vi har även tagit del av olika artiklar från Akademikern och TV4 Newsmill.
Dessutom har vi utöver detta lyssnat på en intervju från P4 Östergötland. Kommunallagen
samt grundlagarna har även de använts som underlag för denna studie.
2
1.3.
Källkritik
Det är viktigt att förhålla sig kritisk till de källor som används, därför har vi till viss del
granskat våra val av litteratur och övriga texter. Kommunallagen och regeringsformen
förefaller trovärdiga då de alla har utgivits av en myndighet. Även kurslitteraturböckerna av
Norén Bretzer och Möller kan tolkas som trovärdig då de som kurslitteratur är valda av
kursansvarig. Dessutom behandlar de båda böckerna referenser samt referenslitteratur som
författarna hänvisar till, vilket stärker deras innehåll. Detsamma gäller för artiklarna. Dock
bör ett kritiskt förhållningssätt appliceras vid tillämpningen av information från dessa då de
till viss del kan vara skrivna ur författarnas perspektiv. Vi bör också förhålla oss kritiska till
svaren från intervjuerna då det kan vara möjligt att de båda kommunpolitikerna vinklar sina
svar utifrån deras synvinkel eller paradigm och då kan svaren bli partiska eller förskönade.
Samma kritiska förhållningssätt bör även hållas till intervjun från P4 Östergötland.
2. Bakgrund
Koalition är ett begrepp på ett slags partisamarbete. Utifrån denna typ utav samarbete kan en
koalitionsregering eller koalitionsstyre uppstå. Dessa kan bestå av två eller flera olika
partier, eller som de i en stor koalition då även kan vara varandras motståndare, och som
tillsammans utelämnar alla eller de flesta andra mindre partierna som ställs utanför
koalitionssamarbetet. Koalitioner kan bland annat bildas då det inte finns majoritet för något
annat regeringsalternativ eller i någon form utav krissituation (Norén Bretzer, 2010:74). I
koalitionsregeringar förhandlas det om hur olika poster och uppgifter ska fördelas mellan
förtroendevalda (Norén Bretzer, 2010:92).
2.1.
Koalitionssamarbetet i Åtvidabergs kommun
I Åtvidabergs kommunfullmäktige råder för närvarande ett koalitionssamarbete mellan de två
större partierna Socialdemokraterna och Moderaterna, med Lennart Haraldsson för
Socialdemokraterna som ordförande och Sverre Moum för Moderaterna som vice ordförande i
kommunstyrelsen. Den här konstellationen av samarbete mellan Socialdemokrater och
Moderater är något som har kommit att bli vanligare på kommunnivå då blockgränser inte ter
sig lika tydliga på lokal nivå som de gör på riksnivå. Koalition av dessa partier i Åtvidaberg
har tillsammans styrt i kommunen under de två senaste mandatperioderna, 2006 – 2010 och
nu senast perioden 2010 – 2014. (Rolfer 2010).
3
Mandatperioden innan koalitionens intåg, 2002 – 2006, utmärktes främst av ett påtagligt
obestånd. Kommunen hade då en svag och undermålig ekonomi med skulder som uppgick i
närmare 500 miljoner kronor. Därtill fanns i det närmaste en enda omfattande arbetsgivare
som den kommunala arbetsmarknaden förlitade sig på skulle bidra med arbetstillfällen.
Utöver den kritiska ekonomiska situationen förekom en slags politisk förvirring då det
förutom riksdagspartierna fanns tre lokala aktiva partier. Med denna situation i kommunen
som underlag presenterade både Socialdemokraterna och Moderaterna ekonomisk sanering
som högsta prioritering i deras partiprogram i valkampanjen inför kommunalvalet 2006.
Lennart Haraldsson, ledare för Socialdemokraterna i Åtvidaberg, såg då att det krävdes en
klar majoritet i kommunfullmäktige för att kunna genomföra detta. Då Socialdemokraterna
och Moderaterna blev de större partierna i kommunen vid detta val, med sammanlagt 29 av 45
mandat, samt då de hade en gemensam punkt för ekonomisk prioritering, föreslog Haraldsson
för Moum vid valet 2006 att de båda partierna skulle gå ihop för att samregera så att de skulle
kunna styra upp kommunens ekonomi. Detta var ett förslag som accepterades av Moum
(Haraldsson & Moum 2010).
2.2.
Nedläggningen av Långbrottskolan och frågan om folkomröstning
Till följd av koalitionens gedigna ekonomiska sanering och rekonstruktion har en del
påtagliga och eftertryckliga åtgärder genomförts. Bland dessa åtgärder inkluderas
nedläggningen av Långbrottskolan, vilket ledde till en del protester bland kommuninvånarna.
En diger namninsamling lanserades och utfördes, med vilken man ville påtvinga en
folkomröstning i frågan om nedläggningen (Rolfer 2010). Men för att en diskussion om
folkomröstning ska föras på tal i kommunfullmäktige krävs det en underskriftsinsamling från
minst tio procent av de röstberättigade i kommunen, vilket man förmådde uppnå i Åtvidaberg.
Frågan om folkomröstning berörande nedläggningen av skolan behandlades då vid
kommunfullmäktiges sammanträde. Emellertid röstade majoriteten av ledamöterna emot en
folkomröstning, 28 ledamöter var emot och sex var för, vilket tydligt resulterade i att frågan
om folkomröstning lades ned (P4 Östergötland 2013).
3. Teoretiska referenser
Kommunen är till viss del en reflektion av staten, en slags miniatyrstat. Inom staten återfinns
riksdagen, vilken kan förlikas med kommunfullmäktige. Dessa två organ behandlar båda
budgethantering, resursanvändning, upprättandet av lagar samt viktigare politiska beslut.
Regeringen, i sin tur, kan jämställas med kommunstyrelsen då de båda bereder och verkställer
4
den folkvalda församlingens beslut samt har övergripande ansvar för administration, det vill
säga för förvaltningsmyndigheterna (Björkman & Lundin, 2011:22).
I kommunen finns vanligtvis olika nämnder som tillämpas olika uppgifter åtaganden, vilka
alla tillsätts av kommunfullmäktige (Björkman & Lundin, 2011:22). Dock har man i
Åtvidabergs kommun genomfört en viktig förändring vad gällande systemet med nämnder
under perioden för koalitionssamarbetet. Man har tagit bort alla nämnder och istället ersatt
dessa med bildandet av utskott till kommunstyrelsen för att på så vis kunna effektivisera
framskridningsprocessen av frågor (Rolfer 2010).
3.1.
Om kommunalt självstyre och folkomröstningar
I regeringsformens första paragraf står det att "all offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den
förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunalt
självstyre. Den offentliga makten utövas under lagarna. "Fjärde paragrafen talar om att
"Riksdagen är folkets främsta företrädare" och sjunde paragrafen att "I riket finns kommuner
på lokal och regional nivå."
Kommunala folkomröstningar, något som blir relevant för vår rapport då frågan om
folkomröstning väcktes vid skolnedläggningen, regleras i Kommunallagen paragraf 5:23 samt
i paragraf 34 a. Där står det följande i paragraf 5:23:
"Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäktige också väckas av
minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna
enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar. Initiativet ska vara
skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga
namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden,
personnummer och uppgift om deras adresser." (Kommunallagen § 5:23)
Paragraf 34 a uttrycker i sin tur följande:
”Har ett folkinitiativ väckts enligt 23 § andra stycket ska fullmäktige besluta att
folkomröstning ska hållas, om
1. den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och
2. inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.”
(Kommunallagen § 34 a)
Vid sådan folkomröstning av bestämmelserna från paragraf 34 a ska tredje och fjärde styckena
5
tillämpas enligt lag 2010:1414. Men det finns även flera andra lagar som detaljstyr vid
folkomröstningar. Ett exempel på en sådan lag är 1994:692 om kommunala folkomröstningar
som talar om hur man beslutar om vilken dag man ska hålla folkomröstningen, hur man ska
genomföra den samt vilka man ska samarbeta med för att få genomföra omröstningen, bland
andra organisationer som Valmyndigheten. Men även lag 2010:1414 som tidigare nämnts i
rapporten, handlar om att som initiativtagare räknas bara de som skrivit under en
sexmånadersperiod innan namninsamlingen lämnas in.
4. Resultat
Utifrån vår bakgrundbeskrivning samt våra intervjuer med Lennart Haraldsson och Sverre
Moum, har vi kunnat urskilja följande resultat med utgångspunkt från våra frågeställningar.
Intervjuerna med de båda kommunpolitikerna återfinns som bilaga till denna rapport.
4.1.
Varför gick Socialdemokraterna och Moderaterna samman i en koalition?
Den underliggande orsaken till att Socialdemokraterna och Moderaterna gick samman för att
koalitionsarbeta var den förvirrade och oklara politiska samt ekonomiska situation som då
rådde mandatperioden 2002 – 2006. Då den kommunala ekonomin var svag och ogynnsam,
en av de sämre kommunala ekonomierna i landet, ville man förbättra den samt minska
kommunens skulder. Det var en nästan kaotisk situation i kommunen med ett mindre
förtroende för kommunpolitikerna, vilket man ville förändra så att man kunde återfå
anseendet och tilliten.
Vid denna tidpunkt ansåg man att om förändringar ska kunna möjliggöras måste man utgå
ifrån det politiska styret. För att kunna inneha detta politiska styre krävs en stark majoritet. Då
Socialdemokraterna och Moderaterna var de två större partierna i Åtvidabergs kommun vid
valet 2006, förstod de båda partierna att ett koalitionssamarbete dem emellan skulle innebära
en tydlig majoritet, vilken skulle göra det möjligt att genomföra de ekonomiska åtgärderna
och förändringarna som de ansåg behövdes.
Man menar att samarbetet inte uppstod av en så kallad naturlig följd, utan att man ville
åstadkomma större förändringar. Dessutom kom påtryckningar från företag, som inte längre
kunde investera och kunde heller inte införskaffa arbetskraft, att omstrukturering i ekonomin
bör göras. Därav inleddes en diskussion mellan Socialdemokraterna och Moderaterna där man
överlade huruvida man skulle organisera sig sinsemellan. Man beslutade sig bland annat för
att övergå till en stor kommunstyrelse med vilken man skapade en mer koncentrerad makt.
6
Detta samarbete gick Moum för Moderaterna ut med till väljarna inför valet 2006. Moum
anförde utöver koalitionssamarbetet ekonomisk sanering och skattehöjning som Moderaternas
principiella punkter för valrörelsen. Härav menade Moum att det var viktigt att klargöra om
samarbetet för väljarna innan valet.
Tidigare har Socialdemokraterna samarbetat med Centerpartiet i Åtvidabergs kommun, men
detta samarbete skulle inte kunna uppnå en tillräcklig stark majoritet som man ville uppnå.
Även detta skäl gjorde att man sökte stöd från Moderaterna. Men då de båda partierna
innehade olika uppfattningar vad gällande särskilda frågor fick de i vissa fall kompromissa för
samarbetets fortskridning. Här har man fått resonerat fram vad som skulle tänkas vara det
bästa alternativet för kommunen och låta ideologierna komma i andra hand. Man menar att på
lokal nivå handlar det inte enbart om partier och ideologier, utan kanske främst om
personkemi, kompetens och drivkraft. Något man anser att det finns i koalitionen mellan
Socialdemokraterna och Moderaterna i Åtvidabergs kommun.
4.2.
Hur fungerar samarbetet mellan de båda partierna?
Man ansåg att det krävdes stark majoritet i kommunen för att genomföra den ekonomiska
saneringspolitik som man ansåg nödvändiga. I valet 2006 fick alltså Moderater och
Socialdemokrater en dominerande majoritet på 72,1 procent. De tre lokala partierna som
fanns etablerade i kommunen sågs av de etablerade partierna som ett uttryck för missnöje
bland kommuninnevånarna. Legitimitet för sin blocköverskridande koalitionspolitik fick man
eftersom man gått ut innan valet med att höja skatten och samarbeta med Socialdemokraterna.
Moderaternas Moum menade att han inte ville samarbeta med något av allianspartierna.
Socialdemokraterna hade sagt att man skulle samarbeta med ett eller två partier.
Moum krävde att man genomförde det ledningsgruppstänkande som han ansåg vara en
effektivisering av det politiska arbetet, vilket man även senare genomförde. Det innebar att
man bildade en grupp bestående av fem personer som träffades en gång i veckan, den så
kallade ”fem persons – gruppen”, där man tog upp de frågor och problem som uppstod i olika
arbetsprocesser. Detta arbetade man sedan med innan de nådde den formella beslutsprocessen.
Denna effektivisering fick politiken att fungera bra eftersom den innebar att man samtalar och
samråder, då det på kommunal nivå finns en mer pragmatisk inställning till politiken. I
Åtvidabergspolitiken handlade det om den dåliga ekonomin samt att man hade gått till val på
ett koalitionssamarbete mellan Socialdemokrater och Moderater för att sanera ekonomin och
det arbetade man för att uppnå. Moum menade också att han inte är någon mörkblå moderat
7
som ett skäl till att samarbetet med Socialdemokraterna har fungerat. I intervjun sa Moum att:
"Bakgrunden var ju den usla ekonomin. Står man med ryggen mot väggen så antingen dör
man eller så går man framåt”. Man ändrade också det politiska slagordet ”bruksanda” till
”framåtanda” eftersom bruksanda ansågs representera en kultur där man inte är villig att
förändra sakernas tillstånd. Man sanerade ekonomin och moderatledaren i egenskap av
ekonomiansvarig tog bland annat sig an uppgiften att titta på verkligheten gentemot ett
anläggningsregister, sälja ut ett olönsamt bostadsbolag och även effektivisera organisationen
genom att avskeda chefer vars budgetar inte höll.
Haraldsson för Socialdemokraterna menade då att man utvidgade kommunstyrelsen för att
kunna koncentrera makten och få en helhetsbild. Man skrev ett förslag på samarbetet och var
överens om att vara överens, en idé av att ge och ta. Trots skillnader och med kompromisser
kunde man samarbeta och kommunens bästa för ögonen under hela arbetet. Haraldsson menar
också att man fått ett gott resultat, men att det finns en del arbete kvar och att
omständigheterna ständigt förändras. Han vill också ha en större skatteintäkt som skulle
kunna öka möjligheterna i arbetet.
När man skulle lägga ner Långbrottsskolan på grund av vikande elevunderlag var man helt
överens. Trots att åtvidabergsborna skrev ett initiativ för folkomröstning i frågan tog
majoriteten i kommunfullmäktige fasta på lagtexten där det står att en folkomröstning är
enbart rådgivande och ansåg det som ett slags slöseri med skattemedel att anordna en
omröstning. Denna typ av omröstning skulle kosta nästan en miljon skattekronor för en fråga
man kunde lösa ändå. De båda ledarna anser att de har blivit valda på en politik där de lovat
att lösa vissa problem och väljarna får rösta bort dem i nästa val om de inte nöjda med den
förda politiken
4.3.
Hur väcktes frågan om nedläggningen av Långbrottskolan och hur
fungerade samarbetet i den frågan? Vilka skälv och argument fanns för
samt emot nedläggning av skolan?
Frågan kring nedläggningen av Långbrottsskolan väcktes först och främst på grund av ett
kraftigt behov av upprustning. Skolan som byggdes på 50-talet hade en särskild
underhållningsplan vilken inte hade följts på ett ordentligt sätt. Resultatet av detta ledde till
fuktproblem och dålig lukt med allergier som följd. Man tog fram en kostnadskalkyl för vad
en renovering av skolan skulle komma att kosta och kom då fram till att det skulle röra sig om
8
60 – 70 miljoner kronor. Den ekonomiska situationen inom kommunen hade som bekant varit
ostabil ett längre tag. Trots att man gjort framsteg åren 2007 – 2010 i och med koalitionen,
gjorde en rådande lågkonjunktur att stora investeringar var svåra. Kostnaden för en renovering
jämfördes med kostnaden för utbyggnad av de två andra skolorna som fanns på orten. En
utbyggnad visade sig då vara ett betydligt mindre kostsamt alternativ då det skulle komma att
röra sig kring 20 miljoner kronor. En granskning av elevunderlaget vid tiden med ett omfång
av tio år framåt visade samtidigt på att tre skolor var överflödigt. Moum och Haraldsson
menar att beslutet som togs om Långbrottskolans nedläggning i början under 2013 då var
enkelt att fatta, då det var något som de båda partierna var eniga om. Ytterligare en aspekt
som talade för en nedläggning enligt båda ledarna var den rådande klassindelningen som
geografiskt sett skiljs med järnvägen som går genom orten, med vilken man skiljer att ”bo på
rätt och fel sida järnvägen”. Med skolor på båda sidorna bildades en form av rivalitet dem
emellan och en nedläggning skulle innebära skolor på enbart den ena sidan och skapa en
bättre integration bland eleverna.
Det fanns även en opposition i frågan om nedläggningen av Långbrottsskolan, vilket Moum
hävdar att det funnits även i tidigare liknande fall: ”Det här var den tredje skolan vi lade ner
efter att vi tillträdde makten och det har låtit likadant varenda gång”. Argument som
framfördes mot en nedläggning var bland annat att avståndet till skolan blev längre för en del
barn. Härvid pekar dock Moum på att Åtvidaberg är en förhållandevis liten ort och att
konsekvenserna därför ändå inte blir så stora. Andra menade också att bortfallet av en skola i
området skulle leda till sjunkande villapriser, samt att närheten till naturen var bra för
eleverna vid Långbrottsskolan. Diskussionen kring ”vi på den här sidan järnvägen” var
återkommande genom hela processen, dels som en klassfråga, dels i den aspekten att man
ville ha kvar en skola i närområdet.
4.4.
Hur ser det fortsatta politiska arbetet ut, kommer Socialdemokraterna och
Moderaterna fortsätta sitt samarbete i Åtvidabergs kommun?
Vad gäller ett fortsatt samarbete talar både Moum och Haraldsson om att det med stor
sannolikhet kommer att fortsätta, även fast de båda går i pension vid nästa val. Moum lägger
stor vikt i att personkemin fungerar och han upplever att hans efterföljare kommer att klara av
att axla manteln efter honom. Han talar också om att de övriga partierna i fullmäktige saknar
representanter som går att ta seriöst då han säger att det “skulle ta mig en minut att lämna
kommunhuset” om han tvingades samarbeta med någon av dessa. Han hänvisar också till
9
kommande valresultat och säger att om mandatfördelningen i fullmäktige ser liknande ut efter
valet så torde det betyda att folket vill se ett fortsatt samarbete.
Haraldsson säger att “om inte resultatet blir helt annorlunda nästa val så kommer samarbetet
troligen att fortsätta”. Han hänvisar till att ett samarbete med de andra rödgröna partierna,
eller det i Åtvidaberg mer vanligare samarbetet med Centerpartiet, inte skulle ge någon
majoritet. Både från socialdemokratiskt håll och från moderaternas håll tror man alltså på ett
fortsatt samarbete åtminstone en mandatperiod till.
5. Diskussion
Det kommunala valet i Åtvidabergs kommun år 2006 resulterade alltså i att
Socialdemokraterna och Moderaterna erhöll flest röster och därav även störst mandat.
Socialdemokraterna som så fick 41,1 % av rösterna tilldelades nitton mandat, medan
Moderaterna som uppnådde 21 % av rösterna erhöll tio mandat (Valmyndigheten 2006). En
liknande fördelning skedde även vid valet 2010, vid vilken båda partierna fick ökade
procentenheter dock minskade mandatet något. Moderaterna erhöll 26,89 % vilket gav nio
mandat och Socialdemokraterna 45,21 % som resulterade i sexton mandat (Valmyndigheten
2010), en sammanlagd procentenhet på nästan 73 %. Socialdemokraterna och Moderaterna
tilldelades alltså flest röster samt mandat båda valomgångarna. Vid valet 2006 blev det
aktuellt med ett koalitionssamarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna då en
ekonomisk sanering var en gemensam politisk punkt samt att de båda partierna tillsammans
skulle kunna bilda en större majoritet med tanke på mandatfördelningen. Det är möjligt att
kommuninvånarna
upplevde
att
koalitionen
åstadkom
goda
förändringar
under
mandatperioden 2006 – 2010, vilket gjorde att man valde om den vid 2010. Ett exempel till
detta kan vara det svar som Lennart Haraldsson ger på frågan om huruvida man har minskat
eller ökat i popularitet i och med koalitionssamarbetet: ”Reaktionerna har varit positiva, dels
genom valresultatet och dels genom att näringslivsklimatet har blivit bättre på rankingen över
landets kommuner. Företagen är väldigt nöjda med både politiker och tjänstemän”. Man kan
härvid se att samarbetet har medfört en del positiva medföljder. Bland annat har man kunnat
sanera ekonomin på så vis att man halverat skulderna från 500 miljoner till 250 miljoner.
Vi hade funderingar kring ifall den allt mer minskande politiska skillnaden mellan
Moderaterna och Socialdemokraterna på riksdagsnivå även kunde påverka politiken på
10
kommunal nivå. Dock verkar inte detta vara fallet, varken enligt Haraldsson eller Moum.
I Åtvidabergs kommun har man kunnat se två vanligtvis skilda partier gå in i ett lyckat
samarbete tillsammans. I nuläget förs en debatt om att bryta upp blockpolitiken på alla
politiska nivåer, i vissa fall för att förhindra att Sverigedemokraterna ska få en vågmästarroll, i
andra för att man vill få en bredare majoritet för besluten. Partierna delar inte alltid samma
ideologi som de sedvanliga blockpartierna gör, exempelvis i skattefrågor. Vissa politiska
frågor har under 1990-talet kommit att få en lösning genom breda, blocköverskridande
överenskommelser, bland annat genom pensionsreformen och EU – medlemskapet (Möller
2011:286). I fallet om Långbrottsskolan fattade Socialdemokraterna och Moderaterna
tillsammans beslutet om nedläggning.
Då den svenska politiken bygger på den korporativa staten märks den svenska
förankringsmodellen
tydligast
i
kommunerna.
Kommunallagen
fastställer
att
kommunstyrelsen ska fungera som en samlingsregering och utföra fullmäktiges beslut. Men
det är inte självklart att ett majoritetsstyre i en kommun får medborgarna att lita på att bra
beslut tas (Norén Bretzer, 2010: 41,117). På riksdagsnivå handlar det ofta om de så kallade
hjärtefrågorna inom politiken, karensdagar och liknande ideologiska grepp, men i
kommunalpolitiken måste man oftare vara pragmatisk och lösa konkreta problem nära
kommuninvånarna.
Även om tio procent av kommuninnevånarna skriver under ett upprop för en folkomröstning i
en specifik fråga, har ändå kommunfullmäktige ett slags veto för att förhindra folkomröstning.
En folkomröstning ska endast vara rådgivande. I Åtvidabergs kommun röstade enbart ett parti
från oppositionen för en folkomröstning och då Socialdemokraterna och Moderaterna röstade
emot med innehavande 72,1 procents majoritet kunde man därmed fälla förslaget om
folkomröstning. Men det är troligare att som Ylva Norén Bretzer skriver i sin bok att
kommunpolitiken till och med kan ha tredelade spelplaner. ( Norén Bretzer, 2010:93 )
Det finns mycket som talar för att samarbetet mellan Moderaterna och Socialdemokraterna i
Åtvidaberg kommer att fortsätta. Båda partierna ser positivt på ett fortsatt samarbete,
dessutom hade båda partierna starkt stöd från befolkningen i de två senaste valen och
upplever även under nuvarande mandatperiod ett starkt stöd från majoriteten av befolkningen.
Även det som Haraldsson säger i sin intervju om att ideologi är mer aktuellt på riksplanet
11
torde bidra till att det känns aktuellt att Socialdemokraterna och Moderaterna även i
fortsättningen kommer att samarbeta.
Det som kan tala emot ett fortsatt samarbete är faktumet att de båda “starka männen” Moum
och Haraldsson avgår efter valet, vilket kan leda till problem om personkemin mellan de
ledare som väljs som efterträdare inte fungerar lika bra som mellan Haraldsson och Moum. En
sådan brist på personkemi skulle kunna leda till att de båda partierna glider ifrån varandra för
att istället samarbeta med andra partier. En annan faktor som skulle kunna förhindra
samarbetet är om valresultatet skulle bli helt annorlunda mot förra valet, så att Moderaterna
och Socialdemokraterna inte längre kan få en majoritet tillsammans. Eller om det blir så att
Vänsterpartiet, Miljöpartiet eller Centerpartiet får tillräckligt med mandat för att kunna
samarbeta med Socialdemokraterna, då ett sådant samarbete inte verkade helt främmande,
åtminstone inte för Haraldsson. Något annat som skulle kunna förändra denna politiska
situation är att de andra partierna rekryterar nya politiker, nya ansikten som ger ett mer
kompetent intryck och leder till att Socialdemokraterna eller Moderaterna känner att det
skulle vara aktuellt med ett samarbete. Att samarbetet inte skulle fortsätta efter nästa val får
ändå ses som orimligt då det inte bara har varit Haraldsson och Moum som har samarbetat
under de två senaste mandatperioderna, hela partierna har stått bakom samarbetet, och det
finns inget som egentligen tyder på att någon skulle vilja gå isär. Något helt omvälvande
valresultat känns också ganska osannolikt då både Haraldsson och Moum upplever att deras
stöd snarare ökar än minskar, vilket också speglas av valresultaten där både
Socialdemokraterna och Moderaterna gått framåt sedan samarbetet inleddes. Samtliga
oppositionspartier har också antingen stått still eller minskat i förtroende hos befolkningen i
Åtvidaberg.
6. Slutsatser
Bland partierna på riksdagsnivå spelar ideologierna samt de så kallade hjärtefrågorna en stor
roll. Dessa är nämligen viktiga för att locka väljare och få tillräckligt många röster. I
kommunalpolitiken där de lokala frågorna står i centrum och politiken bedrivs närmare
kommuninvånarna minskar dock värdet av ideologi, tradition och tillhörighet. För att uppnå
en effektivitet i det politiska beslutsfattandet och genomförandet kan man behöva gå över
partigränserna för att till exempel skapa majoritet, som Moum uttrycker det: ”Om någon idag
skulle tvinga mig att samarbeta med något av allianspartierna skulle det kunna ta mig en
12
minut att lämna kommunhuset. På lokal nivå handlar det inte bara om partier utan det handlar
framförallt om personer, kompetens och drivkraft”. Fallet med Åtvidaberg och
Långbrottsskolan är därför ett utmärkt exempel på detta. Moum menar vidare att: ”Är du
minoritet och i opposition så kan du kosta på dig att säga vad du vill, du behöver ju aldrig ta
något ansvar för dina handlingar”. Skälet till att minoritetspartierna satte sig i opposition mot
Socialdemokraterna och Moderaterna i frågan var förmodligen för att vinna fler röster och få
en starkare ställning inom kommunen, inte att man nödvändigtvis tyckte att ett bevarande av
skolan var en bra idé. Genom att gå samman i en blocköverskridande majoritet, något man
redan i valrörelsen från både socialdemokratiskt håll och moderaternas håll aviserade att man
hade för avsikt göra beroende på valresultatet, med målet att kunna sanera ekonomin,
lyckades man att vända ekonomin. Man genomförde de åtgärder man ville och kommer att
fortsätta samarbetet.
Källförteckning
Björkman, Ulla & Lundin, Olle (2011). Kommunen och lagen – en introduktion. Uppsala:
Iustus förlag. Tredje upplagan. ISBN 978-91-7678-775-5
Kommunallagen (SFS 1991:900)
Möller, Tommy (2011). Svensk politisk historia – Strid och samverkan under tvåhundra år.
Lund: Studentlitteratur AB. Andra upplagan. ISBN 978-91-44-06827-5
Norén Bretzer, Ylva (2010). Sveriges politiska system. Lund: Studentlitteratur AB. Tredje
upplagan. ISBN 978-91-44-02173-7
Sveriges grundlagar
Elektroniska källor
Haraldsson, Lennart & Moum, Sverre (2010). S och M gick ihop och lyckades vända staden.
(Elektronisk) Newsmill, 11 maj. Tillgänglig: < http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/11/soch-m-gick-ihop-och-lyckades-v-nda-staden > (2010-05-11)
Marita Svensson (2013). Nej till folkomröstning om Långbrottskolan. Intervju av Raina
Medelius för P4 Östergötland, Åtvidaberg 2013-01-30. Tillgänglig:
< http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5426645 >
13
Rolfer, Bengt (2010). Lagspel i Åtvidaberg. (Elektronisk) Akademikern, 14 september.
Tillgänglig: < http://www.akademssr.se/text/lagspel-i-atvidaberg > (2010-09-14)
Valmyndigheten (2006). Val till kommunfullmäktige i Åtvidaberg. Tillgänglig:
<http://www.val.se/val/val2006/valnatt/K/kommun/05/61/roster.html > (2006-09-17)
Valmyndigheten (2010). Val till kommunfullmäktige i Åtvidaberg. Tillgänglig:
<http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/05/61/index.html > (2010-09-26)
14