733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
Flygbullerproblematiken
– Arbete om varför flygbullret stoppar stadsutvecklingen i
Linköpings kommun.
Antonio Jaconelli, Denise Torsténi, Joakim Längberg. Seminariegrupp C
Det Svenska politiska systemet HT 13
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
Innehållsförteckning
1. Inledning/bakgrund
3
2. Syfte och frågeställningar
5
3. Metod
5
4. Källkritik
6
5. Riktvärden för flygbuller
7
6. Naturvårdsverkets tolkning av riktvärden
8
7. Boverkets tolkning av riktvärden
9
8. Konsekvenser för stadsutvecklingens i Linköping kommun
10
9. Resultat och diskussion
13
10. Referenslista
19
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
1. Inledning/bakgrund
Linköping är Sveriges femte största stad, men staden begränsas av flygplansbullret. SAAB är
Sveriges enda flygindustri och har sin verksamhet i Linköping, det görs därför några få
flygningar nära staden som avger ett buller. Den stora bristen på bostäder har sina rötter i
problematiken kring Naturvårdsverkets och Boverket tolkningar om riktlinjerna för
flygplansbullret. Riksdagen antog en proposition 1997 som bestämde att det inte får byggas
några bostäder där det bullrar mer än 70 dBA. Naturvårdsverkets hårda begränsningar av
bullernivån förhindrar nybyggandet av bostäder. Boverket accepterar en viss bullernivå och
vill möjliggöra ett växande för Linköping. Dessa lagstiftningar går emot varandra. Boverket
och Naturvårdsverket är båda överens om riktvärdet för den maximala bullernivån, vilket är
70 dBA, men de är inte överens om när, var och hur många gånger det maximala riktvärdet
får överskridas.
Många förknippar Linköping med flyg och därmed SAAB, Linköping ses som Sveriges flygstad.
Det finns två belägna flygplatser i Linköping, Malmen och SAAB, som ligger på var sin sida av
tätorten. Vid Malmens flygplats är det endast militär verksamhet. Den civila verksamheten
förekommer vid SAABs flygplats, men där förekommer även militär verksamhet.
Flygplansbullret över Linköping kommer främst från den militära verksamheten. De militära
flygrörelserna sker under dag- och kvällstid och är väldigt få, nattetid förekommer inga
flygrörelser. SAAB är en mycket viktig del för Linköping då de sysselsätter ca 4700 personer.
Länsstyrelsen Östergötland, Linköpings kommun och SAAB tror att det är möjligt att förena
bostadsbyggandet och flygverksamheten med hänsyn till flygplansbullret, vilket framgår i ett
brev som de har skrivit till regeringen där de önskar en snabb lösning på flygbullerfrågan.
Idag följer Linköpings kommun Boverkets riktlinjer när bostadsbyggandet planeras, hade
kommunen följt Naturvårdsverkets allmänna råd hade inga nya bostäder kunnat planeras på
grund av de två flygplatserna belägna på var sin sida av tätorten, båda med militär
verksamhet. Naturvårdsverkets riktlinjer anses därför inte acceptabla ur ett
stadsutvecklingsperspektiv.
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
Flygplansbullerproblematiken uppmärksammades i Sverige i början på 1960-talet, som en
följd utav den ökande flygtrafiken efter andra världskrigets slut. Detta ledde till utredningar
för att försöka minska bullret från flygtrafiken kring bostadsområden. I Sverige har under en
50-årig period bullret från flygplanen minskat väsentligt. Riktvärden för vad som klassificeras
som trafikbuller är 55 dBA, dessa värden använd som riktlinjer vid bostadsbebyggelse eller
vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur så länge det är tekniskt
och ekonomiskt möjligt. Detta framkommer i regeringens proposition 1996/97:53 men är
inga rättsligt bindande värden utan ska vara mer som vägledande för beslut. En statlig
utredning i början av 1970-talet (Trafikbullerutredningen 1975:56) visade att personer som
skulle vara exponerade i sin bostad för flygplansbuller skulle uppnå 130000 i början av 1990.
I dagsläget så tros det på vara ca 13000 personer som är exponerade av flygplansbuller i sin
bostad, en enorm minskning. Denna siffra skulle man kunna jämföra med en undersökning
från Naturvårdsverkets rapport från 2006 då ca 1,73 miljoner människor är exponerade för
vägtrafikbuller.
SAAB grundades år 1937 under namnet Svenska Aeroplan Ab i Trollhättan. Företaget köpte
år 1939 upp konkurrenten ASJA (AB Svenska Järnvägsverkstädernas Aeroplanavdelning) ett
företag som startade i början av 1930, och tillverkade flygplan i Linköping. I och med detta
flyttades SAABs huvudkontor till Linköping. Andra världskrigets slut ledde till stora
försvarsordar från det svenska flygvapnet på grund av rustningen till kalla kriget. SAAB
framkost var för att säkra den svenska tillverkningen av stridsflygplan. Idag har SAAB AB sitt
huvudkontor i Stockholm, och företaget inriktar sig främst mot högteknologi inom
försvarsindustrin, civil säkerhet samt luftfart.
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna rapport är att ge en inblick i hur stadsutvecklingen i Linköpings kommun
har försvårats genom olika tolkningar av rikvärden för flygbuller som får tillåtas.
Vi vill visa hur näringslivet (SAAB) och det lokala styret, alltså Linköpings kommun kommer i
kläm praktiskt sett med statens organ; boverket och naturvårdsverket om vilken lag som ska
tillämpas när de säger emot varandra. Vi vill ta reda på vilken problematik som uppstått för
Linköpings kommun och hur nära en lösning är tillväga.

Vad säger boverket och naturvårdsverkets syn på riktvärdena av flygbuller?

Hur har detta påverkat stadsutvecklingen i Linköpings kommun?
3. Metod
Vi har studerat tidigare mallar för rapportskrivning för att få en uppfattning om hur vi ville
att vår rapport skulle se ut och hur vi skulle strukturera rapporten för att väcka intresse hos
läsaren.
Vårt tillvägagångssätt har varit insamlande av information från tidningsartiklar på internet. Vi
har framförallt använt oss av tidningsartiklar från Östergötlands tidning Corren och allmän
information funnen på Boverket, Naturvårdsverket och SAABs hemsidor. Med hjälp av
tidningsartiklar har vi fått en översiktssyn på historik, diskussioner och åsikter kring
problemet med flygplansbullret och det har hjälpt oss att besvara våra frågeställningar, samt
gett oss en bakgrund. Utifrån informationen från Boverket och Naturvårdsverkets hemsida
har vi kunnat jämföra och analysera deras ställningstagande om riktvärdena gällande
flygplansbuller, denna information har också varit av betydelse vid besvarande av
frågeställningarna. Vi har också använt oss av ett brev skrivit av Linköpings kommun,
Länsstyrelsen Östergötland och SAAB till miljöministern Lena Ek och civil- och
bostadsminister Stefan Attefall för att få en uppfattning om deras syn på problemet.
Vi har sökt kontakt med Kommunalstyrelsens ordförande Paul Lindvall för en intervju
angående kommunens åsikter, en intervju genomfördes inte men vi hade mailkontakt med
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
Paul Lindvall och presschef, Claes Lundkvist. Vi har även haft en telefonintervju med Karin
Elfström, översiktsplanechef på Linköpings kommun.
Vi har också använt oss boken ”Sveriges politiska system” skriven av Ylva Norén Bretzer. Den
har gett oss kunskap och fakta om bl.a. kommunalt självstyre och myndighetsutövning och
på så sätt varit ett underlag till vår diskussion.
4. Källkritik
Vi anser att de källor som vi har använt oss är mycket trovärdiga. Naturvårdsverket och
Boverket är källor som vi har hämtat allmän information om deras olika riktlinjer och
tolkningar av regeringens beslut, därmed kan informationen vara trovärdig. Information
hämtad från tidningsartiklar från Corren anser vi vara av hög sannolikhet för att artiklarna
har gett en allmän bakgrundsfakta och meddelat om de olika åsikterna rörande
flygplansbullret. Tidningsartiklarna innehåller också olika intervjuer med välinsatta politiker,
landshövdingen och SAABs platschef. Dessa artiklar med intervjuer kan ses som något
vinklade och opartiska då dessa politiker talar för sin egen åsikt. Intervjun med
översiktsplanechef Karin Elfström är information direkt från kommunen, därför är denna
information relevant, men informationen kan antas vara något vinklad för att kommunen
gärna vill se att staden växer.
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
5. Riktvärden för flygbuller
I regeringens proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter anges
att följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av
bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur.

55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)

70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 dBA.
Ekvivalent ljudnivå. En medelljudnivå under en bestämd tidsperiod
Kartan demostrerar bullergränserna kring Linköping med innerstaden som centrum. De blåa linjerna
visar de område där dygnsmedelvärdet uppnår 55 dBA.De röda linjerna visar hur långt
maximalbullernivån som är på 70 dBA sträcker sig.Här kan vi tydligt se att bebyggelse norr samt öster
om innerstaden kommer att hamna inom de röda linjerna och maximalbullernivån.
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
6. Naturvårdsverkets tolkning av riktvärden
Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är den myndighet i Sverige som har
överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Naturvårdsverket har också
uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål. 1
Naturvårdsverket föreslår, pekar ut, områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv
enligt miljöbalkens 3 kapitel 6 §. 2
Naturvårdsverket tolkning av hur många gånger maximalvärdet av flygbuller får överskridas
per dag- och kvällstid blir en mera restriktiv framförhållning än boverkets tolkning.
Naturvårdsverket hänvisar till 2 kap. 3 § i miljöbalken, vilket ger uttryck för
försiktighetsprincipen, som betecknas som miljöbalkens grundläggande hänsynsregel.
Bestämmelsen är bindande och syftar till att förebygga inte bara sådana skador och
olägenheter som säkert kan förutses, utan också risker som kan fastställas på goda
vetenskapliga grunder. Försiktighetsprincipen ligger bakom Naturvårdsverkets restriktiva
hållning i de allmänna råden om flygbuller
När det kommer till tolkningen av flygbuller så grunder sig naturvårdverket efter de senaste
forskningsresultat som gjorts i detta område. Resultat som visar på acceptabla ljudnivåer i
samband med högt blodryck, ökad risk för hjärtinfarkt och även andra negativa effekter så
som hörselnedsättning, sömnbrist och koncentrationsvårigheter för barn i skola där flygplan
flyger över. Som bakgrund stödjer sig naturvårdsverket efter en studie som gjorts av
SU/IMM och hänsyn till miljöbalken att överskridande av maximalljudnivån på 70dBA
(decibel) får ske fem gånger per dag- och kvällstid och antalet överskrida per timme bör
begränsas till två. En nivå som naturvårdsverket anser samhället kan acceptera. Fler antal
överskridanden kan accepteras i hänsyn till förutsättningarna i det enskilda fallet och om det
ger anledning till det. Men forskningen visar även på en stor procentuell ökning av störda om
antalet överskridingar sker. 30 procent ökning om antalet går upp till 14, och en 40
procentuell ökning om antalet ligger mellan 15 till 29 överskridningar. 3
1
http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8253-1.pdf
3
http://www.boverket.se/Global/Planera/Dokument/planeringsfragor/flygbuller/Redovisning-av-RURiktvarden-for%20flygbuller_130426-slutlig.pdf
2
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
7. Boverkets tolkning av riktvärden
Boverket är en central förvaltningsmyndighet som arbetar med mark, planering, byggande
och hus, den främsta uppgiften är att se till så att alla följer Plan- och bygglagen (PBL) och
andra lagar. Boverket tillhör Socialdepartementet. Boverket använder PBL, delar av
miljöbalken och bostadsförsörjningslagen som grund för sitt arbete 4.
Plan- och bygglagen reglerar planläggandet av mark, vatten och byggande.
År 1997 kom riksdagen med beslut om riktvärden för buller i allmänhet. Utifrån riksdagens
beslut har både Boverket och Naturvårdsverket utarbetat allmänna råd, Boverkets allmänna
råd tillämpas vid byggande och planering. Boverket har tillämpat ett medelvärde, utifrån
plan- och bygglagen, som säger högst 30 överskridande av 70 dBA mellan kl. 06-225. Utslaget
under tidsperioden som är 16 timmar innebär det 2 överskridanden/h, vilket ligger som
grund för Boverkets ställningstagande om 30 överskridanden. Under nattetid gäller högst 3
överskridanden/natt. Anledningen till att Boverket anser att 70 dBA är bra riktlinjer beror
delvis på att det uppstår osäkerhet och beräkningsmässiga svårigheter om man använder
några få maximalnivåer som begränsande värden.
Det är accepterat för järn- och spårvagnstrafik att överskrida gränsen 5 ggr/h6, anledningen
till att flygplansbuller har mer skärpta regler är för att flygplansbuller är mer störande än
övrigt buller från andra trafikslag.
Boverket anser att deras allmänna råd är tillräckliga för att begränsa negativa hälsoeffekter.
Det finns forskning som visar att det finns ett möjligt samband mellan hjärt-och kärlpåverkan
och högt blodtryck, men att det då är vid exponering av högre decibel än de riktvärdena som
tillämpas i Sverige.
Forskning genomförd Institutet av miljömedicin vid Karolinska Institutet och Institute of
Acoustics i Polen på uppdrag av Naturvårdsverket visar att flygplansbuller påverkar
människors sömn, talkommunikation, biologiska effekter och att det stör allmänt 7. Men
4
http://www.boverket.se/Om-Boverket/
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/om-lansstyrelsen/landshovding-ochlansledning/Flygbullerbrev%20KLAR.pdf
6
http://www.boverket.se/Global/Planera/Dokument/planeringsfragor/flygbuller/faktaunderlag_flygbuller.pdf
7
http://www.boverket.se/Global/Planera/Dokument/planeringsfragor/flygbuller/faktaunderlag_flygbuller.pdf
5
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
denna forskning visar inte huruvida det finns någon koppling mellan störning vid uteplats
under dagtid och negativa hälsoeffekter, det finns inte heller några studier som har
undersökt maximalnivåerna utomhus under dagtid. Boverket anser därför att forskningens
resultat inte är en tillräcklig grund för att ändra nivåerna för flygplansbullret.
8. Konsekvenser för stadsutvecklingen i Linköping
kommun
Linköping växer, planeringen huruvida Linköping skall utvecklas är en kontinuerlig process
för kommunen. Länken mellan en vision till en strategi för utveckling är en viktig och svår
process. Flygplansbullret påverkar som sagt Linköpings stadsutveckling, vi tänker främst
fokusera på tre olika projekt i tre olika regioner i Linköping, övre Vasastan, Kallerstad samt
Tannerfors.
Övre Vasastan
Bebyggelsen av övre Vasastan påbörjades under 1930-talet och avslutades i början på 1950talet. Nu så planeras detta område att bli en ny del utav innerstaden här i Linköping. Under
de kommande decennierna så planeras det att byggas ca 900 nya lägenheter och ca 15000
kvm BTA lokaler8. Den planerade byggstarten är under 2013 och den första inflyttningen
beräknas ske under 20149 . Området kommer att ändra Linköpings innerstadsgräns och
förflytta denna längre norr.
Under planeringen av övre Vasastan så har Linköpings kommun ihop med byggherrarna
kommit fram till en plan om att skapa en långsiktigt hållbar stadsdel. Området skall få en
sopsugsanläggning, den första någonsin i Linköping. Hushållsavfallet kommer transporteras i
en luftström i rör under marken från ett inkast nära bostäderna till en uppsamlingslokal på
andra sidan industrigatan.
8
9
http://www.botrygg.se/projekt/ovre-vasastaden/ 2013-10-08
http://ovrevasastaden.se/?page_id=11 2013-10-08
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
Kallerstaden
Linköping växer som stad och en stor satsning inom kommunen är det nya resecentrumet
och den kommande höghastighetsjärnvägen (Ostlänken). Det innebär nya förutsättningar för
Linköping då förbindelsen med Stockholm förbättras. Flödet av resenärer till regionen
kommer att öka markant och för att utnyttja detta föreslås en utbyggnad av innerstaden
österut över stångån. Ett nytt resecentrum som blir en central punkt i staden vilket leder till
bättre förutsättningar för pendlare. Staden Linköping blir även i sig en tätare och rundare
stad. Den grundläggande planen för området Kallerstaden är att när den är fullt utbyggt
kommer den innehålla minst 5000 nya bostadsrätter och mellan 15000 till 20000 nya
arbetsplatser. Utbyggnaden över ån kommer även stärka Linköpings stad kulturella
aktiviteter med ett kulturstråk och evenemangsstråk från konserthuset i Vasastan ner till
Cloetta center och den nya fotbollsarenan10.
Gamla Brandstationen
Den gamla brandstationen som ligger endast ett stenkast från drottningbron i Tannerfors
planeras att rivas, på brandstationstomten planeras det att byggas ett 8 vånings högt
bostadshus. På marken så planeras det även ett 11 vånings högt hus för handel och kontor.
Det finns även byggplaner för området bakom brandstationen. På dessa två kvarter så
planeras det att byggas ca 225 bostäder11 . Med sitt geografiska läge precis vid Stångån och
bara ett stenkast från centrala Linköping så skulle dessa bostäder vara extremt efterfrågade.
Vad är det som hindrar dessa projekt?
Planerna om Linköpings innerstads expandering samt det stora tillskottet av både lägenheter
och kontor ser ut att föra en stor nytta till Linköpings bostadsproblem samt faktumet att
Linköping ökar med upp till 800 invånare/år. Men vad är det som har satt en kugge i hjulet
för dessa planer och varför?
10
11
http://weblisher.textalk.se/linkoping/10op_kallerstad/?page=1&mode=50&noConflict=1 2013-10-08
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/artikel.aspx?articleId=6460976 2013-10-10
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
I dag så utsätts nästan större delen av Linköpings innerstad av ett flygplansbuller på 55 dBA,
som den kommande bilden visar hur stor del utav områdena runt innerstaden där
bullergränser uppnår 70 dBA.
SAAB AB har idag tillstånd att få provköra sina flygplan i trakterna kring Linköping, ett
tillstånd som inte är permanent utan de måste förnya detta. SAAB är rädd att ifall Linköping
expanderar så mycket utan att nya regler sätts för flygbullret så kommer de inte bli
godkända under deras nästa prövning. I områdena där det planeras att bygga så är SAAB
rädda att flygbullret kommer att bli för högt och med dagens rikvärden samt riktlinjer hur
många gånger maximalgränsen får överskridas så kommer SAAB kanske inte kunna förnya
sitt tillstånd.
Det är denna konflikt som får bebyggelsen att stanna upp, SAAB har överklagat Linköpings
kommuns planer till Mark och Miljödomstolen. I fallet övre Vasastan så ligger ärendet hos
Mark och miljödomstolen och väntar. Om SAAB skulle dra denna överklagelse till den sista
instansen så skulle det kunna dröja upp till tre år innan den slutliga domen.
I fallet den gamla brandstationen så ligger väntar det på prövning hos Mark och
Miljödomstolen, även här så ifall SAAB skulle dra denna överklagelse till sista instansen så
skulle det kunna dröja upp till tre år innan en dom.
I fallet Kallerstaden så går även denna plan emot SAABs intressen och hotas med förseningar
om inte flygplansbullerfrågan blir löst.
SAAB AB tänker inte dra tillbaka sina klaganden förens det nya förslaget angående hur
många gånger som flygplansbullret får överskridas per dag samt kväll. SAABs platschef Jan
Germundsson säger att först när SAAB känner sig säkra så kommer de dra tillbaka sina
överklagelser. Detta kan komma och ske redan nu i november när svaren på remissrundan är
klar eller så kan det dröja ända tills nästa sommar då förslaget verkar komma i kraft.
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
9. Resultat och diskussion
Varje kommun har rätten till att själva sköta lokala och regionala angelägenheter, med
hänsyn till befolkningens intressen12. Meningen med kommunal självstyrelse är att
kommunerna ska ha ett sort handlingsutrymme och för att de ska kunna anpassa
regeringens beslut till sina invånare. Men den kommunala självstyrelsen har ett problem
som är att balansera den offentliga makten och medborgerlig självstyre.
Vid planering av, i detta fall, byggandet av nya bostäder har Linköpings kommun två val: de
kan välja att följa Naturvårdsverkets allmänna råd, som kommer att leda till att några
byggplaner inte kommer att genomföras i Linköpings innerstad på grund av bullret. Eller så
kan de välja att följa Boverkets allmänna råd. Kommunen har valt att följa Boverkets
allmänna råd, berättade Karin Elfström, översiktsplanechef i Linköpings kommun, i vår
telefonintervju. Det är för att möjliggöra fler bostäder men också för att följa
kommunallagen, som säger att kommunen ska se till invånarnas intresse. I intervjun med
Karin Elfström säger hon att kommunerna har planmonopol. Det innebär att Linköpings
kommun själv beslutar om stadsutvecklingen men att i denna situation har planerna
överklagats.
I det här fallet kan invånarnas intresse ligga hos SAABs verksamhet och möjlighet till bostad.
Genom att följa Boverkets allmänna råd så begränsar de inte SAABs verksamhet. Hårdare
restriktioner kring riktvärdena av flygbullret leder till att SAAB måste överklaga kommunens
detaljplaner för att deras verksamhet inte ska bli lidande, men då stoppar det kommunens
planer. Boverkets restriktioner är mindre begränsade, det gör så att SAAB har möjlighet till
att följa dessa riktvärden utan att drabbas negativt och kommunens detaljplaner går att
genomföra.
Det uppstår ett problem när två olika myndigheter ger sin egen tolkning av ett beslut från
regeringen, dels för kommunen som sådan och dels för kommunens verksamheter och
invånare. Kommunen måste välja vilken tolkning som de vill tillämpa i deras kommun utifrån.
I detta fall vågar inte SAABs följa Boverkets riktvärden, även om de vill, ifall
Naturvårdsverkets riktvärden blir gällande. Men eftersom kommunen inte blir direkt
12
Sverige politiska system – Ylva Norén Bretzer
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
drabbad om Naturvårdsverkets riktvärden blir gällande har de valt att följa Boverket fram
tills det blir klart om vilka riktvärden som gäller. Kommer Naturvårdsverkets riktvärden bli
gällande kommer SAABs verksamhet att begränsas kraftigt, vilket i sin tur drabbar både
kommunen och kommuninvånarna, det är därför SAABs har valt att överklaga kommunens
detaljplaner.
Linköpings kommun vill att dessa båda myndigheter ska bestämma sig om vilka riktvärden
som är mest lämpliga13. Eller komma fram till en kompromiss för att kommunen ska kunna
veta vad som gäller, och utifrån detta göra detaljplaner anpassade efter dels de nya
riktvärdena och invånarnas intresse och dels efter SAAB, så att de inte blir alltför lidande.
Man kan fråga sig varför inte de två myndigheterna boverket och naturvårdsverket inte kan
komma överrens angående flygbullerfrågan? Detta beror främst genom hur det svenska
politiska systemet är uppbyggt och hur myndighetsutövandet fungerar. Konsekvenserna har
uppkommit genom att boverket och naturvårdsverket är två separata myndigheter som
behandlar enskilt i det sakområde som berör dem. Genom att plan- och bygglagen och
miljöbalken är två separata lagstiftningar med delvis olika utgångspunkter i samma
sakområde, i detta fall flygbullret. Vad som är viktigt att poängtera är att en gemensam
utgångspunkt är just hälsobegreppet, att människans hälsa inte får riskeras. Dock finns det
ingen regel för att de två myndigheterna måste samordnas i planläggning mellan de två
lagarna.
Resultatet av detta har lett till att det blivit två olika tolkningar om vilken hänsyn av
riktvärden för flygbuller ska tillämpas när Linköpings kommun ska bygga nya bostäder. 14
Även om Linköpings kommun har beslutat att de ska följa boverkets tolkning av riktvärden
för flygbuller med hänsyn till Kommunens bostadskris och SAABs framtida utövande av sin
verksamhet. Dock kan tillämpningen av miljöbalken i efterhand ge konsekvenser för SAAB
och fastighetsägare då man kan i det enskilda fallet kan visa på att flygbullret riskerar
människors hälsa. Alltså med andra ord ska dessa förhållanden beaktas vilket då kan riskera
SAABs tillståndsprövning och verksamhet. Detta ger oss en förståelse om varför SAAB
13
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/om-lansstyrelsen/landshovding-ochlansledning/Flygbullerbrev%20KLAR.pdf
14
http://www.boverket.se/Global/Planera/Dokument/planeringsfragor/flygbuller/Redovisning-av-RURiktvarden-for%20flygbuller_130426-slutlig.pdf
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
överklagat Linköping kommuns planer för nya bostäder och varför det har satt stopp för
stadsutvecklingen.
Varför kan då inte regeringen gripa in i myndigheterna och bestämma hur den allmänna
tolkningen för flygbuller ska gälla? Det som karaktäriserar Sveriges statsförvaltning är just att
de är Självständiga ämbetsverk. Detta avser att det finns en ”tudelning” mellan regeringen
och myndigheterna, där enskilda ministarar inte bör lägga sig i myndighetsutövandet och
tolkning av tillämpad lag. I detta fall Boverket och Naturvårdsverkets tolkning av allmänna
riktlinjer för flygbuller. Detta ger oss en förståelse om varför de två myndigheterna kommer
till olika tolkningar och varför inte regeringen kan lägga sig i, eftersom det finns en tillit till
myndigheternas expertis i sakområdet.
Självständigheten stadgas i RF 11:7: Ingen myndighet, ej riksdagen eller kommunens
beslutande organ, får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta
ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning
av lag. 15
Regeringen kan utsätta en utredning till fallet men ministrar är i grunden väldigt försiktiga
med att ta ställning till myndigheternas tolkning av tillämpad lag.
Här kommer ett citat från miljöminister Lena Ek svar på en fråga från Johan Löfstrand (S)
som är kritisk till de olika tolkningarna från boverket och naturvårdsverket kommit fram till
och undrar om när regeringen kommer ta ett beslut.
”Jag hade givetvis hoppats att myndigheterna i sin redovisning av regeringsuppdraget hade
redovisat en gemensam syn på hur överskridanden av maximalnivåerna för flygbuller bör
bedömas. Myndigheterna framför i redovisningen att de utifrån plan- och bygglagens
respektive miljöbalkens skilda perspektiv har kommit fram till olika ståndpunkter vad gäller
bedömningen av överskridanden av maximalnivåerna för flygbuller.”
15
Norén Bretzer Ylva, Sveriges politiska system, sid: 104
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
De slutsatser vi kan dra från detta citat är att Lena Ek inte vill ta ställning om hur
myndigheternas olika tolkningar kommit fram, utan hänvisar till att de utgår från olika
lagstiftningar. 16
De otydligheter som finns i regelverket ger en okunnighet i hur vida bostäder får byggas i
bullerutsatta miljöer. Som följd av detta bromsas stadsutvecklingen, bostadsbebyggelsen
försenas och speciellt mindre lägenheter så som studentbostäder. Bristen på
förutsägbarheten samt otydligheten leder till ineffektiva och långdragna beslutprocesser.
Vi har i vår utredning visat hur flygplansproblematiken har påverkat Linköpings
stadsutveckling. Ett problem som inte har löst på lokal nivå. Men en lösning på
problematiken verkar vara nära, i riksdagens utredning Bullersamordningsutredningen
(2013:67) har man lyckats komma fram till nya riktvärden samt riktlinjer för regler om
huruvida flybuller ska hanteras vid bostadsbebyggelser17.
De nya riktvärdena för flygbuller med avseende på maximal ljudnivå (70 dBA) vid bostäder
får endast överskidas högst sexton gånger per dag och kväll (06:00-22:00). De nya
riktvärdena för huruvida den maximala ljudnivån får överskridas per natt (22:00-06:00) är
högst tre gånger.
Dessa nya riktvärden av Bullersamordningsutredningen har arbetat med avseende för att
försöka effektivisera och underlätta planeringen och byggandet av bostäder i bullerutsatta
miljöer.
Detta förslag innebär en förenklad och ökad samordning av plan och bygglagen samt
miljöbalken. En lagändring som förhoppningsvis kommer att utveckla och effektivisera
arbetet mellan dessa.
16
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Svar-pa-skriftligafragor/Bullerproblematiken-i-Linkopin_H012539/
17
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Statens-offentliga-utredningar/Flygbuller-ochbostadsbyggande_H1B367/ 2013-10-15
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
Utdrag från Bullersamordningsutredningen 2013:67 18
Riktvärden
23 § Flygbuller får utomhus vid en bostad som riktvärde inte överstiga
1. 55 dBA FBN ekvivalent ljudnivå vid fasad, och
2. 70 dBA maximal ljudnivå vid uteplats.
24 § Med FBN ekvivalent ljudnivå i 23 § 1 avses en beräknad medelljudnivå
Under ett årsmedeldygn som utgörs av årsmedeldag kl. 06.00–
18.00, årsmedelkväll kl. 18.00–22.00 och årsmedelnatt kl. 22.00–06.00
med ett tillägg om 5 dBA på ljudnivån för kväll och 10 dBA på
Ljudnivån för natt.
25 § Med maximal ljudnivå i 23 § 2 avses den högsta förekommande
Ljudnivån vid en flygpassage.
26 § Den maximala ljudnivån 70 dBA får överskridas
1. högst sexton gånger per dag och kväll kl. 06.00–22.00 som
årsmedelvärde, och
2. högst tre gånger per natt kl. 22.00–06.00 som årsmedelvärde.
SAAB AB tänker inte dra tillbaka sina klaganden förens det nya förslaget angående hur
många gånger som flygplansbullret får överskridas per dag samt kväll går igenom. SAABs
platschef Jan Germundsson säger att först när SAAB känner sig säkra så kommer de dra
tillbaka sina överklagelser. Detta kan komma och ske redan nu i november 2013 eller så kan
det dröja ända tills sommaren 2014 då förslaget verkar komma i kraft. Därmed så kan alla tre
projekt i Linköping försenas ytterligare, men förhoppningsvis kommer det nya förslaget
träda i kraft under sommaren 2014 och SAAB kommer senast då dra tillbaka sina klaganden.
Linköpings kommuns planer skulle därmed kunna träda i kraft, en plan med över 6000 nya
bostäder, många utav dessa studentbostäder. Arbetsmarknaden skulle se mycket bättre ut
och Linköping skulle bli en mycket mer attraktiv stad att bo och jobba i.
18
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Statens-offentliga-utredningar/Flygbuller-ochbostadsbyggande_H1B367/ 2013-10-15
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
Kort sammanfattning
Vi har i vår undersökning visat på problematiken mellan det lokala självstyret (Linköpings
kommun, näringslivet (SAAB) och statens förvaltning. Detta visar på hur det svenska politiska
systemet är uppbyggt och fungerar genom att lösningen blir en kompromiss mellan de olika
aktörerna.
733G16: Det svenska politiska systemet Datum: 2013-10-14
10.
Referenslista
Elektroniska källor
http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8253-1.pdf
http://www.boverket.se/Global/Planera/Dokument/planeringsfragor/flygbuller/Redovisning-av-RURiktvarden-for%20flygbuller_130426-slutlig.pdf
http://www.botrygg.se/projekt/ovre-vasastaden/ 2013-10-08
http://ovrevasastaden.se/?page_id=11 2013-10-08
http://weblisher.textalk.se/linkoping/10op_kallerstad/?page=1&mode=50&noConflict=1
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/artikel.aspx?articleId=6460976
http://www.boverket.se/Global/Planera/Dokument/planeringsfragor/flygbuller/Redovisning-av-RURiktvarden-for%20flygbuller_130426-slutlig.pdf
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Svar-pa-skriftligafragor/Bullerproblematiken-i-Linkopin_H012539/
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Statens-offentligautredningar/Flygbuller-och-bostadsbyggande_H1B367/
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/svtuppland/flygplansbuller-till-mark-och-miljodomstolen
Litteratur
Norén Bretzer, Ylva. (2010) Sveriges politiska system. Lund: Studentlitteratur AB