IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
Linköpings kommuns hantering av de nationella
miljömålen – Gröna påsens inflytande
Oskar Holmqvist
Ilya Kits
Sofie Wallin
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
1. Inledning:
Människans påverkan på miljön är något som uppmärksammats under de senaste decennierna
och har inte varit en lika omdiskuterad fråga tidigare. Idag inser man att människans
förhållningssätt till vår planet är destruktivt och har många negativa följder som vi redan
börjat märka konsekvenserna utav. Det tunna ozonskiktet, koldioxidutsläppen, övergödning
och smältande polarisar är endast ett antal påföljder efter vår ovarsamhet.
Förenta Nationernas klimatkonvention har en nyckelroll i uppmärksammandet av miljöhotet.
1994 trädde avtalet i kraft, då ihållandes Kyotoprotokollet som började gälla först 2005. År
2009 hade hela 183 länder, samt EU, ratificera avtalet. Målet var att de deltagande staterna
skulle sänka utsläppen av växthusgaser med 5 % (av de uppmätta utsläppen år 1990) fram till
2012. 1
Sverige var ett utav de länder som uppmärksammade miljöhotet och valde att försöka
förbättra förhållandena för nästa generation. År 1999 beslutade riksdagen om att anta 15 nya
miljömål med syfte att begränsa miljöpåverkan samt säkra den kommande generationens
välbefinnande. Miljömålen täcker stora områden inom miljöförstöringen och värnar bland
annat om att bevara skogar, fjällmiljön och våtmarker. Man värnar om ett rikt odlingslandskap
med endast naturlig försurning och utan övergödning. Syftet är att begränsa klimatpåverkan
till det yttersta. Det 16:e miljömålet antogs först 2005 och innefattar bevarandet av biologisk
mångfald.
Kyotoprotokollet förlängdes år 2012 i Doha då det annars skulle upphört vid årsskiftet. Det
nya målet blev istället år 2020 och gäller 15 % av världens utsläpp av växthusgaser. Ryssland,
Kanada, Nya Zeeland och Japan valde att inte samarbeta. Det är endast de gamla
industriländerna som berörs av förlängningen av avtalet vilket utesluter t.ex. Indien och Kina.
Även USA har valt att inte ratificera. 2
Målen är stora, överhängande och omöjliga att jobba med utan närmare specificering samt
anpassning till mindre delar i landet. Länsstyrelsens arbete innefattar att tolka målen och
sedan föra dem vidare till kommunerna. De får bestämma närmare åtgärder och det är här
[1] http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-ochinternationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/#
2
http://svenska.yle.fi/artikel/2012/12/08/kyotoavtalet-forlangs-till-2020
1
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
man kan applicera exakta bestlutstaganden. Den Gröna påsen är en åtgärd Linköpings
kommun införde för ett år sedan med målet att bevara hushållens matrester och ta vara på
dessa. Matavfallet behandlas för sig och omvandlas till biogas och biogödsel. Biogasen
används därefter till att driva bland annat Östgöta Trafiks bussar och biogödsel tas till vara på
och ersätter mineralgödsel.
1.1 Syfte:
Syftet med detta arbete är belysa vägen från de nationella miljömålen 2020 ner till beslutet om
att införa den Gröna påsen i Linköpings kommun. Hur Linköpings kommun framställer lokala
mål utifrån Länsstyrelsens anpassning av målen, samt redovisa hur den Gröna Påsen påverkar
miljön och vad beslutet har för konsekvenser.
1.2 Frågeställning
- Hur såg den politiska processen ut som ledde fram till den gröna påsen?
- Hur bidrar den gröna påsen till uppfyllandet av de nationella miljömålen inom Linköpings
kommun?
2. Metod & källkritik:
För att få ett så stabilt arbete som möjligt är det centralt att ta del av många källor som
möjligt. Det finns även många aspekter som behövs besvaras av olika verksamheter.
I arbetet utgår vi mycket från vår primära källa Helena Kock Åström, miljöstrateg i
Linköpings kommun. Dialogen fördes via en telefonintervju och behandlade bl.a. de olika
kommunala stegen som ledde till införandet av den Gröna Påsen.
Vi har även insamlat information via hemsidor som t.ex. Linköpings Kommun, Miljömålen
och Tekniska Verken. Miljömålen är en grund för arbetet och all grundläggande information
om detta fanns att hämta från den officiella hemsidan för de 16 miljömålen.
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
Den litteratur vi använt oss av är Ylva Norén Bretzers bok, Sveriges Politiska System, (2010)
som varit väldigt givande främst genom beskrivningen av kommunens styrelsesätt och
beslutsfattning. Vi har också använt oss utav ”Svenska miljömål – preciseringar av
miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål” av Miljödepartementet. Publicerat av
förlaget Elanders Sverige AB år 2012.
Vi har endast använt oss utav officiella hemsidor genom arbetets gång med syfte att säkra
informationens tillförlitlighet. Vår primära källa var insatt i ämnet och jobbade med
miljömålen, den Gröna Påsen är dessutom ett relativt nytt beslut vilket innebär att hon
fortfarande besatt mycket information inom ämnet. Hon bedömdes som mycket trovärdig och
insatt. Då hon inte jobbar politiskt är hon dessutom en opartisk källa. Det är mycket möjligt
att någon som jobbat nära frågan i kommunen har en annan bild av Gröna Påsens inverkan.
Vårt arbete grundar sig dock mycket på arbetet kring beslutet samt vägen dit, så detta bör inte
påverka vårt resultat.
3. Bakgrund
Linköpings kommun har som mål att året 2025 vara koldioxidneutralt3. För att uppnå ett
sådant mål krävs det väldigt mycket arbete med energieffektivisering. Enligt
miljömålsportalen ansvarar bebyggelser runt om i landet för 40 procent av den totala
energianvändningen i Sverige4 och användning av fossila bränslen är ett annat miljöproblem
som bidrar väldigt mycket till koldioxidutsläpp5. För att lösa problemet med den höga
energianvändningen byggs fjärrvärme baserad på biobränsle ut, runt om i landet2. Och för att
minska användningen av fossila bränslen och därmed minska koldioxidutsläppen körs
bussarna i Linköpings kommun på biogas. Både biogas och biobränsle produceras idag med
hjälp av den gröna påsen6, som är en produkt av Linköpings kommun miljöarbete, som i sin
tur är en tillämpning av de 16 nationella målen på en lokal nivå.
Miljömålens historia börjar med att Sveriges riksdag 1999 fastställde 15 mål för
miljökvalitet. Riksdagen beslöt också om hur miljömålssystemet skulle vara upplagd och fyra
övergripande miljöfrågor ingick i miljömålssystemet: Naturmiljön, hälsofrågor, kulturmiljön
3
http://linkoping.se/Global/Start/Nyheter/StrategiskplanNY.pdf
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/15-God-bebyggd-miljo/
5
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/1-Begransad-klimatpaverkan/
6
http://www.tekniskaverken.se/avfall-atervinning/hushall/matavfall/
4
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
och fysisk planering och hushållning med vatten och mark. År 2002 tillsatte regeringen ett
miljömålsråd som fick i uppgift att följa upp arbetet med miljömålen, dock avslutade
miljömålrådet sitt arbete år 2010. Miljömålportalen (miljomal.se) är ett resultat av
miljömålrådets arbete. Idag är Miljömålsportalens huvuduppgift att samordna information om
de nationella miljömålen till riksdagen, regeringen och tjänstemän inom den offentliga
förvaltningen.
År 2005 fick vi i Sverige 16 miljömål när målet om ”biologisk mångfald” lades till. Samtidigt
försvann delmålet om naturmiljön7.
I juni 2010 beslutade riksdagen om en ny struktur för miljömålsarbetet och en ny organisation
med en helt ny bedömningsgrund för miljömålen skapades. Den nya strukturen innebar att
miljömålen delades upp i generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Generationsmål
innebär mål som ska vara uppnådda 2020. Etappmål innebär små steg och förändringar på
vägen mot dem övergripande, nationella miljömålen. Miljökvalitetsmål är de 16 nationella
miljömålen. En ny organisation med en helt ny bedömningsgrund för miljömålen skapades 8.
De 16 nationella miljömålen är följande:
1. Begränsad klimatpåverkan
Målet innebär att mängden av växthusgaser i atmosfären ska minska till en nivå där
människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Detta i enlighet med FN:s
ramkonvention för klimatförändringar.
Den största anledningen bakom ökningen av växthusgaser i atmosfären är människans
användning av fossila bränslen som olja, naturgas, bensin och diesel.
2. Frisk luft
Målet om frisk luft innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa inte skadas. Även
djur, växter och kulturvärden ska inte på ett negativt sätt kunna påverkas av luften.
3. Bara naturlig försurning
Miljömålet innebär att det endast ska förekomma naturlig försurning i sjöar, vattendrag och
fjällen.
Landskap, skogar och vattendrag ska inte utsättas för mer försurning än vad dem tål
Enligt miljömål.se uppskattas en femtedel av försurade skogar och vattendrag vara försurade
på grund av människan. Alltså hennes olika verksamheter. Till exempel utsläpp av olika slag.
7
8
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/Miljomalssystemets-historia/
http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/64/69/db3699d7.pdf
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
4. Giftfri miljö
Det fjärde målet innebär att skadliga ämnen som har utvunnits eller skapats av samhället inte
ska skada människors hälsa och den biologiska mångfalden.
5. Skyddande ozonskikt
Målet om ozonskiktet innebär att halten av ämnen som skadar ozonskiktet och släpps ut i
atmosfären ska minska. Detta för att ozonskiktet ska på lång sikt skydda mot den skadliga
UV-strålningen.
6. Säker strålmiljö
Det sjätte målet innebär att människor och djur ska skyddas från den skadliga strålningen.
Till exempel från kärnkraftverk.
7. Ingen övergödning
Miljömålet innebär att mängden av ämnen som används för gödning på mark och i vatten, inte
ska överstiga en nivå som innebär negativ påverkan på människors hälsa. Även den
biologiska mångfalden ska inte, på ett negativt sätt, påverkas av övergödningen.
8. Levande sjöar och vattendrag
Målet innebär att vattendrag som sjöar, floder, älvar och så vidare, ska vara ekologiskt
hållbara och att deras mångsidiga livsmiljöer ska bevaras. Den biologiska mångfalden och
kulturmiljövärden ska bevaras.
9. Grundvatten av god kvalitet
Det nionde målet innebär att grundvattnet ska vara av bra kvalité och genom det garantera en
säker och hållbar dricksvattenförsörjning. Grundvattnet ska även bidra till en bra livsmiljö för
flora och fauna i närheten av olika vattendrag.
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
Målet om havet, kusten och skärgården innebär att produktionsförmågan i Östersjön och
Västerhavet ska vara hållbar och långsiktig och att den biologiska mångfalden ska bevaras.
Detta gäller även kust och skärgård. Biologiska mångfalden ska bevaras, natur- och
kulturvärden skyddas och upplevelsevärden präglas. Allt nyttjande av hav, kust och skärgård
ska ske på ett hållbart sätt.
11. Myllrande våtmarker
Miljömålet innebär att de ekologiska och vattenhushållande egenskaperna hos våtmarkerna
ska bevaras och att extra viktiga våtmarker skyddas.
12. Levande skogar
Skogmålet innebär att den biologiska mångfalden och produktionen i skogarna ska skyddas
och att kulturmiljövärden ska värnas.
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
Skogarna är en källa till förnyelsebara råvaror och har därför, förutom ekologiska värden,
även viktiga ekonomiska värden.
13. Ett rikt odlingslandskap
Det trettonde målet innebär att odlingslandskapen och jordbruksmarker ska skyddas på grund
av sin betydelse för biologiska produktionen och livsmedelsproduktionen. Målet innebär även
att den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras.
14. Storslagen fjällmiljö
Miljömålet innebär att fjällens viktiga roll för ursprungligheten av den biologiska mångfalden
ska bevaras. Även natur-, kultur- och upplevelsevärlden ska fortsätta prägla fjällmiljön. Extra
viktiga områden ska skyddas och all verksamhet i fjällmiljön ska ske på ett hållbart sätt.
15. God bebyggd miljö
Målet innebär att byggnaden av städer och tätorter ska ske på ett hållbart sätt, natur- och
kulturvärden ska skyddas, byggnader och andra anläggningar ska placeras på att
miljöeffektivt sätt och bidra till en bra hushållning med mark, vatten och andra resurser. Det
ska vara en hälsosam livsmiljö i städer och tätorter och bidra positivt till den globala miljön.
16. Ett rikt växt- och djurliv
Det sista miljömålet innebär att den biologiska mångfalden och dess livsmiljöer ska skyddas.
Allt nyttjande av den biologiska mångfalden ska ske med försiktighet och på ett hållbart sätt.
Olika arter ska kunna fortsätta sin existens i genetisk variation och på lång sikt. Målet innebär
även att människor ska kunna njuta av en god natur- och kulturmiljö som är rikt på biologisk
mångfald.
Syftet med miljömålen är att arbeta för en hållbar utveckling. Det är viktigt att komma ihåg
det faktum att föroreningar sprider sig över landsgränser och flera miljöfrågor kan lösas
endast via internationellt samarbete. Det finns flera miljöprogram inom FN, ett exempel på
det är UNEP, och det finns flera miljöprogram inom EU, till exempel EEA. Det
internationella miljöarbetet är väldigt viktigt och nödvändigt.
I Sverige ansvarar sju olika instanser för arbetet med att miljömålen9. Ansvaret för miljön kan
inte läggas på en myndighet utan delas av alla i samhället, från regeringen till varje
privatperson men det finns en mer detaljerad fördelning av de olika uppgifterna till de olika
aktörerna:
9
http://www.naturvardsverket.se/sv/Sveriges-miljomal--for-ett-hallbart-samhalle/Historik/
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
Riksdagen är det högsta beslutande politiska organet i Sverige. Det är risdagen som har skapat
miljömålen och det är riksdagen som har tillsatt olika råd och utredningar vars uppgift är att
följa upp miljöarbetet.
Regeringen har ansvaret för miljömålen och det är regeringen som har utsett en ansvarig
myndighet för varje mål och fastställt myndigheternas särskilda uppgifter. Det är även
regeringens uppgift att skriva en årlig rapport om hur arbetet med miljömålen fortgår.
Rapporten granskas sedan av riksdagen.
Naturvårdsverket samordnar uppföljningen av målen och utför olika slags analyser inom
miljömålssystemet. Naturvårdsverket ansvarar för forskningen om miljömålen och har också
ansvar för de enskilda miljökvalitetsmålen. Närmare bestämt sju stycken10.
Naturvårdsverket sammanställer liksom regeringen en rapport om arbetet med miljömålen
som sedan granskas av riksdagen. Dock lämnas rapporten bara vart fjärde år men rapporten
från Naturvårdsverket är mycket mer fördjupad än regeringens.
Miljömålsberedningen har skapats för att ge regeringen så bred information om miljömålen
som möjligt. Beredningen ska alltså hjälpa regeringen med att nå generationsmålen och
miljökvalitetsmålen på ett sätt som är kostnadseffektivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Miljömålsberedningen är sammansatt av riksdagsledamöter och sakkunniga inom miljöfrågor
från departement, myndigheter, länsstyrelser och kommuner.
Åtta nationella myndigheter har också skapats för att se till att deras miljömål uppnås och det
är deras uppgift att utvärdera miljömålen. Myndigheterna har ansvar för en eller flera
miljömål.
Dessa myndigheter är Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket,
Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och
Sveriges geologiska undersökning.
Länsstyrelserna verkar som regionala miljömyndigheter och det är länsstyrelserna som har
hand om samordningen i arbetet med miljömålen. Länsstyrelserna arbetar tillsammans med
andra regionala myndigheter samt med kommuner och andra aktörer som näringslivet och
miljöorganisationer.
10
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
Regionala miljömål läggs också fram av länsstyrelser tillsammans med landsting,
kommunerna och miljöorganisationer.
Men den aktören som bryter ner nationella miljömål ytterligare och spelar en väldigt viktig
roll i arbetet med miljömålen är kommunerna.
Kommunerna integrerar miljöarbetet i annan verksamhet som sker i kommunerna. Till
exempel infrastrukturutveckling, bostadsbyggnad, energi och vattenförsörjning och så vidare.
Eftersom kommunerna har väldigt mycket makt i dem ovanstående exemplen (koppling till
Ylvas bok) kan de styra utvecklingen åt en mer hållbar utveckling.
Kommunerna har stort ansvar för att miljömålen ska nås. Eftersom dem anpassar nationella
miljömål till lokal nivå. Därifrån kan vi tänka oss att om, i en kommun till exempel, råder
extrem användning av fossila bränslen genom bilanvändning, kan kommunen se till att
invånarna informeras om hur situationen ser ut. Kanske bygger kommunen mer cykelbanor,
arbetar för billigare kollektivtrafik och så vidare. Men däremot i en annan kommun, där
invånarna inte tar bilen korta sträckor och istället cyklar, sker en enorm resursanvändning i
hushållen. Kommunen ska då med hjälp av olika utskott och myndigheter informera och
arbeta för en förbättring.
På så sätt kan kommunerna hitta ett lokalt problemområde och se till att det försvinner, eller
åtminstone förbättras. Kommunerna kan också dela med sig av sina kunskaper.
Linköping till exempel, som är en av Sveriges främsta cykelstäder11, kan lära andra
kommuner om fördelar med att ta sig runt med cykel. Och på exempel visa hur pass bra det
fungerar och informera om vad det bidrar till.
På senaste tiden har vi faktiskt sett att miljön blir allt större fråga. Det omdiskuteras i politiska
debatter, på arbetsplatser samt hemma vid köksbordet. Människor börjar ta sitt ansvar. Allt
fler börjar köpa ekologiska produkter12, köra hybridbilar13, vara sparsamma med vatten och så
vidare. Vad människor i Sverige är extra duktiga på, enligt vår uppfattning är att inse
energianvändningen bakom kött. Köttfrågan börjar också ta stor plats i debatter. Det anser vi i
gruppen vara positivt.
11
http://www.linkoping.se/sv/Trafik-resor/Cykling/
http://www.dn.se/ekonomi/ekologisk-forsaljning-slar-rekord-1.959656
http://www.icanyheter.se/Nyheter/Inrikes/Ekologisk-forsaljning-okar/
13
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/suget-efter-hybridbilar-okar_1065517.svd
12
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
Politiker diskuterar miljöfrågorna allt mer. Det tyder på att miljöfrågorna tar allt större plats i
vår vardag. Det är en väldigt positiv utveckling.
Källhänvisning: ”Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första
uppsättning etappmål” av Miljödepartementet. Publicerat av förlaget Elanders Sverige AB år
2012.
4. Resultat
I denna del kommer frågeställningarna ligga till grund för resultatet:
- 1. Hur såg den politiska processen ut som ledde fram till den gröna påsen?
- 2. Hur bidrar den gröna påsen till uppfyllandet av de nationella miljömålen inom Linköpings
kommun?
De olika frågeställningarna kommer besvaras var och en för sig i löpande text där en intervju
med miljöstrategen Helena Kock Åström som jobbar i kommunledningen är fundamentet för
resultatet.
4.1
Efter noga överläggande har vi kommit fram till att Gröna Påsen är ett resultat av informella
samtal mellan olika parter inom kommun samt Tekniska Verken där man ”ofrivilligt” började
utreda möjliga åtgärder för klimatpåverkan inom det lokala området.
De Tekniska Verken har till uppdrag av Linköpings kommun att sköta avfallshanteringen och
förankrade denna idé hos den politiska ledningen. Denna process gick väldigt smidigt då
Verken ägs fullt ut av kommunen själva och det finns därför ett överskridande samarbete
mellan dessa parter. Förslaget presenterades sedan för Linköpings kommuns ledande
politiker, där planeringsutskottet inom kommunstyrelsen spelade en betydande roll för
utbyggnaden av tillämpning samt vidare granskning. En kritisk utredning av den faktiska
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
appliceringen ledde fram till frågor om huruvida lösningen var möjlig, hur det skulle se ut
samt vad som behövdes för att faktiskt i slutändan få fram en slutgiltig produkt. 14
Överlag lades fokus på hur idén så småningom kunde bli verklighet. Den kommunala
ledningen kräver i detta steg mer förutsättningar samt ett bättre ramverk för att ha möjlighet
att hantera kostnadsfrågor för kommunen i sin helhet samt för den enskilda medborgaren.
Genom en ny utredning mellan ansvariga hos Tekniska Verken samt utredare från kommunen
kom den lokala renhållningsplanen att reformeras.15 Här tillsätts en ny tjänstemannagrupp
som endast lägger fokus på granskning av konsekvenser samt reformen. Planeringsutskottet
godkänner sedan den nya renhållningsordningen som sänds vidare till kommunstyrelsen som
beslutar ifall alla bitar finns på plats för att driva igenom förslaget. Det slutgiltiga beskedet
kommer dock från kommunfullmäktige som får ta det avgörande beslutet.
4.2 Hur bidrar den gröna påsen till uppfyllandet av de nationella miljömålen inom
Linköpings kommun?
De nationella mål som sats upp är något som alla kommuner och län behandlar på olika sätt,
det finns ingen standardmodell för hur man som ort skall uppfylla dessa krav från högre ort.
Inom Linköpings kommun når man ej upp till målen själva, utan det är snarare en
sammansättning av allt som görs i de nationella miljömålen som tillslut leder fram till resultat
inom flertalet. Dock är dessa mål styrande och ligger till grund för hur man inom kommunen i
Linköping bryter ner specifika mål till en egen lokal nivå. Dels inkluderas det övergripande
målet om att begränsa klimatpåverkan, där de på ort bestämt att vara CO2 neutrala till år
2025.16 Utifrån detta finns nu delmål där framförallt indikatorer samt beräkningssätt är klara
vilket lett till det nya naturvårdsprogram som i stor grad utgår från just de nationella
miljömålen. Programmet inkluderar de åtgärder som skall göras samt det långsiktiga arbetet
med miljön där egna krav som utgått från de nationella målen bryts ned för att kunna
appliceras på lokal nivå.
Intervju med Helena Kock Åström, Miljöstrateg i kommunledningen
Intervju med Helena Kock Åström, Miljöstrateg i kommunledningen
16
http://www.linkoping.se/Global/Miljö%20och%20hälsa/Natur/Naturvårdsprogram/Remissha
ndling_del_1_och_2.pdf?epslanguage=sv
14
15
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
Kommunen är tydlig med att det ej finns något samlat miljöprogram utan att
naturvårdsprogrammet snarare är sammanvävt med en energi- och klimatplan- där
övergripande miljömål står till grund för de krav som brutits ner i mindre delar.
En översiktsplan inkluderande en avfallsplan där flertalet av målen är nedbrutna för att
anpassas efter kommunen innehåller just kravet på att ha en renhållningsordning. I denna
skrift står det nu tydligt efter kommunens arbete att Gröna Påsen skall finnas med som en
praktisk lösning, detta styrs ytters från ordningen. Att Gröna Påsen så snabbt kom att
användas härleds utav det faktum att kommunen endast har monopol på hushållsavfall, men
behöver göra upphandlingar för att kunna påverka inom andra avfallsområden. Tekniska
Verken som utgör grunden i arbetet och som även kom med initiativet är helägt av Linköpings
kommun och man kunde därför direkt koppla denna idé med uppfyllandet av de lokala
miljömålen. Ett av dem är att 30-35% av allt biologiskt avfall skall omhändertas och nyttjas
till det positiva.17 Därför ses Gröna Påsen som ett samverkansprojekt där kommunen i
samarbete med Tekniska Verken kan bidra till naturvården.
Slutprodukten i den Gröna påsen ligger i användandet av den biogas eller det biogödsel som
går att framställa. Metangasen kan dels användas i fjärrvärme men ser även till att driva
Östergötlands busstrafik, vilket drastiskt minskar koldioxidutsläppen.18 Här finner vi direkt en
anknytning till det mål om att vara CO2 neutrala till 2025.19 Metan som blir till värme är en
stor del i att uppfylla just målet om koldioxid neutralitet, även omhändertagandet av
biologiskt avfall. Istället för att använda konstgödsel går nu avfallet direkt tillbaka till bonden
i form av biogödsel vilket är vitalt för att bibehålla naturvården. Efter dessa steg har vi slutit
kretsloppet för matresterna. Alla dessa handlingar ligger i linje med det miljöarbete som
Linköpings kommun utför, att nyttiggöra avfallet så gott det går!
http://www.miljomal.se/Hur-nar-vi-malen/Avfall/
Malin Enocksson, Prdoduktionschef , Svensk Biogas i Linköping
19
http://www.linkoping.se/Global/Miljö%20och%20hälsa/Natur/Naturvårdsprogram/Remissha
ndling_del_1_och_2.pdf?epslanguage=sv
17
18
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
5. Diskussion:
En positiv aspekt av införandet av den Gröna Påsen är det faktum att kommunen faktiskt tagit
ett beslut angående miljöpolitiken som påverkar befolkningen direkt. Vi anser att påsens
positiva påverkan sträcker sig långt över den mängd biogödsel och biogas den framställer.
Den lilla avfallspåsen blir en symbol för att man ser allvarligt på miljöhotet och faktiskt
förändrar politiken därefter. Beslutet om att införa den Gröna Påsen resulterade i något
befolkningen kan ta på, en påminnelse i samband med varje måltid om att man bör agera
klimatsmart. Den finns i varje hem och kräver varje hushålls engagemang för att fungera.
Påsen gör ingen nytta om den inte används på rätt sätt. Små detaljer som att man slänger
matavfallet i rätt soptunna och att man knyter påsen på rätt sätt blir därför en startpunkt för
varje hem att engagera sig i miljöfrågan. Beslutet har därigenom öppnat för att börja agera
miljösmart. Inte endast genom påsens faktiska konsekvenser utan genom attityden som införs.
Om man börjar med en liten handling som att slänga matavfallet i rätt soptunna blir steget
kortare till att sortera resen av avfallet. Man kanske börjar ta cykeln till jobbet och inför andra
positiva förändringar i vardagen som gynnar miljön. En positiv spiral kan sedan leda till större
engagemang för miljöfrågor och på så sätt få en större prioritet i kommunen och riksdagen.
Teoretiskt sett skulle den Gröna Påsen kunna vara en markering från kommunen som sedan
resulterar i större engagemang från folket som i sin tur påverkar kommunen ytterligare. Ett
växande frö som planterats i Linköpingsbornas medvetande.
Den kommunala kompetensen definieras av vad en kommun kan och måste göra. Då
miljövård är en punkt som är högst kontrollerad av den centrala makten, speciallagsreglerad
kompetens, har kommunen en skyldighet att försöka uppnå de krav som ställts från högre
ort.20 Nationella miljömål kan alltså ses som tvingande men är i slutändan vad kommunen
”kan” göra för att bidra och dra sin del av lasten för att slutligen nå upp till de nationella
målen.
Den politiska vägen från de nationellt ställda målen till ett faktiskt beslut på kommunal nivå
kan verka lång och problematisk. Ett eventuellt problem är tolkningsutrymmet och eventuella
feltolkningar av nationella beslut. Men det är även vad som ger kommunerna möjlighet att
20
Norén Bretzer, Ylva (2010). Sveriges Politiska System. Lund: Studentlitteratur
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
anpassa dessa till närområdet. Förutsättningarna ser olika ut över hela landet och det är därför
omöjligt att ställa upp mål som kan appliceras rakt av utav varje enskilt kommun. Detta skulle
även förminska kommunens handlingsutrymme kraftigt och därigenom bidra till ett
ineffektivt politiskt system. Det är dels ineffektivt men även näst intill omöjligt att gå in och
detaljstyra varje kommuns sätt att hantera de nationella miljömålen och man ser hellre flera
olika tolkningar utav dem och olika tillvägagångssätt för att nå dit. Linköpings införande av
Gröna Påsen ansågs gynna närområdet men är förmodligen inte lika aktuellt i andra
kommuner runt om i landet. Det blir möjligt att agera utefter vad som bidrar optimalt till varje
kommuns möjligheter att förbättra miljön.
De många olika institutioner som blandar sig i processen kan både ses som positivt samt
negativt. Genom att flera aktörer granskar och ser över kostnader, konsekvenser samt övriga
aspekter som spelar in i påsens utformning skapas en överblick där alla i slutändan kan förlita
sig på att resultatet blir lyckat. Det faktum att Tekniska Verken ägs fullt ut av kommunen och
att kommunstyrelsen faktiskt är det beslutande organet i verksamheten gör att båda parter
gynnas genom jobbtillfällen samt måluppfyllelse. De negativa delarna med att ha så pass
många instanser innan det faktiska beslutet genomförs till en praktisk handling är det är en
tidskrävande process. Det kan även vara väldigt svårt att få igenom konkreta förslag när en
mängd aktörer spelar in i den beslutandeprocessen, av tidigare erfarenheter vet vi att detta kan
leda till handlingsförlamning inom lösningar.
6. Slutsatser

Gröna påsen är till stor hjälp för att uppnå Linköpings kommuns mål om att
vara en koldioxidneutral kommun 2025

Linköpings kommun arbetar ej utifrån de nationella miljömålen utan bryter ner
dem till mindre mål som kan appliceras på en lokal nivå

Det faktum att kommunen har monopol på hushållsavfallssortering samt att
Tekniska Verken är kommunalt ägt bidrog till en snabb och effektiv
beslutsprocess
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5
Källförteckning:
Otryckta källor:
1
[1] http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-
internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/#
2
http://svenska.yle.fi/artikel/2012/12/08/kyotoavtalet-forlangs-till-2020
3
http://linkoping.se/Global/Start/Nyheter/StrategiskplanNY.pdf
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/15-God-bebyggd-miljo/
5
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/1-Begransad-klimatpaverkan/
6
http://www.tekniskaverken.se/avfall-atervinning/hushall/matavfall/
4
7
8
9
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/Miljomalssystemets-historia/
http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/64/69/db3699d7.pdf
http://www.naturvardsverket.se/sv/Sveriges-miljomal--for-ett-hallbart-samhalle/Historik/
10
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-
miljomal/Miljokvalitetsmalen/
11
http://www.linkoping.se/sv/Trafik-resor/Cykling/
http://www.dn.se/ekonomi/ekologisk-forsaljning-slar-rekord-1.959656
http://www.icanyheter.se/Nyheter/Inrikes/Ekologisk-forsaljning-okar/
13
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/suget-efter-hybridbilar-okar_1065517.svd
12
16
http://www.linkoping.se/Global/Miljö%20och%20hälsa/Natur/Naturvårdsprogram/Remissh
andling_del_1_och_2.pdf?epslanguage=sv
17
19
http://www.miljomal.se/Hur-nar-vi-malen/Avfall/
http://www.linkoping.se/Global/Miljö%20och%20hälsa/Natur/Naturvårdsprogram/Remissh
andling_del_1_och_2.pdf?epslanguage=sv
Primära källor i form av person:
18
14
Malin Enocksson, Produktionschef , Svensk Biogas i Linköping
Intervju med Helena Kock Åström, Miljöstrateg i kommunledningen
Tryckta källor:
20
Norén Bretzer, Ylva (2010). Sveriges Politiska System. Lund: Studentlitteratur
IEI
733G16: Det svenska politiska systemet
2013-10-08
Grupp A5