Statsvetenskap 1 HT 2013 - Det svenska politiska systemet 733G16
Rapport
AB Östgötatrafikens skuldhantering
Cecilia Göthe Norlin Agnes Kyrö Otto Moen
2013-10-16
Innehållsförteckning
1. Inledning...........................................................................................................................3
1.1 Syfte.............................................................................................................................3
1.2 Frågeställningar och avgränsningar.............................................................................4
1.3 Metod...........................................................................................................................4
1.4 Källkritik........................................................................................................................5
2. Bakgrund..........................................................................................................................6
2.1 Organisation.................................................................................................................7
2.2 Legitimitetstriangeln......................................................................................................8
2.3 Den kommunala självstyrelsen.....................................................................................8
2.4 Offentlighetsprincipen...................................................................................................9
2.5 New Public Management (NPM)..................................................................................9
3. Resultat av intervjuer......................................................................................................10
3.1 Intervju med vd för AB Östgötatrafiken, Paul Håkansson...........................................10
3.2 Intervju med ledamot i trafiknämnden, Jonas Andersson (v)......................................11
4. Diskussion kring frågeställningar....................................................................................13
5. Slutsats...........................................................................................................................16
6. Källförteckning................................................................................................................18
2
1. Inledning
AB Östgötatrafikens hantering av biljettkontroller och kontrollavgifter för ej betalande
resenärer är något som tidigare under året uppmärksammats i media och i och med detta
väcktes frågeställningen om hur många det egentligen är som blir skuldsatta på grund av
obetalda resor? Problemet med att ta reda på det här ligger i att AB Östgötatrafiken säljer
sina skulder till inkassoföretaget Visma Collectors AB som sedan, tillsammans med andra
uppköpta skulder, vidareför dessa till Kronofogden. Skulderna som endast tillhör AB
Östgötatrafiken blir således mycket svåra att spåra.
Arbetet kommer att behandla samarbetet mellan AB Östgötatrafiken och inkassoföretaget
Visma Collectors AB.
Arbetet är objektivt och kommer att skrivas i tredje person. Vidare benämns Visma
Collectors AB som ViC.
1.1 Syfte
Syftet med arbetet är att objektivt granska avtalet AB Östgötatrafiken har upprättat
tillsammans med ViC och att undersöka anledningarna till att Landstinget Östergötland
låter skuldhanteringen ligga på entreprenad. Vidare undersöks om skuldförsäljningen till
ViC ligger i linje med vad politikerna anser att skattefinansierad verksamhet bör ägnas åt
och om bolagets styrelse, såväl som representanter i landsting, anser att detta är något som
allmänheten bör vara upplyst om.
3
1.2 Frågeställning och avgränsning
Ämnet som valts tangerar givetvis många andra frågor, exempelvis huruvida vi bör ha
avgifter över huvud taget och hur stora dessa rimligtvis bör vara, men arbetet kommer
tydligt vara avgränsat till AB Östgötatrafikens skuldhantering och därmed även AB
Östgötatrafikens samarbete med ViC. Arbetet kommer dels att föra en diskussion utifrån
den legitimitetstriangel (förklaras på s.8) som beskrivs i Sveriges Politiska System (Ylva
Norén Bretzer, 2010), dels ifrågasätta det demokratiska i att ett skattefinansierat bolag
ägnar sig åt skuldförsäljning. Rapporten avgränsar sig således till tre huvudpunkter med
tillhörande frågeställningar:
1. Effektivitet - Är det mer effektivt för landstinget att lägga skuldhanteringen på
entreprenad?
2. Rättsäkerhet - Är det en rättighet att få åka kollektivtrafik? Och i sådant fall, är det
principiellt viktigt att kollektivtrafiken inte skuldsätter människor?
3. Demokrati - Har man allmänhetens stöd för hur man hanterar skulderna och hur vet
man i sådant fall det? Hur vet man att folk har råd? Kan man dra slutsatser om
medborgarnas betalningsförmåga utifrån skulderna?
1.3 Metod
För att besvara frågeställningarna har arbetet utgått ifrån AB Östgötatrafikens avtal med
ViC (se bifogad fil), vilket tillgodosetts via Jonas Jonsson, bolagsjurist på AB
Östgötatrafiken. Urvalet av intervjuade personer är främst baserat på positionsrelevans.
De personer som intervjuats är följande, uppräknade i bokstavsordning:
Jonas Andersson (v), ledamot i trafiknämnden
Göran Gunnarsson (c), ordförande i trafiknämnden
Christian Gustavsson (m), styrelseordförande för AB Östgötatrafiken
Paul Håkansson, vd för AB Östgötatrafiken
Anna Larsson (s), andre vice ordf. i trafiknämnden
Jan-Owe Larsson (m), förste vice ordförande i trafiknämnden
Representanter från båda blocken har intervjuats för att balansera argumenten. För att
även få tjänstemannasidans uppfattning har också vd för AB Östgötatrafiken intervjuats.
De frågor som ställts till givna personer lyder som följer:
4
- Varför läggs skuldhanteringen på entreprenad?
- Vad är ViC:s företagsidé? Realistisk? Cynisk? Är det i linje med vad skattefinansierad
verksamhet ska syssla med?
- Hur finansieras kollektivtrafiken? Procentsatser biljettintäkter/skatt?
- Diarieförs obetalda snålskjutsavgifter?
- Om man vill ha reda på hur många som hamnar hos Kronofogden till följd av de här
uppgifterna - hur gör man då? Hur gör ni om ni vill veta det när ni tar beslut om avgifter i
kollektivtrafiken?
- Har allmänheten kommit med synpunkter? Vad spelar deras åsikter för roll?
- Hur har det fungerat?
- Har fler gjort likadant?
- Vad är tanken för framtiden?
Vidare har arbetet utgått ifrån litteraturen som anges i källhänvisningen (1.4).
1.4 Källkritik
Både Sveriges Politiska System och Svensk Politisk Historia bedöms som objektivt skrivna
och politiskt neutrala. Litteraturen anses således vara trovärdig, inte minst då det är den
kurslitteratur som tilldelats. Även föreläsningarna bedöms som trovärdiga då dessa också
ingår i kursmaterialet.
Kritik av Svea Rikes Lag anses vara irrelevant inom ramen för det här arbetet.
AB Östgötatrafikens årsredovisning för 2012 är granskad av oberoende lekmannarevisor
Agneta Tillmar.
Avtalet mellan AB Östgötatrafiken och ViC har diarieförts och stämplats av en registrator
år 2011. Avtalet bedöms stämma överens med originalet.
Intervjuerna är genomförda via telefon och mailkorrespondens vilket lämnar utrymme för
en ofrånkomlig subjektivitet i tolkningen. I intervjun med vd Paul Håkansson mailades
frågorna initialt men på grund av tidsbrist valde han att besvara frågorna via telefon.
5
Tekniska detaljer, så som allmänna handlingar om skuldsammanställningar, har i
skrivande stund ej tillhandahållits. Således har vd Paul Håkanssons uppgifter ej kunnat
styrkas. I kraft av hans tjänst bedöms han som en relevant källa till arbetet. Uppgifterna
lämnar utrymme för godtycke i och med att hans enskilda professionella kunskaper
efterfrågats. I utgångsläget var det önskvärt att separera frågeställningen till det att de
tekniska frågorna ställdes till en av bolagets tjänstemän medan de principiella frågorna
besvarades av politiker i landstinget. Detta eftersom den fördelningen ansågs vara relevant
för avgörandet om det fanns någon ideologisk koppling till svaren. Fördelningen
försvårades i och med att styrelseordförande Christian Gustavsson (m) avböjde sin intervju
och istället ställde sig bakom vd Paul Håkanssons uttalanden. Både vd Paul Håkanssons
politiska neutralitet och styrelseordförande Christian Gustavssons (m) politiska
övertygelse kan därför ifrågasättas.
Intervju med ledamot i trafiknämnden Jonas Andersson (v) tog emot och besvarade
frågeställningarna via mailkorrespondens. Han reserverade sig för att frågeställningen
delvis var ny för honom men svarade ur ett principiellt perspektiv. Därför anses Jonas
Anderssons (v) svar vara helt politiskt subjektiva.
Göran Gunnarsson (c), ordförande i trafiknämnden och Anna Larsson (s), andre vice
ordförande i trafiknämnden, hänvisade frågorna till bolagets styrelse. Jan-Owe Larsson
(m), förste vice ordförande i trafiknämnden, gick ej att få tag på. Beträffande Göran
Gunnarssons (c) och Anna Larssons (s) hänvisande till bolagets styrelse tolkas detta som
att nämnda personer ej anser frågeställningen beröra politiska ideologier.
2. Bakgrund
AB Östgötatrafiken är ett bolag som från och med 2012 ägs av Landstinget i Östergötland.
Bolaget finansieras idag till 40% av biljettintäkter och till 60% av skatt och bidrag, något
som planeras att ändras till år 2020 då procentsatserna kommer att fördelas 50/50. Inför
2012 infördes också en skatteväxling som innebar att Landstinget i Östergötland övertog
det ekonomiska ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken i länet. Det är alltså
landstinget som direkt säljer AB Östgötatrafikens skulder till ViC.
6
2.1 Organisation
Landstingsstyrelsen
M, FP, S, C
M, M, M, Kd, S, S, S, S, S, V, Mp, Vl, Vl*
Trafiknämnden
C, S, M
M, M, M, Kd, FP, S, S, S, V, Mp, Vl*
AB Östgötatrafiken - Bolagsstyrelse
M, S
Kd, S, FP, S, (X)**
* Vrinnevilistan
** Göran Nordström,
inget parti har funnits
7
2.2 Legitimitetstriangeln
Legitimitetstriangeln är ett verktyg för att analysera politiska besluts legitimitet. Den
består av tre jämviktspunkter: effektivitet, rättssäkerhet och demokrati. De här tre
grundvärdena anses vara oförenliga vilket leder till att det inte finns något givet svar på var
tyngdpunkten ska ligga. Det är alltså upp till opinionen om var betoningen i
legitimitetstriangeln ligger i olika frågor. Värdet effektivitet innehåller ideal om ” den
levererande staten” (Norén Bretzer 2010) och berör således all offentlig verksamhet som
förväntas leverera resultat till medborgarna. Rättssäkerhetens värde ligger vid bemärkelse
i att alla ska vara lika inför lagen, att offentlig verksamhet ska vara förutsägbar och
objektiv. Det tredje värdet är demokrati och ”folkstyrelsens förverkligande” (Norén
Bretzer 2010). Demokrativärdet ligger därför i att folket är självstyrande, att alla myndiga
är röstberättigade och att det finns en folksuveränitet - ”all offentlig makt i Sverige utgår
från folket” (RF:1).
2.3 Den kommunala självstyrelsen
Den kommunala självstyrelsen innebär bland annat att kommun och landsting själva
beslutar om lokala angelägenheter. En förutsättning för detta är den kommunala
beskattningsrätten (landstingsskatten i Östergötland ligger för närvarande på 10,92%).
Kommunallagen (som även reglerar landsting) anger att kommunal verksamhet inte får
verka konkurrensnedvridande. De är berättigade att driva företag, dock utan syfte att vara
vinstdrivande. Kommuner får emellertid upphandla tjänster av vinstdrivande företag.
Inom ramen för den kommunala kompetensen får de själva besluta om avgifter (t.ex.
biljettpriser).
8
2.4 Offentlighetsprincipen
Enligt offentlighetsprincipen, som regleras i Tryckfrihetsförordningen, ska alla upprättade
eller inkomna allmänna handlingar arkiveras och lagerhållas på den aktuella myndigheten.
Handlingarna kan begäras ut av allmänheten, såvida inte särskilda sekretessbestämmelser
råder.
Syftet med offentlighetsprincipen känns igen från legitimitetstriangeln: det ska vara
rättssäkert och besluten ska tas på ett sådant sätt så att medborgarna behandlas lika inför
lagen, effektiviteten gynnas i och med att slarv, inkompetens och misskötsel av
organisationer avslöjas lättare när allmänheten får insyn i diarierna, dessutom bejakas
demokratin när medborgarna får tillgång till beslutsunderlag och fakta rörande politiska
beslut.
2.5 New Public Management (NPM)
New Public Management är ett samlingsnamn för metoder som syftar till att göra politiken
mer effektiv snarare än reformativ. Metoderna rättfärdigar att prioritera effektivitet före
legalitet. Vidare sätts marknaden som ideal med fokus på konkurrens, individualitet och
ledarskap. New Public Management har sedan 1980-talet gradvis införts i den svenska
offentliga förvaltningen. Som ett resultat av detta har, sedan början av 1990-talet till och
med år 2009, antalet myndigheter i Sverige minskat från 1400 st. till 400 st.
9
3. Resultat av intervjuer
Göran Gunnarsson (c), ordförande i trafiknämnden och Anna Larsson (s) valde att hänvisa
till bolagsstyrelsen och därmed till Christian Gustavsson (m), styrelseordförande för AB
Östgötatrafiken och till Paul Håkansson, vd för AB Östgötatrafiken. Styrelseordförande
Christian Gustavsson (m) meddelade vidare att han ställer sig bakom samtliga svar som
ges av vd Paul Håkansson.
3.1 Intervju med vd för AB Östgötatrafiken, Paul Håkansson
Utifrån den första huvudpunkten, rörande effektivitetsfrågan, svarar Paul Håkansson att
ärendemängden, alltså obetalda kontrollavgifter, inte är tillräckligt stor för att en enskild
organisation ska behövas för att driva in dem. Således anser har att det är mer effektivt för
Landstinget Östergötland att lägga skuldhanteringen på entreprenad.
Ur rättsäkerhetsaspekten, och frågan som berör skuldsättandet av obetalande resenärer,
anser Paul Håkansson att det är ett säkert system för kollektivtrafikresenärerna. Han
uppger att vid avsaknaden av färdbevis så finns det en förordning (lag om tilläggsavgift i
kollektiv persontrafik SFS 1977:67) som reglerar hur dessa fall ska hanteras.
Vidare berättar han att det finns alla möjligheter att överklaga ärendet hos bolaget. Om
man vill överklaga ett fall i ett senare skede så kan man få en prövning hos Kronofogden. I
vissa fall, då resenären bestrider att denne har åkt utan färdbevis, så blir det ett
partsförhållande mellan AB Östgötatrafiken och berörd resenär i och med att en
polisanmälan upprättas.
Vad gäller landstingets insyn i bolagets skuldhantering, så får politikerna i AB
Östgötatrafikens styrelse löpande rapporter om skuldläget, enligt Paul Håkansson. Här
inräknat de sammanställningar av siffror och antalet överklaganden som finnes.
Beträffande allmänhetens insyn i bolagets verksamhet berättar han följande:
”Den enskildes korrespondens med bolaget är inte offentlig, men sammanställningarna
blir offentliga i samma stund som de överförs från mig, i egenskap av VD, till styrelsen,
då de diarieförs.”
10
Paul Håkansson säger sig ha gott förtroende för ViC:s verksamhet.
”De lever på de tilläggsavgifter de lägger på och på att det finns en vinstmarginal. De
utför tjänsten på ett rättssäkert sätt. Det är ett system vi uppfattar som tämligen
välfungerande på så vis att det håller en god kvalitet och att kunden har möjlighet att
göra rätt för sig”
Han betonar att han inte anser att kollektivtrafiken är en form av myndighetsövning.
Privata trafikbolag följer samma förordning som gäller när personer åker utan färdbevis.
Att kollektivtrafiken är till stor del skattefinansierad ser han inte som ett argument för att
man ska agera annorlunda.
Ur relationen kund och den som utför tjänsten anser Paul Håkansson att det inte ska vara
någon skillnad mellan upphandlad trafik eller helt privat trafik. Han anser att det handlar
om att utöva myndighetsföreskrifter: att lägga ut skulderna på entreprenad anser han vara
en politisk icke-fråga och istället en förordning som politikerna har att besluta om.
3.2 Intervju med ledamot i trafiknämnden, Jonas Andersson (v)
Jonas Andersson (v) håller med vd Paul Håkansson om att skulderna säljs till ViC av
affärsmässiga och effektivitetsavgörande skäl. Han anser att det är effektivare för företag
och förvaltningar att sälja sina fordringar till inkassoföretag då det resulterar i att
kontrollavgifterna säkerställs samtidigt som riskerna överförs på inkassoföretagen.
Till skillnad från vd Paul Håkansson anser Jonas Andersson (v) att rättsäkerheten
påverkas negativt i och med AB Östgötatrafikens, och därmed landstingets,
skuldförsäljning. Gällande ViC:s affärsidé och hur den linjerar med vad skattefinansierad
verksamhet ska ägnas åt säger han:
11
”Detta är en affärsverksamhet som har kunnat etablerats under 80- och 90-talets
nyliberalisering, avregleringar samt konsumentskyddslagens urholkning. Ur ett
politiskt, demokratiskt och rättssäkert synsätt bör inkassoverksamhet endast få bedrivas
av en statlig myndighet.”
Jonas Andersson (v) är vidare kritisk till hur demokratiska principer åsidosätts genom
förfarandet. Han anser att ett inkassoföretag är ett ytterligare steg för att avskärma den
politiska nivån från verkligt ansvarstagande.
Rättsäkerheten kring frågan fortsätter Jonas Andersson (v) att kritisera genom att hänvisa
till den metod som idag används vid biljettkontroll: det är upp till resenären att visa upp
giltig biljett även om betalsystemet fallerat under resan. Detta resulterar i att en resenär
med betald biljett, som dock ej registrerats, fortfarande kan bli bötfälld och tvingad att
betala kontrollavgift innan resenären i frågan kan hävda sin rätt. Om resenären i Jonas
Anderssons (v) fall ej kan betala kontrollavgiften, hamnar personen i fråga hos
inkassoföretaget som i sin tur gör vinst på att personen ej har råd (trots betald biljett).
Detta anser han bestrida rättsäkerheten i systemet.
Jonas Andersson (v) uttrycker vidare kritik mot att AB Östgötatrafiken saknar
allmänhetens stöd i förafarandet och anser att AB Östgötatrafiken ej har någon förankring
hos allmänheten.
När det kommer till offentlighetsprincipens rader om allmänna handlingar, så är han
tveksam till hur mycket bolaget är tvunget att hålla öppet för allmän insyn. Han berättar
att de enda som med rätt kan kräva redovisning är ägareföretaget, i det här fallet alltså
Landstingstyrelsen.
Inför framtida scenarier lovar han väljarna att Vänsterpartiet, om de får bilda en majoritet
tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, kommer att begränsa AB
Östgötatrafikens möjligheter till biljettkontroller och att skärpa rutinerna kring dessa.
12
4. Diskussion kring frågeställningar
Undersökningen av AB Östgötatrafikens skuldhantering, genom ViC, har alltså
huvudsakligen sina grunder i de intervjuer som utförts med AB Östgötatrafikens vd Paul
Håkansson och med ledamot i trafiknämnden Jonas Andersson (v).
I de intervjuer som ställdes fick personerna först frågan om hur denna
försäljningsverksamhet förhåller sig till legitimitetstriangeln. Alltså hur legitim AB
Östgötatrafikens skuldhantering är, baserad på de tre principer som när i samspel kan
bevisa legitimiteten hos en offentlig organisation. Dessa tre principer; effektivitet,
rättssäkerhet och demokrati, blev alltså tre delfrågor, där svaren varierade i stor
utsträckning mellan de olika personerna.
På den första principen, effektivitet, ”hur effektivt är det att lägga ut skuldhanteringen på
entreprenad?” var dock de båda tillfrågade överens om att detta var något som ökade
effektiviteten i verksamheten. Man överlåter riskerna med utebliven inbetalning till ViC
och det underlättar för bolaget då det är en kompetens som AB Östgötatrafiken ej själv
behöver tillhandahålla.
Som ett privat företag är ViC utsatta för konkurrensen som uppstår i marknaden och måste
därför anpassa sig till förändringar i större utsträckning än vad en offentlig organisation
med monopol behöver. Detta leder till att effektiviteten i verksamheten blir högre, då den
ständigt behöver optimeras för att behålla en ledande roll inom branschen. Det skulle
såklart gå att beskriva ViC:s position som i besittning av ett, av landstinget skapat, privat
monopol med kontinuerligt stöd från den offentliga sektorn. Men då detta avtal mellan AB
Östgötatrafiken och ViC endast innefattar kollektivtrafiken inom Östergötland, finns det
utrymme för en typ av konkurrens genom jämförande av olika regioner och hur effektivt
verksamheten hanteras i dessa. I och med denna jämförande konkurrens finns det
incitament för regionerna att maximera effektiviteten i dessa verksamheter, vilket leder till
att även entreprenörer har ett behov av maximera sin effektivitet för att konkurrera i
upphandlingsprocessen med den offentliga sektorn. Detta kan man absolut se som ett
inslag i hur New Public Management har påverkat tänket inom de borgerliga partierna,
där man med den fria marknaden och privata företag som ideal, försöker eftersträva en
kombination av 1900-talets skattefinansierade verksamheter och de positiva effekterna av
13
konkurrens som existerar i marknaden. New Public Management ligger således i linje med
de borgerliga partiernas vision om att minska den offentliga sektorn, och där igenom öka
privatiseringen, genom att lägga ut ett flertal tjänster på entreprenad.
Då det gäller den andra principen, rättssäkerhet, och ”hur rättssäkert det är att lägga ut
skulderna på entreprenad?” var de svarande av, i stort sett, motsatta åsikter. AB
Östgötatrafikens vd Paul Håkansson hävdade, med hänvisning till förordning SFS 1977:67
(lagen om tilläggsavgift inom kollektiv persontrafik) som behandlar både offentliga och
privata bolag, att det genom denna förordning finns lagstiftning som legitimerar
rättssäkerheten. Jonas Andersson (v), ledamot i trafiknämnden, menade dock att systemet
är ytterst tveksam som rättssäkert. Han hävdade bland annat att ”det är upp till resenären
att bevisa giltig biljett även om betalsystemet har fallerat under resan” och att ”en
bötfälld resenär med betald biljett /.../ måste betala kontrollavgift innan [personen] kan
hävda sin rätt”. Det ska dock nämnas att Jonas Andersson (v) ej hänvisade till någon
förordning eller regelverk. För diskussionens skull antas att Jonas Anderssons (v)
påståenden är korrekta, och vidare kan en diskussion beträffande legitimiteten av Jonas
Anderssons (v) kritik föras.
Ser man till vad SFS 1977:67 nämner om tilläggsavgifter, så finns det inget som direkt
reglerar de områden som kritiseras av Jonas Andersson (v), utan de faller alla inom lagen
för hur AB Östgötatrafiken får bedriva sin verksamhet. Dock kan kritiken såklart uppfattas
som riktig beträffande hur AB Östgötatrafiken bedriver sin verksamhet gentemot sina
kunder, vilket om det utfördes av ett privat företag, trots dess legalitet, skulle kunna väcka
ogillande och därmed vara skadligt för företagets status som en pålitlig leverantör av en
tjänst - i detta fall den kollektiva trafiken. Då AB Östgötatrafiken besitter ett monopol
inom kollektivtrafiken, är det möjligt att de omständigheterna som Jonas Andersson (v)
beskriver, uppstått i avsaknaden av konkurrens. Frågan är då om Jonas Anderssons (v)
krav på ökad kontroll från den offentliga sektorn skulle leda till en förbättring, eller om
lösningen på problemet finns i att öppna upp verksamheten för marknaden.
För den tredje principen, demokrati, och frågeställningen ”har man allmänhetens stöd för
hur man hanterar skulderna, och hur vet man i sådant fall det?” var även här de
intervjuade av skilda åsikter. Paul Håkansson beskrev hur politikerna i bolagets styrelse får
rapporter vad gäller allmänhetens insyn i den här frågan. Rapporterna innehåller, enligt
14
Paul Håkansson, sammanställningar av siffror, antal överklaganden med mera. Den
informationen som politikerna tar del av genom dessa rapporter är vad som ligger till
grund för att AB Östgötatrafiken är legitim på principen om demokrati, menar Håkansson.
Jonas Andersson (v) anser åt det motsatta att sättet som verksamheten drivs på inte är
demokratiskt legitim, utan att försäljningen av skulderna till ViC är ett steg bort från
tanken om att beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt. Han anser således att
politikerna genom detta beslut tar mindre ansvar för vad deras beslut leder till.
Ser man till de demokratiska värderingarna Jonas Andersson (v) har som grund i sin kritik
till den nuvarande situationen, anses kritiken vara berättigad. När man lägger ut
verksamheter på entreprenad så blir det ännu en instans som beslut och information
måste färdas igenom innan de når fram till sitt slutgiltiga mål. Om man istället ser till hur
de mer liberala politikerna inom de borgerliga partierna värderar demokrati i den här
aspekten, så är den kollektiva trafiken inte något som ses som en demokratisk rättighet så
som socialistiska partier ser den. Med New Public Management som en kompromiss för att
inte helt överge den äldre modellen av skattefinansierad kollektivtrafik, än dock med
privata företag som ideal, så ses principen om demokrati som mindre viktigt då de privata
företagen inte administreras genom folkstyre. En hög utsträckning av offentligt
inblandande i företagen, för att kontrollera att verksamheten sköts i enlighet med de
styrandes mål, kan ses som en aspekt av just den offentliga kontroll man med New Public
Management försöker undvika.
Denna syn på demokratiska rättigheter är vad som ligger till grunden för de
meningsskiljaktigheter som de två benämnda personerna har. Det är svårt att avgöra vilket
av dessa påståenden som är korrekt utan att ta en politisk ställning i frågan. Då det enligt
lag måste finnas offentlig kollektivtrafik inom regionen, så finns det legitimitet i
Anderssons kritik; en offentlig verksamhet ska, liksom hela det demokratiska systemet,
grunda sig i ett folkstyre enligt konstitutionen. Det ter sig då som att influensen från
marknaden, tillsammans med att ett utvalt företag gynnas, strider mot dessa
bestämmelser. Vidare kan man argumentera för att, då kollektivtrafiken inte har ett direkt
skriftligt stöd i konstitutionen, så är det inte en grundläggande permanent rättighet, utan
en rättighet som etablerats i ett senare skede. Då denna rättighet, enligt detta argument, är
öppen för förändring, så kan även den förändring, som New Public Management innebär,
ses som legitim.
15
5. Slutsats
Generellt tycks frågeställningarna som arbetet har behandlat vara nya för både politiker
och tjänstemän, detta trots antagandet om att ämnet var av populistisk karaktär. Det är
tydligt att detta inte är några frågeställningar som i dagsläget tas i betänkande av varken
politiker eller tjänstemän. Anseendet om frågeställningarna berör politiska ärenden eller
inte är delat, men generellt kan konstateras att de ej anses vara relevanta ur ett politiskt
perspektiv. De anses istället beröra ett tjänstemannainitiativ där effektivitet och
ekonomisk gynnsamhet sätts före politiska ideologier.
Beträffande arbetets första frågeställning rörande effektivitetsfrågan finns ett konsensus
om att AB Östgötatrafikens försäljning av skulder till ViC är effektiviserande för bolaget
och därmed Landstinget Östergötland. Slutsatsen i den här frågeställningen är således att
skuldhanteringen läggs på entreprenad för att underlätta och effektivisera AB
Östgötatrafikens verksamhet.
I frågan i om det är en rättighet att få åka kollektivtrafik skiljer sig delvis åsikterna.
Bolaget, och i och med det den borgerligt representerade styrelsen, anser kollektivtrafiken
vara delvis en rättighet, delvis ett privilegium. Jonas Andersson (v), som i detta fall får
representera oppositionen, bedöms vara av den politiska övertygelsen att användandet av
kollektivtrafik bör vara en allmän rättighet. Slutsatsen av Jonas Anderssons (v) argument
tyder på att det anses vara principiellt viktigt att kollektivtrafiken inte skuldsätter
människor.
Rörande vår tredje och sista punkt med tillhörande frågeställningar, beträffande den
demokratiska aspekten i AB Östgötatrafikens skuldförsäljning till ViC, finns det politiskt
ideologiska motsättningar. Slutsatsen i frågan om man har allmänhetens stöd för hur man
hanterar skulderna eller inte, lämnar stort utrymme för godtycklighet då ingendera av
parterna hänvisat till relevanta dokument. Ingen objektiv slutsats kan således dras i denna
fråga. Gällande frågan huruvida Landstinget Östergötland och styrelsen för AB
Östgötatrafiken kan erhålla information om medborgarna har råd eller inte, kan heller
ingen objektiv slutsats dras. Detta eftersom inga svar av betydande karaktär erhållits.
16
Slutsatser om medborgarnas betalningsförmåga är för oss omöjliga att dra då skulderna
sålts vidare till ViC och på så sätt är mycket svåra att spåra.
Den demokratiska och politiska debatten som uppkommer kring de frågeställningar
arbetet behandlat handlar till största del om huruvida de tre värdena i legitimitetstriangeln
bör balanseras. Detta skiljer sig tydligt mellan olika politiska ideologier och
ställningstaganden men det finns även individuella meningsskiljaktigheter i frågan.
Rapporten är till stor del anpassad utifrån de intervjuer som gjordes och det krävdes ett
flexibelt förhållandesätt till frågeställningarna. Arbetet kom således att delvis behandla
andra frågeställningar än vad som initialt var planerat.
Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att arbetet till stor del kan anses som lyckat.
En bredare och mer omfattande analys hade varit möjlig om flera intervjuer resulterat i
användbart material. En eventuell opinionsundersökning hade också kunnat ligga till
grunden för ett mer omfattande arbete.
17
6. Källförteckning
Sveriges Politiska System, av Ylva Norén Bretzer (2010)
Svensk Politisk Historia, av Tommy Möller (2011)
Föreläsningar i Svenska Politiska System
Kommunallagen
Sveriges grundlagar
Lagen om tilläggsavgift inom kollektiv persontrafik (SFS 1977:67)
AB Östgötatrafikens årsredovisning för 2012
Avtalet mellan AB Östgötatrafiken och Visma Collectors AB (bifogas)
Intervjuer av tidigare nämnda personer (se 1.3)
18