733G16
Seminariegrupp B
Flygbullerfrågan
Hur påverkar den Linköpings befolkning?
Författare:
Markus Konow, 940928-9098
Louise Stenström, 940127-0021
Sara Sommarin 910428-2761
1
1. Innehåll
1. Innehåll
2. Inledning
2.1 Syfte
2.2 Frågeställning
3. Metod
4. Bakgrund
5. Resultat
5.1 Resultat av detta problem
5.2 Bullerfrågan ur ett perspektiv från flygvapnet
6. Avslutning
6.1. Sammanfattning
6.2. Diskussion
7. Referenser
2
2. Inledning
Flygbullerfrågan är en just nu väldigt aktuell fråga i Linköping, och även om vi kanske
inte alltid är medvetna om det, så är det också en väldigt aktuell och relevant fråga för
studenter. Hur kommer det sig, kan man fråga? Det är till stor del på grund av
flygbullerfrågan, eller flygbullerkonflikten som den också ofta kallas då detta en längre
tid har varit en konflikt mellan framförallt två myndigheter, som det råder en såpass
stor brist på bostäder i Linköping. Bostadsfrågan relaterar vi enkelt till alla studenter
vid Linköpings Universitet, alla som flyttar hit behöver självklart ett boende. Denna
rapport kommer att ta upp och diskutera om varför problemet har uppstått, vad det
har fått för orsaker, och om bullret verkligen är något egentligt problem.
2.1 Syfte
Syftet med denna rapport är att beskriva och analysera den situation som har uppstått
för Linköpings invånare på grund av flygbullerfrågan genom att analysera hur den har
påverkat exempelvis möjligheterna på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden
samt hur det politiska systemet har hanterat dessa frågor. Vi vill även påvisa upp hur
studenter vid Linköpings Universitet resonerar om bullerfrågan, främst på
boendefronten. Något som också är viktigt att framföra är hur ljudnivån i dagens
samhälle påverkar oss människor, är det endast vår generation som klarar av att
utsättas för högre ljudnivåer, eller har hela samhället utvecklats?
2.2 Frågeställning
● Hur har flygbullerfrågan påverkat situationen för Linköpings invånare på
arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, och hur har den hanterats av det
politiska systemet?
o Vad anser studenterna på Linköpings Universitet om bullerfrågan, främst
i tumulten runt bostadsbristen?
o Utsätts vi någonsin för den “normala” ljudnivå som är rekommenderad ur
hälsosynvinkeln?
3
o Vad är flygvapnets syn på flygbullerfrågan?
4
3. Metod
Vi har sökt svar på vår frågeställning dels genom att använda oss av Norén Bretzer,
olika “ordentliga” sidor på internet och även muntliga källor i form av en intervju med
kommunalrådet Christian Gustavsson (M) samt Lars-Erik Sommarin (kapten i
flygvapnet). Internetkällorna är diverse rapporter och protokoll som finns att hämta
hos de olika instanserna i det svenska politiska systemet såsom Länsstyrelsen,
kommunen och riksdag, samt även reportage i tidningen Östgöta-Correspondenten. Vi
har även använt oss av våra egna tankar och vår uppfattning gällande flygbullerfrågan.
Slutligeni tyckte även att det var viktigt att ta med studenterna på Linköpings
Universitets olika åsikter om frågan,. Vi har pratat med ett antal studenter på Politices
kandidatprogram om hur de ser på den aktuella bostadsbristen som kan relateras till
bullerfrågan i stort.
5
4. Bakgrund
Flygbullerfrågan är inget nytt problem, då det är konflikt som kan spåras till 90-talet.
Men vad är då flygbullerfrågan? Den uppkom efter att SAAB uppmärksammade de
svårigheter för verksamhetsutövande som uppstår på grund av av motstridiga
riktlinjer som satts upp av två olika statliga verk, Boverket och Naturvårdsverket.
Eftersom att de motstridiga riktlinjerna kommer göra det svårare för SAAB att utöva
sin verksamhet i framtiden, så har de lämnat in en överklagan på bland annat de
byggplaner som finns i Övre Vasastaden till miljö- och markdomstolen. På grund av
detta så har en situation uppstått, där bostadsmarknaden i princip står still. Detta alltså
på grund av de tidigare nämnda riktlinjerna. Riktlinjerna är gällande den tillåtna
bullernivån och antal tillåtna överskridanden av bullernivån under dag och nattetid i
bostadsområden. Boverket fastställt en nivå, med en gräns för hur hög ljudnivå det får
vara, och även antal tillåtna överskridanden. Naturvårdsverket och Boverket har
fastställt samma nivåer för dels maxnivå, vilket är 70 dB, och även medelnivån som är
fastställd till 55dB. Den riktlinje som skiljer sig mellan de olika verken är maxantalet
överskridanden av den maximala bullernivån, vilket hos Naturvårdsverket är max 5
gånger per dag, medan Boverkets maxnivå är 30 gånger om dagen samt 3 gånger per
natt.
Problemet här beror alltså på det faktum att det råder en brist på samspel mellan de
instanser som beslutar gällande hurvida man får bygga eller inte. Vilka är det som ska
bestämma vem som ska bygga eller inte. Det finns i nuläget byggplaner för flera tusen
bostäder, som om de skulle gå igenom och därmed också börja byggas, skulle bidra till
en mycket mer levande bostadsmarknad i Linköping. Ett mycket mer levande Linköping
helt enkelt.
Men tyvärr så är det inte så att några byggplaner, och detta problem har nu gått så
långt att det råder stor bostadsbrist i Linköping, något som nyantagna studenter vid
6
Linköpings Universitet har fått uppleva i väldigt stor grad. Många studenter har
ofantligt svårt att hitta bostad, vilket leder till att många vid terminstarten inte har
någonstans att bo. Frågan har tagits upp på kommunal och regional nivå, men också på
nationell nivå, alltså på regeringsnivå, där civil- och bostadsminister Stefan Attefall har
tillsatt en grupp som gjort en utredning gällande bullerfrågan. Denna utredning har nu
lett till en SOU med förslag till regeringen, som förhoppningsvis kommer att lösa den
stora mängd problem som flygbullerfrågan har skapat.
7
5. Resultat
5.1 Vad blir då resultatet av detta problem? Hur har flygbullerfrågan påverkat
situationen för Linköpings invånare på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, och
hur har den hanterats av det politiska systemet? Det tydligaste resultat vi kan se är att
de stridande riktlinjer som finns har som tidigare nämnt stannat upp byggnationen av
bostäder, vilket självklart är ett stort problem i en växande stad som Linköping, i ett
växande land som Sverige.
Många har svårt att skaffa bostad, och om man lyckas få tag på en bostad, så är
kostnaden ofta väldigt hög. I de fall som det faktiskt byggs en ny bostad så är bostaden
ofta väldigt dyr, vilket leder till att det ofta är individer som redan är inne på
bostadsmarknaden är de enda som har råd att köpa bostaden. Detta leder i sin tur till
att Linköping inte kan växa i den takt som behövs.
Det kan även hämma Linköpings position som universitetsstad, då Linköping kan
riskera att få dåligt rykte på grund av bostadsbristen, vilket leder till mindre antal
sökande, och därmed mindre pengar för Linköpings Universitet att röra sig med.
Men hur påverkar detta då arbetsmarknaden i Linköping? Det finns en väldigt
uppenbar koppling till bostadsbristen, då man dels inte kan flytta till Linköping om man
skulle få arbete, och inte heller kan arbetsgivare anställa personal då det inte kan flytta
några människor till Linköping. Detta hämmar företagsamheten i Linköping, och är då
också dåligt för tillväxten, vilket om det får fortsätta leda till ett Linköping som står
stilla.
Så, hur har detta behandlats av de olika delarna av det svenska politiska systemet? Den
har behandlats av flera olika instanser. Det är till exempel undersökningar på lokal
8
nivå, utredningar från länsstyrelsen, utredningar från både Boverket och
Naturvårdsverket, och slutligen den utredning som tillsattes av Stefan Attefall för att ta
fram den SOU, Statliga Offentliga Utredning, som nu har publicerats med ett antal
förslag på hur man ska lösa flygbullerfrågan. Bland förslagen finns ett antal förslag om
revideringar av olika lagar relaterade till byggande - men framförallt så finns ett förslag
om en kompromiss, som ligger mellan Naturvårdsverkets och Boverkets riktlinjer för
antal tillåtna överskridanden av ljudnivån, på 16 gånger per dag/kväll och 3 gånger per
natt.
Man kan i SOU:n också läsa utredningens konsekvensanalys gällande de förslag de har
lagt fram för att lösa flygbullerfrågan.
Konsekvenser för plan- och byggprocesserna:
“Sammantaget bedöms förslagen bidra till ökad tydlighet och förut- sägbarhet vid planering och byggande av
bostäder i bullerutsatta miljöer. Plan- och byggprocesserna i dessa fall bör bli effektivare och
handläggningstiderna bör förkortas något. Det merarbete som förekommer i dag till följd av osäkerheten vid
tillämpningen av nuvarande regler bör minska.
Förslagen innebär att kravet på utredningar vid planering av bostäder i bullerutsatta miljöer ökar något.
Bullerutredningar görs dock redan i dag och kravet på mer preciserade bullerutredningar bör inte föranleda
mer än en marginell kostnadsökning för bygg- herren. Detta ska vägas mot att ett samordnat, enhetligt och tydligare regelverk ger förutsättningar för effektivare plan- och byggprocesser. Byggherren, kommunen och
länsstyrelsen bör från början ha god kännedom om vilka regler som gäller och därför tidigare i processen
kunna planera för ett relevant underlag. De föreslagna reglerna, förutsatt att de inte görs mer komplicerade,
bör begränsa risken för omprojekteringar.
Byggande av fler små bostäder underlättas. “
Konsekvenser för näringsliv:
“Syftet med förslagen är att underlätta bostadsbyggande i buller- utsatta miljöer. Förslagen ökar möjligheterna
att förtäta städer och tätorter.
En fortsatt förtätning bedöms få konsekvenser för näringslivet i flera avseenden beroende på vilken typ av
näring det handlar om. En förtätning av städer och tätorter genom bostadsbyggande i närheten av hamnar,
flygplatser och industriella verksamheter kan begränsa verksamheters möjligheter att förändras och utvecklas.
Förslaget om undantag från riktvärden för väg- och spårtrafik samt för industribuller innebär dock att en
anpassning av bostads- bebyggelsen görs till en befintlig verksamhet. De föreslagna reg- lerna innebär att
9
högre bullernivåer tillåts vid bostäders fasad under vissa förutsättningar. På samma sätt som i dag gäller ett
tillstånd enligt miljöbalken även efter att nya bostäder byggts med stöd av undantag.
Detsamma gäller när bostäder byggs med stöd av de föreslagna reglerna om generösare undantag från
riktvärdet för maximalt flygbuller. Bostäderna anpassas för att klara riktvärdena inomhus och avgörande för
hur nära flygplatsen en bostad kan uppföras är att riktvärdet för maximal ljudnivå kan uppfyllas på uteplats.
Samtidigt finns andra typer av näringar som påverkas positivt av förtätningen. Det kan t.ex. handla om
tjänstesektorn, som genom förtätning får ett större kundunderlag. På sikt kan ett ökat bostads- byggande
genom förtätning även i bullerutsatta miljöer ge underlag för utbyggd kollektivtrafik. För näringslivet generellt
bör möjligheten att bygga fler bostäder i städer och tätorter, dvs. i områden där bostäder ofta efterfrågas,
kunna underlätta rekrytering av arbetskraft.
Sammantaget bedöms förslagen få övervägande positiva konsekvenser för näringslivet. “
Man kan alltså tydligt i konsekvensanalysen se att de konsekvenser som skulle ske om
en ändring i vår nuvarande lagstiftning skulle ske, är övervägande positiva.
Kommun, arbetsgivare och individen skulle alltså tjäna på denna kompromiss, eftersom
att de positiva delarna skulle överskugga de negativa. Byggandet av bostäder skapar
arbetstillfällen, staden kan öka i storlek, både sett till ytan men även till
befolkningsstorlek. Företag kommer få det lättare att etablera sig i en väldigt central del
av Sverige, och kommer då också ha närhet till den framtida Ostlänken, som är väldigt
viktig i ett exportberoende land som Sverige.
5.2 Bullerfrågan ur ett perspektiv från flygvapnet.
Men hur är det egentligen om man utgår ifrån ett annat perspektiv, från en av de
aktörer som faktiskt för oväsendet? Vi frågade Lars-Erik Sommarin, föredetta verksam
kapten i flygvapnet om hans tankar angående bullerfrågan och hur han kunde tänka sig
att bostadsfrågan skulle kunna påverkas. Är flygen egentligen anpassade efter
Linköping eller har staden fått lov att anpassa sig helt efter flygen?
Enligt Sommarin har flygen på exempelvis Malmen - idag en flyg - och helikopterskola
10
blandannat - anpassats mycket efter staden. Det har tagits hänsyn till bullret genom att
det har utformats speciella flygrutter samt att landningsvinklar självklart är med i
beräkningen angående självklara säkerhetsfel.
Även själva ljudet ifrån Malmen har tagits med i beräkningen. Ljudmätningar har skett
exempelvis ifrån Universitetet, vilket inte ligger långt borta ifrån Malmen, och där har
det kunnat konstateras att ljudet ifrån en lastbil som kör förbi är högre än de ljud som
ett SAAB träningsflyg ger ifrån sig. Ett SAAB träningsflyg är alltså det som mest frekvent
är aktivt på Malmen. Enligt Sommarins upplevelse är det ofta inte bullret den gemene
mannen stör sig på utan det är först när hen ser ett flygplan som de flesta börjar tänka
på bullret. Vilket påpekats är bullret genomtänkt av denna aktör och skall i helhet inte
störa allmänheten. De flesta vänjer sig vid det ljud som faktiskt finns, liksom man vänjer
sig vid andra höga ljud som trafiken. Det är lagstadgat om buller, hur mycket som
faktiskt får höras innan det måste börjas ljudisoleras. Alltså skall bullret för hemmen
inte utgöra något större problem. Att sedan olika myndigheter har olika riktlinjer är en
annan sak.
Vidare frågade vi efter hur företag och arbeten påverkas och där var han snabb att
påpeka att det drivs ett antal företag på flyganläggningen, företag som skulle flytta om
anläggningen skulle flytta. Arbeten som skulle flytta om anläggningen lades ner eller
flyttade.
Slutligen påpekar han att platsen där Malmen ligger har sedan tidigt 1900-tal använts
till olika typer av flygverksamhet. 1926 uppkom Flygkåren och verksamheten F3 eller
Kungliga Östgöta flygflottilj uppkom under 30-talet. Flygverksamheten har lagts ner ett
antal gånger men av olika orsaker har behovet av en typ av flygverksamhet i Linköping
påtvingat en nyuppstart. Enligt Sommarin är det en logisk slutledning att fördelarna
med en sådan här verksamhet väger tyngre än de nackdelarna den för med sig..
11
6. Avslutning
6.1 Sammanfattning
Efter vår efterforskning kring “flygbullerfrågan” har vi kommit fram till att det är
alldeles för många positiva punkter med att ignorera och acceptera bullret istället för
att försöka minska skadorna av det. Att kunna skapa fler bostäder och många arbeten
är mycket mer lockande för både kommunen och invånare. Att det finns många
arbetsmöjligheter i Linköping är något som lockar människor hit, och för att fler
människor skall kunna bosätta sig här måste det även finnas bostäder att flytta in i. Med
fler människor i kommunen gör det oss större och förhoppningsvis starkare, det är
även positivt för kommunens ekonomi. Fler bostäder är även en viktig del av
Linköpings Universitets utveckling, för att Universitetet skall kunna utvecklas och få
högre rank behöver vi mer ungdomar som flyttar hit, och det är främst de som behöver
bostäder.
Vilket påvisats ovan av Lars-Erik Sommarin angående hans perspektiv från
försvarsmakten försöker man ta den nödvändiga hänsynen till Linköpingsborna och
alla de andra runt om som kan tänkas påverkas av flygbullret. Ett flygplan låter mest vid
start och landning menar han. Med hänvisning till att han själv varit med och mätt
bullerljud från Malmen på universitetet som ligger relativt nära, och dessa har varit
lägre än en förbikörande lastbil anser han inte att bullerfrågan nödvändigtvis skulle
behöva spela en avgörande faktor med tanke på bostadsfrågan. Inte såvida man inte
självmant väljer att göra bullerfrågan avgörande. Lagen är tydlig när det gäller buller
och närliggande hushåll skall inte behöva tänka på bullerfrågan som ett problem.
12
Att höga ljud är något vi utsetts för varje dag är något vi alla vet, vi vet att det påverkar
vår hörsel negativt men på grund av att vi har vuxit upp i ett högljutt samhälle så är vi
alla vana vid detta. Att gå ut på en nattklubb som spelar hög musik är inget vi ungdomar
reagerar på, medan en pensionär (eller andra tidigare generationer) som kommer dit
kan tycka att det är alldeles för hög ljudnivå.
6.2 Diskussion
Vid diskussion med det moderata kommunalrådet Christian Gustavsson så kom vi fram
till att flygbullerproblematiken har skapat en låsning på bostadsmarkaden som
framförallt slår mot ungdomar som är på väg in på bostadsmarknaden, i många fall
studenter. Vilket vi alla nu är väl medvetna om är det en oerhört stor bostadsbrist i
Linköpings kommun och de som drabbas mest är våra studenter, om man inte åtgärdar
detta problem snarast kommer detta leda till att både kommunen och Universitetet blir
de stora förlorarna tillsammans med ungdomarna.
Dock kan man självklart dra resonemanget längre och påstå att bostadsbristen kommer
att slå emot de resterande invånarna även? En stillastående bostadsmarknad hämmar
också utvecklingen av Linköping som en attraktiv stad att bo i, och även som en stad
som kan fungera i framtiden. Denna tvist skapar också problem på grund av de
problem vilka SAAB kommer att få när SAAB:s tillstånd för provflygningar löper ut. Då
SAAB är en mycket värdefull arbetsgivare i både kommunen och regionen, och det
faktum att SAABs verksamhet även är en väldigt stor del av det svenska näringslivet
kommer detta troligtvis leda till en förlust för SAAB. En förlust för SAAB är likaställt
med en förlust för hela nationens ekonomi.
Dock vad är egentligen en normal ljudnivå? Vad är en bra bullerljudsnivå? I Stockholms
innerstad har det mätts sådana ljudnivåer som idag aldrig skulle ha godkänts enligt
dagens riktlinjer. Skall riktlinjerna ses som exakt vad de är, riktlinjer? Riktlinjer vilka
tagna ur sin kontext helt faller ur logikens ram? Bostäder byggs för att människor vill
13
ha ett boende, för att finansiera sitt boende ligger troligen deras arbete i närheten vilket nämndes ovan. Efterfrågan av människor drar till sig människor, det märkte vi
under Industraliseringen och Urbaniseringen. För att massvis med människor skall
kunna ta sig runt såpass smidigt som möjligt behövs välfungerande infrastruktur. Både
en massa människor och frekvent använd infrastruktur ger ifrån sig ljud. Stockholms
innerstad tillhör inte landets tystaste delar och inte heller en av de minst besökta,
tvärtom är det väldigt populärt. En rimlig slutsats på detta resonemang och en rimlig
parallell att dra är att ljud och buller inte är den avgörande faktorn när det gäller att
leta efter en lämplig plats att bo på. Ett alternativ till att få bort en del ljud och buller
skulle vara att ta bort en del av infrastrukturen och göra den dysfunktionell, dock tror
vi inte att detta skulle leda till mindre missnöje i det stora hela. Samhällen idag är inte
tysta, de kommer aldrig vara tysta och de ska inte vara tysta. Liv och rörelse är en
grunddel i en storstad. Linköping är idag Sveriges femte största stad. Linköpings
Universitet, enligt deras hemsida, slog flera rekord när det gällde intagningen av årets
studenter. Bostadsbristen i staden har aldrig varit såpass rödmärkt som det detta år
uppskattats. Tydligen anser Linköpingsborna, gamla som nya, inte heller att
bullerfrågan är den mest avgörande faktorn när det gäller en tilltänkt bostadsort.
Riktlinjer är självklart bra att ha men dock måste de sättas in i en rimlig kontext.
Vi alla tre i gruppen fick uppleva “mellanstadieörat”, ett gigantiskt öra som man
placerade på väggen som sedan skulle mäta ljudnivån i klassrummet. Denna var till för
att visa alla barn i rummet hur känslig vår hörsel är mot höga ljud och ibland trodde
man att den var där endast för att skrämma en. Eftersom den var riktigt känslig mot
ljud så översteg den nästan alltid gränsen för hur ljudnivån i ett klassrum skulle vara,
läraren fick säga till sina elever att vara tysta med efter ca fem minuter till lös örat rött
igen (Grön= accepterad nivå, gul= på gränsen, röd= oacceptabel ljudnivå). Örat var
något som hade en uppgift att försöka visa oss barn hur tysta man skulle vara, istället
var det större chans att man gjorde det hela till en tävling för att se vem som kunde få
upp örat till rött fortast. Man kan se utifrån denna uppfinning hur lätt det är att utsättas
för en alldeles för hög ljudnivå och vi har ända sedan mellanstadiet upplevt mer och
mer ljud i våra liv.
14
När vi pratade med olika studenter på Politices kandidatprogram ställde vi två specifika
frågor till dem, vilka var följande:
1. Vad anser du om bullerfrågan? Påverkas du negativt av det ljud som kommer
från flygplanen?
2. Skulle du kunna tänka dig att bo i ett “flygplansområde” om det hade funnits
lägenheter till ett billigare pris?
Det var inte många studenter som hade någon speciell åsikt om bullerfrågan men ingen
av dem ansåg att ljudnivån påverkade dem negativt. Vi utsätter oss varje dag för höga
ljud exempelvis vardagstrafiken, musik vi lyssnar på i hörlurar och det räcker att sitta i
en föreläsningssal för att ljudnivån skall överstiga den “accepterade”. Tänk dig en vanlig
dag i en students liv: man vaknar upp på morgonen av ett tjutande alarm som man
gärna snoozar ett antal gånger, man hör sedan toalettlocket slå ner med ett högt ljud
och den halvrostiga vattenkranen gnisslar, när man sedan cyklar till Campus har man
mer än gärna hörlurarna i med hög dunkade musik för att göra cykelturen lite lättare.
När man sedan kommer till campus är det fullt med ljud överallt, hundratals människor
som pratar, festerier som spelar musik, föreläsare som talar högt och tydligt. På kvällen
har man gärna en härlig förfest, vi vet ju att fester är en stor del av studenttiden, där
musiken är på hög nivå, när man senare kommer till nattklubben är musiken ännu
högre och vi måste alla skrika för att höra varandra. Man kommer senare hem och
somnar in med ett tjutande ljud i öronen. Så här går det om och om igen för alla
människor i samhället, vi lever i en tid där vi har oerhört mycket ljud omkring oss, och
varför skulle man vilja ändra på det? För att minska ljudet hade vi behövt ta bort
vardagstrafiken, bilar, bussar osv. och vi hade inte kunnat lyssna på all bra musik. Detta
är inte något som någon av de studenter vi intervjuade är intresserade av.
På fråga två hade alla studenter samma svar och det var ett solklart ja! På grund av
bostadsbristen är vi alla desperata efter någonstans att bo. Vem skulle inte hellre ha en
egen lägenhet i ett bullrande område än att bo på en soffa i en främmande människas
lägenhet på 20m2? Svaret på det var enkelt, som tidigare nämnt på fråga ett utsätts vi
redan för oerhört många ljud vardagligen och längtan efter ett eget boende är mycket
starkare. En specifik person vi talade med hade varit bosatt vid både en tågstation och
15
flygplats samtidigt och hen hade inte haft några problem med detta, hen sade att man
inte märkte av det över huvudtaget. Man vande sig helt enkelt med det. Detta är något
som vi har utvecklat de senaste åren, vi är vana med höga ljud och vant oss att leva
med det.
Genom att studera de regelverk som finns så kan man också se att stora delar av
Stockholms innerstad inte skulle kunna byggas, om de skulle byggas idag. Ändå så är
det attraktivt att bo där, och bostadsmarknaden blomstrar. Man kan alltså då fråga sig,
är bullret verkligen ett problem? Många hävdar att bullret får folk att må sämre, på
grund av dålig sömn och störningsmoment i det vardagliga livet. Men kan det inte vara
som så att det finns andra bidragande faktorer till hur man mår, såsom till exempel
stress och situationer i vardagen? Hade det inte varit bättre att fokusera på bättre
ljudisolering i de bostäder som byggs, och då minimera mängden buller som påverkar
en, istället för att fokusera på påverkan från flygbullret? När vi lever i ett samhälle i
förändring, som också är ett samhälle som rör sig allt mer, låter allt mer och utvecklas
allt mer, är det då inte dags för oss att utvecklas med samhället och faktiskt ompröva
tidigare beslut och inte stanna upp i utvecklingen på grund av en rädsla för lite buller?
Detta kommer endast framtiden att utvisa, så för Linköping, och dess invånare, samtida
som framtida, så hoppas vi att regeringen i sin nästa infrastrukturproposition kommer
att föreslå riksdagen att rösta igenom de förslag som finns i den statliga offentliga
utredning som gjorts. Om detta görs, så kommer vi i framtiden förhoppningsvis att få se
ett Linköping som växer i den takt som Linköping förtjänar.
16
Referenser/ källor:
Muntliga källor
Gustavsson; Christian, kommunalråd för Moderata samlingspartiet i Linköping,
Norrköping (2013). Intervju, 18 oktober.
Sommarin; Lars-Erik, kapten i flygvapnet, Linköping (2013). Intervju, 20 oktober
Intervjuer med studenter på Politices kandidatprogram vid Linköpings Universitet
SOU 2013:67. Bullersamordningsutredningen. Flygbuller och bostadsplanering.
Stockholm: Fritze.
Tryckta källor
Norén Bretzer, Ylva (2010), Sveriges politiska system. Lund: Studentlitteratur AB
Boverket (2009), Flygbuller i planeringen. Karlskrona: Boverket.
Boverket (2010), Boverkets allmänna råd 2010:02. Karlskrona: Boverket.
Naturvårdsverket (2008), Handbok med allmänna råd för flygplatser. Stockholm:
Naturvårdsverket. E-bok.
Källor från internet
Länsstyrelsen Östergötland (2013), Flygbullerfrågan i Linköping kan lösas.
17
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/om-lansstyrels
en/landshovding-och-lansledning/Flygbullerbrev%20KLAR.pdf (Hämtad 2013-10-16)
Östgöta-Correspondenten (2013), Landshövdingen grep in i bullerfrågan.
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/landshovdingen-grep-in-i-bullerfragan6563657-artikel.aspx (Hämtad 2013-10-17)
18