IEI Statsvetenskap, Det svenska politiska systemet Linköpings universitet 2013-­‐ 10-­‐20 Ungdomar i politiken En studie av Linköpings kommuns arbete med ungdomsinflytande Max Larsson Tora von Eckardstein Victoria von Heideman Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte…………………………….…………………..…………………..…………….……..s.3 1.2 Frågeställningar…….…………………..…………………..………………….……....s.3 1.3 Material…….…………………..…………………..…………………..…….…….……..s.3 1.4 Metod……………….…………………..…………………..………………………….……s.3 1.5 Metod-­‐och källkritik…………………………………………………………………….s.4 2. Bakgrund 2.1 Ungdomars rätt till politiskt inflytande……………………………….……....s.4 2.2 Ungas låga förtroende för politiska processer………………...…….…….…….s.5 2.3 Ungdomsombud och UngDialog….…….…………..……………………….……s.6 3. Resultat……………………………………..…………………………………….s.6 4. Diskussion………………………………………….…………………….………s.11 5. Slutsats………………………………………..………………………….……...s.14 6. Materialförteckning………………….…………...………………….......s.15 7. Bilagor……………………………………………………………………………..s.17 2 1. Inledning 1.1 Syfte Vårt syfte med denna rapport är att undersöka Linköpings kommuns syn på och arbete med ungdomsinflytande. Detta med fokus på kommunens arbete med ungdomsombud och UngDialog. 1.2 Frågeställningar Ø Hur arbetar Linköpings kommun med ungdomsinflytande? Ø Uppfyller de regeringens mål, och om inte -­‐ vad kan förbättras? Ø Hur bidrar UngDialog till ökat politiskt inflytande bland ungdomar? 1.3 Material Vi kommer främst att basera vårt forskningsresultat på två kvalitativa intervjuer, dels med en förtroendevald inom Linköpings kommun och dels ett av kommunens ungdomsombud. Detta med syfte att både få insyn i hur kommunpolitikerna ser på och prioriterar ungdomars åsikter och tar tillvara på ungdomars engagemang och synpunkter. För att få en överblick över kommunen och dess arbete kommer vi att vända oss till deras hemsida.1 Utöver vårt empiriska material kommer vi även att ta stöd i bland annat Kommunallagen, av regeringen initierade rapporter som berör ungdomsinflytande, medborgardialog och politiskt engagemang. För att öka studiens validitet och tillämpningsbarhet kommer vi även söka efter lämpliga teorier inom ämnet. 1.4 Metod Valet att genomföra två kvalitativa intervjuer, gjordes utifrån att vi upplever att det är den mest lämpliga metoden för att uppnå vårt syfte; att möjliggöra en djupare förståelse för synen på ungdomsinflytande, samt besvara våra frågeställningar. De genomförda intervjuerna i forskningssyfte kommer följa forskningsetiska principer genom att vara förankrade i de utgångspunkter för etikprövning som slås fast i Svensk författningssamling 2003:4602. Intervjuformen är semistrukturerad i den mån att vi utgår från en frågemall (bilaga 1) i våra intervjuer, men lämnar utrymme för följdfrågor och att utveckla redan ställda frågor3. Intervjuerna kommer att genomföras via mail eller personligen. För att säkerhetsställa dokumentationen samt försäkra oss om att ingen information förvrängs eller feltolkas kommer vi att använda oss av ljudinspelning om intervjun genomförs på plats. 1 http://www.linkoping.se 2 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-­‐Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-­‐2003460-­‐om-­‐
etikprovning_sfs-­‐2003-­‐460/?bet=2003:460 3 Larsson: 64-­‐65 3 1.5 Metod-­‐ och källkritik Inledningsvis kan det ligga en viss problematik i att våra intervjuer inte var anonyma. Detta då det inte finns någon garanti för att respondenterna kände sig fullt bekväma med att öppet uttrycka alla sina åsikter4. Vidare ligger det också en svårighet i att formulera och ställa frågor på ett sådant sätt att de inte blir aningen ledande eller färgas något av våra förväntade svar och egna åsikter. Det finns också risk för feltolkning och partiskhet från både vår och respondenternas sida. När det gäller intervjuernas trovärdighet finns det i och med att det begränsade antalet en mer omfattande undersökning för att kunna samla in tillräckligt med underlag för att resultatet ska kunna ses som trovärdigt i någon vetenskaplig utsträckning. Dock finns det trots vårt något begränsade urval i och med intervjuernas kvalitativa natur god möjlighet till att med hjälp av intervjuerna kunna genomföra en analys i en mindre studie som denna samt uppnå vårt syfte5. Något som möjligen skulle kunnat ge studien ytterligare djup vore om vi utöver intervjuerna med ungdomsombudet och kommunpolitikern för att tillföra ytterligare ett perspektiv hade intervjuat en icke politiskt engagerad ungdom. Vi löste emellertid detta genom att tillföra den aspekten från redan gjorda undersökningar där man undersökt vilka ungdomar som inte engagerar sig politiskt och varför. Angående de källor vi använt oss av anser vi att dessa kan ses som trovärdiga ur forskningssynpunkt. Detta eftersom de alla är utgivna av statliga myndigheter eller är godkänd kurslitteratur, samt då vi antagit ett kritiskt förhållningssätt under läsningsprocessen. 2. Bakgrund Linköpings kommun är Sveriges femte största kommun med ca 9000 anställda6. Kommunfullmäktige med 11 geografiska utskott dirigerar besluten till kommunstyrelsen vars ansvarsområden är indelade i nio olika uppdrags-­‐ och myndighetsnämnder; barn-­‐ och ungdomsnämnden, bildningsnämnden, kultur-­‐ och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, omsorgsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, bygg-­‐ och miljönämnden och socialnämnden med respektive7. 2.2 Ungdomars rätt till politiskt inflytande I Sverige har individer rätt att rösta och kandidera i allmänna val först när de är myndiga. De ungdomar som ännu inte uppnått 18 år, har ett så kallat begränsat politiskt medborgarskap8. Denna grupp har inte tillgång till den representativa demokratins främsta kanal för inflytande och är därmed i större utsträckning hänvisad till mer informella kanaler för att ha möjlighet att påverka samhälleliga beslut9. Ett av ungdomspolitikens mest centrala mål är att alla ungdomar ska ha faktisk tillgång till 4 Larsson: 14-­‐15 5 Larsson: 76-­‐77 6 http://www.linkoping.se/sv/Om-­‐kommunen/ 7http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Organisation/KommunensOrganisation.pdf?epsla
nguage=sv 8 Kungörelse 1974:152 om beslutad ny regeringsform 9 Fokus 10: 46 4 inflytande. Med detta syftas till att unga ska samma möjligheter som andra att aktivt delta i demokratiska processer och att påverka beslut i både den personliga sfären och i samhället i stort1011. Även i barnkonventionen fastslås det att barn ska ”erbjudas möjligheten till inflytande och delaktighet i frågor som rör dem”. Således kan ungas rätt till både delaktighet och inflytande sträcka sig från de områden och verksamheter unga vistas i, till de offentliga beslutsarenorna på kommunal, regional och nationell nivå12. Ett av de två övergripande målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande13. Också kommunerna uppmanas och uppmuntras att involvera unga i det lokala beslutsfattandet genom till exempel ungdomsforum samt genom att utforma handlingsplaner för ungdomspolitiken1415. 2.3 Ungas låga förtroende för politiska processer Den svenska politiska situationen är idag generellt sådan att valdeltagandet är ojämnt, med stora skillnader mellan olika områden inom kommun och landsting. Det råder också ett minskat intresse för att bli medlem i de politiska partierna och ett sjunkande förtroende för politiska institutioner och processer i stort. Samtidigt ökar intresset för att diskutera politik och samhällsfrågor, emellertid framförallt då frågor utifrån eget intresse och beslut som får konsekvenser för den egna vardagen.16. Ungdomsstyrelsen genomförde under 2009 en enkätundersökning bland 16–25-­‐åringar i hela Sverige, bland annat för att belysa unga i den representativa demokratin. Ungefär 3 000 unga besvarade enkäten. Gällande ungas förtroende för demokratin svarade alarmerande 44 % av 16-­‐25 åringarna litet alternativt mycket litet förtroende på frågan ”Hur stort förtroende känner du för riksdagen och regeringen? (med svarsalternativ på en femgradig skala från (1) mycket litet förtroende till (5) mycket stort förtroende.) Ungdomsstyrelsen undersökte även vilka faktorer som har betydelse för om en ung människa har högt eller lågt förtroende för politiska processer. Analysen visade att social bakgrund är av stor betydelse. Unga med föräldrar med akademisk bakgrund visade sig i högre grad ha förtroende för demokratins institutioner än unga med föräldrar som saknar högre utbildning. Unga som studerar känner i genomsnitt ett större förtroende för riksdag och regering, än unga som arbetar, vidare har unga arbetslösa i generellt sett ett lägre förtroende än de som arbetar. Mellan unga studerande och unga arbetslösa skiljer nära 15 procent i förtroende för riksdag och regering.17 10 Skr 2009/10:53 11 Fokus 10:222 12 Fokus 10:15 13 Fokus 10:19 14 Prop. 2004/05:2 15 Fokus 10: 47 16 11 tankar om medborgardialog: 3 17 Fokus 10: 222 5 2.4 Ungdomsombud och UngDialog Sedan 2006 har Linköpings kommun använt sig av ungdomsombud. De två tjänsterna tillsätts under ett år och man anställer unga människor utan krav på särskilda förkunskaper. På kommunens hemsida beskrivs deras verksamhet såhär: “Ungdomsombuden finns till för dig som är ung i Linköping. Vi fungerar som en länk mellan politiker, tjänstemän och unga. Det betyder att vi underlättar för unga att kunna påverka i kommunen och förverkliga sina idéer!” 18 Som ett led i verksamheten åligger det ungdomsombuden att regelbundet arrangera diverse ungdomsaktiviteter. Ett av de största arrangemangen är det årligen återkommande UngDialog, då gymnasieungdomar bjuds in att delta i ett forum för dialog tillsammans med politiker och tjänstemän. Syftet är att diskussionerna skall röra frågor som ungdomarna själva valt. Alla diskussioner skall dokumenteras och spridas vidare till kommunpolitiker, -­‐nämnder och -­‐styrelser. Efteråt skall de ungdomar som vill fortsätta att engagera sig inom något av de ämnen som berörts få stöd och hjälp att bilda frivilliga intressegrupper19. Ung Dialog lyfts fram som kommunens största satsning inom ungdomsdemokrati.20 3. Resultat Elsa Malmqvist har varit ungdomsombud i Linköpings kommun sedan augusti 2012. Verksamhetsplanen över året kan vara utformad på olika sätt, där UngDialog är en av de största satsningarna. Nedanstående citat är tagna från en intervju med Elsa, 2013-­‐10-­‐01. ”Tanken med UngDialog är att det ska vara ett forum för ungdomar, politiker och tjänstemän där ungdomarna sätter agendan, och det är liksom det som är den fasta punkten. Det är det som är fast år till år. Sen är det upp till ungdomsombuden själva tillsammans med tjänstemännen som är med – och ungdomarna själva såklart -­‐ att utforma det på det sätt man tror på.”21 Det är alltså upp till ungdomsombuden att under sin mandatperiod utforma UngDialog på det sätt de finner bäst och Elsa förklarar att de under 2013 lade mycket fokus på för-­‐ och efterarbete. Som ett led i förarbetet sammankallade de en UngPanel, en grupp av gymnasieelever från olika skolor som fick brainstorma fram olika ämnen som de ansåg att de som ungdomar intresserade sig för och påverkades av. Dessa ämnen tog de sedan med sig till en tjänsteman för att undersöka i vilken mån de hade anknytning till kommunens arbete; de ämnen som gick utanför kommunens befogenheter sållades bort. Därefter åkte de ut till de kommunala gymnasieskolorna och informerade om UngDialog, och lät eleverna rösta fram vilka ämnen de ville skulle tas upp till diskussion. Genom att 18 http://www.linkoping.se/sv/Demokrati-­‐politik/Ungt-­‐inflytande/Ungdomsombud/ 19 http://www.linkoping.se/sv/Demokrati-­‐politik/Ungt-­‐inflytande/UngDialog/ 20 http://www.linkoping.se
6 vara närvarande på skolorna, informera i korridorerna och gå ut i klasserna och presentera sig fick de intresserade elever att anmäla sig till arrangemanget. ”Vi ville åt det där engagemanget som man redan har. Vi ville att de som är där på dagen ska ha ett genuint engagemang, vilja vara med och vilja bidra. Så vi sa faktiskt nej åt en del lärare som ville anmäla en hel klass. Vi sa att däremot kan komma ut och presentera det här upplägget så kan dom (eleverna reds. anm) anmäla sig själva” I år byggde deltagandet på frivillighet från elevernas sida och genom att låta alla elever vara med och rösta fram agendan fanns det möjlighet till inflytande även för de elever som inte ville delta i diskussionerna efteråt: ”Även om man kanske inte deltar i diskussionen sen är det nog viktigt att man har man fått vara med och prata om vad som borde utvecklas, vilka ämnen det är som borde utvecklas i Linköping.” På så sätt kom de fram till fem stycken ämnen som ungdomarna ville diskutera, bland annat jämställdhet som inte varit med tidigare år. Elsa menar att det är en av de positiva effekterna av att ungdomsombuden håller i att arrangera UngDialog. ”Ofta brukar det ju bli såhär –vi hörde det från tjänstemän som brukar vara med-­‐… Nu när man är ungdomsombud så har man ju aldrig gjort UngDialog tidigare men som politiker så har man ju ofta gjort det en, två eller kanske fyra gånger tidigare och vet hur det brukar bli men som ungdomsombud kommer vi ju in fräscha i processen och har kanske ett lite annat driv, en annan tanke med det. Att det inte bara behöver vara så som det har varit tidigare år utan att man gör sitt eget UngDialog liksom. Men då hörde vi från tjänstemän som varit med tidigare år att ‘dom här ämnena brukar det bli, det blir nog dom i år också’ Men eftersom vi tog ut alla ämnen i skolorna kunde vi överraska dom (tjänstemännen reds. anm.) litegrann genom att säga men det här var faktiskt dom ämnena som var aktuella i år” Det var många elever som var med och röstade fram ämnena, men däremot var det inte lika många som anmälde sig till diskussionsforumet som inte blev lika stort som förväntat då det dessutom var stort bortfall bland de som anmält sig, vilket Elsa bland annat tror beror på att det kan krocka med skolarbetet. Detta ledde till att det blev ca 10 elever i varje grupp men man hade gärna sett att det var kanske 20-­‐30 i varje grupp. Deltagarantalet under UngDialog 13 uppgick till ca 50 personer. Elsa ser UngDialog som en ”igångdrivare” till en långsiktig demokratisk process. ”Det är inte där som varken beslut fattas eller som det stora engagemanget kommer till. Det är ju en ganska ordnad form och det är ju en form som är ordnad av oss, som i och för sig också är unga, men det är ju en form där vi bjuder in unga till någonting som vi har 7 ordnat. Det är ju inte deltagarna själva som ordnar det. Dom som är där och bestämmer agendan, det är inte dom som bestämmer eventet. Men jag skulle ändå säga att man får känslan av att vara med i ett forum där man blir lyssnad på. Även om man kanske inte får sin vilja igenom får man sin röst hörd, och jag tror att man känner att man får sin röst hörd och man når ut till politiker. Dom politikerna som är där har valt att vara där och de vill vara där. De bryr sig om ungdomsfrågor.” Ungdomsombuden arbetar för att ungdomar skall ha inflytande i alla frågor och genom att ungdomsombuden sitter på kommunstyrelsens förvaltning har man ett brett och kommunövergripande perspektiv och kan nå ut till alla olika nämnder i kommunen. ”Vi tycker att ungdomar berörs av alla frågor och att ungdomar ska få inflytande i alla frågor, inte bara kultur-­‐ och fritidsfrågor som är en såndär klassisk ungdomsfråga som kanske är det första man tänker på.” Den som vill ska ha möjlighet att kunna fortsätta engagera sig efter UngDialog. Då är ungdomsombudens roll att verka som bollplank och en länk mellan tjänstemän och unga. Genom att anordna inspirationsföreläsningar och ”speeddating”, då deltagarna fick chans att sitta ned tillsammans med företagare inom kommunen, representanter från organisationer och föreningar samt kommunala tjänstemän för att knyta kontakter och prata om hur man som ung kan gå vidare med sitt engagemang, hoppas Elsa att deltagarna ska känna att de fått verktyg för att fortsätta engagera sig i samhället. Hon berättar att det efter årets UngDialog har bildats en jämnställdhetsgrupp, en grupp som vill starta upp en internetsite som motverkar mobbning på nätet tillsammans med ungdomsmottagningen i länet och en grupp elever som satt med i fritidsgruppen som påbörjat planeringen av en skolöverskridande idrottsturnering tillsammans med gymnasieskolornas elevkårer. Ett annat exempel är att Östgötatrafiken tagit till sig av ungdomarnas önskemål om nattbussar. ”Förra året kände vi att det var viktigt att den här dagen inte skulle vara en dag då vi berättade om kommunen eller hur man engagerar sig som ung, för det arbetet bedriver vi bättre i klassrummen. Det här ska vara en dag för deras (ungdomarnas, reds. anm) engagemang och deras vilja att driva frågor för ungdomar. Vår tanke var att i år skulle de få möjlighet att träffa folk som kan hjälpa dom att gå driva igenom idéerna som dom har.” Ungdomsombuden bestämmer själva hur de vill lägga upp kontakten med ungdomar i kommunen. De träffar unga människor i alla åldrar och Elsa menar att just gruppen mellan 16-­‐19 når man enklast ute i skolorna, genom att informera i skolkorridorerna, hålla klasspresentationer och samarbeta med elevkårerna. ”Sen så vill ju inte vi tränga oss på och tvinga någon att engagera sig, utan vi vill ha den rollen att vi kommer ut och presenterar oss och vi vill att ungdomar ska veta om vilka 8 möjligheter vi har att hjälpa dom men sen är det ju upp till ungdomarna själva att söka upp oss och kontakta oss.” Elsa tycker att Linköpings kommun har en fungerande form för ungdomsinflytande, framförallt genom att man i och med ungdomsombuden faktiskt har tillsatt två tjänster som arbetar endast med ungas engagemang. Dock bör man kanske tänka igenom hur man jobbar då det är ett stort uppdrag och mycket ansvar, speciellt då man som ungdomsombud kommer direkt från gymnasiet och saknar tidigare erfarenhet. Trots detta anser hon att kommunen genom att anställa unga för att arbeta med just frågor kring ungt inflytande genererar stora möjligheter och hon tror att genom ett tydligare syfte gällande ungdomsombudens roll i kommunen kan arbetet bli mer effektivt. Ungdomsombudens största styrka är, förutom det kommunövergripande perspektivet, att det som ung alltid finns någon att vända sig till när man behöver hjälp att utveckla sina idéer. Någon som uppskattar ungdomsombudens arbete är Carina Boberg, som är förtroendevald kommunpolitiker för Folkpartiet och sitter i bildningsnämnden. Hon tar del av resultaten efter UngDialog och tycker detta är till stor hjälp i sitt arbete. Citaten som följer är tagna från en mailintervju med Carina, 2013-­‐10-­‐08. “Våra ombud (UngDialogs representanter, reds anm) kan knyta kontakt med våra ungdomar mycket bättre än vad vi politiker kan göra, så där vinner vi mycket. Sedan har våra ombud i uppgift att jobba med olika verksamheter, riktade mot ungdomar och det är bra tycker jag, att kommunen satsar pengar på detta.” Carina anser alltså att Ung Dialogs ombud erbjuder en unik möjlighet att interagera med ungdomar politiskt. Vidare tror hon även på vissa effekter, när det kommer till om detta projekt kan komma att påverka valdeltagandet på sikt. “Våra ungdomar, som kommer i kontakt med politiken, har nog lättare att gå och rösta när de har sett oss politiker och vet hur vi jobbar. Att politiken är en del av deras vardag och att de kan påverka de, bland annat genom röstning.” Gällande hur arbetet med UngDialog mer konkret följs upp är Boberg aningen otydligt. Hon klargör visserligen att det som diskuteras redovisas i nämnderna, men ger här inga tydliga exempel på något fall där detta har lett till handling, vad analyserna används till i slutändan. “De (ombuden, reds. anm) kommer ut till alla nämnder och redovisar vad de har kommit fram till. Sedan kan vi i nämnderna ta kontakt med eleverna, som har kommit med något speciellt förslag och kolla av lite mer, ex. inom skola. Det skrivs också ett dokument med en del analyser.” 9 När det kommer till den nuvarande arbetsformen är hon övervägande positiv, men anser att det finns utrymme för förbättring när det kommer till närvaro från politikernas sida samt antalet engagerade skolor. “Jag är nöjd, önskar bara att fler skolor kommer med, för jag tror inte att de når alla. Sedan är kanske vi politiker lite dåliga med närvaro!” När vi återigen kommer in på hur arbete med UngDialog följs upp och efterlyser igen några exempel på några beslut som tagits som går att härleda till arbetet med UngDialog. Carina belyser då de extrainsatta nattbussarna på helgerna. “[...] Nattbussarna är en diskussion som har förekommit hos våra ungdomar och som sedan gick vidare och idag har vi nattbussar på fredag och lördag….” Vi lämnar UngDialog för ett slag och kommer in på kommunens ungdomsombud istället. Vi frågor Carina om hon är nöjd med den nuvarande arbetsformen, samt om hon ser några förbättringar som bör göras. “Vi har nyss haft en utredning som visade att allt var OK, jag var en av dem som intervjuades. […] Jo, vi behöver ha dem som ”jagar” oss!” Carina menar alltså att den nuvarande sättet att arbeta med ungdomsombuden fungerar på en acceptabel nivå. När vi pratar om vad det finns för andra demokratisatsningar för ungdomar, svarar hon i korthet skola, elevråd, fritidsliv och föreningar. Carina anser att det är värdefullt att satsa på ungdomsinflytande efter det ger engagerade ungdomar, som får en inblick både i politiken och samhället. Vi avslutar intervjun med att fråga om Carina anser att kommunen är bra att ta tillvara på ungdomar åsikter, samt om det finns något sätt de skulle kunna förbättra sig på. Det svar vi får är jakande. “Ja, jag tycker det. Genom vår satsning på dels ungdomsombuden dels UngDialog, men vi kan bli bättre! Men just nu vet jag inte hur… Att få in fler unga in i politiken, att fler vill bli medlem i ett parti och komma in och påverka direkt och jobba för sina frågor. Där måste nog varje parti se över sitt arbete hur de når de unga!” 10 4. Diskussion I en skrivelse från 2009 trycker regeringen på att kommunerna har en viktig funktion att fylla då de ansvarar för områden och frågor som direkt rör invånarna i deras vardagsliv och närmiljö, och därför kan sträva efter övergripande ungdomsinflytande. “En stor del av de politiska beslut som påverkar ungdomars levnadsvillkor fattas och genomförs i kommunerna. På så sätt kan kommunerna anpassa verksamheterna efter sina invånares förutsättningar och behov och säkerställa att verksamheten för ungdomar blir långsiktig och ändamålsenlig. Det är av stort värde att det ungdomspolitiska arbetet i kommunerna är kunskapsbaserat och att det bedrivs målmedvetet och strategiskt. Därför är det också viktigt att de uppföljningar av ungdomars levnadsvillkor som görs nationellt även ger relevant kunskap för den lokala och regionala nivån. Ungdomspolitikens sektorsövergripande karaktär behöver tydliggöras även lokalt och regionalt. Med en helhetssyn på ungdomars levnadsvillkor kan kommunens insatser lättare samordnas även över förvaltningsgränserna.”22 I Linköpings kommun har man valt att placera ungdomsombuden inom kommunstyrelsens förvaltning för att möjliggöra inflytande inom alla de förvaltningar som lyder under kommunstyrelsen. Detta för att förhindra cementering gällande i vilka frågor ungdomar vill och kan påverka, vilket torde tyda på att man uppmärksammat vikten av att låta ungdomar ta del inom alla områden som rör dem. En av verkningarna sedan UngDialog introducerades är enligt Elsa att det inte längre är en kontroversiell fråga att ungdomar ska ha inflytande i politiken, ett påstående som finner stöd även i statistiken då man ser en svag men stadig ökning av folkvalda mellan 18 och 29 under de senaste sex mandatperioderna.23 Vilka ungdomar engagerar sig då politiskt? I forskningen kring politiskt deltagande har man länge uppmärksammat att olika typer av individuella resurser är av stor betydelse när det kommer till vilka individer som är politiskt aktiva och vilka som inte är det. Det krävs en andel ”resurser” i form av självförtroende, kunskap och kompetens för att våga höja sin röst och säga sin mening.24 Vidare kan man säga att resurserna som unga behöver för att utöva sitt inflytande kan delas in i två olika kategorier: grundläggande välfärdsresurser och politiska resurser. Med grundläggande välfärdsresurser menas sådana resurser som krävs för att unga ska må bra, leva goda liv och fungera i en socialt och samhälleligt kontext. Som exempel kan 22 http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/45/52/166e3cda.pdf £3.7 23 Ung i demokratin: 30 24 Fokus 10:19
11 nämnas tillgången till en meningsfull sysselsättning och en trygg ekonomi. Ungdomar utan en eller flera av dessa resurser måste övervinna mycket större hinder än andra om de vill engagera sig i samhället eller uttrycka sin ståndpunkt i någon fråga. Desto mer pressad man finner sin livssituation, i desto mindre mån tenderar man att uttrycka sin mening i samhällsfrågor25. Politiska resurser syftar till resurser som går utöver de mest grundläggande, men som är av direkt betydelse för ungas möjligheter att utöva inflytande inom de olika sfärerna. Politiska resurser kan delas in i tre huvudpunkter; Ø kompetenser, till exempel att vara insatt i demokratiska processer, att kunna uttrycka sig i tal och skrift och argumentera för sin åsikt. Ø kunskaper om specifika frågor som man önskar engagera sig i, men även om samhällsstrukturer och politiska system. Ø nätverk, det vill säga att ha tillgång till sociala forum och kontakter. 26 I och med UngDialog vill man skapa ett forum där ungdomar och tjänstemän kan mötas men bjuder även in andra aktörer så som representanter från organisationer och näringsliv för att bygga ut deltagarnas nätverk. Det fungerar även som en arena där deltagarna kan bättra på sina kompetenser och sin kunskap om politiska processer tillika de sakfrågor som diskuteras. Hand i hand med vad forskningsresultaten visar ligger den största utmaningen, som ungdomsombuden och tjänstemännen upplever i arbetet med UngDialog; att nå ut till alla ungdomar i kommunen, framförallt de som saknar tidigare nämna resurser. Genom att utforma detta som en frivillig aktivitet blir resultatet en ganska homogen referensgrupp; andelen kvinnliga deltagare överstiger andelen manliga dito och de gymnasieelever som går teoretiska och högskoleförberedande program utgör en överlägsen majoritet, gentemot de elever som läser praktiska program. Detta har uppmärksammats inom kommunen, vilket har lett till en diskussion om hur utvecklingen av UngDialog bör se ut. Genom att fokusera på de elever som redan kan sägas vara engagerade i politiska frågor förlorar man i representation, något som Elsa och hennes kolleger funderar mycket över: "Vi hade lagt mycket energi på att dra folk från Ljunkan (reds. anm: Anders Ljungstedts Gymnasium, en kommunal gymnasieskola med ca 3000 elever. Skolan erbjuder främst praktiska program27) för där brukar det inte vara så många som deltar. Estetiska och praktiska linjer var det mindre folk ifrån. Det är väl den största invändningen som politikerna kommer med efteråt; ‘det här var bra men var har ni Ljunkanfoket?'” 25 Fokus 10:20 26 Fokus 10:22 27 http://www.linkoping.se/Skola-­‐barnomsorg/Gymnasieskola/Kommunala-­‐gymnasieskolor/ALG/
12 Något som vi tror skulle kunna få fler underrepresenterade grupper att delta vore att avvika från frivillighetsprincipen, att välja att förlägga UngDialog till -­‐ i detta fall -­‐ en specifik gymnasieskola och på så sätt införliva deltagandet i skolarbetet, vilket skulle leda till ökat och mer heterogent deltagarantal. Frågan är om det är önskvärt att ungdomsinflytande sker på bekostande av den fria viljan? En annan risk är att skolan på sikt tar över kommunens arbete vilket skulle kunna äventyra legitimiteten, men detta skulle även kunna ge elever som annars inte valt att engagera sig en möjlighet att ta del av demokratiseringsprocessen. Man skulle också kunna säga att ungdomsombuden genom att anordna en omröstning om vilka ämnen som ungdomarna ansåg vara viktiga utformade detta på ett sätt som dels uppfyllde syftet att låta ungdomar sätta agendan och dels möjliggjorde att även de som inte deltog under UngDialog fick inflytande över dagordningen. Då UngDialog främst syftar till att vara ett forum för diskussion kan det vara svårt att härleda direkta, konkreta resultat, vilket märks i intervjuerna med involverade tjänstemän. Syftet är främst att skapa en dialog som sträcker sig via fler kanaler än bara ungdomar-­‐kommun och därefter ligger ansvaret till stor del på ungdomarna själva att driva de frågor de tycker är viktiga och intressanta. Utifrån den dokumentation vi har fått ta del av verkar kommunen inte prioritera att följa upp de intressegrupper som bildas, vilket kan leda till att engagemanget svalnar. De riktlinjer som dikterar de nationella målen för ungdomsinflytande är dock ganska vaga på denna punkt då de nämner vikten av forum för ungdomsdialog och -­‐inflytande men inte specificerar till vilken del och på vilket sätt detta bör ligga till grund för beslutsprocesser inom kommunen. Norén Bretzer uppmanar oss dock i boken “Sveriges Politiska System” att uppmärksamma skillnaden mellan politiska institutioner och politiska arenor, där det senare betecknar den dialog som förs inom organisationer, via sociala medier, på debattforum, ja överallt där medborgare väljer att ta på sig rollen som aktörer28. Att se på medborgarinflytande i allmänhet och ungdomsinflytande i synnerhet som någonting som bör ske inom Stadshusets fyra väggar begränsar denna dialog. Frågan är kanske vad man som kommun vill uppnå i sitt arbete med dessa frågor; vill man arbeta för att fostra den nya generationen i demokratiska arbetssätt likt folkrörelserna under 1900-­‐talets början?29 Enligt Norén Bretzer är idag förtroendet för demokratin större än förtroendet för politiska partier30 vilket kanske gör det lättare att engagera ungdomar “utomparlamentariskt” och därigenom, med tanke på att de saknar rösträtt, kanske hos dem förankra en starkare känsla av att trots detta ha möjlighet att påverka i sin omgivning. Eller vill istället säkerställa inflytande från den del av invånarna som trots eventuellt engagemang inte är myndiga och således i förlängning inte direkt kan ta del i demokratiska beslut? I det senare fallet anser vi att man då som kommun måste vara 28 Norén Bretzer: 13 29 Möller: 47 30 Norén Bretzer: 12 13 tydligare med återkoppling samt ännu tydligare med hur man implementerar ungas åsikter i beslutsprocessen. 5. Slutsats Sammanfattningsvis har vi genom att intervjua en arrangör och en berörd politiker fått en samstämmig bild av att Linköpings kommun ser på ungdomsinflytande som något viktigt inom samtliga av kommunens verkningsområden. Genom att tillsätta ungdomsombud som kontinuerligt arrangerar forum där ungdomar får diskutera frågor som de anser viktiga arbetar man sektorsövergripande och målmedvetet för att skapa engagemang hos denna grupp. Linköpings kommun kan sägas nå upp till de riktlinjer som regeringen ålägger kommunerna angående ungdomsinflytande, även om dessa emellertid är något vaga och inte ställer tydliga krav på konkreta resultat. På frågan om UngDialog bidrar till ökat politisk inflytande är också där svaret ja, i alla fall i viss utsträckning. UngDialog erbjuder ungdomar en relativt unik möjlighet att diskutera sakfrågor som berör dem med politiker och tjänstemän. Det centrala, att de ungas åsikter sedan tas tillvara på, styrks genom att kommunen kan lämna uppgifter om att diskussionsforumet lett till förändringar i till exempel kollektivtrafiken. Vi finner det dock oklart i vilken utsträckning kommunen väljer att följa upp de intressegrupper som eventuellt bildas efter UngDialog, vilket såklart kan påverka både legitimitet och effektivitet. UngDialog tar hänsyn till flera faktorer som är viktiga för att engagera unga människor genom att bredda deltagarnas kompetens, kunskap och nätverk. Samtidigt är det uttalade syftet är att verka för ökat engagemang i civilsamhället, vilket torde leda till att resultaten generellt är svåra att dokumentera, då detta engagemang mycket väl kan “gå under kommunens radar”. Avslutningsvis ligger det som tidigare nämnt dock en problematik dels i att locka ett stort antal deltagare till UngDialog, samt dels i att nå alla grupper av ungdomar. Det vore därför inte orimligt att spekulera i att en ökad satsning på ungdomsinflytande, och då framförallt en större insats på att nå de grupper som av någon anledning väljer att inte delta, i förlängningen skulle kunna hjälpa till att vända den rådande situationen med ett ojämnt valdeltagande och ett falnande politiskt förtroende och engagemang. Detta eftersom fler ungdomar då tidigt skulle få chans till en positiv kontakt med politiker och erfarenhet av deltagande politiska processer, som sedan förhoppningsvis också skulle leda till en god attityd gentemot den svenska politiken också i vuxen ålder. 14 6. Materialförteckning Litteratur Ekström, M. & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur Norén Bretzer, Ylva (2010). Sveriges politiska system. Lund: Studentlitteratur Möller, Tommy (2011). Svensk politisk historia. Lund: Studentlitteratur. Publikationer och övriga elektroniska källor 11 tankar om medborgardialog i styrning [Elektronisk resurs]. (2009). Stockholm: Sveriges kommuner och landsting Tillgänglig på Internet: http://brs.skl.se/publikationer/index.jsp?http://brs.skl.se/publikationer/publdoc.jsp?s
earchpage=/dummy&search_titn=%2239416%22&db=KATA&from=1&toc_length=20&
currdoc=1 (2013-­‐10-­‐10) Ung i demokratin [Elektronisk resurs]. (2012). Statistiska centralbyrån Tillgänglig på Internet: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/ME0105_2010A01_BR_ME09BR1204.pdf (2013-­‐10-­‐10) Fokus 10: en analys av ungas inflytande. [Elektronisk resurs]. (2010) Stockholm: Ungdomsstyrelsen Tillgänglig på Internet: http://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/ff8080812c35d98f012d031
e80ce002c/Fokus10.pdf (2013-­‐10-­‐14) Regeringens preposition 2004/05:2, Makt att bestämma rätt till välfärd, Tillgänglig på Internet http://www.government.se/content/1/c6/02/98/06/3942ed96.pdf (2013-­‐10-­‐05) Linköpings kommuns hemsida http://www.linkoping.se/Skola-­‐barnomsorg/Gymnasieskola/Kommunala-­‐
gymnasieskolor/ALG/ (2013-­‐10-­‐07) http://www.linkoping.se/sv/Demokrati-­‐politik/Ungt-­‐inflytande/Ungdomsombud/ (2013-­‐10-­‐15) http://www.linkoping.se/sv/Demokrati-­‐politik/Ungt-­‐inflytande/UngDialog/ (2012-­‐10-­‐
10) http://www.linkoping.se (2013-­‐10-­‐15) http://www.linkoping.se/sv/Om-­‐kommunen/ (2013-­‐10-­‐10) 15 http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Organisation/KommunensOrgani
sation.pdf?epslanguage=sv (2013-­‐10-­‐05) Regeringens hemsida http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/45/52/166e3cda.pdf £3.7 (2013-­‐10-­‐08) Skr 2009/10:53 (Regeringens strategi för Ungdomspolitiken) http://www.regeringen.se/sb/d/11299/a/134552 (2013-­‐10-­‐05) Riksdagens hemsida http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-­‐Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-­‐
2003460-­‐om-­‐etikprovning_sfs-­‐2003-­‐460/?bet=2003:460 (2012-­‐10-­‐13) 16 7. Bilagor Intervjufrågor till kommunpolitiker 1. Vad ger Ung Dialog dig i ditt arbete? -­‐ Påverkar det ungdomsengagemanget i kommunen? -­‐Tror du att det påverkar valdeltagandet på sikt? 2. Hur följer ni upp UngDialog inom kommunen? -­‐ Hur följer ni upp de grupper som skapas efter UngDialog? -­‐ Är du nöjda med formen? Kan något förbättras? 3. Kan du se några konkreta reslutat? (t.ex beslut som kan härledas direkt till Ung Dialog) 4. Vilket syfte har kommunens Ungdomsombud? -­‐ Är du nöjd med formen? Kan något förbättras? 5. Har du några andra demokratisatsningar för ungdomar? 6. Vad är utmaningarna med att satsa på ungdomsinflytande? 7. Är kommunen bra på att ta tillvara på ungdomars åsikter? 8. Kan ni förbättra er på något sätt? Intervjufrågor till ungdomsombud 1. Vilken roll spelar Ung Dialog? -­‐ Finns det andra forum inom kommunen där ungdomar får höras? 2. Vilka närvarar vid Ung Dialog? -­‐ Hur sker informationen innan? 3. Hur reagerar deltagarna på Ung Dialog? 4. Kan man förbättra Ung Dialog? -­‐ Kan man förbättra kontakten med ungdomar generellt? 5. Känner du till något konkret beslut som kan härledas tillbaka till Ung Dialog? 6. Är kommunen bra på att ta tillvara ungdomars åsikter och synpunkter? -­‐ Vad kan förbättras? 17