Arbetslöshet i Norrköping
Statsvetenskap 1, Sveriges politiska system ht -2013
Seminariegrupp F4 Philip Avelind, Charbel Malki, Jonatan Moroz, Sara Jägare
Innehållsförteckning
Inledning .................................................................................................................................................. 3
Syfte ......................................................................................................................................................... 3
Tillvägagångssätt ..................................................................................................................................... 3
Bakgrund ................................................................................................................................................. 4
Resultat.................................................................................................................................................... 6
Slutsatser ............................................................................................................................................... 10
Referenslista .......................................................................................................................................... 12
2
Inledning
Vi har valt att skriva om något som är högaktuell i Östergötland: Norrköpings höga
arbetslöshet och dåliga företagsklimat. Norrköpings kommun har under en längre tid haft
problem med hög arbetslöshet. Januari 2012 hade Norrköping en arbetslöshet på 12,5%. Ett år
senare i januari 2013 var den 13 %. Samtidigt låg arbetslösheten i Sverige stilla på 8,9 %.
Intresseorganisationen Svenskt näringsliv gör sedan flera år mätningar av företagsklimatet i
Sverige. De definierar företagsklimat som ”summan av de attityder, regler, institutioner och
kunskaper som möter företagaren i vardagen” 1. I dessa mätningar hamnar Norrköping i den
nedre delen av tabellen.
Syfte
Syftet är med denna rapport är att beskriva hur Norrköpings kommun arbetar för att motverka
arbetslösheten och vad man gör för att skapa ett bättre företagsklimat. Den politiska
oppositionen i kommunen menar att den nuvarande lokala jobbpolitiken inte fungerar. Vi vill
undersöka hur oppositionens förslag ser ut och vilka skillnader och likheter som finns mellan
majoritet och opposition.
Tillvägagångssätt
Vi har valt att samla in förstahandsinformation med hjälp av intervjuer som genomförts med
två av kommunens politiker. Dessa är oppositionsrådet Mathias Sundin från Folkpartiet och
Lars Stjernqvist ordförande för Socialdemokraterna och kommunalråd för Norrköpings
kommun. Det viktiga med dessa intervjuer är att dessa två politiker representerar två vitt
skilda partier och därigenom hoppas vi på att få en nyanserand och mångsidig fakta- och
åsiktsbas att utgå från.
De frågor vi har ställt är:
-Vad är grunden till att Norrköping ligger väldigt dålig till på detta område?
-Vad kan ni i olika partiblocken göra åt att förbättra jobb/företag klimatet och arbetslösheten?
-Är det så att företagsklimatet är orsaken till en hög arbetslösheten?
Genom kontakter med en analytiker på Arbetsförmedlingen i Östergötland har vi fått
myndighetens syn på arbetsmarknadssituationen i Norrköping.
Källkritik
Vi har även använt redovisningar, undersökningar, artiklar och rapporter som har hämtats från
olika myndigheter, Norrköpings kommun, intresseorganisationer, tidningar och företag. Vi är
medvetna om att de tre sistnämnda kan ha syfte att påverka opinion eller beslutsfattare och
detta har tagits i åtanke när vi hanterat just den informationen. Svenskt näringsliv har gjort en
undersökning om företagsklimatet i Sverige som vi har använt. Den baserars delvis på
statistik ifrån Statistiska centralbyrån (SCB). Men den innehåller också enkätfrågor till 70 686
företagare i Sveriges kommuner. På riksnivå är svarsfrekvensen på enkäten 46 % och i
Norrköping är den 43 %. Det är mycket vanligt med högt bortfall i denna typ av
undersökningar, men vi hittar ingen analys av bortfallet i det material som är tillgängligt på
webben, och till exempel Moser & Kelton (1971) menar att bortfall är problematiskt eftersom
det är sannolikt att de som väljer att inte svara skiljer sig ifrån dem som svarar.
1
http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/foretagsklimat/foretagsklimat_12595.html den 7 okt 2013
3
Vi hänvisar också till en undersökning om sårbara kommuner som det globala analys- och
teknikkonsultföretaget WSP har gjort2. Den undersökningen bygger i mycket liten
utsträckning på enkätfrågor, och i huvudsak på statistik om andel sysselsatta, åldersstruktur
etc. Här redovisas inga bortfallssiffror över huvud taget. Det är oklart i vilket syfte eller på
vems uppdrag som företaget har gjort analysen.
Det officiella arbetslöshetstalet i Sverige räknas fram av Statistiska centralbyrån (SCB).
Arbetsförmedlingen använder andra beräkningsgrunder, vilket ger andra siffror3.
I Norrköpings kommun använder man sig främst av Arbetsförmedlingens statistik, vilket vi
även gör i denna rapport.
Bakgrund
Norrköpings historia
Norrköping har en lång historia och var tidigt en viktig produktionsort för militärmateriel.
Senare när den blev en industristad präglades Norrköping av pappers- och textilindustrin.
I slutet av 1700-talet var Norrköping en relativt välmående stad, med mässingsbruk och
textilindustri, med sockerbruk och tobakstillverkning, med handel och sjöfart. Mässingsbruket
fick svårt att importera råvaror och exportera färdigt material tillföljd av den franska
revolutionen. Man fick ekonomiska svårigheter och produktionen fick en mer kemisk/teknisk
inriktning med färger och mycket såpa. Detta var emellertid inte heller så gynnsamt och nu
började moderna vindar att blåsa ute i Europa. Norrköpingsfabrikörerna var snabbt framme
och införskaffade maskiner både för papperstillverkning, som ersatte färg och såpa, och för
textiltillverkningen. Norrköping skulle bli en riktig industristad. Stora tunga maskiner
behövde ordentliga hus med stadiga trossbottnar. Detta ledde till att många av de gamla
fabriksbyggnaderna revs och större och stadigare stenhus byggdes upp. Mellan 1840 och 1870
var Norrköping rikets tredje största stad, och en stor del av befolkningen arbetade i fabriker.
Ända fram till 1950 var hälften av befolkningen sysselsatta inom industrin. Men textilkrisen
på 1940- och 1950-talet innebar omfattande fabriksnedläggningar, liksom även senare kriser
och strukturomvandlingar.
På senare tid kan man hitta ett antal statliga verk som är förlagda i Norrköping och bidrar med
arbetstillfällen (Sjöfartsverket, Luftfartsverket, SMHI, Migrationsverket, Kriminalvården och
Transportstyrelsen). År 2002 fick Norrköping ta en del av Linköpings universitet, Campus
Norrköping, med drygt 5000 studenter. Norrköping har idag omkring 130 000 invånare och
beskriver sig som en motor i Fjärde storstadsregionen tillsammans med Linköping. I nuläget
är de största näringsgrenarna räknade i antal arbetstillfällen handel, vård och omsorg. Andra
starka branscher är logistik, pappers- och förpackningsindustrin, energi- och miljöteknik samt
besöksnäringen.4
Arbetslösheten
2
http://www.wspgroup.com/Documentsn/pdf/pdf-rapporter/Sarbara%20kommuner.pdf den 9 okt 3013)
http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx den 7 okt 2013
4
http://www.upplev.norrkoping.se/filer/Norrkopingshistoria.pdf, den 8 okt 2013
http://www.norrkoping.se/organisation/info_norrkoping.pdf den 7 okt 2013
http://urbanhistory.historia.su.se/cybercity/stad/norrkoping/historia.htm den 7 okt 2013
3
4
Arbetslöshet är ett problem både för individer och för samhället. Arbetslösheten, räknad i
procent, i Sverige uppgår idag i 7.3%. Arbetslösheten är bland de största och mest väsentliga
politiska frågorna i Sverige idag, och handlar i stor utsträckning om hur man ska bekämpa det
utanförskap som finns till följd av den. Politiska partier har olika teorier om hur man ska gå
till väga för att minska arbetslösheten men ingen lösning har ännu kunnat fastställas.
Vårt intresse för detta specifika område av kommunalpolitiken beror på det faktum att det är
en fråga med stark samhällelig förankring. Somliga av oss i gruppen är från Norrköping,
någon har drivit företag och träffat många arbetsökande människor. Det är viktigt att
samhället skapar möjligheter för att stimulera jobbtillväxten i Norrköping och att man skaffar
sig en ordentlig uppfattning om de underliggande problemen och hur man löser dem.
Arbetslösheten bland ungdomar minskar i de flesta kommuner i Östergötland. Norrköping
skiljer sig tyvärr från den här övergripande trenden. Inte nog med att ungdomsarbetslösheten
är högst i Norrköpings när man jämför med grannkommunerna, den verkar fortsätta att öka.
På samma sätt har vi sett att under 2013 har arbetslösheten för samtliga åldrar i Norrköping
ökat, medan den legat förhållandevis stilla i övriga Sverige. Bilden nedan visar hur stor
skillnad det är mellan rikets och Norrköpings arbetslöshet. 5
5
http://www.norrkoping.se/organisation/statistik/arbetsmarknad/arbetsloshet-16-64-ar-sam/ den 7 okt 2013
5
Resultat
Sårbara kommuner
Det globala företaget WSP6 har gjort en analys av kommuners sårbarhet ur ett
näringslivsperspektiv. I den vägs olika faktorer in som till exempel
bransch/företagskoncentration, utbildningsnivå och regionala konjunkturutsikter samman till
ett index. Kommuner med hög sårbarhet är ofta sådana som har haft en arbetsmarknad med
hög andel sysselsatta inom tillverkningsindustri. WSPs beskrivning av sårbara kommuner
passar in på Norrköping då arbetsmarknaden består och har bestått av mestadels industrier.
Pappersbruket Holmen, Fiskeby bruk och Braviken är de största företagen i kommunen. I
WSPs rankning av kommuner och städer så landar Norrköping på 65.e plats7, och Filipstad
räknas som Sveriges mest sårbara stad på plats 290. Norrköping ligger alltså relativt bra till
när det gäller sårbarhet. Det finns också stora skillnader i arbetslöshet mellan olika län, vilket
delvis kan förklaras av länens olika näringsgrensstruktur. I många län med stort inslag av
industri som har påverkats av de senaste årens svaga konjunkturutveckling är arbetslösheten
hög. I augusti 2013 var andelen inskrivna arbetslösa högst i Blekinge och Gävleborgs län,
11,3 procent, medan den var lägst i Uppsala län, 6,4 procent8.
De mest sårbara kommunerna i Sverige har några saker gemensamt. De har en lågutbildad
befolkning, en ensidig arbetsmarknad, drabbas alltid hårdast vid nedläggningar av stora
industrier och är vänsterstyrda. Landets starkaste kommuner ligger nära storstäderna, har en
högutbildat befolkning och en mångskiftande arbetsmarknad och de är borgerliga.
Ansvarsfördelning
Kommunernas verksamhet bygger på ett samspel med den centrala statsmakten, där
uppgiftsnivåerna är olika och kan variera över tid. Exempel på olika uppgiftsfördelningar kan
vara att staten sköter polisväsendet, medan landstinget sköter mentalsjukvård och kommunen
skolan. Staten ger direktiver till kommunerna om vad som ska ske och kommunerna får fria
händer att lösa de uppgifter kommunen blivit tilldelad på, enligt kommunen, bästa möjliga
sätt. Detta leder till att kommunerna har en viss autonomi men de får inte stifta egna lagar
utan bara följa de som staten stiftar, men har trotts detta en relativt stor kontroll över hur
politiken och verksamheter inom kommunen skall bedrivas och utvecklas. Utöver de
uppgifter som staten ålägger kommunerna finns det utrymme för frivilliga verksamheter.
Kommunerna bär också ett stort ansvar när det kommer till genomdrivandet av en ansvarsfull
och fungerande arbetsmarknadspolitik.
I vänsterinriktade kommuner lägger man i regel stor fokus på att ha kontroll över
bostadsförsörjningen och ser gärna en stark offentliga sektor. I en borgerlig kommun lägger
man mer vikt på låga skatter, och mer egenfinansierad verksamheter. Där lägger man även
större fokus på egenföretagare och ger mer utrymme för entreprenörskap. (Noren Brentzer
2010)
6
http://www.wspgroup.com
http://www.wspgroup.com/PageFiles/44336/Sarbara_kommuner%202013%20-%20hela%20listan.pdf den 7
okt 2013
8
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.3f8eb9ad140aabd13a11b42/Augusti_2013_fakta1.pdf den
5 okt 2013
7
6
Åtgärder för ökad sysselsättning - nationell nivå
Arbetet med att minska arbetslösheten bedrivs på flera olika nivåer och av många olika
aktörer i samhället. På nationell nivå menar sig Sveriges regering ta ansvar för jobb och
trygghet. ”Den röda tråden i regeringens politik är arbetslinjen. Det betyder att alla som vill
och kan arbeta ska ha ett jobb att gå till9.”
Detta sker genom åtgärder inom flera politikområden: utbildnings- och forskningspolitik,
näringspolitik samt skattepolitik och hanteras av utbildningsdepartementet,
näringsdepartementet respektive finansdepartementet. Dessa åtgärder är ämnade att skapa
goda förutsättningar för tillväxt och minskat utanförskap. Under Näringsdepartementet lyder
bland annat myndigheten Tillväxtverket, som har i uppgift att göra det lättare för företag att
stödja förnyelse i företag och regioner. Det största enskilda uppdraget är att förvalta
strukturfondsprogram. Programmen investerar EU-medel i projekt som syftar till ökad
regional konkurrenskraft och sysselsättning. Norrköping tillhör programkontor Östra
Mellansverige. Enligt Sten Olsson, stabsdirektör på Länsstyrelsen i Östergötland, så finns det
inga stora medel att hämta för Östergötland i strukturfonderna, det handlar snarare om
möjligheter att finansiera utredningar.
Åtgärder för ökad sysselsättning - lokal och regional nivå
På lokal nivå har Norrköpings kommun inrättat en arbetsmarknadsenhet som samarbetar med
Arbetsförmedlingen och vänder sig till den som står längst ifrån arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsenheten styrs av arbetsmarknads- och utbildningsnämnden10.
Norrköpings kommun har skapat en social investeringsfond med syfte att på längre sikt
minska risken för långvarig arbetslöshet. Fonden stödjer metodutveckling inom förebyggande
åtgärder. Medel som beviljas ska återföras till fonden genom att de resulterar i minskade
kommunala utgifter. Det är kommunens nämnder och förvaltningar som kan söka medel11.
Kommunen har även ett näringslivskontor som har till uppgift att underlätta att för de företag
som finns i Norrköping samt vidareutveckla och arbeta för att nya företag väljer att etablera
sig12. Näringslivskontoret styrs av kommunstyrelsen.
Norrköpings kommun är även delägare i det regionala marknadsbolaget East Sweden
Business Region. Bolaget är ett samarbete mellan näringsliv, offentlighet och universitet. De
arbetar för att attrahera och utveckla kompetens, investeringar och etableringar i regionen,
med Norrköping och Linköping som ”tillväxtmotorer13.
Samtliga ovan beskrivna kommunala verksamheter faller inom den allmänna kompetensen,
och är alltså inte obligatoriska eller reglerade i speciallagar (Norén Bretzer 2010).
Norrköping är även medlemmar i Regionförbundet Östsam, tillsammans med övriga
kommuner i Östergötlands läns samt landstinget. Östsam är avsedd att vara en regional
utvecklingsmotor för att skapa en konkurrenskraftig region att bo, verka och arbeta i. Östsam
är också delägare i East Sweden Business Region14. Länssstyrelsen i Östergötland har bland
annat i uppgift att arbeta fram regional tillväxtplaner. Eftersom ett regionförbund har bildats
har dock denna uppgift övergått från länsstyrelsen till regionförbundet. Länsstyrelsen har ca
13 miljoner kronor årligen att använda för tillväxtskapande insatser (Olsson 2013).
9
http://www.regeringen.se/sb/d/111/a/219173 den 7 okt 2013
http://www.norrkoping.se/vard-omsorg/arbetsmarknadsatgarder/ den 7 okt 2013
11
http://www.norrkoping.se/organisation/ekonomi/social-investeringsfond/ den 7 okt 2013
12
http://www.norrkoping.se/arbete-naringsliv/naringsliv/ den 7 okt 2013
13
http://www.eastsweden.se/business/ den 7 okt 2013
14
http://www.ostsam.se/article.asp?id=145 den 7 okt 2013
10
7
Politiskt styre i Norrköping
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tillsammans majoritet i
kommunfullmäktige. De rödgröna är mycket väl medvetna om att arbetslösheten är katastrofal
inom kommunen och klyftorna stora. Så det är med det i åtanke som gör att de måste satsa på
skolan och utbildningen. För att de ska få ner arbetslösheten så måste de ge alla barn och unga
en bättre bas, och de får man genom en bättre utbildning samt att det skall satsas mer på
yrkesutbildningar till dem som är arbetslösa. Så en viktig punkt i deras politik är att det ska
satsas mer på skolan för att kunna förbättra arbetsklimatet i kommunen. Genom att erbjuda
bra utbildningar för både barn, ungdomar och för vuxna så skall arbetslösheten minskas.
Befolkningsmängden i Norrköping ökar hela tiden, så utbudet på bostäder blir allt färre och en
bostadsbrist blir ett faktum.
De Rödgröna är helt emot privatiseringen som de borgerliga är väldigt för. De rödgröna
menar att Norrköping är en arbetarstad som är skapad av arbetare och vill att folket som till
största delen av invånarna är arbetare skall dra nytta av det de byggt up. De vill att dessa
arbetare skall må bra och ha en god och ljus framtid framför sig. De menar också att för att en
människa skall må och ha det bra här i livet så behöver de ett arbete. Ett arbete är därför
grundläggande för människors försörjning och självkänsla menar de rödgröna. Så de lägger
väldigt stor fokus på arbetsfrågan, hur man skall gå till väga för att skapa flera arbetstillfällen
och för att invånarna i kommunen skall vara sysselsatta och ha en god och lovande framtid.
Så därför investerar dem rödgröna i folket, och de gör det genom att erbjuda
vuxenutbildningar, anställningar till de lite sämre ställda och att de ska satsas mycket redan
från tidig ålder. Så att alla får en så bra utbildning som möjligt, och en bra utbildning leder till
jobb, och ett jobb leder till en bättre levnadsstandard.
Situationen i Norrköping enligt Folkpartiet
Folkpartiet menar att med ett bra företagsklimat i Norrköping blir det mycket lättare att starta,
driva och utveckla ett framgångsrikt företag. Det har avgörande betydelse för tillväxten,
jobben och välfärden. Det är av en stor betydelse när det kommer till att bekämpa
arbetslöshet, skapa möjligheter i samhället och individens liv.
Oppositionsrådet Mathias Sundin (FP) skriver i sin blogg15 i Norrköpings tidningar:
”SKL:s undersökning av företagsklimatet i Norrköping bekräftar bilden från andra
undersökningar, att det är riktigt uselt. Norrköping återfinns först på plats 141 av 189
kommuner i undersökningen. I Svenskt Näringslivs ranking tappade vi 47 platser.
Det dåliga företagsklimatet skadar jobbtillväxten i Norrköping och vi ser att arbetslösheten,
som redan är 50 procent högre än riket, ökar här när den ligger still i övriga Sverige.
Nu har Socialdemokraterna försökt få bättre näringslivsklimat och arbetslöshet i snart tjugo år
och vi går inte ens framåt, vi backar. Vi måste få ett maktskifte i Norrköping för att få in nya
idéer och partier i ledningen som förstår företagande.”
I vår intervju med Mathias Sundin om orsakerna till den höga arbetslösheten i Norrköping och
vilka åtgärder han tycker borde vidtas svarar han:
– Man nämner att grunden till hög arbetslöshet sträcker sig tillbaka till IT- krisen under 1990talet, då hela landet låg i dålig skick. Sverige hade börjat återhämta sig runt 1996-1997, så
15
http://www.nt.se/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=2418329&entry=8782572 den 5 okt 2013
8
fick Norrköping ytterligare en smäll i form av Ericssons nedläggning. Socialdemokraternas
politik har inte kunnat hantera detta. För att kunna förbättra detta måste man framförallt se till
att kommunens service - tillstånd, bygglov, byråkrati, bemötande, osv - blir mycket bättre mot
företagen. Det är ett av områdena som företagarna tycker är riktigt dåligt. Sen måste vi fixa
skolresultaten. Även dessa har varit dåliga i snart tjugo års tid. När många ungdomar går ut
skolan utan bra kunskaper och fullständiga betyg är risken stor att de hamnar i arbetslöshet.
Folkpartiets ideologi startar just i skolan där man bekämpar bristerna som socialdemokraterna
har efterlämnat under regeringsskiftet. För den som har nyligen gått skolan, kan tröskeln till
arbetsmarknaden vara hög. Blir lätt moment 22: Ingen erfarenhet, inget jobb. Inget jobb,
ingen erfarenhet.
Oppositionen vill ha mer fokus på företagarfrågorna, och driver en rad konkreta förslag kring
detta:
 En företagskundtjänst med personal som kan guida företagare rätt i djungeln av regler,
tjänstemän och politiker.
 Att handlingstider för tillstånd ska bli snabbast i Sverige.
 Att kommunen bidrar till att lotsa människor som flyttar till Norrköping rätt i form av
val av skola, dagis, bostad och så vidare.
 Att tjänstemän får möjlighet att göra längre studiebesök på företagen, och vice versa,
för att lättare förstå varandras verksamheter.
 Färre kommunala bolag och ingen osund kommunal konkurrens (kommunen driver
idag restauranger exempelvis).
 Bättre upphandlingar som följer lagar och regler och anpassas för att mindre företag
ska kunna delta i dessa.
Situationen i Norrköping enligt Socialdemokraterna
Vi ställde samma frågor till kommunalrådet Lars Stjernqvist (S),och vi fick i princip samma
svar som från oppositionsrådet. Skolan kommer i första hand i den rödgröna ideologin, men
man prioriterar inte företagsklimatet på samma sätt som Alliansen och det märks på
arbetsklimatet i Norrköping. Jobbtillfällen dyker inte upp snabbt nog och i den takt som den
borde göra med tanke på hur mycket Norrköping växer som stad, befolkningsmässigt, och i
och med att den växer mycket så uppstår det även en bostadsbrist. Och då krockar dessa
problem med varandra och men måste prioritera. Lars Stjernqvist menar att infrastrukturen
mellan dom olika kommunerna måste förbättras, och att det behöver byggas fler bostäder där
människor kan bosätta sig nära jobbet.
Lars Stjernqvist hade tyvärr inte avsatt mer än två minuter till vår intervju, som genomfördes
via telefon. Han ville inte ge skriftliga svar på frågorna.
Situationen i Norrköping enligt Arbetsförmedlingen Östergötland
Enligt Arbetsförmedlingen finns det flera anledningar till Norrköpings höga arbetslöshet. En
är av mer nationell karaktär, nämligen att regeringen har fört en utbudshöjande politik de
senaste åren som har förstärkt arbetskraften samtidigt som antalet jobb inte har växt i samma
takt. Att antalet jobb inte har växt mer är inte konstigt med tanke på finanskrisen 2009 och
den oro som råder i omvärlden. Antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen som står
längre från arbetsmarknaden är nu fler än tidigare, men dessa personer hade ju inte jobb
tidigare heller utan befann sig i någon form av utanförskap. Arbetsförmedlingen har fått
utvidgade uppdrag, som t ex Etableringsuppdraget, som har synliggjort grupper som tidigare i
stor utsträckning befann sig i utanförskap.
9
En annan anledning till den höga arbetslösheten i Norrköping är den omfattande
strukturomvandlingen som har pågått i decennier. Det är en stor styrka att Norrköping nu har
en väldigt differentierad branschstruktur, men avsaknaden av kvalificerade jobb är
försvagande. Linköping t ex står betydligt starkare tack vare sitt stora inslag av
utvecklingsenheter och högteknologiska företag, medan Norrköping har större inslag av
konjunkturkänsliga branscher. Arbetskraften har fortfarande inte förmått anpassa sig efter de
nya förutsättningarna, när antalet industrijobb inte är lika många som de en gång var.
Övergången till högre studier bland unga är låga för att vara en stad med närvarande
universitet och pendlingsbenägenheten är fortfarande förhållandevis låg trots mycket goda
pendlingsmöjligheter.
Arbetsförmedlingen har i samband med sina prognoser presenterat en rad brister. T ex
dimensioneringen av gymnasieskolans olika program, oförmågan att i offentliga verksamheter
erbjuda praktikplatser och lönebidragsanställningar, universitetens och högskolornas
oförmåga att öka antalet platser på utbildningar där stor brist råder inom yrket.
Arbetsförmedlingen menar att Norrköping skulle behöva jobba mer med att locka till sig
företag av annan karaktär än de som redan finns, så att arbetsmarknaden breddas och blir
mindre konjunkturkänslig. Ungdomar behöver tidigt få information om hur arbetsmarknaden
ser ut och vad som krävs av dem. Studie- och yrkesvägledarna mäktar idag inte med att ge
den info som behövs.
Företagsklimatet i Norrköping enligt Svens kt näringsliv
Sedan 2007 mäter intresseföreningen Svenskt näringsliv årligen något de kallar för
företagsklimatet i alla kommuner. Företagare får svara på frågor om kommunens service,
tillgången till arbetskraft, inställningen till företagande med mera. Norrköping landade år
2012 på 99.e plats vilket är en försämring från förra årets 84.e plats. Anne Revland, direktör
på Svenskt näringslivs i Norrköping bedömer den här rankningen som ett dålig resultat och att
man har mycket att jobba med för att förbättra resultaten16.
Enligt denna undersökning finns Norrköping kommuns stora förbättringspotential när det
gäller företagsklimatet inom följande områden: kommunens service till företagen,
tjänstemännens attityder till företagande och kommunens information till företagen. Det som
de företagare som har svart på enkäten är mest nöjda med är vägnät, tåg- och flygförbindlerser
samt tele- och IT-nät. På frågan om vilka som är viktiga frågor inför framtiden får god kvalité
i skola/utbildning högsta prioritet, tätt följd av kompetensförsörjning och bättre
företagsklimat.
Slutsatser
Det finns flera samhällsinstitutioner som i högre eller mindre grad har till uppgift att arbeta
med frågor om tillväxt och sysselsättning. De aktörer som verkar kunna spela störst roll i
Östergötland för att sänka arbetslösheten är ändå kommunerna och deras eget agerande.
Tillväxtverket och EUs strukturfonder spelar en mycket liten roll, och i de regionala
tillväxtplanerna är Linköping och Norrköping ”lokomotiven”.
16
http://www.fc.norrkoping.se/pressutskick/FOV1-00152DFD/S0A2A208C den 5 okt 2013
10
Det råder en tydlig samsyn hos de aktörer vi har samlat material ifrån att utbildning är ett
extrem viktig fråga när det gäller att bekämpa arbetslöshet och utanförskap. Det är några olika
aspekter som lyfts fram:
 för många unga klarar inte av grundskola och/eller gymnasieskola
 för få unga går vidare till högre studier
Utbildningsansvaret i samhället delas mellan flera olika insatser. I vårt material kan man
skönja ett inslag av att de olika instanserna tycker att ”de andra” borde göra mer än vad de gör
idag. Arbetsförmedlingen pekar till exempel på att kommunen borde ha en bättre fördelning
av platser på olika utbildningsprogram och att Linköpings universitet borde ha fler
utbildningsplatser där stor brist råder inom yrket. Samtidigt tycker till exempel
Socialdemokraterna att fler arbetslösa borde erbjudas yrkesutbildning – något som det
åligger Arbetsförmedlingen att ombersörja.
Att det är en komplex fråga framgår också inte minst av Arbetsförmedlingens till synes
motstridiga påpekande:
 att det är för få unga som väljer att studera på akademisk nivå, och
 att det finns för få kvalificerade arbete i Norrköping att söka.
Här kan dock noteras att andelen kvalificerade arbeten är högre i grannkommunen Linköping,
som ligger inom pendlingsavstånd.
Det finns även en samsyn kring hur finanskriser och strukturomvandlingar har bidragit till den
höga arbetslösheten i Sverige, och då såklart även i Norrköping. Kommunen har ett förflutet
som industristad, och arbetsmarknaden dominerades länge av tillverkningsindustrin.
Norrköping verkar dock ha hanterat strukturomvandlingen relativt väl, åtminstone enligt
WSP-undersökningen om sårbara kommuner. Idag är branschstrukturen väldigt differentierad
och det är handeln som erbjuder flest arbetstillfällen. Som Arbetsförmedlingen pekar ut är
dock denna bransch mycket konjunkturkänslig, och det kan vara en bidragande orsak till att
Norrköping trots sina relativt svaga sårbarhet har så höga arbetslöshetstal.
Något som Svenskt Näringsliv och Folkpartiet lägger mycket fokus på är företagsklimatet,
och där lyfter man särskilt fram frågor som har med dålig service och dåligt bemötande ifrån
kommunens tjänstemän att göra. I en artikel i Dagens Nyheter17 skriver Bo Rothstein,
professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, om hur viktigt en god offentlig
förvaltning är för byggandet av en väl fungerande och framgångsrik stat. Rothstein pekar på
forskning som visar att Sverige är en av världens mest framgångsrika stater, men höjer
samtidigt ett varningens finger för att denna framgång kan vara hotad, eftersom politiker och
politiska debattörer saknar insikt om vad det är som gör Sverige så framgångrikt. Det är
varken marknadsekonomi eller demokrati som skapar välstånd, utan det är graden av kvalité i
landets offentliga förvaltning som utgör den helt avgörande faktorn. Rothstein skriver: ”Det
handlar om grundläggande principer för verksamhetens bedrivande av typen opartiskhet,
saklighet, likabehandling och oväld i alla delar av den offentliga förvaltningen inklusive den
del som producerar tjänster åt medborgarna.” Rothstein pekar vidare på hur det viktiga sociala
kapitalet påverkas negativt av en dåligt fungerande offentlig förvaltning. Här menar vi att det
finns en tydlig koppling till den situation som företagarna i Norrköping enligt flera källor
upplever. När företagarna får vänta länge på att få besked från kommunen, när det
kommunala regelverket upplevs som onödigt krångligt och när tjänstemännens attityder till
17
http://www.dn.se/debatt/god-offentlig-forvaltning-ar-sveriges-storsta-tillgang/den 17 okt 2013
11
företagande upplevs som negativa så uppstår en situation där de lokala företagen blir sämre på
att bidra till välfärden.
Norrköpings kommun riktar så vitt vi kan förstå sina stora arbetsmarknadsinsatser till
människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, t ex genom den sociala investeringsfond som
finns sedan några år tillbaka. Syftet är att genom utbildning och/eller praktik göra de som står
längst ifrån arbetsmarknaden mer attraktiva att anställa. Men dessa insatser påverkar inte hur
många jobb det finns i kommunen. Norrköpings arbete med företagsklimatet verkar inte ha
samma fokus. Trots att det finns både ett lokalt näringslivskontor och ett regionalt organ i
form av East Sweden Business har företagklimatet i Norrköping försämrats de senaste åren
enligt Svenskt näringslivs företagsklimatmätningar. Oppositionen vill ha mer fokus på
företagarfrågorna, och driver en rad konkreta förslag kring detta. Socialdemokraterna verkar
dock välja att vänta med åtgärder för att först inhämta ytterligare åsikter i från företagarna i
Norrköping genom att bjuda in företagarföreningar till samtal18.
Referenslista
Moser, CA & Kalton, G (1971) Survey Methods in Social Invetstigation. London:Heinemann
Norén Bretzer, Y. (2010) Sveriges politiska system. Lund: Studentlitteratur AB.
Olsson, S (2013) Föreläsning vid Linköpings universitet, kursen Statsvetenskap 1, 9 okt 2013
18
http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarekommuner/Norrkoping/Norrkopingsnyheter1/Socialdemokraterna-i-Norrkoping-bjuder-in-till-samtal-om-foretagsklimatet/ den 20 okt 2013
12