Jobb-­‐situationen bland Sveriges ungdomar Av: Alexander Wisenfelt, Thomas Olsson Linköpings universitet Statsvetenskap 1 Bakgrund: Vi är 3 studenter från Linköpings Universitet som studerar ämnet Statsvetenskap, för närvarande läser vi en kurs som heter Det Svenska Politiska Systemet. I kursen så skall vi skriva en rapport inom ett ämne som beror svensk politik. Vi valde att skriva om arbetslösheten i Sverige. I denna rapport så har vi upp tagit upp frågor djupgående om vad orsaken till arbetslösheten är och vad man kan ta till med för åtgärder för att minska arbetslösheten inför framtiden. Inledning/Syfte: Syftet med rapporten är att du som läsare ska få en överblick över vad arbetslöshet är och hur det påverkar Sverige. Vilka människor som drabbas mest och vad man kan göra för att minska detta inför framtiden, men även om vad de olika politiska partierna har för åsikt om vad arbetslösheten innebär. Frågeställningar: De frågeställningar som vi har tagit upp i rapporten är -­‐ Hur uppstod arbetslösheten? -­‐ Hur ser ungdomarnas arbetslöshet ut? -­‐ Vad kan man ta till för åtgärder för att minska arbetslösheten? -­‐ Hur ser arbetslösheten ut från kommun till kommun? Metod och Material: De hjälpmedlen vi har tagit hjälp av är dels internet, det stod väldigt mycket i de olika partiernas hemsida, men också på Statistiska Centralbyrån och regeringens hemsida. VI har också intervjuat en arbetsförmedlare. Slutligen har vi även refererat till kurslitteraturen ’’ Svenska Politiska System. ’’ 1
Några definitioner som ofta kan feltolkas Vad definierar att en person är sysselsatt? För att en person skall räknas som sysselsatt så måste denna individ ha utfört minst 1 timmes arbete under referensveckan eller har en pågående anställning. Man räknar även med de personer som medverkar i diverse arbetsmarknadspolitiska åtgärder att vara sysselsatta. Utöver antal sysselsatta personer så finns det en kvot till som kallas för sysselsättningsgrad. Sysselsättningsgraden beräknar hur stor andel av den ”arbetsdugliga” befolkningen i landet som för tillfället är sysselsatta. Denna skala brukar oftast räkna med människor som är i åldrarna mellan 15 till 64 år, alternativt i åldrarna mellan 16-­‐64 år. Ungdomarna ligger i en särskild grupp eftersom att det är ett stort antal av dem som inte räknas med i arbetskraften. T.ex. heltidsstuderande som inte söker något extra jobb. Sysselsättningsgraden skiljer sig därför väldigt markant där ungdomar ligger på 40 % till skillnad från den äldre åldersskaran där graden ligger på över 80 %. När räknas då en person som arbetslös? För att en person ska ingå i kategorin arbetslös så får han eller hon inte vara sysselsatt samt aktivt ha sökt jobb under de senaste 4 veckorna. En person räknas även som arbetslös om man inte för tillfället är sysselsatt men väntar på att få börja på ett arbete inom tre månader. När man beskriver arbetslösheten som talar man oftast om hur stort antal individer det är som är arbetslösa eller hur stor del utav arbetskraften som finns som är arbetslösa. Arbetskraften i sig består av nästan alla människor i samhället med en viss skara exkluderade. I den exkluderade skaran ingår heltidsstuderande, pensionärer samt folk som är sjukskrivna. 1
Ekonomifakta, arbetsmarknadens definitioner och uppdelning Arbetsmarknadens olika definitioner. Vad är det för skillnad mellan en sysselsatt och en arbetslös person? Hur kan det komma sig att arbetslösheten stiger parallellt med att sysselsättningen även stiger? Samt hur kan antalet arbetslösa individer minska, men arbetslösheten i procent öka? Dessa frågor kan verka luddiga men har i själva verket väldigt simpla och konkreta svar. När det kommer till den första frågan, ”Hur kan det komma sig att arbetslösheten stiger parallellt med att även sysselsättningen även stiger?” så fungerar det på följande sätt: Arbetskraften både ökar och minskar frekvent hela tiden. I och med detta så kan då medans att arbetskraften stiger så bör då naturligt både arbetslösheten samt sysselsatta öka. Nästa fråga. ”Hur kan antalet arbetslösa individer minska, men arbetslösheten i procent öka?” Vi påträffade ett sådant här skede under sommaren år 2013, mellan juli och augusti. Hur fungerar det då? Detta kan man enkelt illustrera i följande scenario. Arbetskraften vi har består utav 100 individer. Av dessa 100 individer så är 10 stycken av dem arbetslösa, vilket också skapar en arbetslöshet på 10 %. Under nästkommande månad så halveras arbetskraften vi hade, från 100 individer till 50 individer. Antalet arbetslösa personer har i detta sammanhang sjunkit till 8 individer, dock så har arbetslösheten ökat med 6 %, och ligger nu istället på 16 %. Sist, hur är det möjligt att sysselsättningsgraden kan minska, fast än sysselsättningen ökar? Inom ålderskalan 25-­‐54 år är sysselsättningsgraden som absolut högst. Om nu antalet ungdomar (i åldrarna mellan 15-­‐24 år) skulle öka, alternativt att det skulle ske en ökning av folk som går i pension (i åldrarna mellan 65-­‐74 år), i jämförelse med de övriga åldersgrupperna, så kommer själva sysselsättningsgraden att gå ned, oavsett om antalet sysselsatta stiger. Detta är möjligt då sysselsättningsgraden endast är ett sätt för att se hur stor andelen är av befolkningen som är sysselsatt. Diagram hämtat från www.ekonomifakta.se 2
Hur har det sett ut under tidigare år? Sen tillbaka till år 2008 har vi kunnat se en trendmässigt ökad ungdomsarbetslöshet varav cirka 40 % av dessa individer är yngre än 25 år. Ungdomsarbetslösheten har varit anmärkningsvärt hög de senaste 13 åren, under hela 2000-­‐talet. På grund utav detta kan man dra slutsatsen att det inte endast är konjunkturproblem som bidrar till det höga antalet, utan även att det finns strukturella problem. En av de primära faktorerna som gör det svårt för unga människor att komma ut på arbetsmarknaden, utan tidigare erfarenhet, är de höga ingångslönerna. En annan bidragande faktor till den höga arbetslösheten bland unga är LAS-­‐reglerna (lagen om anställningsskydd). LAS fungerar på så sätt att de som blev anställda sist, också kommer att få först ut under dåliga tider. Att allt fler och fler ungdomar inte går ut gymnasieskolan med kompletta betyg är också något som gör det svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden. Utifrån siffrorna i diagrammet kan man se att det är en finns en förändring i siffrorna beroende på vilken säsong vi befinner oss i. Antalet arbetslösa ungdomar minskade drastiskt med nästintill 100 000 personer mellan juni och 2
Ekonomifakta, undomsarbetslösheten per månad juli månad detta år (2013). Om syftet är att analysera den generella utvecklingen av arbetslösheten är det mer givande att titta på den säsongsrensade serien (den bruna kolumnen). I fjol uppskattades det att det fanns cirka 1,2 miljoner unga människor i Sverige, varav runt 650 000 av dessa var inräknade inom arbetskraften, och därav också nästan hälften av dem utanför. Av dessa utomstående individer är den större majoriteten antingen studenter inom gymnasiet eller högskolan som väljer att inte söka arbete vid sidan av sin skoltid. På grund av att det är en så pass stor skala av ungdomar som inte är med i arbetskraften är det fel att påstå att nästan var fjärde ung saknar ett arbete. Istället får man se det som att det finns en arbetslöshet på 25 % av de ungdomar som faktiskt vill ha ett jobb. Flera gånger i månaden så får vi se olika siffror om arbetslösheten där det kan variera kraftigt, speciellt i media, i de olika tidningarna. Men hur ser det då faktiskt ut? Befolkningsmängd i antal ungdomar år 2012 mellan 15-­‐24 år (AKU) Total befolkning: 1 234 900 Inte ingår i arbetskraften: 587 400 Ingår arbetskraften: 646 600 varav sysselsatta: 493 400 varav arbetslösa: 153 200 Befolkningsmängd i antal ungdomar som aktivt vill ha ett arbete (exkluderat heltidsstudenter) år 2012 mellan 15-­‐24 år (AKU) I arbetskraften: 469 000 varav sysselsatta: 384 100 varav arbetslösa: 84 900 De nya siffrorna som vi fått fram när man räknar bort de heltidsstuderande sänker siffran med hela 5,6 % och vi hamnar nu på en ungdomsarbetslöshet som ligger på 18,1 % istället för den tidigare uppmätningen 23,7 %. Arbetslösheten bland ungdomar i jämförande perspektiv 1Statistiska Centralbyrån har gjort studier angående om just varför arbetslösheten bland ungdomar är så pass extrem, om man jämför mot de övriga EU-­‐länder som finns i Europa så har Tyskland, Österrike och Nederländerna en arbetslöshet bland ungdomar på 8% medan Sverige har en ungdomsarbetslöshet på 23% (2011) Statistiska Centralbyrån förklarar det hela genom att både Tyskland och Österrike utbildar lärlingar och har på så sätt ett system med lärlingar med lön, vilket vi inte i Sverige har. Vi i Sverige har heller ingen lag på att man ska betala ut löner till lärlingar. En annan sak som skiljer sig är dessa länder har ett studiemedelsystem, I Sverige får man studiemedel till juni månad, sen får man vänta till augusti-­‐september för att få studiemedel igen. På så sätt har vi en större utsträckning arbetslöshet under sommarmånaderna. De som söker arbete under somrarna ses som arbetslösa. I Tyskland bl.a. får du studiemedel året ut. Detta gör att de i Tyskland inte söker sommarjobb som ungdomarna i Sverige gör. Däremot så är långtidsarbetslösheten I Sverige väldigt låg jämfört mot andra delar utav EU. Hitintills har vi diskuterat att ungdomsarbetslösheten är väldigt hög under sommarmånaderna och detta påverkar de som studerar mest eftersom de måste få in pengar så att de kan klara sig under sommaren. Vi kollade igenom de olika partiernas synpunkter och åsikter när det gäller ungdomsarbetslösheten vi har I Sverige och vad de kan göra för att minska ungdomsarbetslösheten I framtiden. i 3centerpartiet Den arbetsmarknaden vi har i dag är alldeles för stel för de unga att slå sig igenom. Det är inte alls bra att ha en högarbetslöshet eftersom ju längre tid man blir kvar i arbetslöshet desto svårare blir det att återgå till arbete. Enligt Centerpartiet så har arbetslösheten ökat markant då de ekonomiska kriserna härjade i Sverige under början av 90-­‐talet men framförallt 2008. Detta Centerpartiet, vår politik 3
har gjort att arbetslösheten har ökat och stannat kvar på den höga nivån än vad den var innan krisen uppstod. Centern anser att man ska dra till med nya strukturreformer, på så sätt kan man ge de yngre en chans att få in en fot i arbetsmarknaden. Centerpartiet har tagit till med tänkbara lösningar som kan ge denna möjlighet. 1. Man ska införa bättre arbetsvillkor för de unga så att de enklare kan etablera sig på arbetsmarknaden. Man ska ha kunskap om bedömningsgrund istället för att ha kunskap om anställningsgrund. 2. Man ska se till att ha låga lönekostnader eftersom om kostnaderna skulle gå ner så lär fler företag ha pengar till att rekrytera nya människor. Centerpartiet vill alltså minska på arbetsgivaravgifterna, det är först då det blir möjligt med lägre ingångslöner. 3. Idag har vi en enda stor arbetsförmedlare och det är arbetsförmedlingen, och med tanke på det trycket de har så hade de svårt att förmedla jobb till så stort antal människor som efterfrågar ett jobb, så därför vill centerpartiet privatisera en del av arbetsförmedlingen eller öppna nya privata arbetsförmedlare. 4. Man vill också ta hänsyn till infrastrukturen till företagens villkor. 5. Se till att universitet & högskolor har bättre kontakt med näringslivet, så att fler studenter har möjligheten att få jobb under tider som de studerar för på så sätt säkra att de inte blir arbetslösa efter examen. 6. Det ska också vara lättare att starta ett företag, det är en väg till att kunna försörja sig, och man påpekar att det är svårt att kunna starta ett företag när man inte har tillräckligt med kapital. Man kan istället införa riskkapitalavdrag som gynnar de nystartade bättre. ii Folkpartiet 4Folkpartiet säger att det är svårt att få jobb för de unga även om de söker massvis med jobb. De som redan har ett jobb och är fast anställda har väldigt svårt med att byta jobb och som arbetsgivare så är det viktigt att man har den kompetens som krävs för att utföra arbetet, alltså att man inte anställer någon som saknar kompetens. Därför är det viktigt att man ser till att skaffa yrkeserfarenhet, att det ska vara tryggare att byta jobb och enklare att anställa nytt personal för att ta del av detta så tycker folkpartiet att man ska ändra på turordningsreglerna. Ett sätt till att göra detta är att ge unga som inte har yrkeserfarenhet en väg in till arbetet genom handledning så att de lättare kan få in en fot in i branschen med en något lägre lön, om detta skulle införas så skulle arbetsgivare ha mod till att rekrytera ny personal och de unga skulle enklare kunna få jobb även om de inte har erfarenhet. Ett annat sätt till att förbereda bättre inför arbetslivet är att man redan på gymnasienivå skapar kortare kurser som är relaterade till yrken, där tiden kan vara på distans och när man väl har klarat ut kursen så skall du få en yrkeskunskapsbevis. Med det beviset ska det bli lättare att få ett instegsjobb. Man har redan dragit igång med vissa reformer när det gäller arbetslösheten säger Folkpartiet, och en av dessa reformer är att man har sänkt arbetsgivaravgiften för de yngre, detta gör att det blir billigare att anställa människor som inte har fyllt 26 år ännu. Man har också sänkt restuarangsmomsen, vilket gör att det enklare blir för arbetsgivare att rekrytera folk inom restuarangsbranschen. iii Efter att ha tittat på alliansens sida när det gäller ungdomsarbetslösheten så ska vi titta närmare på vad vänstern har för åsikter när det gäller ungdomsarbetslösheten. Vi börjar med vänsterpartiet. 4
Folkpartiet, vår politik, ungdomsarbetslöshet Vänsterpartiet 5Vänsterpartiet tycker att man ska satsa stort med att minska arbetslösheten. Man anser att en engångsskatt ska finansiera ungdomsarbetslösheten. Det ska också finnas möjlighet till en gymnasiegaranti som ger rätten till att varje individ ska ha rätt till att fullfölja sin gymnasieutbildning fram tills man fyller 25 år. Eftersom jobberfarenhet och studier kan enkelt mixas ihop och vissa väljer du att ta yrket före studierna, eftersom de får jobberfarenhet och pengar. Däremot så ska du kunna ha en falla-­‐tillbaka plan och återgå till dina studier innan du fyllt 25. Istället för att vända dig till kommunal vuxenskola. Vänsterpartiet tycker däremot att man INTE ska sänka ingångslönerna för arbeten eftersom de ingångslönerna som redan finns är låga och därför anser vänsterpartiet att det inte alls vore logiskt att sänka ingångslönerna ännu mer för det vore i sådana fall väldigt tufft att tjäna pengar. En annan viktig vinkel i det hela är att många ungdomar som har arbete idag har en osäker arbetsform, med det menas deltidsarbete, man kanske får hoppa in när det behövs vilket kanske blir några enstaka gånger I en månad. Vänsterpartiet tycker att man borde se till att unga får tryggare arbetstider och anställningar. På så sätt så blir man mer säker på att arbeta och att man kan se en framtid med arbetet. iv Socialdemokraterna 6Socialdemokraterna hävdar att det är betydligt enklare att få arbete om man redan har en gedigen utbildning. Man vill dock se till att kämpa emot arbetslösheten om man kan se till att börja investera i arbete som är nytt. Detta kan man göra om man investerar i de kunskaper som en människa besitter. Även som Vänsterpartiet hävdar så tycker Socialdemokraterna att man inte ska minska en arbetares lön som är ny på arbetsmarknaden. Man vill också föra in en 90-­‐dagarsgaranti vilket gör att ungdomarna som har varit arbetslösa inom 90 dagar – 3 månader blir garanterade en utbildning, praktik eller jobb inom något yrke. Det är något som de vill instifta men Vänsterpartiet, vår politik, ungdomsarbetslöshet Socialdemokraterna, vår politik, ungdomsarbetslöshet 5
6
nackdelen är att det är svårt att uppnå garantin på att ungdomarna ska få jobb inom 90 dagar. En nackdel med denna process är att om detta skulle gå igenom så finns det chans att man får deltidsjobb eller visstidsanställningar som inte alls ger någon trygghet. För att minska på det här problemet vill Socialdemokraterna införa en regel när det gäller visstidsanställningar, denna regel ska underlätta så att det enklare ska finnas chans till att nå tillsvidareanställning.v Man kan dra en jämförelse angående på hur ungdomsarbetslösheten ser ut I kommunerna vi har I Sverige så ser det ut såhär. 7Bilden visar hur ungdomsarbetslösheten ser ut inom åldern 18 och 24. 7
DN, Sveriges alla kommuner Kommunerna markerade svart på kartan visar vart arbetslösheten är som värst (mer än 30 %) däribland annat bland annat I Timrå och Åmål, De som är markerat med ljusgrönt är där arbetslösheten är som lägst,( under 10 %) här hör stockholmstrakterna till.vi Långtidsarbetslöshet 8Det som menas med långtidsarbetslöshet är om man som person har varit arbetslös mer än 6 månader. När det gäller långtidsarbetslöshet så har det ökat markant efter finanskrisen. Idag är ungefär 1/3 arbetslösa betecknas som långtidsarbetslösa. Den åldersgruppen som hamnar i denna sits är de som är äldre, hälften som är över 55 år och är arbetslösa är långtidsarbetslösa. Orsaken till att det blir svårt för dessa personer att komma in i arbetsmarknaden igen beror inte på att personen i fråga är okunnig, utan att personen är alldeles för dyr att anställa. På så sätt förlorar arbetsgivaren på det eftersom hon måste betala ut en högre lön till den långtidsarbetslöse. Man har tagit till åtgärder för att minska långtidsarbetslösheten genom att i den följande budgetpropositionen som kommer 2014 så skall man ta åtgärder för ett nytt reformpaket föreslår regeringen. Detta reformspaket beräknas kosta 2.2 miljarder kronor. Detta skulle medfölja att regeringen drar möjligheter till att viigöra insatser inom program och sysselsättningsfasen, på så sätt kan man stärka stöd för handledning för extra stöd för personer inom sysselsättningsfasen 8
ekonomifakta, långtidsarbetslöshet, government, långtidsarbetslöshet 9Regeringen föreslår även att man vill dra möjligheter till att stärka beslut om anställningsstöd med ytterligare ett år och därefter bilda 1000 nya anställningar hos Samhall, Samhall är ett statligt aktiebolag som framställer jobb för folk som har en funktionsnedsättning vilket innebär att människor som har en nedsatt funktion inte kan arbeta på samma nivå som en vanlig person kan. viii 10Arbetsförmedlingen har dragit till med åtgärder som ska underlätta de som har varit långtidsarbetslösa att återgå till arbetsmarknaden. Dessa alternativ till att gå till väga är -­‐ Om man som person har jobbat länge inom en och samma yrkesbransch så kan det vara smart att testa på en ny bransch och därmed få nya kunskaper. Då är praktik ett bra sätt för att få in en fot i arbetslivet. -­‐ Om du är över 25 så har du möjlighet att gå hos arbetsförmedlingen och få en enskild coachnig på antingen bemanningsföretag, praktik eller utbildning, Arbetsförmedlingen har gjort insatser inom jobb-­‐ och utvecklingsgarantin och detta är till för att du ska öka chanserna till ett yrke. -­‐ Ett annat alternativ är att driva ett eget företag, Samtidigt som du påbörjar ditt företag så har du rätt till att få ekonomiskt bidrag så att du kan livnära dig på. 9
regeringen, långtidsarbetslöshet arbetsförmedlingen, stöd och service, långtidsarbetslöshet 10
viii
Slutsats/diskussion Vi har tidigare i rapporten tagit upp vad diverse olika partier i vardera av blocken vill göra för att minska arbetslösheten. Här skulle vi själva vilja ta upp några förslag som teoretiskt sätt kanske skulle hjälpa till att minska siffrorna. För det första tänkte vi på arbetsförmedlingen som är en statlig förvaltningsmyndighet som sorterar under arbetsdepartementet. På den regionala nivån har vi idag 69 arbetsmarknadsområden samt 320 arbetsförmedlingar. (Bretzer Noren 112) Ar detta ett för fått antal? Kanske behöver vi fler olika institutioner runt om i landet, alternativt kanske privata förmedlingar? Det kanske största problemet som vi ser det är att det idag är alldeles för höga ingångslöner. Arbetsgivare vågar helt enkelt inte att anställa en ungdom som inte har någon tidigare arbetserfarenhet för att sedan behöva dela ut en för hög lön om personen i fråga visar sig inte vara kompetent nog för arbetet. Ett annat stort problem enligt oss är LAS-­‐regeln. LAS gör det ytterligare svårare för ungdomar inom arbetsmarknaden. Inte att få jobb nödvändigtvis, men att sedan bibehålla jobbet. Vi tycker att arbetsgivaren själv borde få välja vem som ska få gå under sämre tider. Ponera att det sitter en medelåldersperson på en viss position inom ett visst företag, som kanske inte utnyttjar sin fulla kompetens, medans en yngre person på samma position gör ett bättre jobb. Varför ska då den yngre personen behöva lämna företaget vid en kris bara för att han eller hon kom sist in? Sedan har vi även NPM som står för New Public management som har uppstått i och med globaliseringen. Tack vare NPM har tjänster i Sverige som finns inom den privata sektorn fått en väldigt stor konkurens. Vad beror detta på då? Jo, det handlar om att det kommer folk från runt om hela världen för att söka arbete, och i detta fall i Sverige. Detta skapar en helt ny press bland människor, och akademiska meriter blir allt mer ett måste. Detta parallellt med att allt fler studenter går ut gymnasiet utan fullständiga betyg gör det väldigt svårt för våra ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. (Bretzer Noren sid 153-­‐155) Källförteckning: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5556201 SR, artikel ( 2013-­‐10-­‐16) http://www.scb.se/Pages/Article____356834.aspx SCB, artikel (2013-­‐10-­‐16) http://www.centerpartiet.se/Centerpolitik/Politikomraden/Jobb-­‐och-­‐arbetsliv/Politik-­‐A-­‐-­‐-­‐
O/Ungdomsarbetsloshet/ Centerpartiet, vår politik (2013-­‐10-­‐17) http://www.folkpartiet.se/var-­‐politik/var-­‐politik-­‐a-­‐o/ungdomsarbetsloshet/ Folkpartiet, vår politik (2013-­‐10-­‐18) http://www.vansterpartiet.se/politik/ungdomsarbetsloshet/ Vänsterpartiet, vår politik. Ungdomsarbetslöshet ( 2013-­‐10-­‐18) http://www.socialdemokraterna.se/Var-­‐politik/Var-­‐politik-­‐A-­‐till-­‐O/Unga/ Socialdemokraterna, vår poliik, Ungdomsarbetslöshet (2013-­‐10-­‐18) http://www.dn.se/ekonomi/ungdomsarbetslosheten-­‐i-­‐sveriges-­‐alla-­‐kommuner/ DN, Sveriges alla kommuner (2013-­‐10-­‐19) http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Langtidsarbetsloshet/ Ekonomifakta, långtidsarbetslöshet (2013-­‐10-­‐20) http://www.government.se/sb/d/17592/a/223675 Government, långtidsarbetslöshet (2013-­‐10-­‐20) http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/36/56/ab0de696.pdf Regeringen, långtidsarbetslöshet (2013-­‐10-­‐20) http://www.arbetsformedlingen.se/For-­‐arbetssokande/Stod-­‐och-­‐service/Fa-­‐extra-­‐stod/Arbetslos-­‐
lange.html Arbetsförmedlingen, stöd och service, långtidsarbetslöshet (2013-­‐10-­‐20) http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsmarknadens-­‐uppdelning/Definitioner-­‐
pa-­‐arbetsmarknaden/ Ekonomifakta, Arbetsmarknades definitioner och uppdelning (2013-­‐10-­‐17) http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-­‐
per-­‐manad/ Ekonomifakta, undomsarbetslösheten per månad (2013-­‐10-­‐ 16)