PPP till Föreläsningar 10 och 11
Midsommarkrisen
 Tyskland vill transportera en division genom Sverige till det





ockuperade Norge. Kräver snabbt besked
Wigforss (s) m.fl.: avvisa krav, strikt tolkning av
neutralitetspolitiken
Günther (opol.), Bagge (hp) m.fl.: ge efter för krav,
realpolitisk linje
Gustav V roll: sympatier med Tyskland
Per Albin Hansson (s): får stöd för att ge efter men som en
engångsföreteelse
Viktiga faktorer: idéer om neutralitetspolitik, värderingar,
monarkins roll, den skicklige Per-Albin Hansson
Svensk neutralitetspolitik: några
huvuddrag
 ”alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig”
 Partipolitisk enighet eller socialdemokratins hegemoni
 Realpolitik eller idépolitik? Kollektiv säkerhet och FN:s roll:
den moraliska neutralitetspolitiken
 Den ”demokratiska gemenskapen” med väst och hotet från
Ryssland: den realpolitiska (dolda) neutralitetspolitiken
1940-tal tom 60-tal: kallt krig
 Realpolitiskt förhållande: Sovjetunionens dominans i Europa
 Idéerna roll: Bildandet av FN, Sverige sätter stor tilltro till
kollektiv säkerhet
 Koreakriget: svensk neutralitetspolitik sätts på prov
 Svensk upprustning, tom svenska kärnvapen?
 Alliansfrihet i princip, hur var det i praktiken? Spänt
förhållande till Sovjetunionen
1970-tal: avspänning
 Kalla kriget i Europa klingar av under 1960-talet, kriget i
Vietnam, Brezjnevdoktrinen
 1970-tal: Avspänningen, ”Detente”
 Olof Palme och neutralitetspolitiken: kritik mot Rysslands
invasion i Tjeckoslovakien och mot USA:s krig i Vietnamn
 Den tredje vägens politik: mellan socialism och kapitalism?
1980-tal: ubåtskris
 Åter kallt krig: Afghanistan, Ronald Reagan,




kärnvapenupprustning i Europa
Ökad spänning i Östersjöområdet
Rysk ubåt i Karlskrona skärgård (U 137)
Ubåtsjakt i Hårsfjärden: sovetiska ubåtar, Nato-ubåtar eller
minkar?
Ökade partipolitiska skillnader mellan (s) och (m): Olof
Palme och Carl Bildt
Kärnkraftsfrågan
 Kärnkraften central i svensk energipolitik from 1950-talet
 Symbol för modernisering och framsteg
 1960-talet:
 växande kritik mot miljöproblem
 kritik mot avfallshantering och olyckrisker med kärnkraft
Kärnkraftsfrågan partipolitiken:
splittrad blockpolitik
 1970: beslut om utbyggnad av kärnkraften (11 reaktorer).





Partipolitisk enighet.
Centern och dess ledare Torbjörn Fälldin ställer sig på
kärnkraftsmotståndarnas sida
Folkpartiet och Moderaterna för utbyggnad
Socialdemokraterna splittrade internt, men majoritet för
utbyggnad
VPK motståndare
Energipolitiskt beslut 1975: ytterligare utbyggnad till 13
reaktorer
Centern och kärnkraftsfrågan
 Centern gör kärnkraftsfrågan till profilfråga inför 1973 års
val
 Partiet gör sitt hittills bästa val 1973 (25,1 %)
 Ideologi (starkt engagemang hos ledande centerpartister) och
strategi (minskade ”potentiella väljare”)
 Komplicerande faktor: oljekrisen 1973
Kärnkraftsfrågan och den första
borgerliga regeringen Fälldin
 Fälldin uppbindning: lovar att inte ladda Barsebäck
 ”Ingen statsrådspost kan vara så åtråvärd att jag är beredd att




dagtinga med min övertygelse” (T. Fälldin, 1976)
Kärnkraftsfrågan bidrar till den borgerliga valsegern 1976
Kärnkraftsfrågan splittrar regeringen: (c) ”nådde inte ända
fram”
Borrhålskompromissen
1978: Regeringen avgår p.g.a. kärnkraftsfrågan
Folkomröstningen om kärnkraft 1980
 Linje 1 (m): utbyggnad till 12 reaktorer, men sedan
avveckling med hänsyn tagen till elbehov, välfärd och
sysselsättning
 Linje 2:(s och fp): samma som linje 1, men framtida
kärnkraftsanläggningar skulle ägas av det stat och kommun
 Linje 3: (c och vpk): avveckling inom 10 år
”…i övermorgon socialism”
 Efter planhushållningsdebatten på 1940-talet
 På 1970:talet kom kraven på ekonomisk demokrati åter på
dagordningen
 Kritik mot storföretagens vinter: konsekvens av den
solidariska lönepolitiken?
Löntagarfonder
 Förslag om löntagarfonder: Finansierade genom överföring av en del av




de större företagens vinster till speciella branschfonder
Fonderna skulle förvaltas av fackliga organisationer
Syftet att komplettera den privata ägandet, öka löntagarnas ägande
(demokratiskt motiv)…
…och att bidra till ökade investeringar (tillväxtmotiv)
” en teknik för att successivt överföra produktionskapacitet från privat
ägo till löntagarkollektivet”
Löntagarfondsfrågan antas motvilligt
av (s)
 Löntagarfondsfrågan drivs främst av fackföreningsrörelsen
(främst LO)
 Partiet (s) skeptiska, bl.a. beroende på väljarnas inställning
 Löntagarfondsfrågan kan ha bidragit till (s) valförlust 1976
 Olof Palme tonar ner socialiseringsaspekt, förslaget
modifieras successivt, erbjuder de borgerliga en kompromiss
Löntagarfondsfrågan avgörs
 De borgerliga partierna går till hård motkonfrontation: 4:e
oktober kommittén
 (s) vinner regeringsmakten 1982
 Trots att (s) är splittrade i löntagarfondsfrågan, vinner
partidisciplinen: beslutet klubbas i Riksdagen 1983
 ”…löntagarfonder är ett djävla skit nu har vi baxat dem ända
hit…”
Sverige och EG
 Frågan på agendan under 1960-talet, men inget medlemskap:
 Ansågs strida mot neutralitetspolitiken
 Svår att förena med den svenska modellen
 Svensk ekonomi stark: inga starka incitament till samarbete
 Istället: EFTA
Sverige och EU
 Frågan om medlemsakp i EG åter på agendan under 1980-talet
 EG-länderna fördjupar sitt samarbete
 (m) och (fp) positiva till medlemskap
 Den svenska ekonomin stora problem
 1990 annonserar regeringen Carlsson att man avser inkomma med
ansökan till EG (som del i krispaket)
 EU-omröstning 1994 (ja), EU-medlemskap 1995
 Omröstning om euron 2003 (nej)
Reform av välfärdsstaten
 Ny start för Sverige: regeringen Bildt 1991-1994 –
avregleringar av bostadspolitik, näringspolitik,
valfrihetsreformen
 Ekonomisk kris (300 % i ränta): 1992 års krispaket
(regeringen Bildt+soc.dem)
 Pensionsreformen 1994: ATP-systemet överges
 Sanering av statsfinanserna 1995-1998: samarbete (s) ochn
(c)