Det svenska politiska systemet, För 8, hemsida, ht 2012.pdf

Granskning, kontroll och
utvärdering
Det svenska politiska systemet
Bo Persson
Uppläggning av föreläsning
• Betydelsen av granskning i en demokrati:
grundläggande principer
• Medborgarnas insyn och möjlighet att
överklaga beslut
• Gransknings- och kontrollorgan på statlig nivå
• Utvärdering
Granskning och kontroll av den
offentliga makten: viktiga principer
•
•
•
•
•
Ansvarsutkrävande
Insyn och information
Demokratiskt deltagande
Rättsäkerhet
Effektivitet
Medborgarnas prövningsrätt
• Möjligheten att överklaga offentliga
myndigheters beslut är central i en
demokrati…
• …men har i Sverige också gamla anor (”gå till
kungs”)
• Idag finns två typer av överklaganden:
– Förvaltningsbesvär
– Laglighetsprövning
Förvaltningsdomstolarna hanterar
överklaganden av myndighetsbeslut
Förvaltningsrätter (23)
Kammarrätter (4)
Högsta
förvaltningsdomstolen
Förvaltningsbesvär
• Prövning av statliga myndigheters
förvaltningsbeslut eller kommunala beslut
inom ramen för den obligatoriska
lagstiftningen
• Både laglighet och lämplighet prövas
• Kan endast göras av den som direkt berörs av
ett beslut
• Första instans är länsstyrelse eller
förvaltningsrätt
Laglighetsprövning
• Prövning av om ett kommunalt beslut är i
förenligt med lagen
• Kan begäras av vilken kommunmedborgare
som helst
• Första instans är förvaltningsrätt
Möjligheten till insyn och granskning:
den öppna förvaltningen?
• Offentlighetsprincipen
• Den fjärde statsmakten: mediernas centrala
roll i granskningen av makten
• Vikten av meddelarfrihet:
”whistle blowers”!
Försök att öka dialogen med
medborgarna
•
•
•
•
•
Samråd i bygglovsprocesser
Meborgardialog
Brukarråd
Ungdomsråd
E-demokrati
Riksdagen granskningsfunktioner: en
central del av parlamentarismen
• Konstitutionsutskottet (KU): Granskar
statsråden och handläggning av
regeringsärenden
• Misstroendeförklaring mot statsråd
• Interpellationer
• Justitieombudsmannen (JO): tillsyn och
granskning av myndigheter
• Riksrevisionen
Revisionssorgan tom 2003
• Riksrevisionsverket (RRV):
– lydde under regeringen, stor organisation
– svag autonomi (Beroende av resurser från
regeringen,
– Anpassade sig ofta till regeringens uppfattning?
(anticipering)
• Riksdagens revisorer (RR):
– lydde under riksdagen, lite organisation
– stark formella autonomi, men små resurser
– Granskningar ”neutrala” men ej så inflyteslerika
Riksrevisionen
• Ersatte RRV och RR 2003
• Granska den statliga resursanvändningen
(förvaltningsrevision, ekonomisk revision)
• Lyder under riksdagen, åtnjuter skydd i
Regeringsformen
• Leds av tre riksrevisorer som var och en
självständigt beslutar om vad som ska
granskas
• Styrelsen: beslutar om budget samt om vilka
granskningar som riksdagen ska ta ställning
till
Utvärdering: definitioner
Utvärdera: ”fastställa eller bedöma värdet av eller resultatet av (försök
mm)” (SAO)
”noggrann efterhandsbedömning av utfall, slutprestationer eller
förvaltning i offentlig verksamhet, vilken avses spela en roll i praktiska
beslutssituationer”
(Vedung 1998)
Varför görs utvärderingar?
• Kontroll och ansvarsutkrävande
– Politiker
– Myndighetsledningar
– Medborgare
– Brukare
• Främjande och lärande
• Potemkinkuliss?
• Grundkunskap
Utvärderingen och den moderna
staten
• Utvärdering som del av den sociala
ingenjörskonsten
• Utvärdering som reaktion mot den sociala
ingenjörskonsten?
• New Public Management: betoning på
kvalificerad uppföljning
• Nätverksstaten: betoning på
processutvärdering
Några vanliga typer av utvärderingar
•
•
•
•
Måluppfyllelsemodellen
Intressentutvärdering
Brukarinriktad utvärdering
Kollegie- eller expertbedömning