Det svenska politiska systemet
Reformprocesser i offentlig förvaltning
Uppläggning
 Reformer och omprövning: idéer och trender
 Reform av den offentliga sektorns organisation: privatisering,
om (eller av-) reglering, marknadifiering av offentlig sektor,
produktivitetskrav
 Decentralisering och regionalisering
 Internationalisering
Omprövningens tid
 Ekonomiska problem
 Stigande förväntningar, minskande utrymme
 Ideologisk kritik av statens roll och storlek
 Akademisk kritik av statens roll och storlek
 Internationalisering och globalisering
 Drivande aktörer och nätverk
 Reform som rutin?
New Public Management (NPM)
 Marknaden som ideal
 Från reformpolitik till effektivitetspolitik
 Fokus på kontraktsmodeller och konkurrens
 Fokus på ledarskap
 Från processkontroll till efterkontroll
 Individualisering
En svensk förvaltningspolitik
 1980-tal: förvaltningspolitiska utredningar om ministerstyre,
offentlig service och decentralisering.
 1990-tal: fokus på privatisering, styrning och renodling
 2000-tal: EU-medlemskapets konsekvenser,
demokratieffekter av 1990-talets reformer
 Civildepartementet ursprungligen centrum för reformer,
senare finansdepartementet.
1980-tal: Medborgarorientering och
”god service”
 1970-talets byråkratikritik riktades bl.a. mot krångliga
regler och dålig service
 Regelförenkling och minskad regelflora
 Bättre service i offentliga förvaltningar (bl.a. i ny
förvaltningslag):
 Ökad tillgänglighet
 ”vinnlägga sig om att ett vänligt bemötande”
 Använda enklare språk
1980-tal: Decentralisering
 ”Lägg besluten närmare folket”, båda blocken drev krav på
decentralisering
 Mer inflytande åt kommuner och landsting
 Från specialdestinerade till generella statsbidrag (till
kommuner)
 Decentralisering av ett politikområde: Göran Perssons
kommunalisering av skolan i slutet av 1980-talet
1990-tal: Mer marknadslika
myndigheter?
 Krav på nedskärningar och ökad produktivitet
(”tvåprocentaren”)
 Fokus på mål- och resultatstyrning; politiker formulerar mål,
myndigheter redovisar resultat. Ökad autonomi för
myndigheten att välja ”medel”
 Företagisering: ökad betoning av varumärke, marknadsföring
och organisationsidentitet
 http://www.tillvaxtanalys.se/sv/
 http://www.vinnova.se
1990-tal: Renodling och privatisering
 Ägandefrågan i centrum: staten borde renodla sina uppgifter
 De borgerliga partierna drivande, socialdemokraterna kluvna
 Bolagisering av statliga affärsverk, t.ex. Televerket,
Postverket, Statens vattenfallsverk och Statens järnvägar
 Parallell av (eller om-) reglering av tele, post, energi och
tågtrafikmarknader
 Reformerna har lett till ökade krav på kontroll: särskilda
tillsynsmyndigheter upprättas
2000-tal: mer slagkraftiga myndigheter
 Färre men slagkraftigare myndigheter (sammanslagningar): från
1400 (1990) till 400 (2009)
 Exempel: Trafikverket, Tillväxtverket och Vetenskapsrådet
 Ideologiproducerande och opinionsbildande myndigheter?
2000-tal: Regionalisering
 Den regionala nivån stärkt sin ställning i det politiska





systemet
Länsstyrelsens ansvar för regionala utvecklingsfrågor tex
övergått till den regionala politiska nivån (regionala
samverkansorgan och motsvarande)
Tillväxtpolitiken sköts i stor utsträckning på regional nivå
Nya storregioner: Västra Götaland och Skåne
EU bidrar aktivt till att stärka den regionala nivån genom
strukturfonder
Ansvarskommitténs betänkande: nya storregioner
EU och den svenska statsförvaltningen
Vad har EU-medlemskapet inneburit?
 Starkt fokus på EU-samordning
 Tolkningar av EU-regler allt viktigare del av statstjänstmännens
arbete
 Statstjänstemän viktig roll i kommittéarbetet under kommissionen
 Utökning av tjänstemännens makt?
 Ökad betydelse av ”transgovernmental networks”?
Europeiseringen av förvaltningen:
Uppfattningar bland tjänstemän på
departement
 Ökad konflikt
 Ökad osäkerhet
 Ökat tempo
 Ökad expertorientering
 Mindre insyn
 Stor efterfrågan på nationella ställningstaganden
 Rättsorienterad organisation