Det svenska politiska systemet
Regering och statsförvaltning
Uppläggning
 Regeringsbildning
 Regeringen och regeringskansliet
 Regeringens arbete: beredning av beslut
 Den offentliga förvaltningen: det svenska systemets särdrag
 Regeringens styrning av förvaltningen
Regeringsbildning
 Talmansval
 Talmannen förelår statsminister
 Riksdagen röstar: negativ majoritet gäller. Förslaget går
igenom om inte 175 nej-röster noteras
 Statsminister utser statsråd
Majoritets- eller minoritetsregering?
 Minoritetsregering vanligast
 Majoritetsregering undantag
 Koalitionsregering
 Samlingsregering
 Minoritetsregering med organiserat samarbete med partier
utanför regeringen
Regeringens uppgifter
 Förbereda propositioner
 Verkställa riksdagsbeslut
 Budgetansvar och styrning av myndigheter
 Företräda Sverige i EU
 Ingå avtal med andra stater
 Styra den statliga verksamheten
 Besluta i förvaltningsärenden som ingen annan myndighet svarar för
 Utfärda förordningar och föreskrifter
 Krishantering
(Regeringens webbplats, punkt 1-7, citerad från Norén Bretzer, s. 97)
Regeringens arbetsformer
 Regeringen fattar beslut som kollektiv
 Regeringssammanträde och allmän beredning
 Beredning av ärenden i regeringskansliet (11 departement,
statsrådsberedning, förvaltningsavdelning)
 Regeringskansliet litet (i jämförelse med många andra
länder): ca 4300 anställda, varav ca 200 politiskt tillsatta
Det svenska kommittéväsendet: en
institution
 I grunden en beredningsfunktion för regeringen
 Svensk tradition av att inrätta tillfälliga organ för




utredningar utanför regeringskansliet
Formellt sett är en kommitté att jämställa med en
myndighet under regeringen
Redovisning i betänkande: SOU
Remissväsendet
Reglering: kommittéförordningen, direktiv,
kommittéhandboken, kommittéberättelse
Olika typer av kommittéer
 En grupp ledamöter under ledning av ordförande
 Parlamentariska
 Övriga med flera ledamöter
 Enmansutredningar
 Ad-hoc kommittéer, men också permanenta kommittéer
Vad är offentlig förvaltning?
 Offentlig organisation för att bereda och genomföra politiska




beslut
Förvaltning i bred bemärkelse (den offentliga sektorn): alla
anställda i offentlig sektor (även t.ex. lärare, vårdpersonal
etc.)
Förvaltning i smal bemärkelse (Byråkratin): tjänstemän
(ämbetsmän) ansvariga för beredning och implementering av
politiska beslut
Gränserna mellan de båda definitionerna flytande
Icke-offentliga organisationer har blivit vanligare
Svensk offentlig förvaltning: viktiga
särdrag
 Den dualistiska förvaltningen
 Den öppna förvaltningen
 Den kommunala självstyrelsen
 Den korporatistiska förvaltningen
 Den stora förvaltningen
Dualismen: relationen mellan regering
och myndigheter
 RF 1: 6: ”Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.”
 RF 1:8: ”För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga
förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.”
 RF 12:2: ”Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns
beslutande organ, får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i
särskilt fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot
enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag.”
 www.regeringen.se
Statliga förvaltningsmyndigheter, verk
och bolag mm









Centrala förvaltningsmyndigheter
Mindre myndigheter, råd och nämnder
Regionala och lokala förvaltningsorganisationer
Länsstyrelser
Försvarsmakten
Universitet, högskolor, museum etc.
Affärsverk
Aktiebolag
Stiftelser
 http://www.offentliglistan.se/
Olika verksamhetsformer för offentliga
myndigheter
 Myndighetsutövning: ”utövande av befogenhet att för enskild





bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär
bestraffning eller annat jämförbart förhållande” (t.ex. CSN)
Kontroll och tillsyn (t.ex. Högskoleverket)
Information och rådgivning (t.ex. Trafikverkets
informationskampanjer)
Tjänste- och varuproduktion (t.ex. Arbetsförmedlingen)
Kunskapsproduktion (t.ex. universiteten)
Planering, samordning och policyutformning (t.ex.
regeringskansliet)
Ledningsformer för
förvaltningsmyndigheter
 Enrådighetsmodell (chef med fullt ansvar), ibland med
insynsråd
 Styrelse med fullt ansvar
 Nämnd
 Tidigare vanligt med lekmannastyrelse
Regeringens styrning av
förvaltningsmyndigheter
 Föreskrifter, förordningar
 Ekonomi, regleringsbrev
 Myndighetsinstruktioner
 Utnämningsmakten
 Informella kontakter
Öppenhet
 Offentlighetsprincipen: RF 2:1, Informationsfrihet ”Till främjande
av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje
svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.”
(TF 2:1)
 Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt
upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas
endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den
förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som
inkommen till eller upprättad hos myndighet
 Förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen: lagar som reglerar
förvaltningars relation till medborgarna
Kommunal självstyrelse: viktiga
särdrag
 Central del av demokratin: Beslut utövas av valda




representanter för befolkningen (45 000 förtroendevalda)
Sköter en stor del av de offentliga angelägenheterna
Kommunal beskattningsrätt, generella statsbidrag,
utjämningsbidrag
Ca 80 % av inkomstskatterna kommunala: kommunerna stor
autonomi
Men statens inflytande ändå stort: kommunerna ålagda
uppgifter via lagstiftning, systemet är inte federalt
Korporatism?
 En specifik typ av relation mellan intressegrupper och stat
som bygger på institutionaliserat samarbete på viktiga
politikområden och med reellt inflytande över
beslutsfattande
 Samförståndsanda, konsensuskultur, Harpsundssamtal
 Förvaltningskorporatism: form av styrningsstrategi?
 Från korporatism till lobbyism?
En stor offentlig sektor?
 Störst i slutet av 1970-talet, men har minskat under de sista
decennierna
 Tillhör fortfarande en av de större: Ca 30% av det totala
antalet anställda i Sverige arbetar I offentlig sektor (ca 25 % I
kommuner och 5 % i staten) och de offentliga utgifternas
andel av BNP ca 50 %
 Finansiering: 90 % genom skatter och
socialförsäkringsavgifter