EN OPLOCKAD GÅS
Östergötlands läns hantering av kanadagåsproblematiken
Helene Ericsson, Carl-Johan Melander, Ashi Al-Kahwati & Anna Petersson
Linköpings Universitet, Statsvetenskap 1, HT 2012
Det Svenska Politiska Systemet, Kursansvarig: Bo Persson
Innehållsförteckning
3.
1. Inledning
4. 2. Bakgrund
4.
2.1 Inplanteringen av kanadagåsen samt spridning och ökning
5.
2.2 Problemen med kanadagåsen
6.
2.3 Metoder för att hantera problemen
9. 3. Syfte, avgränsning och frågeställningar
10. 4. Metod
11. 5. Resultat
11.
5.1 på kommunal nivå
12.
5.2 på regional nivå
14. 6. Diskussion och slutsatser
16 7. Litteraturlista
2 1. Inledning
I en artikel i Corren i augusti kunde man läsa att en upprörd Linköpingsbo hade lämnat in ett
medborgarförslag1 angående problemen med kanadagäss i kommunen och i artikeln lyftes
också frågan vad kommunen planerade att göra. Det var i synnerhet kanadagässens avföring
som orsakade problem för många invånare i Linköping och detta vid populära platser som
bland annat strandpromenaden runt Stångån, Johannelundbadet, Tinnerbäcksbadet, Bergs
slussar och vid Lungsjön.2 Även Tv4 Öst tog upp medborgarförslaget och utöver problemen
med avföring som låg på marken klagade människor i inslaget på att avföringen i vattnet
hindrade dem ifrån att bada då vattnet blev förorenat.3
Det är dock inte bara i tätorter som kanadagäss orsakar problem utan även på
landsbygden. Gässen orsakar bland annat skador på fälten när de letar föda vilket kan
innebära stora ekonomiska förluster för lantbrukarna.4
Kanadagässen är alltså både ett regionalt och kommunalt problem som inte bara verkar
öka utan också väcker starka känslor hos medborgarna - något som både Tv4-inslaget och
kommentarer på Correns webbsida visar. Enligt Correns journalist Ivana Vukadinovic är
problemen med kanadagässen något som upprörda lokalbor regelbundet kontaktar lokapressen
om.5
Just det faktum att kanadagässen väcker så starka känslor bland stadsbor att det resulterat
i tidningsinsändare och medborgarförslag samt att fågeln även orsakar problem för
lantbrukare gjorde oss att intresserade av detta heta ämne. Syftet med denna uppsats är därför
att undersöka hur frågan med kanadagässen hanteras här i Östergötlands län. Syftet och
frågeställningar presenteras mer ingående i kapitel 3, men först vill vi göra läsaren mer
införstådd i problematiken.
1
Ett medborgarförslag innebär att den som är folkbokförd i en kommun eller ett landsting kan väcka ärenden i fullmäktige.
Källa: Regeringen: ”Lokal demokrati” (www)
2
Vukadinovic, Ivana: ”Gässen är för många” ur Corren 2012-08-14
3
Moberg, Mimmi: ”Kanadagässen väcker starka känslor” ur Tv4 Öst 2012- 08-15
4
Länsstyrelsen Östergötland: ”Var söker gässen föda vid Tåkern”, 2004 (www)
5
Intervju med Ivana Vukadinovic 2012-10-02 3 2. Bakgrund
För ökad förståelse om kanadagåsen och problemen denna gås vållar tänkte vi här redogöra
för gåsens historia och spridning i Sverige, problemen som uppstår runt fågeln och vilka
metoder som kan användas för att motverka dessa problem.
2.1 Inplantering, spridning och ökning
2.1.1 Inplantering
Kanadagåsen kommer ursprungligen från Nordamerika och i Sverige inplanterades den först
under 1930-talet, då även i Norge och Finland.6 Inplanteringen i Sverige genomfördes enbart
för att gåsen skulle fungera som prydnadsfågel. Man tyckte helt enkelt att de djur som redan
fanns i Sverige var för få och ville tillföra något nytt och spännande att titta på i naturen. Med
tiden blev dock fåglarna även intressanta för jägare och man spred gässen till nya områden
och längre norrut i landet, vilket har gjort att arten också kunnat öka mer i antal.7
Kanadagåsen lever på vattenväxter, gräs och rötter. Detta gör att den på sommaren gärna
håller sig till vattendrag såsom kustområden, sjöar och åar, medan den på vintern drar sig
söderut och inåt land där den ofta äter av grödor på åkrar. Vid inplanteringen och
förflyttningarnas tidiga år stannade gässen på samma plats året runt, men numera är
flyttningar under vintern vanliga. Vanligtvis samlas gässen då i södra Sverige, i Danmark eller
i norra Tyskland.8
2.1.2 Spridning och ökning
År 1977 började man med inventeringar av olika fågelarter, däribland kanadagåsen, som
sedan dess görs varje höst och vinter. Eftersom fågeln är så pass spridd under sommarhalvåret
är beräkningarna i januari säkrast, då är fåglarna mer koncentrerade i stora flockar eftersom de
lämnar de nordliga delarna av landet och samlas i varmare områden.9
Vid den första inventeringen 1977 beräknades det finnas omkring 6 000 kanadagäss i den
svenska populationen. 15 år senare hade siffran ökat till 17 000, och ytterligare 15 år senare i
januari 2007 låg siffran på 54 000. Denna siffra har också hållit sig ganska jämnt åren som
följde. Visserligen har inventeringarnas områden utökats och metoderna förbättrats genom
åren, men ändå syns en minst sagt tydlig ökning av populationen. En särskild minskning av
antalet kandagäss skedde dock under 2011, vilket kunde förklaras av den ovanligt kalla
6
Madsen, Jesper mfl: Goose Populations of the Western Palearctic, 1999, s 230-232
Sjöberg, Göran: ”Vacker men ohyfsad fågel” ur Miljötrender från SLU nr 1 2001, s 4-5
8
Sjöberg, Göran: ”Vacker men ohyfsad fågel” ur Miljötrender från SLU nr 1 2001, s 4-5
9
Nilsson, Leif & Månsson, Johan: Inventering av sjöfåglar, gäss och tranor i Sverige, 2011
7
4 vintern som rådde. Så även klimatet och temperaturen spelar roll vid kanadagåsens
spridning.10 Överlevnadsantalet hos kanadagässens gässlingar är dessutom förhållandevis hög
vilket också kan främja en ökning av arten.11
2.2 Problem som kanadagässen vållar
Kanadagåsen är ett djur som kan vara väldigt skadlig för den miljö som de lever i och med ett ökat
antal kanadagäss i Linköping och närliggande områden de senaste åren så har flera problem uppstått,
både miljö- och trivselmässiga, i de områden där mängden kanadagäss är som tätast.
2.2.1 Belägringen av allmänna platser
Det är vanligt att kanadagäss bosätter sig i folktäta områden likt runt Stångån. Detta drabbar de
människor som lever i de områden där kanadagässen befinner sig. I Linköping har ett flertal
människor klagat på de skador som kanadagässen lämnar efter sig, parkbänkar och gräsmattor har
spillning på sig vilket gör dem obrukbara, gässen tar upp plats både på gräsytor och gångvägar i stora
mängder, de är högljudda och de kan till och med upplevas agera aggressivt mot människor som
passerar.12
2.2.2 Sökandet efter föda
Likt alla djur så är kanadagåsen alltid sökande efter föda, och när de söker på områden som brukande
fält eller parker så händer det ibland att de vållar skador på de grödor som odlas. Dessa skador kan
innebära stora ekonomiska förluster för de lantbrukare som drabbas, samt de som ansvara för skötsel
av parker. Skador kan uppkomma av flera olika anledningar. Genom att fåglarna äter av utsädet och
betar av uppväxande grödor minskas skördarna. Skador kan även uppkomma trots att fåglarna söker
annan föda än den odlade grödan, genom nedtrampning och uppryckning av späda plantor.13
2.2.3 Avföringen förorenar och sprider sjukdomar
Kanadagåsen häckar helst nära sjöar, dammar, floder och kustnära områden. Som tidigare nämnt så är
deras spillning ett stort problem, dock är det inte bara ett problem för trivseln, det är även ett stort
problem för miljön.14 Vid parker, sjöar och badstränder så förorenar kanadagässen vattnet genom sin
spillning som kan öka bakteriehalten på ett vattendrag så kraftigt så att det blir obrukligt för
människor.15
10
11
Nilsson, Leif & Månsson, Johan: Inventering av sjöfåglar, gäss och tranor i Sverige, 2011
Madsen, Jesper mfl: Goose Populations of the Western Palearctic, 1999, s 230-232
12
Vukadinovic, Ivana: ”Gässen är för många” ur Corren 2012-08-14 och Moberg, Mimmi: ”Kanadagässen väcker starka
känslor” ur Tv4 Öst 2012- 08-15
13
Länsstyrelsen Östergötland: ”Var söker gässen föda vid Tåkern”, 2004 (www)
14
Svenska Jägareförbundet: ”Kandagås” (www)
15
Moberg, Mimmi: ”Kanadagässen väcker starka känslor” ur Tv4 Öst 2012- 08-15
5 2005 publicerade en studie om utbrottet av Cryptosporidios, en bakterie som orsakar magbesvär,
på svenska badplatser. I den rapporten föreslogs kanadagäss som en möjlig smittkälla då man fann att
77 % av kanadagässens avföring var positiva för bakterien.16
Det är inte bara vattendrag som drabbas, större gräsytor där vattengenomströmningen är dålig kan
fåglarna orsaka stora problem genom deras avföring.17
2.3 Metoder för att hantera problemen
Det finns olika metoder för att hantera de problem kanadagässen vållar. Dels handlar det om
att få gässen att förflytta sig från en särskild plats och dels om att minska beståndet av gäss.
Dessa metoder skiljer sig också till viss del mellan stad och lansbygd.
2.3.1 I staden
I staden är det främst tre metoder som är aktuella då det gäller att motverka kanadagässens
framfart: Skrämsel, äggplockning och avskjutning. Här bör vi dock också nämna städning
efter gässen.
Skrämsel
Tanken med denna metod är att på olika sätt skrämma iväg gässen från badplatser,
grillplatser, promenadstråk och andra ställen där människor vill vara. Detta kan ske genom att
sätta ut fladdrande vimplar i olika färger, särskilda vindsnurror, speciella ballonger, flygande
drakar, rovfågelattrapper eller människoliknande fågelskrämmor. Gässen är dock läraktiga
djur och därför bör det som används för skrämsel bytas ut eller flyttas ofta.18
Äggplockning
Ett sätt att minska beståndet av kanadagäss är att plocka deras ägg. Denna metod används i
parker i Malmö som har stora problem med grågås och vitkindad gås. Att plocka ägg är
effektivare än avskjutning då det går att plocka fler ägg än vad man kan skjuta av fåglar.19
Avskjutning
Ett annat sätt att minska beståndet av kanadagäss är att avskjutning. Nackdelarna med denna
metod är dock att gässen i stadsmiljö är vaksamma och svårskjutna. De känner snabbt igen
jägarnas kläder och bilar och lämnar då platsen. Dessutom kan jägarna inte skjuta hur som
16
Insulander, Mona: Bassängassocierat utbrott av cryptosporidium parvum 2002, 2005
Moberg, Mimmi: ”Kanadagässen väcker starka känslor” ur Tv4 Öst 2012- 08-15
18
Viltskadecenter: ”Förebyggande åtgärder mot viltskador på gröda” (www)
19
Malmö stad: ”För många gäss i våra parker?” (www)
17
6 helst i tätbebyggt område.20 En av fördelarna med metoden, förutom det minskade beståndet,
är att avskjutningen av ett antal gäss kan i sin tur skrämma iväg andra gäss.21
Städning
Ett sätt att motverka problemen som kanadagässen vållar och som inte har med att få bort
gåsen från vissa platser, handlar om att städa upp gåsspillningen. I Malmö har gatukontoret
infört ”bajsfria zoner” som där spillningen sopas upp med sopmaskin två gånger per vecka.22
2.3.2 På landet
I studien ”Var söker gässen föda vid Tåkern” som gjorts av Länsstyrelsen i Östergötland
2003-2004 med syfte att skydda lantbrukarnas grödor kommer man fram till fyra olika
metoder för att minska de skador som kanadagåsen och andra gäss orsakar på växande grödor.
Dessa metoder är skrämsel, att spara stubbåkrar, att locka med trädor och att odla särskilda
”gåsåkrar”.23 Till detta kan man också lägga avskjutning som ju är en metod för att minska
gåsbeståndet.24
Skrämsel
En sätt att skrämma kanadagäss och andra fåglar som landar på fälten för att äta av grödorna
är att använda gasolkanoner som med jämna mellanrum avger höga knallar.25 Andra
tillvägagångssätt för att skrämma är att ställa ut så kallade spegelreflexpyramider, en
roterande pyramid av speglar som kastar reflexer som skrämmer fåglar som flyger in mot
fältet för att landa eller avlossa nyårsraketer vars ljud och ljus skrämmer djur. Liksom i staden
kan också vimplar, drakar, vindsnurror, rovfågelsattrapper och människoliknande
fågelskrämmor användas.26
För att skydda sina grödor mot just kanadagåsen bör man koncentrera skrämmandet till
fält där man odlar ärtor från under sommaren och på rapsfälten under hösten.27
Spara stubbåkrar
Stubbåkrar verkar vara en uppskattad naturtyp för kandagäss under hösten och där kan de
också leta föda utan att ställa till skada för jordbruket. Genom att spara stubbåkrarna under
hela hösten kan man således minska trycket på fält med odlade grödor som kanadagåsen
också gillar. På våren verkar dock stubbåkrarna inte längre locka kanadagåsen och så denna
metod är bara lämplig under hösten.28
Locka med trädor
20
Malmö stad: ”För många gäss i våra parker?” (www)
Viltskadecenter: ”Förebyggande åtgärder mot viltskador på gröda” (www) 22
Malmö stad: ”För många gäss i våra parker?” (www) 23
Länsstyrelsen Östergötland: ”Var söker gässen föda vid Tåkern”, 2004 (www)
24
Viltskadecenter: ”Förebyggande åtgärder mot viltskador på gröda” (www)
25
Stefaniak, Marek: ”Gasolkanon mot skadedjur” ur Sydsvenskan 2010-07-20 26
Viltskadecenter: ”Förebyggande åtgärder mot viltskador på gröda” (www) 27
Länsstyrelsen Östergötland: ”Var söker gässen föda vid Tåkern”, 2004 (www) 28
Länsstyrelsen Östergötland: ”Var söker gässen föda vid Tåkern”, 2004 (www) 21
7 Grågåsen lockas av åkrar som ligger i träda under sommaren. Genom att slå trädorna tror man
att även kanadagåsen skulle uppskatta dessa åkrar och på så vis kan belastningen på fälten
med odlade grödor minskas ytterligare.29
Odla gåsåkrar
Ytterligare en metod för att hantera problemet är att skapa så kallade ”gåsåkrar”. Dessa
gåsåkrar är begränsade områden där man odlar grödor som attraherar gässen och tanken är att
de ska hålla sig till dessa områden istället för att ge sig på grödor på andra fält. Genom att slå
gåsåkern i etapper får gässen föda under en längre tid. För att detta ska vara så effektivt som
möjligt bör man fokusera på att odla olika grödor vid olika tidpunkter, beroende på vad
gässen föredrar att äta vid olika tidpunkter på året.30
Avskjutning
Liksom i staden kan man också skjuta av gäss för att minska beståndet. Förutom att beståndet
minskar verkar även jakten ha en avskräckande effekt på kanadagåsen, särskilt om den pågår
flera dagar i rad. Jaktsäsongen för kanadagås i södra Sverige är mellan augusti och december
men i de fall där man utan framgång försökt få bort gässen från fälten och de hotar grödorna
utanför den allmänna jakttiden kan man ansöka om tillstånd för skyddsjakt hos
Länsstyrelsen.31
För att få extra skrämseleffekt av jakten bör man placera ut föremål (t.ex. kamouflagenät)
i samband med jakten. Tanken är att gässen ska förknippa föremålet med fara och bli skrämda
bara vid anblicken av det.32
29
Länsstyrelsen Östergötland: ”Var söker gässen föda vid Tåkern”, 2004 (www) Länsstyrelsen Östergötland: ”Var söker gässen föda vid Tåkern”, 2004 (www) 31
Viltskadecenter: ”Förebyggande åtgärder mot viltskador på gröda” (www) 32
Viltskadecenter: ”Förebyggande åtgärder mot viltskador på gröda” (www) 30
8 3. Syfte, avgränsning och frågeställningar
Vårt syfte är att undersöka hur Östergötlands län hanterar frågan med problemen orsakade av
kanadagäss. För att denna undersökning ska vara möjlig att genomföra inom föreskriven tid
måste vi göra vissa avgränsningar och har därför valt att titta på ett exempel från en stad och
ett exempel från landsbygd. Då Linköping är länets residentstad och då problemen med
kanadagässen är högst aktuella där tyckte vi att denna stad var lämplig att undersöka.
Gällande lansbygd har det som tidigare nämnts gjort ett projekt om kanadagäss och andra gäss
på åkrarna runt sjön Tåkern i länets västra del och vi tyckte därför det var passande att
fokusera på detta område. Vår undersökning handlar alltså både om lokal och regional nivå
och berör arbetsuppgifter för både kommunen och Länsstyrelsen.
För att uppnå vårt syfte tänker vi besvara följande frågor:
-
Hur hanterar kommunen frågan med kanadagässen?
Vilka metoder för att bekämpa problemen som kanadagässen orsakar ska användas i
Linköping?
Vad anser länsstyrelsen att projektet i Tåkern har gett för resultat?
Vad är det långsiktliga målet med kanadagässen i Östergötland?
9 4. Metod
Det första vi gjorde var att kontakta Ivana Vukadinovic, journalisten bakom artikeln som
skrev om medborgarförslaget och problematiken kring kanadagässen. Hon rekommenderade
oss att kontakta Miljö och samhällsbyggarförvaltningen för att få mer information om hur
kommunen hanterar frågan.
Så för att svar på hur hanterar kommunen frågan om kanadagässen och vad som är
kommunens långsiktliga mål med kanadagässen genomförde vi en intervju med ekologen
Håkan Lundberg på Miljö och samhällsbyggarförvaltningen. Denna förvaltning ansvarar t.ex.
för frågor rörande stadsmiljö, hälsoskydd och miljöskydd och är ansvariga för frågan om
kanadagässen.
Av Håkan Lundberg fick vi sedan tipset att kontakta skogsförvaltaren Stefan Wernersson
som har huvudansvaret för att hantera problemen som kanadagässen vållar i stadsmiljö.
Genom en intervju med Wernersson hoppades vi kunna få svar på vilka metoder som
kommunen tänker använda sig av för att bekämpa problemen. Tyvärr stötte vi på problem
som främst är relaterat till tidsbegränsningen detta arbete har då Wernersson var på semester
och andra ansvariga inte heller var tillgängliga. Vi valde då att använda oss av uppgifterna
som Wernersson lämnat till Corren i augusti, men efter att ha dubbelkollat dessa med
journalisten Ivana Vukadinovic. Vi är medvetna om att det bästa hade varit att prata med
Wernersson direkt, men nu var detta inte möjligt. Vi anser dock att det inte finns någon
anledning att misstro uppgifterna som Wernersson lämnat till Corren.
För att få reda på vad projektet i Tåkern har gett för resultat samt det långsiktliga målet
med kanadagässen i länet kontaktade vi Länsstyrelsen i Östergötland. Vi fick då möjlighet att
intervjua Karl-Martin Axelsson på miljöskyddsenheten som är ansvarig för projektet.
Vi anser att intervjuer av involverade personer på kommunen och på Länsstyrelsen är det
bästa sättet att få fram den information vi behöver. Dessa personer är som har störst insyn och
kunskap i frågan om kanadagässen och hur ärendet hanteras.
10 5. Resultat
5.1 Kanadagässen på kommunal nivå
5.1.1 Kommunens hantering av frågan enligt Håkan Lundberg, ekolog på Miljö och
samhällsbyggarförvaltningen
•
Hur hanteras frågan med kanadagässen av kommunen?
Problemet med kanadagässen har kommunen vetat om länge och har vid ett flertal gånger sett
till att problemet hålls under kontroll genom att hålla gässen borta från de folktätaste
områdena kring Stångån med hjälp av att sätta upp staket och försöka skrämma bort fåglarna.
Under våren och sommaren detta år märktes det dock att antalet gäss hade ökat till en
sådan grad att kommunen fick in många klagomål och ett medborgarförslag. Kommunen
kände sig då tvungna att ändra den långsiktliga planen till en mer effektiv lösning med att
försöka minska antalet gäss i de folktäta områden, samtidigt som de inte ville börja skjuta av
fåglarna i onödan.
•
Hur har ni tidigare arbetat för att hålla rent efter kanadagässen?
Tidigare så använde sig kommunen sig enbart av skrämseltaktik och kommunalt anställda
som städade de värsta områdena av spillning.
•
Vad är det långsiktligamålet med kanadagässen?
Att få bort gässen från områden där de gör som mest skada och förorenar för folket samtidigt
som man inte ville skada ekosystemet eller naturen genom att skjuta av för många fåglar eller
lägga sig i deras häckning.
5.1.2 Metoder för att hantera problemet enligt skogsförvaltaren Stefan Wernersson
De metoder som kommunen tänker använda sig av för att bekämpa problemen med gässen är
enligt skogsförvaltaren Stefan Wernersson skrämsel och avskjutning. Wernersson menar att
gässen naturligt flyttar sig bort från områden där många människor befinner sig därför bör
skrämsel vara den bästa metoden för att lösa problemet. Förhoppningen är då att gässen
istället ska flyga till något av fälten runt Linköping. Dock är han tveksam till användning av
fågelskrämmor och liknande då gässen vänjer sig snabbt och skulle då efter en kort period
återvända till de platser man har försökt få bort dem.
Den senaste tidens märkbara ökning bland gässen och problemen de orsakar har också
lett till att kommunjägaren fått tillstånd att skjuta av några kanadagäss i taget. Med denna
11 metod hoppas kommunen att man kan hantera den sanitära olägenheten gässen skapar men att
man ändå tar hänsyn till gässens berättigande att finnas.
Ytterligare en anledning till att skjuta av gässen några i taget och inte skjuta alla på en
gång är att jakt i tätbebyggt område måste ske med försiktighet då ingen människa får komma
till skada.
5.2 Kanadagässen på regional nivå
•
Hur har arbetet med att hantera problemen med kanadagåsen runt Tåkern fortlöpt
efter studien som gjordes 2003-2004?
Karl-Martin Axelsson från miljöenheten på Länsstyrelsen menar att hanteringen av
kanadagäss och andra liknande fåglar är ett löpnade arbete. Gässens skador på grödorna är ett
ständigt pågående problem och inget som kommer att försvinna, alltså måste man jobba
kontinuerligt med denna fråga.
Länsstyrelsen har utsett en arbetsgrupp som hanterar just fåglars skador på grödor. I
gruppen finns representanter för Länsstyrelsen men även drabbade lantbrukare och jägare.
Tanken är att man ska ta del av varandras expertis och erfarenheter. Arbetsgruppen utvärderar
(genom t.ex. enkätundersökningar bland lantbrukarna) och ser kontinuerligt över de metoder
som används för att se vad som är mest effektivt och hur de ska arbeta vidare.
•
Vilka metoder har varit mer respektive mindre effektiva när det gäller att hantera
problemen med kanadagåsen?
När det gäller just kanadagåsen får man utföra skyddsjakt hela året om man anser att ens
grödor är hotade. Men då får jakten bara ske vid just den åkern och främst i bortskrämmande
syfte. Det finns flera jaktföretag runt Tåkern och de senaste åren har gett rekordsiffror i
skjutna gäss berättar Axelsson. Problemet med denna metod är dock att den inte är särskilt
effektiv för att minska beståndet då man inte hinner skjuta hur många som helst. Då det gäller
att plocka/förstöra ägg, en metod som används i stadsmiljö, är det svårt runt Tåkern då gässen
gärna lägger sina ägg i svåråtkomlig vass. När det gäller just kanadagäss är det ovanligt att de
häckar kring just Tåkern, därför skulle inte denna metod vara särskilt hjälpsam för att minska
beståndet av just denna gås.
När det gäller skrämsel så anser Axelsson att det mest effektiva är att använda enstaka
fyrverkeripjäser, något som också delas ut till lantbrukarna av Länsstyrelsen. När det gäller
användandet av gasolkanoner finns problemet att de stör människor i omgivningen med
regelbundna sitt smällande. Därför köper inte Länsstyrelsen in gasolkanoner till lantbrukarna,
12 utan detta är i så fall något de får köpa själva. Tanken med att skrämma gässen är att leda iväg
dem från grödorna bönderna vill skörda och till de viltbetesåkrar man har låtit upprätta.
Det är just viltbetesåkrar (även kallade ”gåsåkrar”) som är den effektivaste metoden då
det gäller att hantera problem med kanadagåsen och andra fåglar menar Axelsson. Detta är
den mest kostnadseffektiva metoden då dessa åkrar lockar till sig tusentals gäss och minskar
då belastningen på andra grödor betydligt. Men här är det viktigt att ta hjälp av de studier och
den erfarenhet som finns då det gäller att odla rätt gröda vid rätt period för att locka gässen
och andra fåglar.
Ekonomiskt får lantbrukarna bidrag till att odla viltbetesåkrar från Naturvårdsverket.
Tanken med dessa bidrag är att det är bättre att lägga pengarna på förebyggande åtgärder än
att ersätta skador på grödor. Många av fågelarterna vid Tåkern är också fredade, vilket
innebär att man inte får ta till metoder för att minska beståndet. I dessa fall är viltbetesåkrar i
kombination med skrämsel de enda metoderna att tillgå för att hindra dessa fåglar från att ge
sig på ens grödor. Kanadagåsen är som tidigare nämnt inte fredad, men den attraheras också
av viltbetesåkrarna vilket leder till att behovet av skyddsjakt inte blir lika akut förklarar
Axelsson.
•
Finns det något samarbete i landet gällande problemen med kanadagässen?
Många andra platser runt om i Östergötland och i övriga landet har stora problem med
kanadagåsen och andra fåglar. Arbetsgruppen skapad av Östergötlands länsstyrelse jobbar
med problemen i länet, men är även med i det nätverk som har bildats där man försöker hjälpa
varandra och utbyta erfarenheter i hela landet. Länsstyrelsen samarbetar därför med
Viltskadecenter33 för att sprida sina studier och sitt kunnande i denna fråga. Det finns också
motsvarande arbetsgrupper i andra delar av landet som gruppen i Östergötlands län har
regelbunden kontakt med. Axelsson menar att Länsstyrelsens roll i då det gäller problemet
med kanadagåsen i lantbruket är bland annat att samla erfarenheter och göra studier som
kommer länet, men förhoppningsvis också hela landet, till nytta.
33
Viltskadecenter är ett servicecenter för myndigheter, organisationer, djurägare, markägare och allmänhet vars främsta mål
är att bidra till att begränsa skador som orsakas av t.ex. gäss. Källa, Viltskadecenter: ”Välkommen till Viltskadecenter”
(www)
13 6. Diskussion och slutsatser
Linköpings kommun har under en tid varit medveten om problematiken med kanadagässen i
stadsmiljön, men det är först under sommaren i samband med klagomålen och
medborgarförslaget som de tagit tag i frågan ordentligt. Vi tycker att det är bra att kommunen
lyssnar på sina medborgare, dock ska man vara medveten om att kommunen också måste ta
tag i denna fråga då det handlar om hälsa och miljö, vilka är några av kommunens uppgifter
enligt Ylva Norén Bretzer i boken Sveriges politiska system.34
Metoderna för att hantera problemen med kanadagässen som kommunen har tänkt
använda sig av är i första hand skrämsel och i andra hand avskjutning av några gäss i taget.
Det vi då anser är att kommunen bör tänka på gällande skrämsel är gässen då flyger någon
annanstans, troligtvis till åkermark runt om Linköping där de istället skapar problem för
bönderna. Kanske borde kommunen samarbeta med Länsstyrelsen i Östergötland i frågan om
kanadagässen då vi anser att båda parter borde vinna på detta.
Vi vill också föreslå att Linköpings kommun också samarbetar med andra kommuner,
t.ex. Malmö kommun. Malmö stad verkar (enligt hemsidan) ha väl utarbetade metoder för att
hantera problem med gäss då de t.ex. också använder sig av äggplockning och städning efter
gässen med sopmaskin. Dessa metoder verkar inte vara aktuella att använda i Linköping,
vilket skulle kunna bero på att man inte känner till dem. Det skulle också kunna bero på att
kanadagässen kanske inte häckar i Linköping utan istället i närliggande kommuner. Om man i
så fall skulle vilja minska antalet gäss genom att plocka deras ägg skulle ett samarbete med
berörda kommuner vara nödvändigt. Valet av metod skulle också kunna ha ekonomiska
orsaker. Att plocka ägg skulle kunna vara dyrt om de ligger otillgängligt. Ekonomi skulle
också kunna vara en orsak till att man inte vill använda sopmaskiner för att städa upp
spillningen. Ytterligare en orsak till att man inte vill plocka ägg kan vara att man vill ta
hänsyn till kanadagässens berättigande att finnas och att detta kan ses som ett sätt göra för stor
påverkan på ekosystemet.
Jämfört med Linköpings kommun så verkar Länsstyrelsen i Östergötland ha kommit
längre i arbetet med frågan om kanadagässen. Detta tror vi framför allt beror på att gässen
vållar problem som skadar lantbruket och lantbrukare ekonomiskt. Även innan kanadagässen
blev ett märkbart problem i länet har länsstyrelsen jobbat med viltskadefrågor i lantbruket och
borde därför ha beredskap för problem som detta. Lantbruk och naturvård är också några av
länsstyrelsens viktigaste sakområden.35
När det gäller länsstyrelsens arbete tycker vi att det är bra att man har låtit upprätta en
arbetsgrupp som förutom experter också består av jägare och lantbrukare. Detta gör att man
tar till vara på många olika typer av erfarenheter och kunnande inom detta område. Då
lantbrukarna är de som direkt drabbas av problemen som kanadagässen vållar är det bra att de
får möjlighet att uttrycka sina åsikter och att de lyssnade på. Denna delaktighet tror vi är bra
för att stärka demokrati.
34
Norén Bretzer, Ylva: Sveriges politiska system, s 168 Norén Bretzer, Ylva: Sveriges politiska system, s 168 35
14 Ytterligare en positiv aspekt av länsstyrelsens arbete med kanadagåsen är att detta inte ses
som ett tillfälligt projekt utan som ett fortlöpande arbete. Man har insett att gässen här för att
stanna och då måste man försöka hantera detta på bästa sätt. För att göra detta så utvärderar
man och ser över metoderna för hanteringen av hanteringen av problemen så att man kan
fokusera på metoder som ger bäst resultat. Här hoppas vi att Linköpings kommun tar lärdom
av länsstyrelsen så att även kommunen kan fokusera på de metoder som fungerar bäst för att
bekämpa problemen i stadsmiljön.
När det gäller att ta lärdom kan kommunen också se till länsstyrelsens samarbete med
andra arbetsgrupper runt om i landet, som tillsammans delar med sig av erfarenheter och
studier om bland annat gäss. Det känns ekonomiskt och arbetsmässigt besparande för landet i
stort att hjälpa varandra och inte bara se till det egna länets, eller kommunens, intresse.
Angående det långsiktliga målet med kanadagässen verkar både Linköpings kommun och
Länsstyrelsen i Östergötland dela uppfattning: Gåsen ska inte utrotas utan ska få finnas här.
Dock antalet individer hållas på en kontrollerbar nivå och gässen ska inte få hålla till på
områden som människor vill nyttja.
Frågan är dock vad som händer om beståndet av kanadagäss växer ytterligare, vilket är
mycket troligt om vi ser till statistiken över gåsens ökning under de senaste decennierna. Hur
detta ska hanteras? Staden kommer få lägga mycket pengar och tid på att skrämma bort
gässen från platser som människor vill vara på och gässen kommer i sin tur ta sig till
landsbygden och där problemet kommer att vara växande. Då skulle lantbrukarna behöva odla
större och större gåsåkrar och det skulle till slut bli ekonomiskt ohållbart. Frågan är då om
kommunen och länsstyrelsens mål är så långsiktligt? Kanske måste samarbetet mellan berörda
parter öka ytterligare, t.ex. gällande äggplockningen och andra metoder. Vi tror inte att det
kommer att bli tal om en total utrotning av kanadagåsen, då detta känns väldigt drastiskt och
brutalt vilket skulle väcka negativa reaktioner. Dock måste både kommunen och länsstyrelsen
inse allvaret i frågan.
15 7. Litteraturlista
Intervjuer
Intervju med Ivana Vukadinovic, journalist på Corren 2012-10-02
Intervju med Håkan Lundberg på Miljö och samhällsbyggarförvaltningen, Linköpings
kommun. 2012-10-07
Intervju med Karl-Martin Axelsson på miljöskyddsenheten på Östergötlands Länsstyrelse.
2012-10-05
Litteratur
Insulander, Mona: Bassängassocierat utbrott av cryptosporidium parvum 2002, Uppsats vid
magisterprogrammet i Smittskydd och vårdhygien vid Stockholms Universitet 2005
Länsstyrelsen.se: ”Var söker gässen föda vid Tåkern”, 2004
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/djur-och-natur/jaktoch-vilt/FaktabladgassA4.pdf (Hämtad 2012-10-03)
Madsen, Jesper mfl: Goose Populations of the Western Palearctic. A review of status and
distrubution, Wetlands International 1999
Mamlö.se: ”För många gäss i våra parker?”
http://www.malmo.se/Medborgare/Idrott--fritid/Natur--friluftsliv/Parker/Problem-medgass.html (Hämtad 2012-10-03)
Moberg, Mimmi: ”Kanadagässen väcker starka känslor” ur Tv4 Öst 2012- 08-15
Nilsson, Leif & Månsson, Johan: Inventering av sjöfåglar, gäss och tranor i Sverige –
Internationella sjöfågel- och gåsinventeringanra i Sverige. Årsrapport för 2010/2011,
Biologiska institutionen vid Lunds universitet, Viltskadecenter och SLU 2011
Norén Bretzer, Ylva: Sveriges politiska system, Studentlitteratur 2010
Regeringen.se: ”Lokal demokrati”
http://www.regeringen.se/sb/d/4179/a/27221 (Hämtad 2012-10-09)
Sjöberg, Göran: ”Vacker men ohyfsad fågel” ur Miljötrender från SLU, nr 1 2001
Stefaniak, Marek: ”Gasolkanon mot skadedjur” ur Sydsvenskan 2010-07-20
16 Svenska Jägareförbundet: ”Kandagås”
http://www.jagareforbundet.se/Viltet/ViltVetande/Artpresentationer/Kanadagas/ (Hämtad
2012-10-04)
Viltskadecenter.se: ”Förebyggande åtgärder mot viltskador på gröda”
http://www.viltskadecenter.se/index.php?option=com_content&task=view&id=54&Itemid=3
27 (Hämtad 2012-10-03)
Viltskadecenter.se: ”Välkommen till viltskadecenter”
http://www.viltskadecenter.se/ (Hämtad 2012-10-09)
Vukadinovic, Ivana: ”Kanadagässen är för många” ur Corren 2012-08-14
17