Linköpings universitet
Pol. Kand
Kurs: 733G16
Det svenska politiska systemet
Linköping och Norrköping
Ett samarbete med luft under vingarna?
Av: Elizabeth Svensson
Gustav Roos
Daniel Sjöman
Innehåll
Innehåll................................................................................................................................................. 2
Ingress: ................................................................................................................................................. 3
Bakgrunden: ......................................................................................................................................... 3
Syftet: ................................................................................................................................................... 4
Avgränsningar: ..................................................................................................................................... 4
Frågeställningar:................................................................................................................................... 4
Metod och Material .............................................................................................................................. 4
Källkritik: ............................................................................................................................................. 5
Resultat................................................................................................................................................. 6
Slutsatser .............................................................................................................................................. 8
Diskussion om arbetes gång:.............................................................................................................. 10
Källförteckning: ................................................................................................................................. 11
2
Ingress:
Två flygplatser inom en 5 mils radie, hur är det hållbart? Finns det verkligen en marknad
för detta? Kan båda två existera bredvid varandra, eller kommer det i längden leda till den
enas undergång? Eller är ett samarbete oundvikligt? Dessa frågor var centrala för vår grupp
i början av arbetet, vi anser att frågan om flygplatsernas framtid, är intressant och i högsta
grad aktuell. Anledning till att vi anser att detta vara en angelägen fråga i dagsläget är de
två städernas pågående samarbete i andra frågor i form av projektet East Sweden. Detta
samarbete har pågått under ett par år och gick tidigare under namnet fjärde
storstadsregionen, namnbytet skedde i Januari 2012.1 Det som vi har funnit vara så
intressant med just frågan om flygplatserna, är hur det är ekonomiskt möjligt för båda att
finnas. De borde rimligen konkurrera om samma resenärer, och även hindra varandra från
att växa. Vi har även undrat hur man försöker locka resenärer ifrån andra delar av Sverige
att välja just deras flygplats. Detta med tanke på att det inom ett relativt närliggande
område finns ett flertal flygplatser som erbjuder samma tjänster.
Bakgrunden:
Under 2011 så var antalet resenärer till och från Norrköpings- och Linköpingsflygplats 217
261. Antalet resenärer på de två olika flygplatserna är jämt fördelat, men ett fåtal fler väljer
att resa ifrån Norrköping.2 Det finns både likheter och skillnader mellan de två
flygplatserna, man kan säga att de har valt att rikta in sig mot samma typ av resenärer.
Detta då båda två erbjuder resor till europeiska städer, där det finns stora möjligheter att
flyga vidare till så gott som hela världen. Norrköping skiljer sig ifrån Linköping på det
sättet att man även erbjuder charterresor. Linköping är inte inriktat på charterresor då det
ägt utav SAAB och deras verksamhet går före. Man sätter alltså SAABs behöv före
utvecklandet utav charterflyg.3 Under de senaste åren så har dessa båda flygplatser dragits
med stora underskott, pengar som staten, men framförallt de båda kommunerna har fått
subventionera. I Norrköping så kostar flygplatsen skattebetalarna ca 270 kr/person och år,
den totala kostnaden för skattebetalarna är ca 35 miljoner. I Linköping ligger den totala
summan för skattebetalarna på 20 miljoner, ca 135 kr/person och år.4 Dessa kostnader har
lett till att frågan om ett samarbete har blivit aktuell.
1 http://www.corren.se/ostergotland/artikel.aspx?articleid=5913757 28-09-12
2 http://www.transportstyrelsen.se/Global/Luftfart/Statistik_och_analys/Land_122011.pdf 28-09-12
3 http://www.linkopingsflygplats.se/sv/om-oss/om-linkoeping-city-airport 28-09-12
4 http://nt.se/debatt/default.aspx?articleid=7746225 2-10-12
3
Syftet:
Syftet med arbetet är att få en inblick i hur de två olika flygplatserna i Linköping och
Norrköping samarbetar, eller varför de inte samarbetar i en större utsträckning. Arbetet
skall även beröra framtida planer på en gemensam flygplats.
Avgränsningar:
Då vårat arbete bara kommer beröra samarbetet mellan flygplatserna och inte samarbetet
mellan kommunerna i helhet, anser vi att några ytterligare begränsningar inte är
nödvändiga.
Frågeställningar:



Finns det något samarbete idag? Om det finns, hur ser det ut?
Om det inte finns, varför inte?
Skulle ett sådant samarbete gynna båda städerna? På vilket sätt?
Finns det ett behov av två flygplatser som ligger så geografiskt nära varandra?
Metod och Material
Vi har planerat att använda oss utav lokala tidningsartiklar inom ämnet, utredningsplanen
för en gemensam flygplats och intervjuer med de ansvariga ifrån båda kommunerna. När
det gäller intervjuerna så kommer vi i första hand använda oss av redan befintliga intervjuer
i ämnet. Skulle det dock finnas behov av ytterligare information så har vi i planerat att
kontakta ansvariga kommunpolitiker. För att få fram tillförlitlig fakta och statistik så har vi
planerat att använda oss utav luftfartsverkets hemsida. Vi planerar även att använda oss
utav inhämtad information ifrån befintliga föreläsningar. Som underlag har vi även valt att
användas oss av rekommenderad kurslitteratur, närmare bestämt Sveriges Politiska System
av Ylva Norén Bretzer.
4
Källkritik:
Som grund till vårat arbete om de båda flygplatsernas samarbete har vi främst använt oss
utav en utredning som är beställs utav kommunen. Källan är pålitlig då den är en
förstahandskälla som är beställd utav kommunen och utförd utav flera opartiska utredare
ifrån luftfartsverket. Denna källa ligger även till grund för kommunens slutsatser och
därmed deras beslut. Andra källor som vi har baserat vårat arbete på är olika nätartiklar som
har berört ämnet. Dessa artiklar har främst bestått utav intervjuer, då med de båda städernas
kommunalråd. Artiklarna har hjälpt oss olika mycket, beroende på hur relevant fakta som
har tillförts och vissa artiklar har vi även ansett vara vinklade till fördel för den stad där den
har publicerats. Något som är gemensamt för de artiklar som vi har använt är att de trots
viss vinkling har varit sakliga och tagit upp tänkvärda argument. All fakta som vi har
använt oss utav har alltid slutligen pekat tillbaka till kommunalråden eller till utredningen,
vilket gör att vi anser att de har varit pålitliga. Dessa artiklar är skrivna av lokalpressen
vilket ökar deras trovärdighet då de har god kännedom om lokala förutsättningar och
problem och de kan därmed göra en mer detaljerad beskrivning av det aktuella ämnet. En
nackdel som uppstår vid användandet av lokalpress, är att journalisten blir personligt
berörd av besluten på en mer lokalnivå. Detta kan göra att de artiklar de publicerar är
färgade av journalistens egna åsikter. Vi har därför rensat ut artiklar som tydligt varit
färgade av personliga åsikter och värderingar, istället har vi valt att fokusera på artiklar som
bygger på intervjuer med personer som har en beslutande roll i denna fråga. Dessa personer
har även utgått från sakliga argument som har presenterats i den redan nämnda utredningen,
vilket vi anser vara mindre färgat av personliga åsikter och värderingar. En källa som skiljer
sig från de övriga är en intervju med Mari Torstensson, hon är inte en av de som har en
beslutsfattande roll i denna fråga. Hon är istället en auktoritet inom detta område då hon är
chef för Norrköpingsflygplats, hon har som chef stor inblick i hur organisationen fungerar
och hur hon tror att den bästa lösningen ser ut. Ett problem som vi har haft med de lokala
artiklarna är det faktum att det ofta är samma journalist som har skrivit dem, vilket kan leda
till att det är samma argument som lyfts fram.
Det resonemang som vi för i slutsatsen bygger på teorier och resonemang som vi har
inhämtat ifrån de föreläsningar som vi har haft under kursens gång men även från boken
Sveriges Politiska System av Ylva Norén Bretzer. Dessa teorier är generella och inte
anpassade till vårt specifika område vilket gör att det uppstår en situation där vi måste tolka
dessa teorier. När vi själva måste tolka dessa teorier finns det en möjlighet att det sker en
fel tolkning eller att vi missar något väsentligt i författarens och lärarens resonemang. Vi
har försökt undvika dessa fel genom att noggranna läsa texterna flera gånger, men även
bett om förtydligande eller tolkningshjälp av handledarna samt övriga kursdeltagare.
5
Resultat
Under Maj månad 2012, gick flygbolagen Skyways och Cimber stearling i konkurs. Detta
fick en stor påverkan på både Norrköpings och Linköpings flygplats, då båda flygplatserna
hade avtal med dessa bolag. Flygplatserna och kommunerna ställdes därmed inför ett
dilemma, antingen påbörja ett samarbete eller försöka konkurrera ut varandra. Politikerna i
båda kommunerna enades snabbt om att ett samarbete skulle vara att föredra, och man
inledde ett samarbete. Man övervägde olika alternativ, bland annat att bygga en helt ny
gemensam flygplats, vilket man snabbt insåg skulle vara orealistiskt då det skulle bli allt
för kostsamt.5 Planerna för ett samarbete mellan de två flygplatserna ledde till en debatt
om huruvida det är rimligt att ha två flygplatser som geografiskt ligger så nära varandra.
Konsekvenserna av att de konkurrerar med varandra är att båda flygplatserna är beroende
utav stöd ifrån respektive kommun och totalt rör det sig om 55 miljoner kronor. Detta har
lett till att vissa anser att man borde lägga ner en utav flygplatserna, för att spara in
skattepengar och för att låta den som blir kvar att växa. Den flygplats som skulle kvarstå
hade då inte behövt några subventioneringar, då den skulle tagit över verksamheten ifrån
den som lades ner. I den kommunen där flygverksamheten inte längre skulle bedrivas,
skulle det ges plats åt industriområde alternativt bygga attraktiva bostäder. Detta i sin tur
skulle generera nya arbetstillfällen i kommunen och därmed öka inkomsterna. Den
flygplatsen som anses vara den viktigaste att bevara är Linköpingsflygplats då den ägs och
drivs utav SAAB, vilket är ett utav det största företagen i regionen.6
Under slutet utav 2011, så presenterades en utredning som hade beställts gemensamt utav
de båda kommunerna. Utredningen behandlade hur ett eventuellt samarbetet mellan
flygplatserna skulle kunna se ut och om det skulle vara gynnsamt. I samband med en
växande debatt angående flygplatsernas framtid så blev utredningen i högsta grad aktuell. I
utredningen kom man fram till att bygga en ny flygplats skulle bli orimligt dyrt och
rekommenderades därmed inte, samma sak gäller för utbyggnaden av de existerande
flygplatserna. Detta fastän en eventuell utbyggnad skulle kunna ge fler resmål ifrån
flygplatserna. Man kom istället fram till igenom utredningen att det mest gynnsamma för
regionen skulle vara om de båda kommunerna tillsammans drev ett bolag. Detta bolag
skulle ansvara för kommersiella frågor samt fördelningen av trafik mellan de båda
flygplatserna. Ett gemensamt bolag skulle även reducera kostnaden för att driva
flygplatserna, detta eftersom man skulle kunna ha gemensamma upphandlingar och dela på
administrativa kostnader. Konkurrensen mellan flygplatserna skulle försvinna, vilket
gynnar båda flygplatserna ekonomiskt. Förslaget om ett gemensamt bolag välkomnas även
utav olika researrangörer, som gärna ser att Östergötland har ett gemensamt ansikte utåt för
att underlätta deras etablering i regionen.7
I utredningen tas det upp att över hälften av alla östgötar som reser med flyg (480 000, år
2010) väljer att resa ifrån Arlanda eller Bromma istället för att välja någon av regionens
flygplatser. Detta är något som skall försöka ändra på och man räknar med att ca 180 000
av dessa resenärer skall inom en snar framtid kunna välja Norrköpings- eller Linköpingsflygplats istället. I utredningen omnämns detta som att ”hämta hem östgötarna från
Stockholm.” Utredarna har kommit fram till ett flertal sätt hur man kan gå tillväga för att
lyckas med detta. Man rekommenderar att antalet flighter skall utökas t.ex. en till frekvens
till och från Amsterdam och helst ett flertal fler till Köpenhamn. Flygtrafiken skall även
helst samordnas med SAS så att det är lättare för resenärerna att flyga vidare i Europa, och
5 http://www.affarsliv.com/?articleid=6045611 2-10-12
6 http://nt.se/debatt/default.aspx?articleid=7746225 2-10-12
7 ”Samverkan mellan flygplatserna i Östergötland”, 2012
6
minska väntetiderna.
I och med flygplatsernas storlek så ligger deras priser något över större flygplatsers, något
som bör utjämnas, detta kan man anser utredningen att man kan genomföra genom fler
avgångar. För Charterflygen anses det att antalet avgångar skall utökas på veckodagarna
och helst skall det finnas fler destinationer.8
Enligt Linköpings och Norrköpings kommunalråd så vill man utifrån utredningen utveckla
flygverksamheten till att bli ett varumärke för hela regionen. Därmed skall man kunna
locka till sig fler resenärer främst inom affärsresor. Lars Stjernkvist (S) kommunalråd
Norrköping och Paul Lindvall (M) kommunalråd Linköping vill genom samarbetet få de
östgötska flygplatserna mer konkurrenskraftiga gentemot närliggande flygplatser så som
Stockholm och Nyköping.9
Det första steget i det tänkta samarbetet har tagits, man har redan börjat koordinera
marknadsföringen. Samarbetet i övrigt har ännu inte startas på riktigt, då det fortfarande är
under utredning och den exakta utformningen är ännu inte klar.10
Till skillnad från beslutsfattarna i de båda kommunerna så är inte alla personer positivtt
inställda till ett sammarbete mellan flygplatserna. En person som inte är nöjd med planen
om ett samarbete är Mari Torstensson som är VD för Norrköpingsflygplats. Hon menar
liksom politikerna att en nybyggd gemensamt ägd flygplats är alldeles för dyr men även att
det skulle vara svårt att få de miljötillstånd som idag krävs för byggnation av en flygplats.
Mari anser även att ett samarbete med ett gemensamt bolag inte skulle vara gynnsamt för
de båda flygplasterna då administrationen avsevärt skulle försvåras. Främst genom att de
både kommunerna och flygplatserna har olika åsikter om vad som är bäst för regionen att
investera pengar i. Torstensson ställer sig istället bakom tanken att ett samarbete mellan de
både flygplatserna ska ske genom att de ska vara ”goda grannar”. Ett exempel som tas upp
på hur detta ska gå till i praktiken är att det till exempel kan ske en utlåning av material
mellan flygplatserna om den ena flygplatsen tillfälligt fick brist på något. Att vara två
separata flygplaster är något positivt då det skapar fler arbetstillfällen i de både
kommunerna. Det skulle även gynna invånarna i kommunerna då man kan föra en närmare
dialog om vilka tjänster och resmål som flygplatserna borde erbjuda och då anpassa
flygplatsen så att den gynnar de lokala invånarna, vilket ofta kan är svårt när man har en
stor organisation som beror fler organisationer. 11
8
9
10
11
”Samverkan mellan flygplatserna i Östergötland”, 2012
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=4840104 3-10-2012
http://nt.se/debatt/default.aspx?articleid=7735575 3-10-12
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=504&artikel=4335396
7
Slutsatser
Är det då lönsamt att behålla båda dessa flygplatser i drift? Enligt den utredning som vi
tagit del av så kan det bli lönsamt att driva båda dessa flygplatser. Utredningen visar att det
inte är lönsamt att driva dem var och en för sig. Detta eftersom både Linköpings och
Norrköpings kommuner behöver avsätta flera miljoner, från sin budget varje år för att
flygplatsen ska klara sig ekonomiskt. Istället borde flygplatserna samarbeta och drivas av
ett gemensamt bolag som kommunerna äger, detta ägandeskap skulle leda till att minska
kostnaderna. Trots att ett förslag som i teorin skulle gynna flygplasterna ekonomiskt och
även gynna hela regionen, så har inget samarbete skett i praktiken. En tanke som vi har är
att det inte finns ett behov av två flygplatser som ligger så nära varandra, då ingen av dem
klara av att gå runt ekonomiskt. Det finns enligt oss även andra faktorer i denna fråga till
exempel så gynnar flygplatserna de olika företagen i de båda städerna. Detta då
affärsresenärer enkelt kan ta sig till viktiga möten eller kundträffar utomlands utan att
spendera flera timmar på vägen upp till Stockholm. Samma princip gäller för personer som
kommer till städerna och då enkelt kan ta sig till det hotell som de ska bo på och slipper
åka flera timmar för att vara med på ett möte. Flygplatserna är även reklam för
kommunerna och gör Östergötland mer attraktivt för företag enligt oss. Att ha en flygplats
så nära är även bra för invånarna i kommunen då de slipper långa resor, samt kan lämna
bilen hemma vilket gör att fler kan åka på resor av olika slag.
Ett resonemang som tas upp i Ylva Norén Bretzers bok Sveriges Politiska System handlar
om att kommunens verksamhet ska vara till gagn för alla medborgare i kommunen. Det
som kan diskuteras när det kommer till flygplatserna är om de verkligen är till gagn för alla
invånare i Norrköpings respektive Linköpings kommuner.12 Flygplatserna erbjuder
affärsresor samt charterresor, vilket är två dyra alternativ och det finns ingen möjlighet att
använda sig av lågprisflyg från regionen. Eftersom det är väldigt dyra alternativ för den
enskilde resenären, så finns det ett antal invånare i kommunen som inte kommer att kunna
ha råd att resa. Eftersom alla invånare inte kan använda flygplatsen beroende på att
respriserna är för höga så är flygplatsen inte till för alla, vilket den allmänna kompetensen
som en kommun tillhanda håller skall vara. Varje år så står östgötar för 480 000 resor från
Bromma och Arlanda och detta är enligt kommunernas rapport ca 54 % av alla resor som
östgötarna står för. Detta skulle kunna betyda att flygplatsen inte har en allmännyttig
funktion, då mer en hälften av alla resenärer från länet väljer att inte använda de lokala
flygplatserna. Därför kan man anse att de även i detta fallet, inte fyller de krav som
kommunens allmänna kompetens ska uppfylla.
I Ylva Norén Bretzers bok Sveriges Politiska System, tar hon även upp resonemanget att en
större kommun ofta inte kan ha samma närhet till sina invånare. Detta leder till att det kan
vara svårare för invånarna att påverka beslut som fattas och veta vem som är ansvarig. Det
är även svårare att justera eventuella fel som kan uppstå, under beslutsprocessen.13 Samma
typ av resonemang kan användas i frågan om flygplatserna, ifall kommunerna skulle välja
att gå samman och bilda ett enda bolag. Detta skulle leda till att invånarna skulle ha en
mindre möjlighet än idag att påverka vilka destinationer som finns. Det finns även en risk
att känslan utav en lokal flygplats med personlig service skulle försvinna, den skulle
ersättas utav en större flygplats med i och för sig fler destinationer och som markands syfte
skulle det även vara bra, då man hade vart ett gemensamt ansikte ut mot världen.
12 Norén Bretzer, 2010 sid. 170
13 Norén Bretzer, 2010 sid. 174-175
8
Det som Mari Torstensson tar upp som förslag är att de båda flygplatserna ska finnas kvar,
men ett samarbete i form av ett enda bolag inte ska existera. Hon anser ju att flygplatserna
ska vara goda grannar och hjälpa varandra, vilket vi anser kommer vara svårt i praktiken då
de båda flygplatserna riktar in sig på samma typ av resenärer. Detta genom att de erbjuder
bra alternativ för affärsresor och resor till de olika hubbarna i Europa. Varför skulle de olika
flygplatserna välja att hjälpa varandra om de konkurrerar om samma resenärer? Vi anser
istället att det är troligt att de är konkurrenter och då inte kommer att jobba tillsammans i
praktiken. Denna konkurrens kommer enligt oss att leda till att det bara kommer finns en
flygplats kvar i regionen. Det vill säga att en av regionens flygplatser kommer behöva
läggas ner. Det skulle vara förödande för den kommun som inte kommer att ha råd att
bedriva sin flygplatsverksamhet, genom att den förlorar det marknadsföringsvärde som en
flygplats ger. Det skulle även ha en negativ effekt för kommunens företag och de före detta
anställda på flygplatsen kan ha svårt att få ett nytt jobb.
Vi anser att det är bra att de båda kommunerna har valt att beställa en utredning
tillsammans istället för att beställa varsin. Det är bra för att man då får ett helhets
perspektiv på problemet, då flygplatserna har liknande ekonomiska problem. Det kan vara
svårt att ta initiativ till en gemensam lösning på problemen då de handlar om två olika
kommuner med olika förutsättningar samt politiska motsättningar. Detta då
socialdemokraterna är störst i Norrköping medan Moderaterna är störst i Linköping, vilket
även kan vara en faktor som försvårar ett initiativtagande. Även om man i framtiden väljer
att inte använda sig av detta samarbete, så är de bra att man väljer att se över om det finns
en möjlighet att samarbeta med grannkommunen. Detta eftersom det ökar chansen att hitta
en bra lösning, på de ekonomiska problemen som de båda flygplatserna dras med.
Saab som är det företag som driver Linköpings flygplats får varje år 20 miljoner kronor av
kommunen, för att flygplatsen ska kunna existera. Enligt Ylva Norén Bretzers så får inte
kommunerna stödja enskilda företagare eller företag, om det inte finns synnerliga skäl för
detta. I detta fall skulle det gå att argumentera för att detta är just ett synnerligt skäl då
Linköping ska ha en flygplats, då det gynnar regionen och kommunen. Ett problem som
kan uppstå är att kontrollera så att dessa pengar verkligen används till att bedriva
flygplatsverksamhet och inte används inom något av företagets andra områden. Detta skulle
i så fall gynna saab gentemot andra företag som tillverkar samma typ av vara.14
Vad är då våran åsikt i denna fråga? Ska det finnas ett samarbete eller inte? Vi anser att det
inte är lönsamt att driva de två flygplatserna var och en för sig även fast det finns ett stort
marknadsföringsvärde, samt att de gynnar de lokala företagen. Detta då de blöder
ekonomiskt och för att vi anser att dessa pengar som kommunerna varje år subventionerar
flygplatserna med borde användas till annat. Som vi nämnt ovan i texten så har inte alla
regionens invånare möjlighet att nyttja dess verksamhet och vi kan därmed anse att man
kanske borde lägga pengarna på något som alla kan ta del av. Vi tycker även att det verkar
dumt att konkurrera på flygmarknaden då de båda kommunerna redan samarbetar inom
andra områden i projektet East Sweden. Våran åsikt är att de samarbete som utredarna har
föreslagit är ett mycket bra alternativ då även vi anser att byggnationen av en ny flygplats
verkar orimlig. Detta även om det skulle finnas utrymme i de båda kommunernas budgetar,
då vi anser att det skulle vara ett slöseri med skattemedel. Detta eftersom det redan finns
två flygplatser som igenom ett samarbete hade kunnat fylla samma funktion som en helt
ny, enligt den utredning som har presenterats. Samarbetet som denna utredning har
föreslagit anser vi även är att föredra, eftersom detta då skulle leda till att kommunerna
kunde minska eller helt ta bort de stora subventionerna som de varje år ger till
14 Norén Bretzer, 2010 sid. 171
9
flygplatserna. De skulle därmed kunna lägga pengarna på andra områden som gynnar
kommunens invånare.
Detta samtidigt som man har kvar de fördelar som flygplatserna ger regionen genom
marknadsföring och fördelar för företagen.
Vi tror även precis som utredarna att man skulle kunna utöka kapaciteten från regionens
flygplatser genom ett samarbete och på så sätt kunna erbjuda fler destinationer. Detta skulle
gynna kommunens invånare och även öka tillgängligheten för företag och privatpersoner
att ta sig ut i världen. Vi anser att detta samarbete är att föredra fastän de nackdelar som
bland andra lyfts fram utav Mari Torstensson. Vi anser att fördelarna med samarbetet
överväger nackdelarna.
Diskussion om arbetes gång:
Vi började bra med arbetet, kom igång fort i våran grupp och hittade snabbt ett ämne som
alla tyckte var intressant. Det första vi gjorde, efter att vi hade valt själva ämnet, var att
börja leta efter källor. Då det ämnet som vi valde är väldigt aktuellt så fanns det många bra
och givande artiklar som dessutom är nyligen publicerade. Vi hade därmed inga problem
med själva letande efter källor utan kunde direkt hitta den information som vi behövde.
Problemen som vi stötte på var när vi skulle börja skriva själva resultatet, vi kunde ha lite
svårt att fokusera och våra möten var inte alltid jätte effektiva. Det skede även mindre
diskussioner om textformuleringen och hur vi skulle referera till våra källor. En bit in i
själva arbetet så valde även en gruppmedlem att hoppa av själva programmet, vilket
självfallet fick visa konsekvenser för vårat samarbete och den slutgiltiga produkten. Trots
nämnda meningsskillnader så anser vår grupp att vårt samarbete har fungerat bra och att vi
har oftast lyckats komma överens. Anledningen till detta är att vi har upplevt att vi alla har
strävat efter samma mål och därmed dragit åt samma håll. Vi anser att vi har lyckats
besvara våra frågeställningar på ett tillfredsställande sätt och att arbetet har varit givande.
Vi anser allihop att vi har lärt oss något och att vi nu har en ökad förståelse för problem
med ett samarbete mellan kommunerna. I det valda området det vill säga.
Det största problemet med detta arbete har annars varit den begränsade storleken på de
källor vi har använt oss av. Att använda sig utav lokalpress har både för- och nackdelar som
vi har nämnt i källkritiken, detta har vi märkt av speciellt när det kommer till att hitta flera
källor med samma information, artiklarna har ofta varit korta eller alldeles för begränsade.
Detta har lett till att vi har haft vissa problem med att uppnå den önskade storleken på
själva arbetet, eftersom det har helt enkelt inte funnits tillräckligt med information och
fakta. Problemet med att hitta information i ämnet har även lett till svårigheter med att ha
bra argument i vår slutsats, vi har haft en begränsad faktabas att bygga vidare på våra egna
åsikter och argument.
10
Källförteckning:
Nätartiklar:
http://www.affarsliv.com/?articleid=6045611 (2-10-12)
http://www.corren.se/ostergotland/artikel.aspx?articleid=5913757 (28-09-12)
http://www.linkopingsflygplats.se/sv/om-oss/om-linkoeping-city-airport (28-09-12)
http://nt.se/debatt/default.aspx?articleid=7746225 (3-10-12)
http://nt.se/debatt/default.aspx?articleid=7735575 (3-10-12)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=4840104 (3-10-12)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=504&artikel=4335396 (3-10-2012)
http://www.transportstyrelsen.se/Global/Luftfart/Statistik_och_analys/Land_122011.pd
f (28-09-12)
Litteratur:
Bretzer Norén Ylva, 2010, Sveriges Politiska System, Studentlitteratur
Utredning:
''Samverkan mellan flygplatserna i Östergötland” 2012, LFV aviation Consulting AB
11