Bostadsfrågan i Linköping. Seminariegrupp 6.pdf

LINKÖPINGS UNIVERSITET
Bostadsfrågan
Hur hanteras den av Linköpings kommun?
Alexander Näsström, David Hill, David Karlsson
Seminariegrupp 6
2012-10-09
1
Innehållsförteckning:
Inledning
2
Syfte.
3
Frågeställning.
3
Metod/Material.
3
Källkritik.
4
Bakgrund.
5
Resultat.
6
Slutsats.
11
Referenslista.
16
2
Inledning:
Vid terminstarten så tillkommer det många nya studenter från olika delar av landet men även
ifrån utlandet till olika universitet. Detta skapar alltid ett högt tryck på förmedlingen av
studentbostäder och det finns sällan tillräckligt med husrum.
Att inte ha tak över huvudet skapar en oerhörd osäkerhet när nya studenter ska påbörja sina
studier på ny ort. Vilket kan påverka studieprestationen och den psykosociala miljön. Då en bra
studiemiljö och en stabil social grund med tillgång till bostad är viktiga förutsättningar för
framgångsrika studier.
Problematiken att inte kunna tillhandahålla studentbostäder som motsvarar den efterfrågan
som finns har länge varit en aktuell fråga över hela landet, för både politiker och studenter. När
man talar om bostadsbrist så är det främst frågan om studentbostäder som inleder. Förslagen är
många från olika håll och frågan är mycket politiserad mellan de politiska partierna.
Det är en fråga som berör många aktörer inom samhället både politiskt och ekonomiskt. Det
finns företag som vill bygga studentbostäder, men höga byggkostnader leder till att de sedan
tvingas ta ut höga hyror från studenterna. Byggandet av bostäder är alltid ett stort risktagande
och de höga hyrorna som följer passar inte ihop med studenters ekonomi.
Därför har vi valt detta ämne för vår uppsats.
3
Syfte:
Ta reda på hur Linköpings kommun hanterar bostadsfrågan för studenter och vad den har för
förutsättningar för att bli bättre. Samt vad kommunen har för skyldigheter gentemot sina
invånare enligt lag. Vi vill också se vad studenters ekonomi har för del i problematiken.
Frågeställningar:
Råder det bostadsbrist för studenter i Linköping?
Bör man bygga fler studentlägenheter?
Hur påverkar studenters ekonomi bostadsfrågan?
Vad har kommunen för ansvar, samt möjligheter att tillgodose behovet av bostäder?
Metod/Material:
För att genomföra denna undersökning har vi tagit hjälp av tidningsartiklar på internet,
kommunala handlingar och tagit kontakt med politiker på kommunen. Vi har även använt oss av
kurslitteraturen (inklusive kommunallagen), vid frågor om kommunala strukturer och
befogenheter. Studentkåren, StuFF, har även varit oss till hjälp med information.
4
Källkritik:
För det mesta har vi använt oss utav offentliga handlingar från högskoleverket, kommunen och
universitetets hemsidor. Vilka samtliga kan anses som tillförlitliga. En del siffor har vi fått från
tidningsartiklar i ÖstgötaCorrespondenten som i sin tur har fått informationen från
Studentbostäders VD. Detta är visserligen en andra hands källa men vi anser ändå att den är
tillförlitlig. Corren är en väletablerad dagstidning i Östergötland, med många läsare som följer
den och på sätt och vis granskar tidningen dagligen.
I stort sätt samtliga av våra källor som är tidningsartiklar kan dateras till inom ett halvår och är
därför fortfarande aktuella.
En del av den information vi har fått från kommunen kommer direkt från tjänstemän på ”Miljö
och samhällsbyggnadsförvaltningen” / ”Teknik- och samhällsbyggnadskontoret”. De kan räknas
som sakkunniga och har ofta stor erfarenhet inom området. Eftersom de inte är politiskt tillsatta
utan anställda så kan de räknas som ganska objektiva och inte partipolitiskt färgade i sina svar.
Vi har även hämtat lite statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) och dessa siffror ser vi som
tillförlitliga. SCBs siffror räknas som Sveriges officiella statistik ska alltid vara så objektiv som
möjligt.
5
Bakgrund:
Bostadsfrågan har alltid varit problematisk för studenter i Linköping men också i hela landet.
Tidningar skriver ofta vid terminstarter om studenter som tältar utanför campus i brist på annan
bostad. Bostadssituationen är en fråga som många kommuner tampas med i jakt på att locka
nya studenter till sina universitet.
I Linköping blev frågan extra aktuell under början av 1990-talet då bristen på studentbostäder
var akut. Man valde då att på de befintliga studentlägenheterna i Ryd bygga på en extra våning
med lägenheter. Bygget pågick under ca ett år och det orsakade mycket oväsen och besvär för
de befintliga hyresgästerna. Detta ledde till stora protester som i sin tur resulterade i
studentaktionen ”rör inte mitt tak”. Misslyckandet med att förutse det ökande behovet av
studentbostäder gav upphov till en nödåtgärd som inte var en optimal lösning på problemet. 1
Den styrande majoriteten i Linköpings kommun anser idag att de tillgodoser behovet i stort men
man kan underlätta för kommunen genom att ändra regelverk, lagar och skatter. Medan
oppositionen inte är nöjd med situationen och vill satsa mer på nybyggnad av
studentlägenheter i kommunal regi.
1
http://www.mypaper.se/show/text.asp?pid=24577483534678&page=20 9/10 - 2012
6
Resultat:
År 2011 var bostadsbristen för studenter i Linköping en av de största på många år.2 Det började
4386 studenter3 som kom utifrån Östergötland och varje år har antalet nya studenter ökat
medan nybyggnationer av bostäder har minskat de senaste fyra åren.4
Enligt bostadspoolen är det framför allt under höstterminen som problemet är som störst. Detta
beror på att det sker ett överintag under höstterminen och många läser endast en kurs över en
termin. En följd av detta är att det uppstår en flaskhals effekt, då trycket blir för stort och många
studenter blir helt utan bostad. Under vårterminen ser vi istället att trycket på bostäder minskar
drastiskt och det står många lägenheter tomma. Detta är en följd av att färre kurser är förlagda
på våren och att utbytesstudenter framför allt läser här under höstterminen. Enligt StuFFs
beräkningar inför terminstarten hösten 2012 så räknade man med att 200 nyintagna studenter
skulle stå helt utan bostad. Bostadspoolen som drivs av StuFF, tillhandahåller akutboende för ett
visst antal studenter som inte har möjlighet att hitta en bostad. Under höstterminen 2012 så var
det 118 personer som sammanlagt sov 902 nätter. Detta kan jämföras med 2009 då 101
personer sov sammanlagt 442 nätter. Trenden visar tydligt att det nu var marginellt fler som
inte fått tag på bostad och det tog betydligt längre tid för dem att få tag på en.
Bostadspoolen har sporadiska möten med kommunen angående bostadssituationen och StuFF
har regelbunden kontakt med kommunen varannan månad. Bostadspoolen jobbar även med att
informera nya studenter om situationen så att de är förberedda och vet vad det finns för
alternativ. De uppmuntrar studenter som inte har hittat bostad att pendla i början av
höstterminen för att det oftast blir lättare att få boende senare under hösten och framför allt på
våren. De försöker förmedla kontakter mellan bostadslösa studenter och privatpersoner som
eventuellt kan hyra ut ett rum eller en lägenhet temporärt.5
2
Intervju med Bostadspoolen/StuFF 9/10 - 2012
Fig. 2.
4
http://www.linkoping.se/PageFiles/38565/OBS%202012.pdf?epslanguage=sv Sid 25. 9/10 - 2012
5
Intervju med Bostadspoolen/StuFF 9/10 - 2012
3
7
Ungefär 70 % av de nya studenter som faktiskt hittar en bostad bor inte i en studentlägenhet,
utan de bor i vanliga hyreslägenheter. En del väljer att gå ihop flera personer och hyr en större
lägenhet och bor i kollektiv.6
Vad säger kommunen?
Enligt Muharrem Demirok (C), ansvarigt kommunalråd för bostadsförsörjning i Linköpings
kommun så råder det inte bostadsbrist. Han menar att Linköping matchar utbudet på bostäder
med den efterfrågan som finns. Även fast det råder en viss bostadsbrist inom vissa stadsdelar så
är det på kommunal nivå inte ett problem. Enligt honom så får den som ställer sig i
allmännyttans bostadskö ett erbjudande inom några månader och samma sak gäller för den
som vill bygga eget och ställer sig i tomtkö.
Samtidigt anser han att antalet färdigställda och påbörjade bostäder inte motsvarar
kommunens förväntningar. Orsaken till detta menar han är den finansiella oro som råder i
Sverige och i övriga världen. Detta svarar han på en interpellation från Mari Hultgren (S) och
Jonatan Hermansson (S).7
Dessutom tar kommunen upp det i sin OBS-rapport för 2012 (Omvärldsbevakning, Bedömning
och Strategi).8
Vad har kommunen för roll i bostadssituationen?
Linköpings kommun har åtagit sig att vara en del i bostadsförsörjningen för invånarna som en
del i den allmänna kompetensen. Kommunen gör detta genom att den äger ett allmännyttigt
bostadsbolag vid namn Stångåstaden, som förvaltar 18 600 lägenheter. 4200 av dessa är
6
7
Intervju med Bostadspoolen/StuFF 9/10 - 2012
http://www.linkoping.se/Global/Demokrati%20och%20politik/Kommunfullm%C3%A4ktige/Motioner_interpellatio
ner/Interpellationssvar%202012/2012-01-27%20Bostadsbristen%20svar%20p%C3%A5%20interpellation%20(S).pdf
9/10 - 2012
8
http://www.linkoping.se/PageFiles/38565/OBS%202012.pdf?epslanguage=sv 9/10 – 2012
8
studentbostäder. De förvaltas av ett dotterbolag till Stångåstaden som heter Studentbostäder
som endast är inriktade på att förmedla bostäder till studenter vid Linköpings universitet.9
I kommunen finns det också många privata byggföretag som själva driver fastighetsförvaltning
och påbörjar egna byggprojekt. Alla önskemål från privata aktörer att bygga inom kommunen
måste godkännas av den nämnd som har hand om detta ansvarsområde. Berörd nämnd får då
in ett förslag eller önskemål från ett byggföretag. Byggherren lämnar sedan in en specificering
på exakt var han vill bygga och detaljerna kring själva bygget. Detta ska sedan utredas av
handläggarna i nämnden som sedan ska ta ställning till huruvida det planerade bygget
överensstämmer med stadsplanen eller den aktuella detaljplanen för området. Här tas även
åsikter från berörda personer och företag i akt. Därefter fattar nämnden beslut om byggherren
beviljas bygglov eller inte. 10
Här lämnas mycket utrymme för tolkning och hänsynstagande till aktuella omständigheter.
Vad säger lagen?
”Lagen om bostadsförsörjning” säger:
1 § ”Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i
kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för
bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.”
3 § ”Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen skall en kommun anordna
bostadsförmedling. Om två eller flera kommuner behöver gemensam bostadsförmedling, skall
dessa kommuner anordna sådan bostadsförmedling.”11
Kommunallagen säger:
9
https://www.stangastaden.se/omoss/omstangastaden/Pages/default.aspx 10/10 - 2012
http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Detaljplanering/Detaljplaneprocessen/Guide-fordetaljplanering/ 10/10 - 2012
11
https://lagen.nu/2000:1383 10/10 2012
10
9
7 § ”Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går
ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen
eller landstinget.”
Aktuella byggnationer.
År 2008 färdigställdes studentbostadskonceptet Colonia, som ligger i nära anslutning till
campus. Bostadsområdet ägs av Grön bostad (som är ett samarbete mellan AFA Fastigheter och
ByggVesta) och förvaltas av ByggVesta. Det är byggt på ett koncept som är hämtat från utlandet.
I husen finns det olika sorters boenden. Det är i huvudsak ettor på 26 kvadrat med badrum och
kök. Men det finns också större ettor, samt tvåor och större lägenheter med möjlighet för
kollektivboende.12
Kommunen har också planer på en ny stadsdel som kommer ligga mellan campus och Valla.
Denna nya stadsdel kommer kallas ”Vallastaden”. Förslaget är ännu i utredningsstadiet och den
nuvarande utformningen bygger i stort på det vinnande förslaget i en arkitektstävling som
anordnades av kommunen och avgjordes i september 2012. Olika arkitektsfirmor fick ställa ut
sina förslag till hur de ansåg att området borde se ut och sedan fick allmänheten rösta. Alla
detaljer är därför inte helt utredda och alla frågor angående projektet är inte helt besvarade
ännu.13
12
http://www.colonia.nu/text.php?content=apartments 8/10 - 2012
http://www.linkoping.se/sv/Bygga-bo/Planer-och-projekt/Detaljplanering/Detaljplaner-under-arbete/VastraValla---del-av-Intellektet-1-mfl-Vallastaden/ 8/10 - 2012
13
10
Statistik.
Grundutbildning och utbildning på forskarnivå
Totalt antal helårsstudenter
2011
2010
2009
2008
2007
18116 18910 17811 17131 17077
Fig. 1. (http://www.liu.se/om-liu/siffror?l=sv 9/10 – 2012)
Nybörjare på Liu (ej från östergötland)
HT11
4386
HT10
5007
HT09
5031
HT08
4188
HT07
4248
Fig. 2. (www.hsv.se 9/10 – 2012)
Som synes i figuren 1 så har totalantalet av helårsstudenter ökat från år till år sedan 2007.
I figur två illustreras hur många antagna förstaårsstudenter sedan 2007 som inte hade varit
inskrivna på Linköpings universitet tidigare. Figuren visar också endast studenter som inte var
folkbokförda i Östergötland vid föregående årskifte. Följaktligen behöver dessa personer med
största sannolikhet en bostad i Linköping.
Antal lediga Studentbostäder med inflyttning första augusti: 14
År 2011: 407 st.
År 2012: 423 st.
14
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/artikel.aspx?articleId=6093292 8/10 - 2012
11
Slutsats:
Råder det bostadsbrist för studenter i Linköping?
Detta är en komplex fråga.
Vad vi har kommit fram till är att det överlag i kommunen finns tillräckligt god bostadstillgång.
Däremot ser vi ändå ett problem. Å ena sidan har vi statistik från Bostadspoolen som visar att
det är många studenter som inte har tak över huvudet vid terminstart för höstterminen och
antalet har ökat de senaste åren. Men å andra sidan har vi fått reda på att det ofta står många
studentlägenheter tomma under våren. Man kan således snarare påstå att det råder ett fall av
dålig fördelning av studenter över året. Under början av hösten kan situationen upplevas som
att det råder bostadsbrist. Därför att det till hösten sker ett överintag av studenter för att man
räknar med att många hoppar av i början. Detta i kombination med att det är många studenter
som endast läser en kurs som slutar vid höstterminens slut och att utländska studenter främst
studerar här under hösten gör att trycket på de bostäder som finns blir väldigt koncentrerat till
en viss del av året.
En lösning på detta torde ju då vara att universitet skulle fördela om kurserna och
programstarten mer jämt mellan höst- och vårterminerna. För att på så sätt sprida ut trycket
och behovet av en bostad och förhindra att flaskhalseffekten uppstår i början av hösten.
Bör det byggas fler studentbostäder i Linköping?
Eftersom att det inte råder årlig bostadsbrist för studerande så är fler studentbostäder troligtvis
inte en optimal lösning på problemet. Fler lägenheter skulle leda till att ännu fler lägenheter
skulle stå tomma under vårterminen. Vilket skulle leda till att hyresbolagen skulle kräva högre
hyror för de hyresgäster de har.
Problemet med flaskhalseffekten under hösten skulle troligtvis avhjälpas, men hyrorna skulle
höjas och då så skulle studenterna inte ha råd att bo i lägenheterna. Vad som snarare är att
12
föredra vore att bygga mer flexibla bostäder som kan nyttjas av både studenter och andra
medborgare.
Vad har kommunen för ansvar, samt möjligheter att tillgodose behovet av bostäder?
Staten ålägger kommunerna att genomföra vissa uppgifter, vilka de inte kan strunta i. Dessa
uppgifter regleras inom den speciallagssreglerade kompetensen. Detta innefattar bland annat
att planera bostadsförsörjningen i syfte att alla i kommunen ska kunna leva i goda bostäder och
arbeta förebyggande så att bostadsförsörjningen även fungerar i framtiden. Så kommunen är
alltså skyldig enligt lag att se till så att det tillhandahålls bostäder som är anpassade för olika
individers behov och dessutom om det behövs, anordna en bostadsförmedling för att kunna
förmedla de bostäder som finns i kommunen. Däremot lämnas åt det kommunala självstyret hur
det ska genomföras. Inom ramen för detta, genom den allmänna kompetensen så har
kommunen möjlighet att driva egna bostadsbolag och därigenom i egen regi tillhandahålla
nybyggen av bostäder.
Om man ska se till om kommunen i egen regi har möjlighet att bygga billiga och välanpassade
bostäder för studenter så måste man se till vad kommunen enligt lag har rätt att göra. Det finns
flera principer som man måste ta med i beräkningarna. Till och börja med så kan vi se att
kommunen har rätt att driva egna bolag om det inte har i syfte att generera vinst. Det som
bolaget producerar måste vara till gagn för kommunmedlemmarna. Detta bolag måste bedriva
sin verksamhet på samma villkor som privata bolag. Kommunen må vara ägare och de som
beslutar över företaget, men kommunen får inte verka konkurrenssnedvridande och använda
kommunala skattemedel för att gynna det egna bolaget. Om vi ska applicera detta på Linköpings
kommun så ser vi att den har valt att driva ett kommunalt bostadsbolag, Stångåstaden, som i sin
tur har dotterbolaget Studentbostäder. Men på samma villkor som privata företag så måste
Stångåstaden konkurrera om marken och få tillstånd att bygga.
13
Inom frågan om vilka möjligheter som kommunen har så kommer principen om lokalt självstyre
tydligt fram. Staten lägger visserligen fram kraven men kommunerna får själva välja vilket
tillvägagångssätt de använder och ofta är det partipolitiken, alltså den rådande majoriteten som
bestämmer hur kommunen tar tag i frågan. Generellt sett så kan man säga att borgligheten i
kommunen förespråkar förenkling av byggregler, slopade krav på t.ex. parkeringsplatser i
anknytning till alla bostäder. Medan den traditionella idén inom vänstern går ut på att
kommunen aktivt ska bygga bostäder via kommunala bolag.
Hur påverkar studenters ekonomi bostadsfrågan?
Grunden i bra studier är att ha en trygghet när det gäller ekonomi och bostad. Om
bostadsfrågan blir sådan att kommunen måste bygga flera bostäder på initiativ av privata
byggföretag som bara vill göra en ekonomiskt bra affär kommer hyrorna förmodligen att stiga i
höjden, och hyran är redan hög för många studenter. De lägenheter som faktiskt byggs, är
ekonomiskt sett inte anpassada för studenter. Det är allt för många studentlägenheter som
kostar över 4000 kr och på detta ska man även ha råd med mat, studiematerial och kunna ha en
fritid. Halva studielånet går alltså till hyra. Studiestödet har ökat lite de senaste åren, men likaså
hyrorna på studentlägenheterna. Studiestödet har ökat i takt med konjunkturen men hyrorna
sätter byggföretagen som inte håller sig till studiestödet. Om hyrorna skulle matchas med
studiestödet skulle man kunna få en balans i studenters ekonomi och en tryggare tillvaro.
Studenter är en av grupperna som har ens vag ställning på bostadsmarknaden. Dels på grund av
det låga studiestödet och dels på grund av de höga hyrorna. Enligt socialtjänsten är dessa
exempel på personer som ligger i farozonen för att under någon eller några perioder av sitt liv
hamna i hemlöshet eller liknande situationer.
Högre utbildning har ett högt värde för individen men även för samhället. Av detta följer att
villkoren för studenter måste vara så förutsägbara och så förmånliga som möjligt, så att grupper
som normalt sett inte söker sig till högskolan vågar påbörja en högskolestudie, i alla fall försöka.
14
Om det inte finns bostäder som är anpassade för studenter på ett socioekonomiskt plan är
risken att det är många som inte törs söka.15
Man har försökt att göra det lättare för studenter att hålla lägenhetshyrorna nere genom att
höja hyrorna mindre än övriga bostadsmarknaden, men om man kollar närmare på siffrorna ser
man att den genomsnittliga höjningen av hyror ökar. I år höjde man hyrorna med 2,36 procent
och hela hyresmarknaden höjdes med 2,8 procent. Detta är som att sätta ett ”plåster över en
skottskada” då nästan hälften (44,5 procent) av den disponibla inkomsten går till hyran för
många studenter. 16
Den ekonomiska och sociala situationen som uppstår i bostadsfrågan skulle kunna förbättras för
de flesta studenter om regelverken kring trygghetssystemen skulle vara bättre anpassade för
studenter. Ett bättre informationsnät och smartare tillämpning av reglerna till exempel kring
bostadsbidrag skulle kunna ge ökad trygghet och rättsäkerhet för studenter och skapa
förutsättningar för effektivare studier. System med preliminära bidrag som kan skapa
ekonomiska bekymmer i efterhand för studenter, som ofta har en ojämn ekonomi från månad
till månad kan ha svårt att räkna ut hur stort stöd man kan tänkas behöva.
För utlänska studenter är det inte alls en kostnadsfråga utan problemet att faktiskt finna en
lägenhet. Några stundeter som vi har pratat med på LIU säger att de inte har haft en permanent
lägenhet på hela höstterminen. De har fått nöja sig med att bo hos vänner och bekanta och hyra
lägenheter i andrahandskontrakt några månader om året. Problemet för dem är att de inte har
något svenskt personnummer och har därför inte ens skansen att hyra lägenheter av
hyresvärdar som Graflunds som har många lägenheter i Ryd och Skäggetorp som kräver att
hyresgästen ska ha svenskt personnummer.
15
16
http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Motioner/2005-06/UbU/GS02Ub588 11/10 - 2012
http://www.studentbostadsforetagen.se/pa_gang_las_mer/u/hyreshojningar-2012-_ 11/10- 2012
15
Referenslista:
http://www.mypaper.se/show/text.asp?pid=24577483534678&page=20
http://www.linkoping.se/PageFiles/38565/OBS%202012.pdf?epslanguage=sv Sid 25
http://www.linkoping.se/Global/Demokrati%20och%20politik/Kommunfullm%C3%A4ktige/Mot
ioner_interpellationer/Interpellationssvar%202012/2012-0127%20Bostadsbristen%20svar%20p%C3%A5%20interpellation%20(S).pdf
http://www.linkoping.se/PageFiles/38565/OBS%202012.pdf?epslanguage=sv
https://www.stangastaden.se/omoss/omstangastaden/Pages/default.aspx
Norén Bretzer Sid. 181 (Den kommunala beslutsprocessen)
https://lagen.nu/2000:1383
http://www.colonia.nu/text.php?content=apartments
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/artikel.aspx?articleId=6093292
http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Motioner/2005-06/UbU/GS02Ub588
http://www.studentbostadsforetagen.se/pa_gang_las_mer/u/hyreshojningar-2012-_
http://www.boverket.se/Vagledningar/PBLkunskapsbanken/Detaljplanering/Detaljplaneprocessen/Guide-for-detaljplanering/
http://www.linkoping.se/sv/Bygga-bo/Planer-och-projekt/Detaljplanering/Detaljplaner-underarbete/Vastra-Valla---del-av-Intellektet-1-mfl-Vallastaden/
Intervju med Bostadspoolen/StuFF