Det svenska politiska systemet
Grupparbete
Amanda Heynes, Regina Paet,
Adriana Milicevic, Matilda Wadstein
Innehållsförteckning
Inledning ...................................................................................... 3
Bakgrund ................................................................................... 3
Syfte .......................................................................................... 3
Frågeställningar......................................................................... 3
Avgränsningar ........................................................................... 4
Metod ........................................................................................ 4
Resultat......................................................................................... 5
Kommunpolitikens roll ............................................................. 5
TEMP och Agenda 21............................................................... 6
Avfall ........................................................................................ 7
Gröna påsen .............................................................................. 8
Biogas och biogödsel ................................................................ 9
Analys ........................................................................................ 11
Slutsats .................................................................................... 13
Källhänvisning ........................................................................... 14
Elektroniska källor: ................................................................. 14
Bibliografiska källor: .............................................................. 14
2
Inledning
Bakgrund
Vi har blivit tilldelade att skriva en rapport i kursen ”Det svenska politiska systemet”
på Linköpings universitet. Grupparbetet består av Adriana Milicevic, Matilda
Wadstein, Regina Paet och Amanda Heynes. Vi har alla i vårt dagliga liv här i
Linköping lagt märke till hur kommunen arbetar för att miljöanpassa staden, både
inom infrastruktur och sophantering. Vi har speciellt uppmärksammat hur de hanterar
en miljöanpassad kollektivtrafik, och att de ständigt uppmuntrar Linköpingsborna till
att välja det miljövänliga transportmedlet. Den andra stora miljösatsningen vi tänkt
på, och som vi anser vara en perfekt början på att ”plantera” miljötankar hos de
enskilda individerna är den gröna påsen vi får till våra hem för att källsortera. Hur
våra sopor hanteras och vart de tar vägen efter att vi kastat dem ut ur våra hushåll
påverkar miljön avsevärt. Självklart finns det många fler aspekter på hur Linköpings
Kommun jobbar för miljön, men just hur det här påverkar vårt miljötänkande samt
miljöfrämjande är intressant i våra ögon. Därför har vi valt att kolla på hur Linköpings
kommun påverkar invånarnas tänkande och agerande ur ett miljömässigt perspektiv,
samt se hur handling och utfall knyter an till kommunen.
Syfte
Syftet med detta projekt är att undersöka hur Linköpings kommun arbetar med hållbar
utveckling inom avfallsfrågor. Hur de hanterar avfall och vad de gör för att minimera
avfall som inte kan användas som resurser. Vi ska undersöka hur kollektivtrafik och
nedbrytandet av biologiskt avfall, hänger ihop ur kommunpolitiks synvinkel.
Frågeställningar
Hur jobbar Linköpings kommun tillsammans med yttre aktörer för en hållbar
utveckling ur biogas- och avfallsperspektiv?
3
Avgränsningar
Då vår frågeställning är väldigt bred och kräver både mer tid och utrymme än vad det
här arbetet ger oss har vi valt att göra avgränsningar, då avgränsningar till specifika
delar av ämnet gör det konkret enklare att besvara. Våra avgränsningar kommer att
innebära att vi studerar de projekt som Linköpings kommun både arbetar kring och
samarbetar med, för att uppmana sina medborgare till att ha en mer miljövänlig
attityd. Vårat fokus kommer att ligga på hanteringen av avfall, särskilt hushållsavfall,
och hur det i sin tur kan leda till en hållbar utveckling. I vår rapport kommer den
hållbara utvecklingen och återvinningen syfta på biogas och biogödsel.
Metod
För att kunna besvara vårt syfte och vår frågeställning har vi till stor del fått använda
oss utav internet, som därmed varit vår främsta källa. Vid sökandet av information har
vi varit noggranna och källkritiska mot de källor vi använt. Vi har för att vara säkra på
att vi besvarat vår frågeställning korrekt själva dubbelkollat källor samt jämfört
informationen på olika databaser mot varandra innan vi slutligen sammanställt vår
fakta. Vår främsta information för det här projektet har kommit från
”http://www.linkoping.se”, alltså Linköpings Kommuns egen hemsida. Vi har här
använt deras sökmotor för att hitta information som berör det aktuella ämnet. De sidor
vi fått fram här är sidor vi anser att man i stor utsträckning kan lita på. Informationen
vi använt oss utav från annat håll har även den kommit från offentliga organisationer,
flera av dem kända över hela landet, därav kan vi vara säkra på att informationen vi
hitta i deras databaser är mer korrekt än informationen vi t.ex. får fram via Wikipedia.
Något man ska ha med i åtanke när man studerar en miljöfråga på det här viset är, att
de flesta organisationer och företag vars databaser vi använt oss utav, kämpar hårt för
en förbättrad miljö, och kommer alltid vinkla informationen till deras fördel.
Vi har även använt oss utav boken Sveriges Politiska System skriven av Ylva Norén
Bretzer (Studentlitteratur, 2010), som är en av böckerna inom kurslitteraturen för
kursen ”Det svenska politiska systemet” på Linköpings universitet. Sveriges Politiska
System har vi använt oss utav i syfte om att få fram fakta kring reglerna som gäller
samtliga kommuner i Sverige, det vill säga allmänna regler för miljö, för att sedan
koppla dessa samman med informationen vi hittat via andra källor. Då boken inte
specifikt tar upp någon kommun för sig.
Arbetet har vi jobbat med gemensamt, vi har diskuterat och skrivit alla tillsammans.
Varför vi har gjort på det viset är för att vi anser att ett gott samarbete inom den här
typen av arbete ger en mer sammanhängande och likvärdig text rakt igenom, samt att
det slutgiltiga resultatet får en bättre sammankoppling med innehållet. Vi anser även
att ett gott samarbete leder till att man med olika åsikter och en god diskussion uppnår
det bästa resultatet, men kan med hjälp av varandra dra slutsatser och kopplingar man
inte annars gjort. Det grundläggande är att rapporten speglas ur allas perspektiv samt
att samtliga inom gruppen tänker på att vara konstruktiva mot varandra så att vi kan
kritisera varandras åsikter för att förbättra.
4
Resultat
Kommunpolitikens roll
Kommunen har ett antal obligatoriska uppgifter att sköta enligt upprättade
speciallagar, till exempel:
• miljö-och hälsoskydd (miljöbalken)
• renhållning och avfall (miljöbalken)1
3 § Med hantering av avfall avses
1. insamling, transport, återvinning, bortskaffande eller annan fysisk befattning med
avfall, eller
2. åtgärder som inte innebär fysisk befattning med avfall men som syftar till att avfall
samlas in, transporteras, återvinns, bortskaffas eller byter ägare eller innehavare.
Lag (2011:734)2
5 a § Den som innehar avfall skall se till att avfallet hanteras på ett hälso- och
miljömässigt godtagbart sätt.
En bestämmelse om att producenter kan åläggas skyldighet att ta hand om avfall finns
i 6 §. Bestämmelser om att kommuner har och kan åläggas skyldighet att ta hand om
avfall finns i 8, 10 och 17 §§. Lag (2003:1187).3
8 § Varje kommun skall, om inte annat föreskrivs med stöd av 6 §, svara för att:
1. hushållsavfall inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning, om det
behövs för att tillgodose såväl skyddet för människors hälsa och miljön som enskilda
intressen, och
2. hushållsavfall från kommunen återvinns eller bortskaffas.
När kommunen planlägger och beslutar hur denna skyldighet skall fullgöras, skall
hänsyn tas till fastighetsinnehavares och nyttjanderättshavares möjligheter att själva
ta hand om hushållsavfallet på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till skyddet för
människors hälsa och miljön. 4
Den allmäna kompetensen för kommunen i kommunallagens andra kapitel 1§ säger:
Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt
intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras
medlemmar om som inte skall enbart hanteras av staten, en annan kommun, ett annat
landsting eller någon annan.5
Tack vare kommunens självstyre är det vanligt att kommunen även har frivilliga
åtaganden, exempelvis inom energiförsörjning.6 Kommunen har som maktmedel att
använda sig av avgifter (VA- taxor, soptaxor), ägna sig åt tillsyn och uppföljning eller
Norén Bretzer, Ylva. Sveriges Politiska System. 1 uppl. Polen: Studentlitteratur, 2010, 68
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/_sfs-1998-808/#K15
3
Ibid
4
ibid
5
Norén Bretzer, Ylva. Sveriges Politiska System. 1 uppl. Polen: Studentlitteratur, 2010, 169
6
Norén Bretzer, Ylva. Sveriges Politiska System. 1 uppl. Polen: Studentlitteratur, 2010, 170
1
2
5
att sprida information om energialternativ, källsorteringsrutiner (som Linköpings
kommun gör) eller kemikalieanvänding. Kommunen kan dock inte stifta egna lagar,
fatta beslut om att inte följa nationell lagstiftning eller subventionera enskilda
verksamheter.7
TEMP och Agenda 21
Angenda 21:
Agenda 21 handlar om hur vi ska arbeta för att nå en långsiktigt hållbar utveckling av
samhället. 21 står för det 21åriga århundradet som betyder utvecklingen långt in i
framtiden. Det handlar om att hitta lösningar och arbetssätt som främjar en hållbar
utveckling och få ekologi, ekonomi och sociala frågor att gå ihop.
Agenda 21 har sitt ursprung från FN:s stora miljö- och utvecklingskonferens UNCED
i Rio de Janeiro 1992. Vid denna konferens antogs handlingsplanen av ca 200 av
världens länder. I Sverige jobbar man med hållbar utveckling både på nationell,
regional och lokal nivå och därför har Linköpings kommun gjort en egen tolkning av
Agenda 21, som ska fungerar just på en lokal nivå.8
Målen i Agenda 21 är att vi i ett hållbart samhälle har börjat använda kollektivtrafik i
större utsträckning, transportera godsen effektivare och öka användningen av
informationstekniken. Miljöpåverkan har minskat mycket då vi använder mera
biobränsle och elfordon istället för att förbruka fossila bränslen.9
Agenda 21 i Linköping riktar in sig på att se till att vanliga hushåll i Linköpings
kommun ska effektivisera sin energianvändning och därmed sina koldioxid- och
avgasutsläpp. Handlingsplanen för Linköpings lokala Agenda 21 godkändes av
kommunfullmäktige 1998 och dess mål har framtagits av lokala
invånare, representanter för lokala företag och organisationer och kommunen.
Kommunen har sin roll som organisatör. Arbetet har pågått sedan år 1993 och leds av
kretsloppskommittén. Kretsloppskommittén är en politisk ledningsgrupp organiserad
under kommunstyrelsen. För att bidra med information och kunskap arbetar Agenda
21 genom:
- Föreläsningar
- Utställningar
- Tävlingar
- Medverka i olika arrangemang
- Samarbete med skolor, föreningar och näringslivet10
Norén Bretzer, Ylva. Sveriges Politiska System. 1 uppl. Polen: Studentlitteratur, 2010, 172
http://www.linkoping.se/sv/Miljo-halsa/Hallbar-miljo/Agenda-21/Vad-ar-Agenda-21/
9
http://linkoping.se/sv/Miljo-halsa/Hallbar-miljo/Agenda-21/Handlingsplan-for-ett-langsiktigthallbart-Linkoping/
10
ibid
7
8
6
TEMP:
TEMP-projektet är ett projekt skapat med syfte att öka kunskapen om människans
påverkan på klimatet. I samarbete med olika samarbetsparter arbetar TEMP genom
information och gemensamma påverknings-projekt. TEMP har under 2012 arbetat
med ett flertal spännande projekt, bland annat uppmärksammande man Earth Hour i
Mars och Europeiska trafikveckan i september. Flera mobilitetsprojekt för framtiden
är planerade, där projekten kommer att ha syftet att få kommuninvånare att byta
bilresor mot mer klimatsmarta alternativ som cykel, gång eller kollektivtrafik.11
TEMP verkar för att öka kunskapen om klimatförändringar kopplat till vår livsstil och
försöker genom information och kommunikation förmå Linköpingsborna att leva mer
klimatsmart. Den ökade växthuseffekten är ett globalt problem och vi måste alla
samarbeta kring detta för att nå en lösning. Klimatförändringen beror till stor del på
människans utsläpp av växthusgaser. En stor del av växthusgaserna är utsläpp av
koldioxid som kommer från förbränningen av fossila bränslen som används t.ex. i
bilmotorer, för uppvärmning av fastigheter och för produktion av elektricitet.12
TEMPs verksamhetsområden
De strategiska verksamhetsområden som TEMP arbetar med är:
- Att minska användningen av fossila bränslen och el i energisystemet
- Ökad produktion och användning av biobränsle som fordonsbränsle
- Energieffektivisering i bostäder och företag
- Klimatsmart livsstil13
Avfall
Avfallstrappan är en modell som beskriver hur och i vilken ordning individerna i ett
samhälle bör behandla avfall. Avfall är de föremål, ämnen eller substanser som ingår i
en av de avfallskategorier som ägaren av detta föremål vill eller är skyldig att göra sig
av med. Modellen grundas på EU-direktiv och är en strävan efter att nå EUs och
Sveriges miljömål. Avfallstrappan är uppdelad i 5 steg där man skall sträva efter att
minimera mängden avfall och undvika deponering. I Linköpings kommun lyder
avfallsplanen enligt ned stående modell. I kommunens renhållningsordning finns
dessa regler för avfallshantering som individer i Linköpings kommun måste rätta sig
efter. Syftet med denna modell är att avfall ska användas på rätt sätt och på så sätt ska
man kunna återanvända/återvinna vilket betyder en minskad mängd avfall då man
slipper slänga sådant som inte kan återanvändas, det vill säga deponeras.14
http://www.linkoping.se/Global/Miljö%20och%20hälsa/Hållbar%20miljö/TEMP/Informationsmateri
al/ideboken_temp.pdf?epslanguage=sv
12
ibid
13
ibid
14
http://www.linkoping.se/Miljo-halsa/Avfall-och-atervinning/
11
7
Avfallstrappans fem steg:
1. Minimera mängden avfall. Producenter ska bli inspirerade att använda så
effektiva produktionsmetoder som möjligt. Information skall leda till att våra
inköpsvanor förändras.
2. Återanvändning.
Allt avfall ska återanvändas. Detta är något som idag ofta sköts av ideella
verksamheter som samlar in brukbara objekt som sedans säljs i second hand butiker.
3. Återvinning. När råvaror återvinns sparas stora resurser. Exempelvis kan pappersoch ståltillverkning drivas på pappersbruk eller stålverk, istället för i skogen eller
gruvan. Idag är det lagstiftat för åtta avfallsslag bland annat: returpapper, däck,
förpackningar och bilar.
4. Energiutvinning. Brännbart avfall är en resurs för energiutvinning i
fjärrvärmeverk och elproducerande kombikraftverk där det kan användas för att alstra
värme och el.
5. Deponering. I sista hand är det fråga om deponering på en soptipp, alltså det
sämsta alternativet. Det gäller avfall som inte kan användas som en resurs.15
Enligt miljöbalken så ska varje kommun ha en renhållningsorder med en avfallsplan
och lokala regler som gäller. Linköpings kommun har i sin renhållningsorder tagit upp
att ett av deras mål, det första målet, är att de som bor och verkar i kommunen ska ha
kunskap om avfallshanteringen samt vad det innebär för ekologisk hållbar utveckling.
De skriver att syftet med detta mål är att se till att, när medborgarna själva känner till
hur situationen är, kan de sedan ta ansvar utifrån det. De ska nå målet genom
lättillgänglig och pedagogisk upplagd information.16
Gröna påsen
Något Linköpings Kommun har infört genom samarbete med Tekniska Verken är den
så kallade “gröna påsen”. Tekniska Verken är en regional koncern, ägd av Linköpings
kommun som främst specialiserar sig inom energi men arbetar även med el, vatten,
avlopp, biogas. Den gröna påsen är lik andra soppåsar utseendemässigt men är lite
mindre och framställd av lite tjockare plast, då den ska kunna hantera kompost. Syftet
med den gröna påsen är alltså källsortering av kompost. Den gröna påsen tillsammans
med andra hushållsavfall transporteras till Tekniska Verken, här sorterar man med
hjälp av speciella kameror, där av den gröna färgen på påsen, ut den gröna påsen från
det andra avfallet. Den gröna påsen är tillverkad av återvunna plastförpackningar för
att underlätta samt göra processen så miljövänlig som möjligt, så när maskinerna
sorterat ut den gröna påsen bryts allt tillsammans ner till energi. Tanken är att
invånarna och hushållen i Linköpings kommun inom närmsta tiden ska bli tilldelade
en rulle med gröna påsar, samt en korg att ha den i. Den gröna påsen är kostnadsfri,
då kostnaderna för sophantering täcker utgiften, men det är upp till var och en att
15
ibid
http://www.linkoping.se/Global/Milj%c3%b6%20och%20h%c3%a4lsa/Gemensamt/Lokala%20f%c3
%b6reskrifter/Renhallningsordning1o2.pdf?epslanguage=sv
16
8
själva se till att de har gröna påsar hemma. För att få nya påsar ska man som
villaägare hänga en grön påse på sin tilldelade soptunna i sitt område och de som bor i
hyresbostäder ska kontakta sin värd för att erhålla nya påsar.
Syftet med användandet av denna gröna påsen är att sortera all kompost för att sedan
tillverka biogas, som i sin tur som kan användas i trafiken. Linköpings kommuns
kollektivtrafik drivs på biogas och på så sätt kan man främja samt bidra till den
biogaskultur som uppstått och även motivera till att använda sådana eller liknande
metoder för att vara miljövänlig.17
De som tidigare redan komposterat sina matrester får fortsätta med detta men tekniska
verken och Linköpings kommun uppmanar dessa att börja med gröna påsen då den i
sin tur används för att tillverka biogas samt biogödsel och då får mer nytta.18
Biogas och biogödsel
Minskningen utav avgaserna från bussarna i Linköpings innerstad var under 1990talet ett omdiskuterat ämne. Tillgången till gödsel från närliggande lantbruk med
djuruppfödning var stor samtidigt som ett flertal av de lokala slakterierna hade
avfallsproblem. Man började väga olika drivmedel för busstrafiken mot varandra
parallellt med att ett pilotprojekt kring biogasrötning pågick, efter en tid med kritiska
granskningar och utvärderingar av projektet byggdes år 1995 Linköping Biogas AB.
En fullskalig biogasanläggning som var ett samarbete mellan Tekniska Verken i
Linköping, lantbrukskooperationens företag Swedish Meats, Konvex och LRF via
Lantbrukets Ekonomi AB. Anläggningen togs i bruk 1997 och har sedan 2004 varit
ensamt ägt utav Tekniska Verken, i samband med detta bytte Linköping Biogas AB
namn till Svensk Biogas i Linköping AB. Utvecklingen av svensk biogas ligger ständig
i fokus och sedan 1997 har ett stort antal förbättringar och utbyggnader skett, både i
anläggningen och distributionssystemet, allt för en mer utvecklad användning av
biogas. Den första biogasmacken, till allmänhetens förfogande, invigdes år 2001 och
ytterligare ett flertal har tillkommit därefter.19
Anläggningen i Linköping var den första i Sverige att uppgradera bildad biogas till
fordonsbränslekvalitet, och idag tar Svenska Biogas i Linköping emot ca 85 000 ton
substanser per år. Linköpinganläggningen har bland annat blivit uppmärksammad för
satsningen de gjort på tåget Amanda, ett biogasdrivet tåg som 2006-2010 trafikerade
sträckningen Linköping-Västervik.20
Användning och distribution
All biogas som utvinns vid biogasanläggningen används till
fordonsbränsleproduktion. På ett år produceras totalt omkring 100 000 MWh biogas
som går till bränsleförsörjning åt stadens bussar, soptrafik samt ett antal gasmackar i
regionen. Gasen leds med hjälp av markledningar från anläggningen till bussdepån
och tankstationer, idag finns uppåt 8 km gasledning, 12 biogasmackar i Linköping
och regionen samt kompressorstationer för bussarna i Norrköping och Motala.21
17
http://www.tekniskaverken.se/avfall-atervinning/hushall/matavfall/GronaPasen_broschyr.pdf
ibid
19
http://www.biogasportalen.se/BiogasISverigeOchVarlden/GodaExempel/samrotning/Linkoping
20
Ibid
21
Ibid
18
9
Resterna som blir vid nerbrytningen av biogas lagras i en så kallas gödselbrunn och
transporteras sedan ut som gödselmedel till jordbruksmarker, det framställs runt 80
000 ton biogödsel per år.22
Vinster för miljö och samhälle
Då efterfrågan på biogas i regionen ständigt ökar byggs Linköpings biogasanläggning
med löpande band succesivt ut. Satsningen har hittills lett till en minskning av fossil
koldioxid utsläppen med uppåt 37 000 ton per år, vilket innebär att de som bor i
Linköpings innerstad andas en betydligt renare luft, som är näst intill fri från utsläpp
av stoft, svavel- och kväveföreningar – då alla stadsbussar från och med år 2002 varit
försedda med biogas istället för diesel. Av den totala bränsleförbrukningen i
Linköping, står biogas idag för 6 procent.
Självklart jobbar kommunen och Svensk Biogas ständigt för att optimera och göra
processen så effektiv som möjligt, man har bland annat ökat mängden energirikt
avfall till andelen gödsel som kommer in på anläggningen och jobbar för tillfället med
att minska metanutsläppet samt lukten anläggningen utger.23
Som nämnt tidigare uppmärksammades Linköpinganläggningen för biogaståget
Amanda. Ett tåg som tidigare körts på diesel och som idag är ett exempel på en
miljöförbättrande åtgärd, konverteringen till biogas har nämligen minskat utsläppen
av växthusgas till nära noll. Att övergå till biogas istället för att elektrifiera tåget, som
var tanken från början, var även en betydligt billigare åtgärd. 24
Förmåner
Innehar du som privatperson i Linköping en biogasbil, erbjuds du rabatterat
parkeringstillstånd. Parkeringstillståndet gäller de avgiftsbelagda gatuparkeringar som
kommunen ansvarar för, men även rabatterat pris på månadskort till p-husen Akilles
och Druvan.25
Hur rabatten för p-husen ser ut skiljer sig beroende på tidsperiod.



1/1 2012 - 30/6 2012: 75 % rabatt
1/7 2012 - 30/6 2013: 50 % rabatt
1/7 2013 - 31/12 2013: 25 % rabatt26
Parkeringstillståndet för kommunens gatuparkeringar kostar 400
kr per kort och år. 27
22
Ibid
Ibid
24
Ibid
25
http://www.linkoping.se/Trafik-resor/Parkering/Miljobilsparkering/
26
http://www.biogasportalen.se/BiogasISverigeOchVarlden/GodaExempel/samrotning/Linkoping
27
http://www.linkoping.se/Trafik-resor/Parkering/Miljobilsparkering/
23
10
Analys
Vi har utgått från paragraf tre, fem a och åtta i kapitel 15, avfall och producentansvar,
ur miljöbalken. För att undersöka hur Linköpings kommun uppfyller dessa krav har vi
valt att studera och analysera projekten TEMP, Agenda 21 och den gröna påsen för att
se hur det bidrar till den förnybara avfallsenergin, det vill säga biogas.
3 § Med hantering av avfall avses
1. insamling, transport, återvinning, bortskaffande eller annan fysisk befattning med
avfall, eller
2. åtgärder som inte innebär fysisk befattning med avfall men som syftar till att avfall
samlas in, transporteras, återvinns, bortskaffas eller byter ägare eller innehavare.
Lag (2011:734)
5 a § Den som innehar avfall skall se till att avfallet hanteras på ett hälso- och
miljömässigt godtagbart sätt.
En bestämmelse om att producenter kan åläggas skyldighet att ta hand om avfall finns
i 6 §. Bestämmelser om att kommuner har och kan åläggas skyldighet att ta hand om
avfall finns i 8, 10 och 17 §§. Lag (2003:1187).
8 § Varje kommun skall, om inte annat föreskrivs med stöd av 6 §, svara för att
1. hushållsavfall inom kommunen transporteras till en behandlingsanläggning, om det
behövs för att tillgodose såväl skyddet för människors hälsa och miljön som enskilda
intressen, och
2. hushållsavfall från kommunen återvinns eller bortskaffas.
När kommunen planlägger och beslutar hur denna skyldighet skall fullgöras, skall
hänsyn tas till fastighetsinnehavares och nyttjanderättshavares möjligheter att själva
ta hand om hushållsavfallet på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till skyddet för
människors hälsa och miljön.
Enligt paragraf 3 “med hantering av avfall avses”, har vi kommit fram till att man kan
dra paralleller till projektet “den gröna påsen”. Den gröna påsen syftar på att man ska
kunna använda hushållsavfall och tillverka biogas av, som sedan kommer att kunna
användas av transportfordon så som kollektivtrafiken samt privata fordon.
Kollektivtrafiken utgör en stor del av trafik som dagligen rullar genom Linköpings
kommun. Satsningen på gröna påsen och framställningen av biogas är just därför,
genom att man byter ut bränslet diesel mot biogas, kan man förhindra utsläppen av
miljöfarliga ämnen och motarbeta den lokala miljöförstöringen. Vi har i resultatdelen
tagit upp avfallstrappans med dess fem steg kring avfallshantering, det är med den
modellen i åtanke projektet gröna påsen uppstått. Linköpings kommun har för att
undvika deponering av avfall sett till så att den gröna påsen ska finnas som en hjälp
för konsumenterna att enklare bidra till återvinning av matrester, som sedan används
som biogas. Kommunen har även tagit det ett steg längre genom att använda
restprodukter som uppstår vid framställning av biogas som biogödsel, detta minimerar
man mängden och effektiviserar återvinningen samt återanvändningen. Genom dessa
processer täcker man både första (minimera mängden avfall) samt sista (undvika
11
deponering) steget i avfallstrappan, som är en generell modell, alltså som gäller för
Sveriges alla kommuner och landsting. För att denna modell ska kunna fungera har
Linköpings kommun arbetat för att informera sina invånare till att använda sig av den
gröna påsen genom att förse hushåll med denna påsen samt informationsblad. Enligt
§5 a i miljöbalken måste den som innehar avfall se till att avfallet hanteras på ett
hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Där går Linköpings kommun ett steg längre
och hanterar avfallet inte enbart på ett godtagbart sätt utan även på ett miljösmart sätt
genom att återvinna energi ur avfallet. Eftersom att det finns bestämmelser om att
kommuner har och kan åläggas skyldighet att ta hand om avfall kan man säga att
Linköping uppfyller dessa krav.
Linköpings kommun har även utgått från ett projekt vid namn Agenda 21 och sedan
utifrån det framställt ett nytt projekt, TEMP, med ungefär samma mening fast
anpassat till lokal nivå. Anledningen till att TEMP skapades var för att Linköpings
kommun ville att deras invånare skulle bli inspirerade att leva en mer miljöanpassad
livsstil. De tänkte att en ökad kunskap hos invånarna inom områden som användning
av biobränsle och energieffektivisering i hemmen kunde bidra till en klimatsmartare
och miljö-hälsosammare livsstil. Linköpings kommun uppmärksammar till exempel
Earth Hour och europeiska trafikveckan för att få Linköpingsborna att väcka intresse
för dessa världskända fenomen, vilket i sin tur förhoppningsvis kan leda till ett större
engagemang kring miljön inom kommunen. Det gemensamma målet för TEMP´s
projekt är att så småningom få samtliga involverade att i så stor utsträckning som
möjligt välja ett miljövänligt transportmedel, t.ex. cykel och kollektivtrafik.
För att sammanställa allting avslutar vi med att se till paragraf 8 i kapitel 15, som tar
upp hur kommunen bör se till att avfallet transporteras bort, på ett miljövänligt vis, för
att omhändertas, återvinnas eller bortskaffas. För att detta ska fungera bör kommunen
ge privatpersoner och företag så goda möjligheter som möjligt att källsortera. Även
inom det här området är lösningen den gröna påsen.
Den gröna påsen slängs i samma sopkärl och transporteras till Tekniska Verken på
samma sätt som övriga hushållsavfall, via sopbilar, som i sin tur är bedrivna på
biogas. Alltså ett miljövänligt transportmedel. Väl på plats sorteras den gröna påsen ut
för att senare brytas ner till biogas. Kommunen har här sätt till avfallstrappan, som vi
tidigare diskuterat kring, och effektiviserat återanvändningen för att minska
deponeringen. Det de har gjort är att de sparar restprodukterna från nedbrytningen av
biogas till biogödsel. Som vi kan se täcker Linköpings kommun även här de krav
lagen ställer.
12
Slutsats
För att förstå aktörernas koppling till varandra och hur allt styrs av kommunen har vi
tänk och kommit fram till följande. Agenda 21 är ett globalt handlingsprogram
utformat av FN, för hållbar utveckling. Linköpings kommun har tillsammans med ett
antal aktörer tagit del av de mål och kriterier Agenda 21 innefattar och utformat
TEMP, en form av samma handlingsplan fast på lokal nivå. I projektet TEMP ingår
Linköpings kommun, Tekniska Verken samt Vägverket. TEMP arbetar som vi nämnt
tidigare för en hållbar utveckling med transport, miljö och energi. De vill lyfta fram
en livsstil inom området och inte någon quick fix.
Idag är Tekniska Verken själva ägare till Svensk Biogas i Linköping, vilket innebär
att Svensk Biogas i Linköping är kommunägt, då Tekniska Verken är det. Genom
TEMP och dess inflytande för en bättre miljö har Tekniska Verken framställt ”den
gröna påsen”, ett medel för att underlätta källsortering i hushållen. En källsortering
som är tänkt ska leda till bättre utvinning på Linköpings avfall. Genom att som
privatperson nyttja tillgången på ”gröna påsen” kan Tekniskas Verken mer effektivt
återanvända avfallet för att framställa, just biogas. Biogas är inte bara en positiv
slutsats av att vi invånare källsorterar, utan idéen om att framställa biogas på
restavfall har även löst ett stort problem hos de lokala slakterierna. Spillresterna som
slakterierna fick över, gick till biogasrötning. För att effektivisera processen och
undvika deponering i så stor grad som möjligt började man lagra resterna som
uppstod vid nedbrytningen, för återanvändning, den här gången som biogödsel.
Går man tillbaka till Agenda 21 och TEMP, kan man se hur projekten följer vissa
kriterier, dessa kriterier samt mål är planlagda utifrån ett antal specifika lagar. De vi
har valt att studera i den här rapporten är paragraf 2, 5a och 8 ur kapitel 15. Där alla
trycker på vikten av en god hantering och en effektiv återanvändning av avfall, och
hur båda punkterna ska ske med hänsyn till människans och miljöns bästa. Så
eftersom Linköpings kommun använder avfallen för att framställa biogas, som i sin
tur brukas som bränsle inom kollektivtrafiken, tycker vi att man klart och tydligt kan
se att kommunen arbetar för att uppnå punkterna i fråga, och att de redan kommit en
god bit på vägen. Som siffrorna i resultatdelen visar har de fossila koldioxid utsläppen
minskat med omkring 37 000 ton per år, sedan man bytte ut diesel på stadsbussarna
till biogas. Fortsätter man i den tanken, samt att man lyckas engagera allt fler
privatpersoner i att jobba för ett ökat användande av biogas, tror vi att utvecklingen
snabbt kan växa och resultaten bli mycket goda.
13
Källhänvisning
Elektroniska källor:
http://www.linkoping.se/Trafik-resor/Parkering/Miljobilsparkering/
http://www.biogasportalen.se/BiogasISverigeOchVarlden/GodaExempel/samrotning/
Linkoping
http://www.tekniskaverken.se/avfallatervinning/hushall/matavfall/GronaPasen_broschyr.pdf
http://www.linkoping.se/Global/Milj%c3%b6%20och%20h%c3%a4lsa/Gemensamt/L
okala%20f%c3%b6reskrifter/Renhallningsordning1o2.pdf?epslanguage=sv
http://www.linkoping.se/Miljo-halsa/Avfall-och-atervinning/
http://www.linkoping.se/Global/Miljö%20och%20hälsa/Hållbar%20miljö/TEMP/Info
rmationsmaterial/ideboken_temp.pdf?epslanguage=sv
http://www.linkoping.se/sv/Miljo-halsa/Hallbar-miljo/Agenda-21/Vad-ar-Agenda-21/
http://linkoping.se/sv/Miljo-halsa/Hallbar-miljo/Agenda-21/Handlingsplan-for-ettlangsiktigt-hallbart-Linkoping/
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/_sfs1998-808/#K15
Bibliografiska källor:
Norén Bretzer, Ylva. Sveriges Politiska System. 1 uppl. Polen: Studentlitteratur, 2010
14