En undersökning om hur Katedralskolan i Linköping applicerar
likabehandlingsplanen på facebook
David Blomgren, Jens Antonsson, Zerina Imamovic, Helena Chaomar och Julia Grimberg
Seminariegrupp 5
733G16
HT 2012
1
Innehållsförteckning
1 Inledning
s.3
1.1 Syfte
s.3
1.2 Frågeställning
s.3
1.3 Metod
s.3
2 Bakgrund
s.4
3 Resultat
3.1 Likabehandlingsplanen på katedralskolan
s.5
3.2 Enkäten
s.5
3.3 Tidigare fall
s.6
3.4 Skolinspektionens tillsyn av skolan
s.6
4 Slutsats och diskussion
4.1 Fungerar likabehandlingsplanen på Katedralskolan i Linköping s.7
4.2 Jämfört med andra kommuner
s.7
4.3 Kommunens roll
s.7
4.4 Kritik
s.9
5 Källförteckning och bilagor
5.1 Källförteckning
s.10
5.2 Bilaga 1: Enkätsvar med kommentarer
s.11
2
1 Inledning
Första februari detta året publicerade Östergötlandsbaserade internettidningen Corren.se, en
artikel som uppmärksammade att eleverna på katedralskolan i Linköping hade börjat
betygsätta tjejernas utseende över en facebooksida vid namn “Katedralskolans lamkött”.
Reaktionerna blev starka. Vetskapen om detta spred sig så småningom och Skolinspektionen
och flertalet rikstäckande medier fick till slut upp ögonen för fenomenet.
I och med den tekniska utvecklingen har mycket av det som innan hände under lunchrasten
förflyttats till sociala medier i form av framförallt facebook och msn, men även gemanna
digital teknologi. Elever har betraktat facebook som en fristad där skollagens långa arm inte
kan påverka dem. Mobbing, trakasserier och kränkande beteende sker mellan skolans elever
utan skolans tillsyn. Med framväxten av sociala medier har gränsen för skolans ansvar blivit
luddigare.
Med detta sagt har vi tagit ett djupare intresse för att se över hur likabehandlingsplanen följs
på Katedralskolan i Linköping, vad eleverna känner till om den och om de känner att de får
tillräckligt med stöd från skolan.
1.1 Syfte
Syftet med denna rapport är att undersöka hur Katedralsskolan i Linköping hanterar former av
kränkande behandling över sociala medier. Dessutom är det både intressant och viktigt att
undersöka huruvida teoretiskt utformade regelverk följs upp i praktiken av skolan. Det är
ingen konst att stifta ordningsregler dock är det svårare att se till att de efterlevs och även följs
upp av skolledningen. Ett annat syfte är självklart att se om de kränkande händelserna från i
våras är verklighetsförankrade och hur pass utbrett det är. Vidare ska vi även undersöka vem
som är ansvarig för liknande händelser.
1.2 Frågeställningar
Hur effektiv är Katedralskolans likabehandlingsplan när det gäller att bekämpa kränkningar
via sociala medier? Fungerar den?
Vilken är personalen respektive elevernas syn på likabehandlingsplanen?
Vilken roll har kommunen i frågan?
1.3 Metoder
Rapporten kommer huvudsakligen baseras på en enkätundersökning besvarad av elever
tillhörandes Katedralskolans tredje årskurs. Vi kommer sedan att sammanställa svaren och dra
3
våra slutsatser utifrån dem. Tanken från början var att ställa relevanta frågor till rektorn på
katedralsskolan för att även få skolledningens syn på sakfrågan men på grund av praktiskt
skäl var detta inte möjligt.
Vi relaterar även till skolans likabehandlingsplan, skollagen, nyhetsartiklar och annat relevant
material. I frågeställningen utgår vi utifrån en öppen frågeställning utan hypotes. För att
möjliggöra detta arbete kommer vi även hänvisa till relevant fakta från kurslitteraturen när det
gäller kommunens roll i frågan.
Ur en källkritisk synvinkel kan det påstås att rapporten har en tillräckligt bra faktagrund för att
kunna tillgodose de ställda frågeställningarna. Materialet är extraherat ur ett flertal valda
källor. Målet var att få ett så stort faktaunderlag där vi inte behövde känna oss begränsade. Vi
har även tagit hänsyn till att vissa källor kan vara partiska.
Det finns dock en liten brist i vårt faktaunderlag vilket är att vi saknar personalens egna ord på
elevernas trivsel. En av våra källor är dock likabehandlingsplanen som skulle kunna uppfattas
som personalens egna ord. Dessutom har vi även skolinspektionens undersökning bland
lärarna med i våra källor.
En möjlig felkälla i sammanhanget skulle även kunna vara urvalsprocessen i och med
enkätundersökningen till eleverna. Enkäternas delades endast ut till en klass. Dessutom var
de mindre i klassen än vad vi hade blivit informerade om. Detta hade kunnat äventyra vårt
resultat. För att få ett så godtyckligt resultat som möjligt skulle det vara önskevärt att låta alla
skolans elever delta i undersökningen. Då hade vi lättare kunnat dra slutsatser mellan de olika
årskurserna, kön, ålder, program och svar. Detta är dock en otroligt jobbig process praktiskt
sätt.
2 Bakgrund
Enligt skollagen måste alla skolor ha en målinriktad verksamhet för att gynna elevers lika
rättigheter och möjligheter. Dessutom måste de även arbeta förebyggande mot kränkande
behandling, dels mot diskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
Notera att de inte behöver arbeta förebyggande mot diskriminering med samband med ålder
och könsidentitet. Förutom skollagens krav på en plan mot kränkande behandling behöver
skolorna även en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen. Oftast brukar dessa två
planer bli en för simpelhetens skull. Det är med andra ord ett direkt lagbrott att inte ha en
likabehandlingsplan.
Skolan har enligt skollagen skyldighet att agera direkt så fort någon i personalen får
kännedom om att en elev har blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier som har
samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Om det visar sig att skolan
inte har gjort tillräckligt kan de bli skyldiga att betala skadestånd till de drabbade.
Trakasserier och kränkningar kan enligt skollagen vara:
 fysiska, tex slag, hårda tag, fasthållning, misshandel
 verbala, tex hot, förolämpningar, öknamn
 psykosociala, tex utfrysning, ryktesspridning
 sexuella
4

text och bildburna, tex klotter, brevlappar, e-post, facebook, sms, msn.1
3 Resultat
3.1 Katedralskolans likabehandlingsplan
Som ett av Linköpings äldsta gymnasium tror Katedralskolan mycket på tradition och kultur
samtidigt som de är öppna för det moderna. I utbildningen vill de prägla en humanistisk
grundsyn och eleverna som går på skolan kan förvänta sig öppenhet och träning i eget
ansvarstagande. Katedralskolan i Linköping har en vision där det är nolltolerans på all form
kränkning vare sig det är elever mot elever eller personal mot personal. Enligt deras vision
skall en elev som känner sig kränkt eller illa behandlad kunna känna sig trygg i att ta kontakt
med personal på skolan vars skyldighet det sedan är att se till så att denna elev får hjälp.
Redan när man börjar första året introduceras man till skolans vision om en likabehandling för
alla och får vara med i olika rollspel och övningar för att bygga upp en säkrare och bekvämare
situation för eleverna. Skolan gör med jämna mellanrum olika undersökningar om vad som
kan göras för att förbättra den sociala situationen (såsom trygghet, behandling, miljö etc)
mellan elever och lärare på skolan. Detta skickas senare vidare som en remiss till
skolhälsoteamet som jobbar för att visionen ska fungera som den ska. Målet är att göra alla
elever medvetna om att det finns hjälp på skolan om det skulle behövas samt få elever
tillräkligt bekväma i att söka denna hjälp. Ändå så känner en tredjedel av skolans tredje års
elever inte till denna likabehandlingsplan och många känner sig obekväma i att ta kontakt
med skolhälsoteamet när dem känner att de har blivit trakasserade eller kränkta. Eleverna
sakna förtroende till skolans stödsystem.2
3.2 Enkäten
Den första frågan som ställdes i enkätundersökningen var om eleverna som befunnit sig på
skolan i tre år nu känner till likabehandlingsplanen. Hela 67 procent svarade att de inte kände
till likabehandlingsplanen och av dem 67 så var 64 procent tjejer.
Nästa fråga frågade om man som elev blivit kränkt över sociala medier. 48 procent sa ja och
av dem var 55 procent tjejer. Fråga nummer tre var en följdfråga till denna och där ville vi ta
reda på om skolan vidtagit åtgärder till att hjälpa situationen för dem som svarade ja. 90
procent svarade nej på denna fråga. Skolan hade alltså inte vidtagit åtgärder för 9 av 10 elever
som blivit kränkta. Frågan man kan ställa sig här då är om de eleverna gjorde det medvetet att
de blivit trakasserade eller inte.
Detta kan knytas vidare till fråga nummer fyra där vi frågade om man som elev skulle känna
1
http://www.linkoping.se/sv/Skola-barnomsorg/Gymnasieskola/Kommunalagymnasieskolor/Katedralskolan/Mal-och-handlingsplaner/Likabehandlingsplan/
2
http://www.linkoping.se/PageFiles/2939/Katedralskolans%20plan%20mot%20diskriminering%2
0och%20kr%C3%A4nkande%20behandling%202012-2013.pdf?epslanguage=sv
5
sig bekväm i att kontakta skolan om man blivit utsatt för något? Här svarade 67 procent nej.
Vi bad eleverna lämna kommentarer om de svarade nej och kommentarerna visade en väldigt
pessimistisk tro i skolans system att ta hand om såna problem. ”Skulle det hjälpa?” ”Pratar
hellre med vänner” ”Känner inte till skolans stödsystem” ”Det utförs sällan åtgärder” ”Hur
skulle de kunna hjälpa mig?!” ”Skolan har inget med det att göra”. Eleverna saknar helt
enkelt den tilltro till skolan som de borde ha.3
3.3 Tidigare fall
DO(diskrimineringsombudsmannen) har tidigare uttryckt kritik mot Malmö kommun där
skolorna har ignorerat kränkningar som har skett på facebook. Kommunen har ansett att det
inte är skolans ansvar enligt deras likabehandlingsplan. DO svarade med att om det påverkar
elevernas situation i skolan så spelar det ingen roll var trakasserierna har skett. Denna
uppfattning har även lagligt stöd i form av diskrimingeringslagen.4
Tidigare i år startade ett mindre gäng på skolan en facebooksida vid namn ”Katedralskolans
lammkött”. Syftet med denna sida var att betygsätta skolans elever av det feminina
könet. Skolan tog detta väldigt allvarligt när de blev informerade om detta och vidtog
återgärder i form av att kontakta facebook i hopp om att kunna stänga ner sidan. Skolan
menade att det stred mot skolans värdegrund och att flickor inte ska behandlas
könsstereotypiskt som “lammkött”. Skolinspektionen ansåg i efterhand att skolan hade arbetat
med problemet på ett relevant sätt. Detta ämne spred sig i Sverige och många diskuterade hur
detta var ett nytt mobbningssätt för eleverna.5
Under 2009 i Falkenberg kränkte fyra ungdomskillar ett 40-tal unga tjejer genom att publicera
bilder på tjejerna med kränkande texter. Texterna handlade om saker som "Du är fulast utav
alla, du är lik Shreks fru Fiona.” mm. Dessa kränkningar ledde till att många tjejer mådde
dåligt och de flesta tjejerna polisanmälde händelserna. Ungefär ett år senare blev dessa
killarna fällda i Varbergs domstol där den älsta killen på 21 år fick betala ut ett skadestånd på
600 000 kr.6 78
3.4 Skolinspektionens tillsyn av skolan.
Under våren 2012 så genomförde skolinspektionen en granskning av skolans verksamhet. De
fann flertalet punkter där de behövde göra anmärkningar. En bedömning som de gjorde var
att: ”Planen mot kränkande behandling uppfyller inte författningarnas krav.” I motiveringen
så utvecklar man det hela och förklarar att planen till stora delar uppfyller reglerna. Det som
saknades var en deklaration om hur tidigare års åtgärder har genomförts. Man saknar även
rutiner för åtgärder om en vuxen skulle kränka en elev. I lärarintervjuer som skolinspektionen
genomfört så framkom det en viss osäkerhet om hur man som lärare ska hantera sådana fall.
Skolinspektionen noterade att skolan åtgärdade felaktigheten gällande rutiner om en vuxen
kränker en elev, och detta hände under tillsynens handläggningstid. Därav så avstod
Skolinspektionen från ingripandet gällandes det, men de påvisade fortfarande avsaknandet av
3
Bilaga till arbetet, Författarna 2012
4
http://www.skolvarlden.se/artiklar/skolan-skyldig-utreda
http://www.svt.se/2.33686/1.2697637/rektor_rasar_mot_elevers_facebook-sida
6
http://www.expressen.se/gt/webbfilmer-kranker-flickor-i-falkenberg/
7
http://hn.se/nyheter/falkenberg/1.397151-tonarsflickor-krankta-i-nya-filmer-pa-natet
8
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2161&artikel=3387606
5
6
en redogörelse för hur föregående års åtgärder genomfördes. I en enkätundersökning gjord av
skolinspektionen på Katedralsskolan gav eleverna skolan betyget 5,9 av 10 när det gällde att
motarbeta kränkningar vilket är något lägre än genomsnittet i Sverige.
4 Slutsats och diskussion
4.1 Fungerar likabehandlingsplanen på Katedralskolan i Linköping
Vårt resultat visar att det finns brister i Katedralsskolans hanterande av kränkande beteende,
både över sociala medier och rent allmänt. De båda parterna har en olik uppfattning om hur
effektivt arbetet är. Eleverna saknar förtroende och anser inte att skolan gör ett bra jobb när
det gäller förebyggande arbete mot diskriminering. De flesta är inte ens medvetna om vad
likabehandlingsplanen innebär. Detta samtidigt som personalen i sig tycker att de är bättre än
rikssnittet på att förstå om någon elev far illa.
Man kan dra slutsatsen att skolans stödsystem inte är lika engagerat i att få eleverna att känna
sig trygga i att ta kontakt med dem när de har blivit trakasserade eller kränkta som de tycks
säga sig vara i skolans personliga likabehandlingsplan och vision. Samtidigt som eleverna ser
inte att skolan har något med vad som händer att göra och väljer därför att inte vända sig till
skolans stödsystem för hjälp.
De flesta eleverna svarade att de inte kände till likabehandlingsplanen vilket även är en brist i
Katedralskolan eftersom eleverna borde vara informerade om vad som gäller i skolan.
Historien har visat att skolan har misslyckats med att etablera en grundläggande värdegrund
hos eleverna i och med ”Katedralskolans lammkött”. Skolinspektionen hävdade även att det
fanns briser i likabehandlingsplanen. I nuläget hävdar även de flesta eleverna att de känner
någon eller själva har blivit kränkta över sociala medier vilket betyder att skolan gör
någonting fel med tanke att det är deras ansvarsområde enligt lag.
4.2 Jämfört med andra kommuner
För att alla elever ska känna sig rättvist behandlade borde Linköpings kommun reagera
starkare eftersom att eleverna måste ha en tydlig gräns om mobbning ska förhindras. I Halland
reagerade de drabbade starkt och alla drabbade gick tillsammans och anmälde de som kränkte
dem. Detta fick resultat och de som kränkte fick betala skadestånd. Om då DO har kritiserat
Malmös kommun borde även Katedralskolan i Linköping bli kritiserad. På detta sättet agerar
olika kommuner på olika sätt för att förhindra mobbning. Ska kommunerna aggera på olika
sätt eller finns det en brist i de kommuner som inte aggerar när individer i skolorna känner sig
kränkta.
4.3 Kommunens roll
Enligt den svenska regeringsformen har vi i Sverige kommunalt självstyrelse. Denna princip
förtydligas i kommitténs beskrivning av den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd:
“Den kommunala självstyrelsen är en grundläggande och allomfattande princip för
relationen mellan stat och kommun. Den säger att kommunen respektive landstinget själv ska
styra, d.v.s. besluta inom sitt område beträffande de kommunala angelägenheterna. Vilka
7
dessa angelägenheter är bestäms genom lag. Några av dem är specialreglerade i särskild lag
och här föreligger i allmänhet skyldighet för kommunen eller landstinget att ombesörja dem.
En förutsättning för den kommunala självstyrelsen är den kommunala beskattningsrätten.”
Enligt statsvetaren och författaren Norén Bretzer har den kommunala kompetensen två olika
delar. Dessa delar kan kallas den allmänna kompetensen och den speciallagsreglerade
kompetensen. Den del som i synnerhet är relevant i detta sammanget är utan tvekan den
sistnämnda. Den understryker det faktum att kommuner och landsting är skyldiga och måste
fullgöra de uppgifter som staten ålägger dem genom speciallagar. Dessa innefattar bland annat
skola, barnomsorg, äldrevård, miljövård, socialtjänst eller stöd till funktionshindrade. Om
dessa frågor kan kommunerna inte besluta om att inte tillhandahålla några tjänster.
Efter detta upplägg har vi även lagligt stöd för det faktum att kommunen har ansvar över
skolorna och även att dess underhållning av skolväsendet är speciallagsreglerat vilket innebär
att det ej går att inte tillhandahålla denna tjänst.
Eftersom kommunen har ansvaret borde den ingripa om inte skolan förhindrar dessa sorters
kränkningar.
Principen inom alla kommuner är att politiken som förs ska vara likvärdig vilket inte för den
sakens innebär att den politiska sfären i praktiken kommer vara exakt likadan eftersom detta
tyvärr hade varit en praktisk omöjlighet. Däremot menas det att kommunen ska upprätthålla
grundförutsättningarna. Ett sådant kritirie som skulle kunna fastställas är att alla elever ska
kunna läsa efter att ha gått ut högstadiet.
En otroligt viktig punkt är även att det är kommunen som ansvarar för hur skolmiljön är. I och
med denna upplysningen anser vi att det inte ska vara någon skillnad gällande hur de enskilda
kommunerna ser på liknande fall såsom i Falkenberg och Malmö. Dessa fallen ledde både till
åtal och skadestånd vilket inte skedde i Linköping.
Vi anser att dessa kränkningar på nätet i allra högsta grad berör skolmiljön vilket är
kommunens ansvar. För att elever ska kunna utvecklas på bästa sätt behövs en trygg miljö och
det förhindrar andra elever genom att kränka varandra. När det gäller kränkningar måste de
tas på allvar från början så att eleverna känner att de får stöd från både lärare och
klasskamrater. Kränkningar ska inte vara okej i dagens samhälle.
För att förhindra de här kränkningar i alla kommuner behövs starkare skolor som stödjer alla
individer på ett positivt sätt som främjar deras utveckling. Därför anser vi att det behövs fler
lärare och kuratorer som uppmärksammar när eleverna blir kränkta och förhindrar det. Detta
kan dock bli svårt eftersom resuserna till att anställa fler lärare och kuratorer inte är så stora.
Vad lärare och kuratorer kan göra är att förhindra elevernas tillgångar till internet under
skoltid. Med det menar vi att datorer endast ska vara för skolarbete och inte för att logga in på
Facebook eller andra sociala medier. Då förhindrars möjligheten för eleverna att kränka
varandra på internet under skoltid i alla fall. Efter skoltid finns det en möjlighet att eleverna
kommer att utnyttja de sociala medierna för att kränka varandra men det kan inte skolan styra.
Men i skolan kan kuratorer och lärare ha informationsmöten med eleverna om hur de ska bete
sig och vad konsekvenserna kan bli om de inte aggerar på ett rätt sätt mot sina klasskamrater.
Under olika seminarium kan lärare och kuratorer tala om erfarenheter från andra skolor där
grova kränkningar har skett och se till att alla elever förstår innebörden av att kränka någon
och vad det kan leda till. Eleverna måste vara informerade eftersom det kan ske rättsliga
8
problem för dem som inte förstår innebörden av att tala “illa” om någon.
Det finns andra lösningar för skolan att få elever innvolverade i deras likabehandlingsplan och
det är att på ett individuellt sätt hjälpa alla elever. Att kuratorer talar med alla elever
individuellt för att på en personlig nivå nå eleverna. Om det skapas en personlig kontakt med
eleverna så känner sig eleverna trygga nog för att tala med en lärare, kurator om någon
kränkningar skulle ske. Skolorna skulle även kunna ha speciella temadagar där eleverna,
lärarna och kuratorerna får vara tillsammans och stärka grupperna i skolan för att få alla
elever att känna sig delaktiga.
När alla elever gör gemensamma övningar tillsammans stärks deras relationer och på det
sättet kan kränkningar minskar. Om även lärare och kuratorer är med stärks elevernas
relationer till dem vilket gör att dem känner sig trygga med lärarna och kuratorerna och då blir
det inte “pinsamt” eller att det känns hjälplöst för eleverna att berätta när de känner sig
kränkta.
4.4 Kritik
Vi ser brister i vårt arbete som att vi hade kunnat dela ut fler enkäter och intervjua lärare och
rektorer för att få fler synpunkter till ämnet. Det hade varit bra om vi hade haft mer svar från
fler elever på skolan för att göra vår statistik trovärdig. Vi försökte att ringa runt till andra
skolor men vissa svarade inte och andra ville att vi skulle ha ringt för flera veckor sen och
förvarnat.
För att göra arbetet bredare hade vi kunnat jämföra andra skolor i närheten och jämföra deras
olika likabehandlingsplaner. För vidare studier skulle vi kunna intervjua eleverna på
Katedralskolan om ett år för att se om det har skett några ändringar. Vi skulle kunna gå vidare
och intervjua kommunen och höra om deras åsikter, varför ingen har ingripit och varför det
verkar vara annorlunda i andra kommuner.
9
5 Källförteckning och bilagor
5.1 Källförteckning
Bok:
Norén Bretzer, Y. (2010). Sveriges Politiska System. Studentlitteratur AB, Lund.
Internetsidor:
http://www.linkoping.se/PageFiles/2939/Katedralskolans%20plan%20mot%20diskriminering
%20och%20kr%C3%A4nkande%20behandling%202012-2013.pdf?epslanguage=sv
http://www.skolvarlden.se/artiklar/skolan-skyldig-utreda
http://www.svt.se/2.33686/1.2697637/rektor_rasar_mot_elevers_facebook-sida
http://www.expressen.se/gt/webbfilmer-kranker-flickor-i-falkenberg/
http://hn.se/nyheter/falkenberg/1.397151-tonarsflickor-krankta-i-nya-filmer-pa-natet
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2161&artikel=3387606
10
5.2 Bilaga 1: Enkätsvar med kommentarer
1, Är du som elev medveten om likabehandlingsplanen och dess innehåll?
Det är lite oroväckande att 67% av eleverna som går tredje året och med det befunnit sig på
skolan i tre år inte känner till likabehandlings planen. Frågan man kan ställa sig här är om det
skulle göra nån skillnad om de gjorde det? Skulle fler våga kliva fram och ta kontakt med
skolans stödsystem om de vista att de har rätt till stöd? Som nedanstående frågor visar så är
det inte många som skulle ta kontakt med skolan eller tror att skolan har något med
kränkningar eller trakasserier att göra.
2, Har du som elev blivit kränkt eller känner någon som har blivit kränkt över sociala medier?
(Facebook, twitter, MSN etc.)
11
Här så svarade majoriteten av eleverna ja, de har blivigt kränkta över sociala medier. Detta är
ändå nått som hände väldig många men ändå är det inte alls lika många som väljer att ta
kontakt med skolan. Frågan att ställas sig då är om skolan faktiskt har något med att göra om
det händer utanför skolan och ej på skoltid? Enligt katedralskolans likabehandlingsplan så är
det nolltolerans på all sorts elev mot elev eller elev- lärare kränkning, detta borde väl betyda
att om kränkningen gjordes av en elev på en annan, så ska elev i fråga kunna känna sig
bekväm i att ta kontakt med skolan eftersom de då har ett ansvar att hjälpa.
Om ja:
Har skolan vidtagit några åtgärder?
Med tanke på att skolan bör vidta åtgärder vid kränkning, även om det utspelar sig över
sociala medier så svarade 90% att skolan inte vidtagit några åtgärder. Problemet med den här
12
frågan och det som är störande med resultatet är att man inte vet om eleverna faktiskt tagit
kontakt med skolans stödsystem eller inte. Kollar man på statistiken om hur bekväma de
känner sig i att ta kontakt med skolan så är den inte väldigt lovande. Dock så kan man ju även
fråga sig om det är så att eleven tagit kontakt med skolans stödsystem men att det helt enkelt
inte har gjorts nått åt problemet.
3, Om du skulle bli kränkt över sociala medier, skulle du då känna dig bekväm med att
kontakta skolans stödsystem?
Som nämnt tidigare så är det väldigt många som inte skulle känna sig bekväma i att kontakta
skolan för hjälp. Många av kommentarerna här var att det är pinsamt, man vill hellre prata
med vänner och att det inte tror att det skulle hjälpa. Det som är oroväckande här är elevernas
brist på förtroende. Är det så att skolan har ett bra stödsystem bara att de inte har
uppmärksammat och informerat elever om det, eller är det så att skolan stödsystem inte lever
upp till de visioner de sätter i deras likabehandlings plan? Eleverna ska inte behöva känna ett
det är pinsamt eller meningslöst att ta kontakt med skolan om något stör dem eftersom det är
skolans självutlovade sjulighet att hjälpa till.
4, Anser du att det är skolans ansvar att motarbeta kränkningar över sociala medier?
13
På denna fråga så var svaren blandade. Majoriteten svarade dock att det inte är skolans
skyldighet att hjälpa till en situation där en elev blivig kränkt i social media. Den här
statistiken pekar genast tillbaka till fråga ett, där majoriteten av eleverna inte är medvetna om
likabehandlingspanen. Hade fler vetat vad det står där hade nog fler svarat ja här. Det var
även intressant att många la till delvis som ett tredje alternativ, det hade vart intressant om det
hade utvecklat det svaret så att man från elevernas synpunkt hade kunnat veta vad som är
skolans ansvar och vad som inte är det.
Det intressanta var dock att många av kommentarerna som hamnade här vas såna som att det
inte skulle hjälpa om skolan blandades in eller att dem inta kan göra nått. Igen bevis på att
eleverna saknar tilltro i skolans stödsystem och måste göras med informerade av vad de har
för rättigheter och vad som kan göras i situationer där de känner sig kränkta eller trakasserade.
14