Linköpings Universitet
Filosofiska fakulteten - IEI
HT12
2012-10-10
Det svenska politiska systemet
Docent. Bo Persson
Doktorand. Martin Berry
Alexander Widergren
Andreas Lindmark
Filippa Pyk
Johanna Nilsson
Linköpings kommun och främjandet av handikappsidrott
av Johanna, Filippa, Andreas och Alexander
1
Linköpings Universitet
Filosofiska fakulteten - IEI
HT12
2012-10-10
Det svenska politiska systemet
Docent. Bo Persson
Doktorand. Martin Berry
Alexander Widergren
Andreas Lindmark
Filippa Pyk
Johanna Nilsson
Innehållsförteckning
1. Inledning
1.1 Frågeställningar
2. Metod
3. Bakgrund
3.1 LHIF, Linköpings Handikappsförening
3.2 Lagar
3.3 Organisationen inom kommunen
4. Resultat
4.1 Johan Lundgren, Ordförande för Kultur- och fritidsnämnden, Linköpings kommun
4.2 Mats Persson, kanslist på Linköpings Handikappsidrottsförbund
4.3 Linköpings kommun och bidrag
5. Slutsatser och Diskussion
5.1 Diskussion - Har intresset för handikappidrott ökat?
5.2 Slutsats
6. Referenslista och källhänvisning
2
Linköpings Universitet
Filosofiska fakulteten - IEI
HT12
2012-10-10
Det svenska politiska systemet
Docent. Bo Persson
Doktorand. Martin Berry
Alexander Widergren
Andreas Lindmark
Filippa Pyk
Johanna Nilsson
1. Inledning
Idag tar Sverige fler medaljer i Paralympics än i OS, handikappidrotten i landet är på frammarsch och
medier har aldrig uppmärksammat handikappidrott lika mycket som det görs idag. Därför har vi valt
att titta närmare på vad Linköping som kommun gör för att främja handikappidrotten i kommunen.
Finns det stora skillnader i främjandet för ”vanliga idrotter” och handikappidrott? Har intresset ökat för
handikappidrott de senaste åren? Vilka bidrag ges för att främja idrottsutövandet för handikappade?
Vi kommer att avgränsa vårt ämne till att endast fokusera på barn och ungdomsverksamhet för
funktionshindrade. Här krävs en definition och avgränsning av funktionshinder: Områden som omfattar
funktionsnedsättningar rör både fysiska rörelsehinder som syn- eller hörselnedsättningar och även
motoriska kopplade till att kunna ta sig fram men också kognitiva hinder som medför svårigheter
i inlärning och förståelse. Med en fortsatt forskning utvecklas ständigt områdena som omfattar
nedsättningarna. Vi har valt att avgränsa oss till nedsättningar som leder till fysiska rörelsehinder och
riktat mot aktiviteter för dessa människor.
1.1 Frågeställningar
●
●
●
Finns det stora skillnader i främjandet för “vanliga idrotter” och handikappidrott?
Har intresset ökat för handikappidrott de senaste tio åren?
Vilka bidrag ges från staten och kommunen för att främja idrottutövandet för funktionshindrade?
2. Metod
Vi har valt att använda oss av främst muntliga källor i form av intervjuer med både en representant från
Linköpings handikapp förbund samt ordförande för kultur och fritidsnämnden i Linköpings kommun.
Från handikapp förbundet har vi fått en verksamhetsberättelse med uppgifter om förbundet och dess
bidrag som vi också kommer att använda oss av i vår rapport. Vi kommer dessutom att använda oss utav
skriftliga dokument som vi har hittat på Linköpings kommun hemsida.
Att göra intervjuer med personer som är ansvariga för området ser vi som en förtroendeingivande källa.
Då vi hörde av oss till kommunen för information om vilka föreningar som finns för handikappade så
hänvisade dom oss till Linköpings handikappförening, och därför har vi valt att lägga mest tyngd på den
föreningen.
3
Linköpings Universitet
Filosofiska fakulteten - IEI
HT12
2012-10-10
Det svenska politiska systemet
Docent. Bo Persson
Doktorand. Martin Berry
Alexander Widergren
Andreas Lindmark
Filippa Pyk
Johanna Nilsson
3. Bakgrund
3.1 LHIF, Linköpings Handikappidrottsförening
Linköpings handikappförening har varit aktiva sedan 1983 och är en förening som ständigt växer, idag har
föreningen 130 medlemmar med meriter både nationellt och internationellt. Föreningen har sex sektioner,
Boccia, Mattcurling, Bordtennis Showdown, Innebandy och Rugby. 2001 startades även idrottsskolan för
barn och unga mellan sju och tjugo år. De är en grupp som samlas för att prova på alla de olika idrotterna.
Föreningen fungerar också som en social mötespunkt med filmkvällar och aktiviteter som att gå och se en
hockeymatch. Föreningen är inriktade på idrott för rörelsehindrade, synskadade och utvecklingsstörda.
3.2 Lagar
Det finns inga obligatoriska lagar att utgå ifrån när man pratar om hur verksamheten inom handikapps
idrott ska utföras i staten eller i Sveriges olika kommuner. I Sveriges lagstadga så finns det däremot
vissa paragrafer att hämta berörande lagstiftning för vad kommunen ska uppfylla gällande stöd för
handikappade
Utdrag från Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387):
”1 § Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer,
med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.”
“5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i
samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som
andra.”
Utdrag från socialtjänstlagen (2001:453):
”1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation
inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
Verksamheten skall bygga på
respekt för människornas själv bestämmanderätt och integritet.”
3.3 Organisationen inom kommunen
Kommunen är uppbyggd med en rad olika verksamheter, där kommunstyrelsen kan ses som
kommunens ”regering” och kommunfullmäktige som kommunens ”riksdag”. Under dessa två finns en
rad olika nämnder och förvaltningar. Nämnderna består av politiker och förvaltningen av experter, så som
lärare, socionomer, statsvetare, etc. Det är genom förvaltningen som beslut verkställs. Handikappidrotten
ligger under Kultur- och fritidsnämnden, Linköpings Kommun.
4. Resultat
Linköpings kommun har som mål att bli Sveriges idrottskommun år 2015 och i deras idrottspolitiska
program, som sträcker sig från 2008-2015, kan följande paragrafer hittas angående satsningarna inom
handikappsidrott.
4
Linköpings Universitet
Filosofiska fakulteten - IEI
HT12
2012-10-10
Det svenska politiska systemet
Alexander Widergren
Andreas Lindmark
Filippa Pyk
Johanna Nilsson
Docent. Bo Persson
Doktorand. Martin Berry
Idrottspolitiska mål:
Jämställdhet och jämlikhet ska genomsyra idrotten. Medborgare ska utifrån behov och intressen ha
likvärdiga förutsättningar att utöva idrott och motion
• tillhandahålla en förbättrad tillgänglighets guide för att informera om idrotts- anläggningars
och miljöers tillgänglighet för funktionshindrade,
• ytterligare stödja de föreningar som bedrivereller startar verksamhet för personer med funktionshinder.
I samma bilaga finns hänvisningar till hur kommunen ska använda budgeten för idrottsverksamhet under
2008-2015.
Bidrag och avgifter
Idrottspolitiska mål:
Kommunens bidragssystem ska stimulera idrotten och dess föreningar att förverkliga sina mål, såväl
som kommunens. Kommunen ska stödja medborgarnas idrottsutövande genom att tillhandahålla
idrottsanläggningar och lokaler till låga avgifter.
Bidrag och avgifter
Bidrag kan utgå till idrottsföreningar som bedriver verksamhet i kommunen. Bidrag kan också
ges till verksamhet inom ett speciellt geografiskt område eller med särskild inriktning som kommunen
beslutat prioritera. Genom bidragssystemet ska ett aktivt folkhälsoarbete stimuleras för att bereda
möjligheten för fler Linköpingsbor att utöva fysisk aktivitet i friskvårdssyfte.
Kommunen vill
• göra bidragssystemet enkelt och överskådligt och med utgångspunkt i att bidragens syfte
uppnås,
• anpassa bidragen till samhällets och idrottens utveckling,
• förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att utnyttja kommunens idrottsanläggningar,
• stödja fysiskt inaktiva ungdomar, som inte tillhör någon idrottsförening, till att öka deras fysiska
aktivitet.
Detta ska ske genom att
• förändringar av bidragsformerna görs i samarbete med idrotten,
• fördela bidrag, i första hand till barn- och ungdomsverksamhet, och förbättra uppföljningen av tilldelade
bidrag,
• stimulera till föreningsaktiviteter för barn och ungdomar 7-20 år genom verksamhetsbidrag,
• stödja idrottsföreningars verksamhet i övrigt genom lokal-, läger-, drift-, anläggningsbidrag samt bidrag
till arrangemang och projekt,
• särskilt stöd riktas till fysiskt inaktiva ungdomar,
• ha låga hyror och avgifter på anläggningarna för barn- och ungdomsidrott.
Statistik, bidrag för handikappverksamhet. Linköpings kommun
Förening
Bidrag
2007
2008
2009
2010
2011
Linköpings
Handikappidrottsförning
Årsbidrag
90 000
90 000
90 000
90 000
92 370
5
Linköpings Universitet
Filosofiska fakulteten - IEI
HT12
2012-10-10
Det svenska politiska systemet
Alexander Widergren
Andreas Lindmark
Filippa Pyk
Johanna Nilsson
Docent. Bo Persson
Doktorand. Martin Berry
Valla Ponnyklubb
Hcp-ridning
65 520
29 970
52 050
58 382
51 912
IK Östria Lambohov
Hcp-fotboll
10 000
10 000
10 000
20 000
20 000
Källa: Linköpings kommun, kultur- och fritidsförvaltningen (2012-10-08)
Ansvarig nämnd för bland annat idrott är kultur- och fritidsnämnden, Johan Lundgren har varit vår
kontaktperson från kommunen för att svara på frågor kring deras verksamhet.
4.1 Intervju 1 - Johan Lundgren, Ordförande för kultur och fritidsnämnden Linköpings kommun.
Kultur och fritidsnämnden har en liten lagstadga, kommunen väljer själv. Det gäller att prioritera.
Målen är att kunna möjliggöra idrottsutövande för så många personer som möjligt, driva och utveckla.
Ordföranden för Kultur- och fritidsnämnden påpekar att det är svagt lagstadgat vad som förväntas av
kommunen och hur de skall gå till väga för att möta upp behoven. Endast ett bibliotek finns som krav på
verksamheten som skall finnas till hands för medborgarana.
Linköping ger årliga bidrag till många idrottsverksamheter så som verksamhetsbidrag för
ungdomsföreningar, de håller också på med riktade insatser och anläggningsbidrag(föreningsägda hallar).
Anläggningsbidraget har dock inte utnyttjats i den utsträckning som man hoppats. Många anläggningar
ägs och drivs av föreningarna själva och den argumenteringen som kommunen möter är att föreningarna
inte har några funktionshindrade i sin verksamhet, som medlemmar eller på andra sätt aktiva, och
därför inte söker detta bidrag för att kunna anpassa sina hallar. Kommunen å sin sida frågar sig då om
avsaknaden av funktionshindrade i föreningen kanske beror just på att de inte har handikappanpassade
anläggningar. Kommunen är villig att ställa upp med merkostnadsbidrag för handikappidrott som kräver
mer resurser, exempel på det är ett avtal kommunen har med Valla Ponnyklubb. Här anordnas ridning för
funktionshindrade där kommunen ställer upp med bidrag som täcker kostnaderna för mindre grupper och
fler ledare.
Generellt så satsas det lika mycket pengar på vanlig idrott som det görs på handikappidrott. Det är
generella satsningar kommunen har så som att köpa in material till hallar och se till att lokaler anpassas
till handikapp utövning om nya byggs. Tillgänglighetsanpassningar har ökat stegvis de senaste åren
och utgör idag cirka 70% av bidragen. Kommunen försöker att bevaka frågan, men det är svårt att veta
vad som behövs göras. Linköping kommun anser därför att det är dialogen mellan klubbar, föreningar
och kommun som är viktigt. Det är i den man kan lyfta fram problem och veta vilka åtgärder som ska
prioriteras högst. Det är viktigt att klubbar och föreningar ansöker om bidrag och ger argument för
kommunen att agera men tyvärr så får inte kommunen in så många ansökningar. Små organisationer
måste också våga påverka och trycka på, dialogen måste bli bättre!
Det finns inga konkreta lagar i Sverige angående utövande av handikappidrott, den enda lagen Johan
Lundgren kunde referera till är Socialtjänstlagen: Att alla ska ha en skälig levnadsnivå. Han hänvisade
också till LSS (Lagen om stöd och service till funktionshindrade).
Linköping har målet att bli Sveriges idrottsstad 2015. Just nu pågår det inga projekt med att marknadsföra
handikappidrott inom kommunen men kommunen håller på med att utveckla ett ambassadörsprogram.
Ambassadörsprogrammet ska ge de olika idrotterna möjlighet att påverka och marknadsföra sin idrott till
kommunen. De väntar med att namnförslag ska komma in från de olika idrotterna och tanken är att man
i programmet ska diskutera vad som behövs göras och vilka problem det finns inom varje idrott. Genom
detta ska man också försöka väcka ett politiskt intresse.
6
Linköpings Universitet
Filosofiska fakulteten - IEI
HT12
2012-10-10
Det svenska politiska systemet
Docent. Bo Persson
Doktorand. Martin Berry
Alexander Widergren
Andreas Lindmark
Filippa Pyk
Johanna Nilsson
Johan Lundgren kan inte säga om en ökning inom handikappidrott har gjorts de senaste åren
men han anser att det har blivit mer uppmärksammat. Idrotten har synliggjorts sig mer både
nationellt(Paralympics) och inom kommunen då handikappsidrottsföreningar har börjat kommunicera
utåt och har anordnat lite aktiviteter så som exempel ett motionslopp. Kommunen arbetar också för att
uppmärksamma goda prestationer. ”Vi vill visa att vi har sett dem”(Johan Lundgren) och anordnar därför
galor/middagar där idrottsmännen/kvinnorna firas. Inom handikappidrott har Linköping presterat bra,
Josefin Abrahamson tog brons i Paralympics.
Slutligen återgår Johan Lundgren till att kommunen satsar generellt på idrottsutövning inom kommunen.
De vill öka bredden inom idrott för unga, gamla och nyengagerade. De vill bättra på dialogen mellan
kommun och förening men anser att det största ansvaret inom detta område ligger på föreningarnas
sida. De är villiga att gå in och stötta nya projekt om de finns bra argument för det samt täcka upp
för merkostnadsbidrag i de idrotter som det tillkommer extra kostnader just för att det utövas av
funktionshindrade. Kommunen har ingen speciell uppföljningsmetod och har inte uppfattat något
missnöje eftersom de inte har hört några klagomål från något håll.
4.2 Intervju 2 - Mats Persson, kanslist på Linköpings Handikappsidrottsförbund.
I denna intervju fick vi en djupare insikt i hur idrotterna inom föreningen fungerar. Mats hade dessvärre
inte insikt i hur bidragsstatistiken såg ut eller till vad pengarna hade gått till. Han kunde däremot
berätta att han var väldigt nöjd med hur samarbetet med kommunen fungerar och att han anser att
handikappsidrotten har blivit mer uppmärksammad i kommunen. Föreningen har bl.a. vart ute och pratat
om sin verksamhet och de har haft olika uppvisningar av sina idrotter.
4.3 Linköpings kommun och bidrag
Linköpings kommun, samt staten, har genom åren gett bidrag till Linköpings handikapp idrottsförening.
Här nedanför finns statistiken för bidragen år 2010 och 2011.
Linköping Handikapps idrottsförening Bidragsstatistik.
Kommunalt verksamhetsbidrag
2010: 90 000,00 kr
2011: 111 300,00 kr
Ledsagarbidrag.
2010: 47 632,00 kr
2011: 57 803,00 kr
Statligt aktivitetsstöd.
2010: 27 794,78 kr
2011: 29 869,81 kr
Lönebidrag:
2010: 219 697,00 kr
2011: 291 750,00 kr
Linköpings Handikapp idrottsförening gick 2011 med förlust. Underskottet beror på att föreningen ökat
med flera idrotter och flera aktiva. Detta medför att kostnader för lokalhyror för träning och kostnader
7
Linköpings Universitet
Filosofiska fakulteten - IEI
HT12
2012-10-10
Det svenska politiska systemet
Docent. Bo Persson
Doktorand. Martin Berry
Alexander Widergren
Andreas Lindmark
Filippa Pyk
Johanna Nilsson
för resor, logi och mat i samband med tävlingar ökat kraftigt. Exempelvis lokalhyrorna gick upp med
26 399 kr och för resor, logi och mat ökade kostnaderna med 16 687 kronor år 2011. Kostnader för
ledsagare ökade med 10 191 kronor. En halvtidstjänst i kansliet har tillsätts för att stödja och utveckla
verksamheten. Antalet aktiva har ökat med åren, LHIFs idrottsskola för barn och ungdomar har sedan
startåret 2001 ökat från 8 deltagare 2001 till ca 20 deltagare under 2010. Den fortsatta driften har säkrats
bl.a. genom tilläggsbidrag från Linköpings kommun. Idrotten Boccia har ökat med 3 spelar under 2011
och bocciautövaren Maria Bjurström har stärks sin plats i sverige eliten då hon är rankad trea. Under 2012
fortsätter sektionen med spelarvärvning med bl.a. med Assistanscupen som gick av stapeln den 17 mars
2012 där 14 lag var preliminärt anmälda.
Linköpings kommun bidrog år 2011 med 169 000 kronor i form av verksamhetsbidrag samt bidrag till
Idrottsskolan och ledsagarkostnader.
Under 2011 representerades organisationen vid ett antal tillfällen. Den 23 februari anordnades kälkhockey
i Stångebrohallen som var mycket uppskattad av deltagarna. Föreningen har också visat upp sig genom
muntliga presentationer och uppvisningar t.ex. deltog deltagare från LHIF i Stångåloppet den 21 augusti
där de också visade upp olika handikappsidrotter så som Goalball, Boccia, Bordtennis, Idrottsskolan,
Mattcurling och Showdown. Den 25 september genomförde 2 medlemmar Berlin Maraton och vid
årets ”Top 100:s Idrottsgala” nominerades Josefin Abrahamsson (bordtennis), Sven-Erik Jonsson/StenÅke Svensson (mattcurling) och Maria Bjurström (boccia) till kategorin ”Årets Handikappsidrottare”.
8
Linköpings Universitet
Filosofiska fakulteten - IEI
HT12
2012-10-10
Det svenska politiska systemet
Docent. Bo Persson
Doktorand. Martin Berry
Alexander Widergren
Andreas Lindmark
Filippa Pyk
Johanna Nilsson
5. Slutsatser och Diskussion
5.1 Har intresset för handikappidrott ökat?
Vi har inga konkreta siffror på hur mycket intresset har ökat för handikappidrott de senaste tio åren
därför att kommunen inte har någon sådan statistik och vi har inte fått kontakt med ordföranden på LHIF
som troligtvis sitter på den informationen. Däremot så berättade Johan Lundgren för oss i vår intervju
att handikappidrott generellt har synliggjorts mer i kommunen, de har tillexempel varit ute i skolor och
pratat samt visat upp sig i samband med andra idrottsevenemang. Detta står också beskrivet i LHIFs
verksamhetsberättelse mer i detalj. Att de har gjorts mer synligt i samhället tror vi kan ha en koppling till
att normen i samhället mot minoriteter i störta allmänhet har ökat, och funktionshindrade har en annan
status idag jämfört med för tio år sedan. Vi kan också se ett resultat i verksamhetsplanen som vi fick
från LHIF, Linköpings handikapp idrottsförening, där vi såg en ökning i medlemsantal. Vi kan däremot
se att ökningen är väldigt liten jämförelsevis med andra klubbar som erbjuder idrotter för personer utan
handikapp.
Finns det stora skillnader i främjandet för ”vanliga idrotter” och handikappidrott?
Här är vår främsta källa Johan Lundgren som i vår intervju sa att det är generella bidrag och insatser
som gäller för all idrott. Vår första tanke kring det här var att det blir väldigt orättvist eftersom att
handikapp kostar samhället mer än vad “vanlig” idrott kostar. Då kommunens uppgift är att behandla alla
medborgare lika ( Kommunallagen 2 § “Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika,
om det inte finns sakliga skäl för något annat.”) bör väl handikappidrott få mer bidrag? Men då slog det
oss att antalet utövare i “vanlig” idrott är betydligt fler än i handikappidrott, så det här bör gå jämt ut. Att
det går jämt ut är dock ingenting som vi har några siffror eller källor på utan vår egen reflektion.
Vad gör Linköpings kommun för att främja handikappidrott?
Som sagt finns det inga obligatoriska lagar för kommunen att följa när det gäller handikappidrott utan
man kan bara hänvisa och referera till vissa lagar (LSS och Socialtjänstlagen) som vi har bifogat ovanför.
I det idrottspolitiska programmet som sträcker sig från 2008-2015 har Linköpings kommun satt upp några
mål som kommunen ska sträva emot. I det stora hela gäller det att få så många som möjligt aktiva och att
anpassa idrotten så att så många som möjligt kan utöva den. Bidragen är till för att stödja medborgarnas
idrottsutövande vare sig man är handikappad eller ej. Det finns därför inga specifika satsningar i ett
visst område inom idrotten men kommunen är villig ytterligare att stödja verksamheter som riktar
in sig på handikappidrott. Ökningen vi kan se i bidragen i Linköpings Handikappsidrottsförbunds
verksamhetsberättelse kan bero på att sporterna har utökats inom organisationen, antalet medlemmar
har ökat och att de har ansökt om ledsagarbidrag, merkostnadsbidrag m.m. Detta är bara gissningar
eftersom årsbidraget från kommunen har höjts marginellt men bidragen från kommunen uppgick till
169 000 kronor för år 2011. Eftersom det huvudsakligen bara finns generella bidrag så är det upp till
organisationerna och föreningarna att ansöka om bidrag från kommunen. Det har därför blivit enklare för
föreningarna att expandera i och med att föreningar kan ansöka om tilläggsbidrag i form av ledsagar- och
assistansbidrag som behövs för funktionshindrade personer.
Det blir problematiskt när föreningarna dels är självbestämmande och att kommunen inte kan gå in
och styra verksamheterna. Exempel är anläggningsbidraget där föreningarna själva väljer att söka och
därigenom kan anpassa sina hallar till funktionshindrade. Således ligger inte hela makten hos kommunen
att möjliggöra för de funktionshindrade. Vi kan se en viktig princip i föreningarnas självbestämmande
över sin egen verksamhet, eftersom de kan lägga ner energi på det som verkligen behöver göras, men
också nackdelarna med detta i form av sämre villkor för de funktionshandikappade. Föreningarna kanske
9
Linköpings Universitet
Filosofiska fakulteten - IEI
HT12
2012-10-10
Det svenska politiska systemet
Docent. Bo Persson
Doktorand. Martin Berry
Alexander Widergren
Andreas Lindmark
Filippa Pyk
Johanna Nilsson
inte har så mycket utövare som är funktionshindrade på grund av att deras föreningsägda hallar inte är
anpassade för det? Och det kan leda till att satsningar på en handikappanpassad idrottshall inte är i det
största intresse för föreningarna. Johan Lundgren lägger här mycket vikt på att dialogen mellan kommun
och organisation/förening måste förbättras så att kommunen kan prioritera vad som behöver göras på
respektive område.
Det finns inget pågående projekt från kommunens sida med att marknadsföra handikappidrott
men att Linköping har haft framstående handikappidrottsutövare på den senare tiden, exempelvis
Josefin Abrahamsson som tog en bronsmedalj vid Paralympics i år, är något som har bidragit till att
handikappidrotten har blivit mer synlig. Idrotterna syns mer i media och bra idrottspresentationer är något
som kommunen lägger vikt på. Därför ordnas galor/middagar för att uppmärksamma prestationerna och
eftersom handikappidrotten har haft stora framgångar har det på senare tiden blivit mer utövare inom den
sektorn som har blivit uppmärksammade av kommunen.
Ambassadörsprogrammet är ett projekt som kommunen håller på att arbetar med just nu som ska lyfta
fram frågor och problem från de olika idrotterna i kommunen. Detta program tror vi kan i framtiden
främja handikappidrotten på så sätt att idrotten får en röst i kommunen, kan föra dess talan och trycka på
åtgärder som gör utövandet av handikappidrott mer lättillgängligt.
I Ylva Noréns Bretzers bok ”Sveriges politiska system” (2010) skriver hon att kommunernas storlek och
skatteunderlag skiljer sig, och att det påverkar förutsättningarna för självstyrelsens förverkligande för
handikappomsorg. Vidare skriver hon att kunna få vård med stöd från LSS blir svårare för folk boende i
stora kommuner med liten befolkning. Däremot så är det här ett resultat av att det finns så pass få lagar
kring handikappomsorg, vilket gör att statens krav på vad kommunen ska göra blir fattigt. Det här verkar
dock inte vara ett större problem i Linköpings kommun. När vi pratade med Mats Persson, kanslist på
LHIF så var han väldigt nöjd med samarbetet och ansåg inte att kommunen skulle göra några större
förändringar i administrationen för handikappidrott. Då det kan bli ett problem, vad vi anser är när det
kommer till mindre föreningar som inte är lika medvetna om vad kommunen kan erbjuda, eftersom
att det inte är kommunen själva som tar kontakt med föreningen utan tvärtom. Men det är just det som
Johan Lundgren vill belysa i sin intervju, att dialogen måste bli bättre. Sedan är det viktigt att belysa att
trots få lagar kring handikappomsorg så tillhör det fortfarande kommunens obligatoriska uppgifter att
upprätthålla en likvärdig verksamhet över hela landet. I Ylva Noréns bok ”Sveriges politiska system”
(2010) står det att precis som skolverket kontrollerar att grundskolan upprätthåller en viss kvalité så är
det handikappombudsmannen som kontrollerar att kommunerna följer lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade.
Varför gör Linköpings kommun ingen uppföljning av insatserna som går till idrottsföreningar?
Efter vår intervju med ordföranden i kultur- och fritidsnämnden, Johan Lundgren, framgick att
kommunen saknar konkret uppföljning av vad deras bidrag och insatser har lett till. Detta kan peka på
en svag punkt i kommunens arbetssätt. Genom att inte följa upp och utvärdera sina insatser och bidrag
vet de heller inte vad som kan förbättras för att få en effektivare utveckling inom idrotten. Ur ett annat
perspektiv kan man även anse att det är slöseri med resurser, då man inte vet vad pengarna faktiskt går
till. En tanke som slog oss var då att kommunen har egentligen ingen koll på vad pengarna går till utan de
blöder bara ekonomiskt inom kultur- och fritidsnämnden.
5.2 Slutsats
10
Linköpings Universitet
Filosofiska fakulteten - IEI
HT12
2012-10-10
Det svenska politiska systemet
Docent. Bo Persson
Doktorand. Martin Berry
Alexander Widergren
Andreas Lindmark
Filippa Pyk
Johanna Nilsson
Vår första idé som vi tänkte jobba med i det här arbetet var att vi skulle titta närmare på ett
demokratiprojekt som Linköpings kommun har gjort tillsammans med staden Orodea i Rumänien. Det
stod om projektet på hemsidan, men när vi kontaktade kommunen för frågor och eventuell kontaktperson
kring projektet så var det ingen som hade någon koll. Vi fick känslan av att det bara var något de skrev för
att det skulle se bra ut, och valde därför att byta projektfråga till hur Linköpings kommun tar ställning för
att främja handikappsidrott i kommunen. När vi startade upp projektet så fick vi genast ett bättre gensvar
på sökningar efter kontaktpersoner för underlag till intervjuer samt att mer människor var involverade i
projektet på en lokal nivå.
Vi kan genom att ha undersökt hur Linköpings kommun arbetar med handikappidrott säga att
verksamheten fungerar bra, men undantag för att det inte finns någon uppföljning av vad bidragen eller
insatserna går till. Kommunen har inställningen att föreningarna ska höra av sig till dom, då de inte
kan ha ögon och öron överallt. Enligt vår undersökning så verkar det här upplägget fungera eftersom
de från LHIF var nöjda med relationen mellan föreningen och kommunen. Vi har inte stött på några
större problem under vårt arbete, och sett kommunen som hjälpsam när vi hört av oss till dem. De enda
hindret som vi stött på är att vi inte kunde nå ett möte med Leif Karlsson, ordförande i Linköpings
Handikappförening. Han är dock underrättad med att vi intervjuat Mats Persson, kanslist på föreningen.
Avslutningsvis kan vi säga att vi hoppas på en fortsatt god dialog i Linköping mellan kommunen
och de föreningar som arbetar med funktionshindrade för att kunna utveckla och främja de som har
ett funktionsnedsättande handikapp. För att främja alla medborgares förutsättningar och möjligheter
till ett aktivt och värdigt liv i kommunen. Med ett fortsatt utvecklande av verksamheter och insatser
mellan parterna för de funktionsnedsattas bästa och därigenom ett utvecklande av ett bredare och mer
hänsynstagande samhälle. Men somsagt, för att detta ska ske måste föreningarna i Linköpings kommun
arbeta mer aktivt med att ta kontakt med kommunen och framföra åtgärder som behöver göras och
framföra sina åsikter. Det är det viktigaste just nu!
6. Referenslista och källhänvisning
●
●
●
●
●
●
●
●
●
Johan Lundgren, intervju gjord 2012-10-05 i Linköping (Ordförande i kultur- och fritidsnämnden,
Linköpings kommun)
Mats Persson, intervju gjorde 2012-10-03 i Linköping (Kanslist på Linköpings
Handikappidrottsförening)
Lag (1993:387) LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lag (2001:453) Socialtjänstlag
Johan Lundgren, “Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun 2008-2015”, 2008-05
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Gemensamt/Planer%20och%20program/
PoPKultur/Idrottspolitiska.pdf , 2012-10-07
http://www.vardguiden.se/Tema/Funktionsnedsattning/Funktionsnedsattning-ochfunktionshinder/
Larsson Agneta, föreningstöd, kultur- och fritidsförvaltningen, “Statistik, bidrag över bidrag
handikappsverksamhet. Linköpings Kommun”, (2012-10-08)
LHIF, “Hemsida för LHIF”, http://www6.idrottonline.se/LinkopingsHIF-Handikappidrott/ ,
2012-10-04
Norén Bretzer, Ylva (2010). Sveriges Politiska System. Studentlitteratur
11
Linköpings Universitet
Filosofiska fakulteten - IEI
HT12
2012-10-10
Det svenska politiska systemet
Docent. Bo Persson
Doktorand. Martin Berry
Alexander Widergren
Andreas Lindmark
Filippa Pyk
Johanna Nilsson
12