Gröna påsen
ett grupparbete gjort av
Magnus Roback, Lisa Ihrén Krigsman, Saron Bahta,
Jonathan Mörn och Julia Olsson
Linköpings Universitet
Det svenska politiska systemet
Seminariegrupp 4
Innehållsförteckning
•
sid. 3 Inledning
•
sid. 3 Metod och tillvägagångssätt
•
sid. 4 Början av beslutsprocessen
•
sid. 5 Fortsättningen i beslutsprocessen
•
sid. 8 Ekonomiska kostnader och mottagandet av ”gröna påsen”
•
sid. 9 Vilka hinder har uppkommit under processen
•
sid. 10 Analys och slutsats
•
sid. 13 Källförteckning
•
sid. 14 Bilaga 1
Inledning
Gröna påsen är ett tydligt exempel på ett beslut som påverkar alla i Linköpings kommun. Många
var vi, nyligen inflyttade till kommunen, som frågandes stirrade ner under diskhon och fick syn på
den märkligt gröna påsen. Vad fyllde den för funktion? När vi sedan fick uppgiften att undersöka en
beslutsprocess ville vi ha något aktuellt – varför inte denna påse? Den är både något som berör alla i
vardagen och samtidigt berör alla i ett större miljöperspektiv.
Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur den kommunala beslutsprocessen går till och
realiseras. För att undersöka detta har vi valt beslutsprocessen kring införandet av ”gröna påsen”.
De frågeställningar vi har utgått ifrån är:
•
Hur har beslutet vuxit fram och hur har beslutsprocessen sett ut?
•
Vilka hinder har uppkommit på vägen och hur har de bemötts?
•
Ekonomin och mottagande av ”gröna påsen”.
Metod och tillvägagångssätt
Vi har använt oss utav olika metoder och tillvägagångssätt i det här arbetet. Det vi fick mest och
bäst information från var offentliga handlingar från samhällsbyggnadsförvaltningen och
planeringsutskottet sammanträdesprotokoll. Vi har även använt oss utav tidningsartiklar från
Östgöta Correspondenten, forskningsartiklar från Linköpings Universitet och diverse andra online
baserade tidskrifter. En viktig metod har också varit kontakten med representanten för
samhällsbyggnadsförvaltningen och med före detta Kommunalråd och nuvarande ordförande för
Tekniska Verken. Vidare har vi använt oss av kurslitteratur, vilket i det här fallet har varit Ylva
Norén Bretzers ”Det Svenska Politiska Systemet”, för att göra vår egna analys och slutsats.
Bakgrunden
Linköpings kommun har som målsättning att vara en koldioxidneutral kommun till 2025 samt
stärka sin miljöprofil. Tillgång till biogas är ett viktigt led i detta mål. Biogasen nyttjas av
kollektivtrafiken men även kommunens fordon och privatbilister. Distributionen har funnits sedan
mitten av 90-talet och råvaran som används i framtagandet av biogasen kommer främst från
matavfall från livsmedelsindustrin och hushåll.1 För att underlätta tillhandahållandet av råvarorna
1 http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/linkoping/news/view/forskningscentrum-foer-biogas-till-linkoeping43547
till biogasen togs ett förlag fram av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.2 Förslaget innebar en
ändring av föreskrifter om hantering av avfall för Linköpings kommun. Ändringen innebär bland
annat införandet av ”den gröna påsen”. Detta innebär att kommunen ser till att gröna påsar delas ut
till invånarna som i sin tur slänger sitt matavfallet i den för ändamålet avsedda gröna påsen. Påsen
slängs sedan tillsammans med det övriga avfallet och sorteras sedan ut.3
Början av beslutsprocessen
Den 9 juni 2008 diskuterade Samhällsbyggnadsnämnden i Linköpings kommun frågan om en
utsortering av hushållens matavfall, där man beslutade om att ge Tekniska Verken i uppdrag att
”konsekvensbeskriva en utsortering av hushållens matavfall”. Enligt miljöbalken och
avfallsförordningen har Sveriges kommuner ansvar för att omhänderta och hantera hushållsavfall. I
Linköpings kommun utförs avfallshanteringen av Tekniska Verken i Linköping AB som är ett
kommunalt ägt företag.4 Man ville alltså att Tekniska Verken skulle redogöra och sammanställa
information om vad det skulle innebära om man införde ett system där hushållen fick sortera sina
matavfall skiljt. Beskrivningen skulle utgöra underlag för framtida ställningstaganden i frågan.
Bakgrunden till förslaget var flera, det fanns ett nationellt mål som sade att man inom kommunerna
skulle återvinna 35 % av hushållens matavfall genom biologisk behandling.5 Vid denna tidpunkt
återvanns endast 18-19 % av Linköpings kommuns matavfall.6 Linköpings kommun har även en
helt egen miljövision som innebär att kommunen ska vara koldioxid neutral år 2025. Dessutom
kunde man urskilja en ökad efterfrågan på biogas. Samhällsbyggnadsförvaltningen beslutade att
Tekniska Verket skulle lämna in denna konsekvensbeskrivning inom oktober månad 2008. Frågan
avses förläggas hos Planeringsutskottet för ställningstagande.7
Vid Planeringsutskottets sammanträde 2009-04-07 konstateras att man fått den begärda
konsekvensbeskrivningen av Tekniska Verken och att den skickats ut till olika remissinstanser vilka
allihopa har varit positiva/saknat anmärkningar. Vissa frågetecken angående kostnaderna hade dock
väckts. Man beslutar att Tekniska Verken skall förbereda ett införande av utsortering av matavfall i
kommunen samt en begäran att Tekniska Verken skall lägga fram en kalkyl över eventuella avgifter
2 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen remissförslag från 2011-04-11, Dnr SBN 2011-112
3 http://www.liu.se/forskning/reportage/bakgrunden-biogasen-loste-problemen?l=sv
4 http://www.linkoping.se/Global/Milj%C3%B6%20och%20h%C3%A4lsa/Gemensamt/Lokala%20f
%C3%B6reskrifter/Renhallningsordning1o2.pdf
5 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, 2008-06-09, Dnr 08.0265
6 Planeringsutskottet, 2009-05-19, Dnr. ks 2008-440
7 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, 2008-06-09, Dnr 08.0265
och taxeringsförändringar i och med införandet av systemet.8 I praktiken hade Tekniska Verken
redan långt innan denna fråga började diskuteras på kommunnivå förberett sig på att detta skulle
införas och man hade i princip redan avklarat alla förberedelser9
Vid ett av Planeringsutskottets senare sammanträden, den 2010-04.06, konstateras att Tekniska
Verken har genomfört de förändringar som behövs, och att investerings- och driftkostnader skulle
motsvara en taxeringshöjning på ca. 9-11 %. De ökade kostnaderna anses vara rimliga kontra de
miljömässiga fördelarna som uppnås i och med införandet. Man beslutar att Planeringsutskottet
tillstryker ett införande och att frågan ges vidare till kommunstyrelsen för vidare behandling, där
framför allt alternativa finansieringsmodeller borde utredas.10
Fortsättningen i beslutsprocess
Den sjunde december 2010 beslutar Linköpings kommunstyrelse (hädanefter kallat KS) att
kommunen ska införa en utsortering av hushållens matavfall. För att detta ska möjliggöras krävs en
ändring av föreskrifter om hantering av avfall inom kommunen. Detta sker genom införande av
bestämmelser om utsortering av matavfall. Vidare beslutas att ge teknik- och
samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag om ändring av dessa föreskrifter för
utställning och beslut i kommunfullmäktige. KS beslutar även att teknik- och
samhällsbyggnadsnämnden, tekniska verken, de geografiska utskotten och andra berörda ska
samverka vid införandet av utsorteringen av avfall. Vidare beslutar KS att det överskott som
genereras av riksdagens beslut om att ta bort skatten på förbränning av hushållsavfall ska tillfallas
planering och investering av utsortering av matavfall. 11
Om ett förslag till ändring av renhållningsordningen tas fram som inte endast berör ett fåtal
fastighetsägare är kommunen förpliktad att samråda med andra intressenter som exempelvis
myndigheter och fastighetsinnehavare. Förslaget måste även upp för granskning i minst fyra veckor
innan förslaget kan antas.
För att ta fram förslaget till ändring av föreskrifterna beslutar KS att överlämna uppdraget till
teknik- och samhällsbyggnadsnämnden som i sin tur tillsätter en styrgrupp bestående av
samhällsbyggnadsnämndens ordförande och vice ordförande, även kallat presidie. Utöver presidiet
tillsätts även en arbetsgrupp med representanter från tekniska verken, miljökontoret,
8 Planeringsutskottet, 2009-04-16, Dnr. ks 2008-440
9 Informellt samtal med representant från miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen
10 Planeringsutskottet, 2010-04-06, Dnr. ks 2008-440
11 Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen, 2010-12-14, Dnr SBN 2011-112
kommunledningskontoret samt teknik- och samhällsbyggnadskontoret 12. Presidiets föreslagna
uppgift är dels att utgöra styrgrupp till arbetsgruppen13 samt att avgöra huruvida förslaget till
ändring av de lokala föreskrifterna om avfall ska gå ut på samråd och utställning.  tillsättande av
styrgrupp för ändring av föreskrifter om hantering av avfall avseende bestämmelser om utsortering
av matavfall samt uppdrag att besluta om samråd och utställning 2011-03-14
Arbetsgruppen presenterar sedan en remiss gällande utsortering av matavfall från hushållsavfall
som skickas ut till de man anser vara berörda intressenter. Dessa kan då lämna in synpunkter på
remissen.
I och med förslaget till ändring av de lokala föreskrifterna blir utsorteringen av matavfall från
hushållsavfallet obligatorisk. Matavfallet ska slängas separerat från övrigt avfall i en grön påse.
Dessa åker sedan i samma insamlingskärl och transport för att sedan separeras i de system som
renhållaren godkänner. Hemkomposteringen kvarstår i samma form som tidigare.  (remiss 201104-11)
I remissen beslutas att ändringen ska uppföras i samråd med ansedda intressenter såsom
myndigheter och fastighetsinnehavare. Synpunkterna inlämnas mellan 2011-04-13 och 2011-05-25.
Beslut tas även gällande ett offentligt informations- och samrådsmöte som hålls 12 maj i statshuset.
Mötet annonseras på kommunens hemsida och även i ortspressen.14
Styrelsegruppen beslutades 2011-04-07 att föra upp förslaget för samråd. När samrådstiden är slut
samlas så inkomna synpunkter som sedan redogörs. Några frågor som berördes handlade om äldre i
behov av hjälp med sortering, hur man ska tillhandahålla påsarna samt om dessa förändringar
kommer att innebära ökade kostnader. Arbetsgruppen bedömde efter inkomna synpunkter att ingen
förändring av det remitterade förlaget behövdes göras. Således fördes förslaget vidare för beslut
som utställning.
Under utställningen, som annonserades i ortspressen samt på kommunens hemsida, framkom att
besökarna ställde sig positiva till gröna påsen. På mötet kunde besökarna ställa frågor till
arbetsgruppen och på så sätt gavs medborgarna en chans till medverkan. Ett sammanträdesprotokoll
skrevs 2011-06-15 där det ditintills hade varit ett samråd och en samrådsredogörelse var upprättad15.
12 Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen, 2011-09-07, Dnr SBN 2011-112
13 Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen 2011-03-23, Dnr SBN 2011-112
14 Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen, 2011-04-11, Dnr SBN 2011-112
15 Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen, 2011-06-15, Dnr. 2011-112
Förslaget till ändrade föreskrifter var tvungen att ställas ut för granskning under minst fyra veckor
innan det kan antas av kommunfullmäktige. Granskningen skedde under 27/6-18/8 2011 och det
förekom inga invändningar eller överklagan under utställningstiden.
Det slutgiltiga skedet av beslutprocessen var när förslaget av samhällsbyggnadsnämnden antogs av
kommunfullmäktige och därmed skedde en ändring av renhållsordningen.
I § 18 i renållsordningen införs bestämmelser om emballage, dvs. gröna påsar, där det tillskrivs att
matavfall tillandahålls av renhållaren. Ett nytt stycke kallat Matavfall, har lagts till i Bilaga 1 under
sortering av hushållsavfall16: ” Matavfall från hushåll ska sortaras ut och paketeras i särskiljda
emballage (gröna påsar) som tillandahålls av renhållaren. Påsarna ska vara väl tillslutna och
läggas tillsammans med övrigt emballallerat hushållsavfall i de återgångsbehållare i plast och
storbehållare (container) som tillandahåls av renhållaren.
Matavfall från verksamheter sorteras ut separat i de system som renhållaren godkänner” –
Sortering av hushållsavfall, Bilaga 1.
Under Sortering av hushållsavfall Bilaga 1 har uppdateringar skett i § 13 och 15.
Ändringarna har markerats med fet stil. I paragraf 14, 18 och 22 och i Sortering av hushållsavfall
Bilaga 1, Trädgårdsavfall har förtydliganden gjorts17. I § 14 (…) ” Avfall ska vara väl emballerat i
tillslutna påsar så att sortering kan ske och så att inte skada, arbetsmiljöproblem eller annan
olägenhet uppkommer”18.
I § 18 (…) Återgångsbehållare sopkärl i plast och storbehållare för hushållen (container) ägs och
underhålls av renhållaren om inte annan överenskommelse träffas”. Och i § 22 har det skett
förtydligande: (…) ”Behöver locket lyftas ska det inte väga mer än 15 kg. Om locket kan skjutas
åt sidan kan vara en vikt på upp till 40 kg accepteras”19.
16
17
18
19
Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, 2011- 09-07, Dnr SBN 2011- 112
Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, 2011- 09-07, Dnr SBN 2011- 112
Antagandehandling, 2012-09-01, Bilaga 1
Antagandehandling, 2012-09-01, Bilaga 1
Ekonomiska kostnader och mottagandet av ”gröna påsen”
Satsningen på ”gröna påsen” är en satsningen i ledet att Linköpings kommun ska bli
koldioxidneutral tills år 2025.20 Som ett led i detta så räknar man inte med att satsningen ska
generera någon ekonomisk vinst utifrån den ekonomiska investeringen som man har gjort det menar
Gösta Gustavsson ( c ) ordförande för tekniska verken och före detta kommunalråd. Enligt honom
så har man investerat ungefär 100 miljoner kr på projektet med ”gröna påsen”. Dessa satsningar
räknar man alltså inte med att vinsten på den ökade produceringen av biogas ska kunna täcka. Trots
att det finns frågetecken om avgiften för sopphämtningen måste höjas21 så säger Gösta Gustavsson
att detta inte kommer ske utan för att täcka vissa kostnader så har det skett en förändring i
beskattningen. Dock så anses den stora ekonomiska kostnaden vara värt det eftersom den bidrar till
en stor minskning av användningen av fossila bränslen som är ett viktigt led i målet att bli en
koldioxidneutral kommun menar Gösta Gustavsson. Detta nämns också i en utredning ifrån miljö
och samhällsbyggnadsförvaltningen i Linköping22 där står det dock att under år 2013 så behövs
taxan höjas med mellan 2,5-6% vilket i kr skulle bli mellan 3-6kr i månaden. Innan införandet av
”gröna påsen” så kostade hanteringen av hushållsavfallet i Linköpings kommun 77 miljoner kr och
man räknade med att införandet av ”gröna påsen” skulle öka kostnaden med ytterligare 11 miljoner,
men anledningen till att man inte behöver höja taxan förens 2013 är ett riksdagsbeslut som innebär
att man tar bort skatten på förbränning av hushållsavfall vilket frigör 6 miljoner kr till Linköpings
kommun och dom kan man använda till att delfinansiera kostnaden av ”gröna påsen” för år 2012.23
”Gröna påsen” har fått ett stort genomslag i Linköping, enligt en undersökning som gjordes av
CMA Research så angav 78% av dom tillfrågade att dom börjat sortera sina matrester i ”gröna
påsen” och 4 av 10 av dom som inte gjorde det hade egen kompostering.24
En av dom som har talat gott om ”gröna påsen” är Sveriges miljöminister Lena Ek ( c ) som tycker
att det är bra att Linköping är en av dom kommunerna som är längst fram i ledet i jobbet för en
bättre miljö ”Vi ska ta till vara på maten, och slänga så lite som möjligt. Men det som ändå slängs
ska vi se som en resurs, och det är fantastiskt bra att förvandla det till miljövänligt bränsle. Jag
hoppas att alla Linköpingsbor känner sig stolta över att vara en del av lösningen på framtidens
stora miljöutmaningar,” sa hon när hon invigde tekniska verkens nya anläggning.25
20
21
22
23
24
25
http://www.robert-petersson.se/2011/10/02/linkoping-koldioxidneutral-kommun-ar-2025/
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/risk-for-hojd-soptaxa-6101271-artikel.aspx
Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen, 2010-11-30 Dnr SBN 2011-112
Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen, 2010-11-30 Dnr SBN 2011-112
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/succ-for-grona-pasen-6057350-artikel.aspx
http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/artikel.aspx?articleId=6019848
Vilka hinder har uppkommit under processen?
När man tittar på vilka hinder som har funnits eller finns på den här vägen så är det faktiskt så att de
inte hindrar beslutet från att fattas och gå igenom. Det uppkom ett stort hinder under den här
processen av ”Gröna påsen”. När man väl kom på att man skulle använda sig av medborgarnas
avfall så var den enda nackdelen att det skulle krävas två separata system för att sortera avfallen.
Det behövdes då sopbilar med två olika uppsamlingsfack. Dessa hinder är ett av skälen till att en
investering av ”gröna påsen” gjordes. På tekniska verken löste man det här problemet genom att
göra ett speciellt system för just gröna påsar.
Ett annat hinder, som uppkommit under den här processen var att stödet i början inte var så stort.
Vissa föredrar fortfarande att allt ska gå till förbränning och inte till biogas. De tycker att det är
enklare och tillgodogör oss all energi.
En annan sak, som kanske inte ses som ett hinder i det här fallet, är den ekonomiska biten. Denna
process har stora kostnader som omfattar flera miljoner kr. Men som sagt detta ses i detta fall ej som
ett hinder, utan man ser hellre att miljön är vinnaren!
Som vi tidigare nämnt så var det i början många som yttrade sig om förslaget om ”Gröna påsen”.
En part utav dessa som yttrade sig var Sverigedemokraterna (SD). De uttryckte sig så här:
”Vi i Sverigedemokraterna Linköping tycker att idén om att sortera sitt matavfall i gröna påsar är
bra i sig och vi ställer oss positiva till förslaget som sådant. För att kunna fatta ett beslut om
obligatorisk utsortering av matavfall krävs dock tydlighet i hur påsarna kommer att nå ut till
hushållen. Eftersom påsarna är en ganska betydande del i förslaget och att det framgår i texten att
det är mycket som inte är klart än föreslår vi att man kommer fram till en lösning och sedan
återkommer så fort som möjligt.”
Detta överklagande har ej kommit in till förvaltningsrätten. Sverigedemokraterna menar på att de
vill ha en mer detaljerad plan på hur hela den här processen kommer att fungera.26 Men Birgitta
Danielsson på Samhällsbyggnadsnämnden säger att det inte skulle fungera att ha en mer detaljerad
plan än dagens läge. Detta för att en del frågor måste få vara obesvarade eftersom de tar tid att
utveckla. Hon menar också att om de skulle ändra och tydliggöra planen ännu mer så skulle det bli
många ändringar från år till år och det skulle då snabbare bli ointressant.
Ett annat yttrande som kom in under den här tiden var från Stångåstaden. De har inga synpunkter på
förslaget men vill gärna vara med i diskussioner kring hur tillhandahållandet av de gröna påsarna
26 Linköpings kommun kommunfullmäktige, 2011-10-25 Dnr. KS 2011-601
ska gå till. De ser att det kommer vara svårt för fastighetsägarna att kontinuerligt dela ut påsarna till
hyresgästerna. De anser att receptionerna vid de tre kontoren inte har möjlighet till lagring av stora
mängder påsrullar och att de inte heller har personal för att administrera detta. De anser att man bör
se över om inte hushållen själva ska köpa påsarna, eller kontakta någon som vill ha kunder i butiken
och låta dem dela ut påsarna.
Stångåstaden tycker att det är positivt att vid uppstarten av matavfallssorteringen våren 2012 bidra
med något slags start-kit och informationsmaterial på ett eller annat sätt.27
Analys och slutssats
Efter att ha studerat beslutsprocessen kring den ”gröna påsen” kan vi konstatera att systemet för
beslutsfattande fungerar som det ska. Det är trögt för att hindra att snabba och odemokratiska beslut
fattas, och man har lyssnat till externa åsikter, både Tekniska Verken, fastighetsägare och andra
kommuninvånare, för att göra beslutet ännu mer demokratiskt, utöver det faktum att de som sitter i
utskotten blivit folkvalda. För att analysera beslutsprocessen använder vi oss av
legitimitetstriangeln.28 Legitimitetstriangeln används för att beskriva det dilemma som uppstår då
olika värden i en demokrati ska tillgodoses. Dessa punkter är de civila rättigheterna (den folkstyrda
staten), likhet inför lagen (rättsstat) samt effektivitet (den levererande staten). Vart samhället
befinner sig utifrån dessa tre punkter avläses genom att värdera vart tyngdpunkten ligger. Vi kan
med hjälp av denna triangel konstatera att tyngdpunkten i den kommunala beslutsprocessen ligger
mellan politiska rättigheter och rättssäkerheten. Det krävs att ett beslut genomgår ett antal olika steg
och utsätts för granskning innan ett beslut kan gå igenom. Exempel på hur folkviljan har stor
betydelse kan ses i det faktum att beslutet tas genom samråd och sätts ut för utställning. Dessa steg
garanterar även en korrekt och rättssäker process utifrån lagstiftning, vilket sammantaget kan
upplevas som en något trög och ineffektiv process.
Vi kan se att beslutet och informationen har skickats mellan kommunens olika utskott. Man har
använt sig mycket av extern experthjälp då man inte sitter på någon större kunskap på kommunen
och ansvaret för avfallshantering inom kommunen helt är Tekniska Verkens.29
En annan iaktagelse som vi gjorde var att vi tyckte det var konstigt att man inte gjort mera, tidigare,
angående återvinningen av hushållens matavfall, man visste trots allt om de nationella målen som
innebar att 35 % av dessa avfall skulle återvinnas och omvandlas till biogaser och man endast
27 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, 2011-06-13, Dnr SBN 2011-112
28 Norén Bretzer 2010 ”Det svenska politiska systemet” sid 45
29 http://www.linkoping.se/Global/Milj%C3%B6%20och%20h%C3%A4lsa/Gemensamt/Lokala%20f
%C3%B6reskrifter/Renhallningsordning1o2.pdf
omvandlade mellan 18-19 % då man började diskutera detta sommaren 2008.30,31 Någon närmare
orsak kan inte vi i gruppen komma på egentligen, enda anledningen vi skulle kunna tänka oss är att
det inte funnits pengar att satsa på detta tidigare.
Sverigedemokraterna var det enda parti som ifrågasatte genomförandet av gröna påsen. De ville se
en mer detaljerad planering i distributionen av de gröna påsarna. Detta exempel visar på en av de
frågor man blir tvungen att ta hänsyn till i en beslutsprocess. Hur pass detaljstyrt ska ett förslag
vara? Kritiken bemöttes ju med argumentet om att en mer detaljrik förändring skulle bli mindre
flexibelt och därigenom ineffektivt. Återigen blir det en avvägning mellan en tydlig och en effektiv
styrning. Stångåstadens kritik mot förslaget om att de saknar resurser och kapacitet till att fördela
och lagra de gröna påsarna kan visa på vikten av att faktiskt lyssna till de som ska förverkliga
förslaget. Om dessa intressenter inte hade fått vara en del av beslutsprocessen hade sådana
infallsvinklar måhända förbisetts. Kanske kan man också tänka sig att hänsyn har tagits till
Stångåstadens åsikter då exempelvis påsen, för att förhindra att de används för andra avsikter, inte
har handtag utan istället består av fyra ändar som ska knytas ihop.
En annan aspekt värd att notera är det faktum att man i processen använde sig av ett presidie
(ordförande och vice ordförande i en nämnd) . Detta motiverades enligt den representant vi har
pratat med på miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen för att man tyckte att beslutsprocessen
behövde skyndas på, och det kan man ju hänvisa till att man behövde uppnå dom nationella
miljömålen.
I Stockholm har man inrättat ett liknande system där man återvinner matavfall till biogas. Till
skillnad från ”gröna påsen” systemet i Linköping där det här är en skyldighet så är det i Stockholm
frivilligt att sortera matavfall. Den som sorterar sitt eget matavfall får en 300 kronors rabatt på
årsavgiften. Enligt en S-ledamot i samhällsbyggnadsnämnden i Linköpings kommun så menar
denna på att förhoppningen var att folk frivilligt skulle delta i sorteringen. Anledningen till att man i
Stockholm kan ge en rabatt men att man i Linköping troligtvis måste höja avgiften är för att man i
Stockholm inte investerat i anläggningar, utan istället använder sig utav separata sopkärl.32
Om man jämför dessa två tillvägagångssätt för sortering av matavfall så kan man diskutera vilket
som är mest effektivt för syftet av systemen. Vi tror att systemet i Linköping kommer att locka till
sig fler användare eftersom det är ett enklare då man kan slänga den gröna påsen tillsammans med
30 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, 2008-06-09, Dnr 08.0265
31 Planeringsutskottet, 2009-05-19, Dnr. ks 2008-440
32 http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/artikel.aspx?articleid=6101271&interval=59&forumid=4123430&threadid=
resterande soppor. Men det är även obligatoriskt, detta medför att invånarna i Linköpings kommun
har ett legalt ansvar att följa renhållningsreglerna. Men att det är obligatoriskt för Linköpingsborna
att sortera ut sitt matavfall innebär detta att de inte får friheten att välja själva kring sorteringen av
sitt eget matavfall. På en lägre nivå kan det tyckas märkligt att individen inte själv får avgöra vad
den ska göra med sitt matavfall. Samtidigt har beslutet om tvång tagits genom en demokratisk
process där beslutsfattarna varit folkvalda och där man tagit hänsyn till medborgarnas åsikter. De
beslut om tvång som tagits och som i sin tur grundas på de nationella och kommunala mål
framtagna av folkvalda är ju dock i ett större perspektiv måhända omöjliga att uppnå om detta tvång
inte skulle existera. På det sättet går tvånget att demokratiskt motivera.
Slutligen kan vi konstatera att alla tre delar i legitimitetstriangeln fyller en viktig funktion. Om
fokus förflyttas för mycket till en punkt sätts demokratin i gungning. Anses processen som för
ineffektiv riskerar den att tappa sin trovärdighet och medborgarna kan vända sig emot den. På så
sätt kan rättsstaten sättas ur spel om medborgarna tappar tilltro till staten. Blir den å andra sidan för
effektiv måste antal steg i beslutsprocessen minska vilket riskerar att ske på medborgarinflytandets
bekostnad.
Källförteckning
Mynewsdesk.com
Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen - sammanträdesprotokoll
Planeringsutskottet – sammanträdesprotokoll
Liu.se
Informellt samtal med representant från Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen
Tekniska Verken
Antagandehandling
Robert-pettersson.se
Corren.se
Linköpings kommunfullmäktige
Norén Bretzer, ”Det svenska politiska systemet”
Bilaga 1
Mejl-konversation med ordf. för Tekniska Verken
Hej
Självklart uppstår ett antal diskussioner där det finns olika synpunkter om nyttan av och sättet att samla in
biologiskt avfall för rötning.
Vissa föredrar att allt går till förbränning. Enklare och vi tillgodogör oss all energin.
Om insamling ska ske väljer man olika system i olika kommuner. Separata kärl för insamling är ju mycket
enklare. Vi behöver ju inte bygga särskild anläggning för att sortera ut gröna påsar. En sådan anläggning
kostar ju 40 – 50 mkr att bygga. Nackdelarna med separata system är dock att det krävs sopbilar med 2 olika
uppsamlingsfack. Och inte minst krävs extrautrymmen i flerfamiljshus för att kunna jobba mad 2 olika kärl
parallellt.
Vi på Tekniska Verken har därför investerat i system för gröna påsar och samtidigt system som möjliggör
leveranser till oss i separata kärl för dom som så önskar. Totalt investerar vi mellan 80 och 100 mkr för
utsortering och mottagning av matavfall för behandling i vår biogasanläggning. Detta gör att vi nu kan ta
emot gröna påsar från kommuner som så önskar (t ex Linköping, Vadstena och Mjölby), men också
biologiskt avfall från kommuner som väljer att samla matavfallet i egna kärl, liksom också olika typer av
matavfall från industrier och storkök. Eftersom det är ganska nya typer av anläggningar så uppstår givetvis
inkörningsproblem, men det får man alltid räkna med i sådana fall.
Ekonomisk innebär det nya systemet stora kostnader, som knappast kan täckas med intäkterna från den
producerade biogasen, men ur ett hållbarhetsperspektiv är det ändå en rimlig satsning. Genom att en viss
förändring av beskattningen ungefär samtidigt skedde räknar vi med att trots allt kunna hålla taxan på
oförändrad nivå.
Den stora miljövinsten är naturligtvis att vi kan ersätta en stor mängd fossila bränslen med förnybar biogas.
Med vänlig hälsning
Gösta Gustavsson (c)
Ordförande Tekniska Verken